Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Ändringen gäller ikraftträdandet av bestämmelsen om avdragsgilla ränteutgifter. Ikraftträdandet tidigareläggs med ett år.
Propositionen innehåller förslag till lag om inkomstskatteskalan för nästa år och ändringar i skattegrunderna för förvärvsinkomster. Dessutom görs enskilda ändringar i inkomstskattelagen, lagen om källskatt för löntagare från utlandet och lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi. De viktigaste förslagen till ändring av inkomstskattelagen gäller hushållsavdraget och beskattningsvärdet för tjänstebilar.
Dessutom föreslås det bestämmelser om att räntorna på den skuld som hänför sig till förvärv av en andel av en samfälld förmån ska vara avdragsgilla ränteutgifter och om en avgränsning av rätten till skogsavdrag för samfällda skogar.
I det följande tar utskottet i korthet upp de viktigaste ändringsförslagen. Utskottet har inga kommentarer till de tekniska justeringar som föreslås i de andra lagarna.
Beskattningen av förvärvsinkomster
De föreslagna ändringarna i skattegrunderna bygger på de skattepolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering och på de beslut som fattades vid vårens ramförhandlingar och höstens budgetförhandlingar. Enligt regeringsprogrammet driver regeringen en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras enligt konjunkturläget.
De ändringar som nu föreslås väntas minska skatteintäkterna med allt som allt cirka 578 miljoner euro varav kommunernas andel, 225 miljoner euro, ska kompenseras fullt ut. Fokus ligger på att hindra att beskattningen av arbete skärps. Dessutom innehåller propositionen ett beslut om förlängning av solidaritetsskattens giltighetstid.
Justeringen enligt förtjänstnivåindexet i grunderna för förvärvsinkomstskatten beräknas minska skatteinkomsterna med cirka 520 miljoner euro, varav statens andel enligt inkomstskatteskalan är sammanlagt cirka 294 miljoner euro, andelen av höjningen av arbetsinkomstavdraget cirka 175 miljoner euro och andelen av höjningen av grundavdraget cirka 51 miljoner euro. Vid sakkunnigutfrågningen ansågs den så kallade indexjusteringen av skattegrunderna för förvärvsinkomster vara en understödjande åtgärd för att förhindra att beskattningen av förvärvsinkomster skärps till följd av inflationen. När den så kallade solidaritetsskatten hålls oförändrad uppskattas detta öka skatteinkomsterna med cirka 105 miljoner euro jämfört med att solidaritetsskatten skulle slopas helt och hållet.
Utskottet framhåller att de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna lindrar beskattningen av löner i alla inkomstklasser i enlighet med tabellen i propositionen. I tabellen sammanställs de sammanlagda konsekvenserna av de ändringar i beskattningsgrunderna som föreslås för 2022. Beskattningen lindras i alla inkomstdeciler, och effekten är relativt sett störst i inkomstdecilerna 6—9. Propositionen bedöms öka inkomstskillnaderna något.
De nämnda ändringarna i beskattningsgrunderna lindrar löntagarnas beskattning i alla inkomstklasser. Samtidigt konstaterar dock utskottet att beskattningen av arbete lindras för dem som tjänar mer än 15 000 euro per år, när man beaktar förändringarna i löntagarnas avgifter av skattenatur och den ökade inkomstnivån. Den skärpta beskattningen av arbete för dem som tjänar högst 15 000 skillnader per år beror på att löntagarnas avgifter av skattenatur stiger. För medelinkomsttagare lindras beskattningen med cirka 0,15 procentenheter och högst med cirka 0,2 procentenheter.
Utskottet anser att skattelättnaderna allmänt taget är väl riktade och att de föreslagna ändringarna i skatteskalan och inkomstskattelagen är motiverade. Den klart kännbaraste ändringen är att maximibeloppet för arbetsinkomstavdrag höjs från 1 840 euro till 1 930 euro. Dessutom föreslås det att avdragets inflödes- och minskningsprocentsatser ändras så att avdraget också i fortsättningen tydligare riktar sig till låg- och medelinkomsttagare. Utskottet anser att detta är en bra lösning med tanke på köpkraften. Justeringen av skatteskalan i samtliga inkomstklasser kan likaså anses vara en stor ändring.
Utskottet anser att solidaritetsskatten är motiverad i det rådande ekonomiska läget. Den flyttar över en del av skattebördan till den högsta inkomstdecilen och är i linje med den allmänna principen om skattebetalningsförmåga.
Hushållsavdraget
De ändringar som görs i hushållsavdraget baserar sig både på regeringens skattepolitiska riktlinjer och på de beslut som fattades vid vårens ramförhandlingar. I regeringsprogrammet kom regeringspartierna överens om att genom ett separat åtgärdsprogram sporra ägarna till oljeuppvärmda fastigheter att övergå till andra uppvärmningsformer under 2020-talet. I anslutning till detta beslutade regeringen vid ramförhandlingarna att ersättande av uppvärmningssystem som baserar sig på fossil energi ska stödjas också genom skattelösningar. Vid ramförhandlingarna drog regeringen också upp riktlinjer för ett tvåårigt försök för att bedöma hushållsavdragets sysselsättningseffekter.
De ändringar som gäller hushållsavdraget understöddes i huvudsak vid utskottets sakkunnigutfrågning. Det föreslogs enskilda ändringar i lagförslaget: Det ansågs att den temporära höjningen ska utsträckas till allt arbete som berättigar till hushållsavdrag. Dessutom påtalades missförhållandet att bostadsaktiebolag inte beviljas avdrag vid renoveringar.
Genom att höja hushållsavdraget i samband med att oljeuppvärmning slopas strävar man efter att uppmuntra och stödja människorna att avstå från oljeuppvärmning och att övergå till ett annat uppvärmningssystem än ett system som använder fossila bränslen. Målet är att ombyggnadsarbetena ska kunna fortsätta med stöd av hushållsavdraget efter att de stöd som fås via Finlands program för hållbar tillväxt upphört. Utskottet betonar dock att också stöd som beviljas via beskattningen ska vara kostnadseffektiva.
I fråga om hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete är det fråga om ett tvåårigt försök för bedömning av hushållsavdragets sysselsättningseffekter, och när försöket avslutats ska det göras en separat undersökning om konsekvenserna. Utskottet anser att försöket behövs och fyller sitt syfte. Den modell som föreslås i propositionen och den planerade tidpunkten kan enligt utskottet räcka till och garanterar också tillräckligt snabba åtgärder för en eventuell utveckling av hushållsavdraget.
Utöver de ändringar som nu föreslås beslutade regeringen vid budgetförhandlingarna att hösten 2021 inleda en utredning om hur hushållsavdraget kan utvidgas till att omfatta även andra energirenoveringar samt renoveringar som ett husbolag låter göra. Dessutom är avsikten att utreda hur hushållsavdraget kan utvecklas så att det sporrar till reparationstjänster och reparationsrenoveringar, förlänger byggnaders och materials livslängd, förbättrar energieffektiviteten eller på något annat sätt stöder kretsloppsekonomin och minskningen av utsläppen. Utredningsarbetet ligger i startgroparna och ska i enlighet med regeringens beslut slutföras före utgången av februari 2022.
Utskottet stöder regeringens riktlinjer och utredningen om att utvidga hushållsavdraget till att omfatta även renoveringar som husbolag låter göra. Likaså är det motiverat att utreda om man vid sidan av hushållsavdraget kan införa ett stödsystem där också de låginkomsttagare som inte betalar skatt kan dra nytta av en liknande förmån.
Utnyttjandet av hushållsavdraget förutsätter att skatt betalas, vilket är problematiskt när det gäller skattskyldiga med låga inkomster. Utskottet anser det viktigt att det stöd som beviljas genom hushållsavdraget riktas socialt rättvist och så jämnt som möjligt i olika inkomstdeciler.
Utskottet anser det också viktigt att ensamboende beaktas i utvecklingen av hushållsavdraget. I ett hushåll med två personer ger arbete som berättigar till avdrag rätt till dubbelt avdrag jämfört med ensamstående. Utskottet anser att avdragssystemet bör behandla olika familjeformer på ett mer enhetligt sätt än i nuläget.
Slutligen påminner utskottet om den ändring som infördes 2005, enligt vilken hushållsavdraget även gäller arbete som utförts i en bostad som används av den skattskyldiges föräldrar eller far- och morföräldrar. För arbete hos en mindre bemedlad förälder kan avdrag göras i beskattningen av ett vuxet barn som betalar skatt, när barnet har betalat arbetskostnaderna och de övriga avdragsvillkoren uppfylls.
Enligt uppgift har de hushållsavdrag som gjorts för arbete hos föräldrar eller far- och morföräldrar under skatteåren 2018—2019 utgjort cirka 2 procent av beloppet av alla hushållsavdrag och cirka 3 procent av antalet skattskyldiga. Antalet kan enligt utskottet anses vara litet, och därför är det viktigt att bedöma om användningen kan utökas genom mer omfattande information och genom anvisningar från Skatteförvaltningen. Informationens och anvisningarnas betydelse accentueras när det görs successiva ändringar i systemet, också när ändringarna innebär ett steg tillbaka till tidigare praxis. Utskottet påminner i detta sammanhang också om ett bra skattesystem förutsätter klarhet, enkelhet och konsekvens.
Utskottet understryker vikten av uppföljning. En tillräcklig uppföljning och konsekvensbedömning säkerställer att det stöd som beviljas genom hushållsavdraget är kostnadseffektivt och fördelas på ett socialt rättvist sätt. Med hjälp av uppföljningen kan man också bättre ingripa i eventuella missförhållanden i avdragssystemet eller i en ojämn fördelning av stödet bland annat i olika inkomstdeciler.
Sänkning av beskattningsvärdet för tjänstebilar
De sakkunniga förhöll sig i huvudsak positivt till den föreslagna ändringen, enligt vilken beskattningsvärdet för en tjänstebil sänks med 85 euro per månad för bilar vars koldioxidutsläpp under körning är minst 1 och högst 100 gram per kilometer. Det är fråga om en temporär skattesubvention för åren 2022—2025. Genom en redan genomförd ändring minskas beskattningsvärdet för nollutsläppsfordon med 170 euro 2021—2025.
Förslagen om att sänka beskattningsvärdet för tjänstebilar baserar sig på beslut vid regeringens ramförhandlingar. Regeringen fastställde att beskattningsvärdet för alla eldrivna tjänstebilar och utsläppssnåla tjänstebilar ska sänkas: Sänkningen är 85 euro i månaden i stället för 170 euro och tillämpas åren 2022—2025. Vid utskottets sakkunnigutfrågning uttrycktes dock oro över att sänkningen av bilförmånens värde verkar ha små konsekvenser för utsläppen, och att skatteinkomsterna sänks kraftigt i förhållande till den uppskattade utsläppsminskningen.
Utskottet instämmer i det som framfördes vid sakkunnighörandet om att konsekvensbedömningen av bilförmånen innehåller stora osäkerhetsfaktorer, eftersom beteendeeffekterna och utvecklingen av antalet utsläppssnåla bilar och elbilar och deras pris under de närmaste åren är mycket osäker. Således är det svårt att bedöma propositionens slutliga konsekvenser. Utskottet betonar också att också stöd som beviljas via beskattningen ska vara så kostnadseffektiva som möjligt.
Utskottet anser det möjligt att den föreslagna utvidgningen av skattesubventionen till att omfatta lågutsläppsbilar i nuläget skulle försvaga incitamentet att välja en renodlad elbil som tjänstebil, trots att också det alternativet är skattesubventionerat. En renodlad elbil är dock ännu inte ett verkligt alternativ för alla som har rätt till tjänstebil, och syftet med den nu föreslagna ändringen är att uppmuntra till att i dessa situationer välja en utsläppssnål bil i stället för en bil som drivs med enbart bensin eller diesel. Utskottet anser således att propositionen som helhet betraktat och som en lösning under en övergångsperiod är motiverad. Dessutom påminner utskottet om att den el som arbetsgivaren betalar på arbetsplatsen eller vid offentliga laddningsstationer inte påverkar värdet av förmånen att använda bilen, vilket sporrar arbetstagaren att i hybridbilar använda el i stället för bensin.
Vid sakkunnigutfrågningen föreslogs också en ändring i avgränsningen av den sänkta bilförmånen. Enligt förslaget skulle alla nya gasdrivna bilar omfattas av skattesubventionen. Utskottet är medvetet om problemen med att fastställa gränsvärden.
Definitionen av utsläppssnål bil enligt propositionen baserar sig på den metod för mätning av koldioxidutsläpp från bilar som används för närvarande och som även i övrigt används vid beskattningen av trafiken. En utsläppsgräns som baserar sig på den allmänt tillämpade mätmetoden är ett naturligt, teknikneutralt och tydligt sätt att fastställa den gräns som ska följas för att en bil ska omfattas av det föreslagna stödet. Utskottet understöder den definition som föreslås i propositionen, eftersom den är teknikneutral och kan anses vara tillförlitlig och objektiv.
Den föreslagna gränsen på 100 gram har i propositionen fastställts så att stödet på basis av utsläppsdata från de bilmodeller som för närvarande finns på marknaden omfattar alla laddhybrider samt ett litet antal gasbilar och fullhybridbilar. På basis av uppgifter om utsläpp från bilar som finns på marknaden kommer stödet inte att omfatta bilar som inte alls innehåller hybridteknologi. Om den föreslagna gränsen sänks, gäller stödet i praktiken endast laddhybridbilar. Om gränsen i stället höjs, inkluderas flera gasbilar, men samtidigt också bensin- och dieselbilar som saknar hybridteknik. Därför anser utskottet att gränsvärdet har fastställts på rätt nivå, eftersom det avgränsar vilka bilar som ska omfattas av stödet på rätt sätt i förhållande till de uppställda målen.
Utskottet understryker vikten av att bevaka konsekvenserna av propositionen också för bilförmånens del. Tillräcklig uppföljning och konsekvensbedömning gör det möjligt att utveckla förmånen så att den blir mer kostnadseffektiv och så att regleringen på ett teknikneutralt sätt beaktar den tekniska utvecklingen. Utskottet framhåller också vikten av en rättvis och balanserad fördelningen av stödet.
Begränsningen angående skogsavdraget
Utskottet anser det inte motiverat att begränsa tillämpningen av skogsavdraget på det sätt som föreslogs under sakkunnigutfrågningen. Enligt propositionen behövs begränsningen för att säkerställa att skogsavdraget gäller skogar som förvärvats skatteåret 2022 eller senare endast om minst hälften av delägarlagets andelar vid utgången av skatteåret ägs av fysiska personer och dödsbon och deras innehav inte baserar sig på en investering i en placeringsfond eller en AIF-fond. Det garanterar också att skattesystemet är konsekvent, eftersom samfund och näringssammanslutningar inte har rätt till skogsavdrag.
Dessutom påpekar utskottet att den föreslagna begränsningen av skogsavdraget endast gäller skogar som förvärvats 2022 eller senare, så avdrag kan på samma sätt som hittills göras för alla befintliga samfällda skogar som förvärvats före 2022. Genom den föreslagna ändringen är alla samfällda skogar i fortsättningen i samma situation med tanke på rätten till skogsavdrag.
Räntan på en skuld som hänför sig till förvärvet av en andel av en samfälld förmån
I propositionen föreslås det uttryckligen att räntorna på en skuld som hänför sig till förvärv av en andel av en samfälld förmån som används för inkomstens förvärvande ska vara avdragsgilla ränteutgifter. Enligt ikraftträdandebestämmelsen ska ändringarna av inkomstskattelagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2022.
Utskottet anser att frågan om huruvida räntan på en skuld som hänför sig till anskaffning av en andel av en samfälld förmån som används för inkomstens förvärvande är avdragsgill eller inte är synnerligen oklar. Beskattningspraxis har utan någon uttrycklig bestämmelse i lag ändrats i fråga om rätten att dra av räntan, vilket kan anses problematiskt med tanke på den skattskyldiges rättssäkerhet och på förutsägbarheten.
Utskottet anser att skattesystemets struktur som helhet bör beaktas vid beskattningen av en delägare i en samfälld förmån. Effektivitetsprincipen vid beskattningen och de administrativa orsakerna bidrog till att man vid inkomstbeskattningen beslutade att beskatta en samfälld förmån som en separat skattskyldig i stället för ett stort antal delägare. För att undvika dubbelbeskattning föreskrevs det samtidigt att den andel av inkomsten av en samfälld förmån som en delägare får inte ska betraktas som skattepliktig inkomst för delägaren. I lagstiftningen har det inte tagits ställning till huruvida räntorna på en skuld som hänför sig till anskaffning av en andel av en samfälld förmån som används för inkomstens förvärvande är sådana icke avdragsgilla utgifter som avses i 31 § 4 mom. i inkomstskattelagen.
På grund av denna oklara situation och för att främja de skattskyldigas rättssäkerhet anser utskottet att det är nödvändigt att ändra lagens ikraftträdandebestämmelse i fråga om rätten att dra av ränta. Således föreslår utskottet att bestämmelsen om ränteutgifter i 58 § i inkomstskattelagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2021. Utskottet betonar att en retroaktiv tillämpning av bestämmelsen innebär en förändring till förmån för den skattskyldige, och utskottet förhåller sig fortfarande mycket restriktivt till retroaktiv reglering.
Motionerna
Med hänvisning till det som sagts ovan föreslår utskottet att lagmotionerna och åtgärdsmotionerna förkastas.