Allmänt
Målet med propositionen är att genomföra de höjningar på sammanlagt 70 miljoner euro av gruvmineralskatten som överenskommits i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och de förhandlingar som förts om planen för de offentliga finanserna för 2025—2028 och 2026—2029 för att stärka den offentliga ekonomin. Ett ytterligare mål är att minska den administrativa bördan av gruvmineralskatten och kostnaderna genom att precisera skattegrunderna för gruvmineralskatten.
Det föreslås att värderoyaltyn för metallmalmer höjs från nuvarande 0,6 procent till 2,5 procent av beskattningsvärdet av den metall som ingår i malm. Den volymbaserade royaltyn på industrimineraler föreslås bli höjd från 0,20 euro till 0,60 euro per ton malm eller nyttosten.
Dessutom föreslås det i propositionen att det framöver i regel inte är behövligt att betala skatt på gruvornas så kallade sidoströmmar, det vill säga på sådana gruvmineral som ingår i bruten malm och som överhuvudtaget inte tas tillvara eller produceras från en gruva. Skyldigheten att betala skatt på sådana gruvmineral uppkommer framöver endast i det fallet att man senare börjar ta tillvara eller producera sådana från anrikningssand. Eftersom avgränsningen av sidoströmmar utanför skatten gagnar metallgruvorna, har det skatteintäktsbortfall som den orsakar beaktats i höjningen av skattenivån för den värdebaserade royaltyn på metallmalmer med en höjning på 0,2 procentenheter.
Dessutom föreslås det att skyldigheten att betala skatt på industrimineral framöver uppkommer vid tidpunkten för uppfordrandet av malm eller nyttosten i stället för vid tidpunkten för brytningen, vilket är fallet för närvarande.
Det föreslås att järn och rodium, som ingår i metallerna i platinagruppen, fogas till den bilaga som fastställer de metalliska gruvmineral som beskattas utifrån värdet. Dessutom föreslås vissa tekniska preciseringar i lagen.
Grundlagsutskottet anför i sitt utlåtande (GrUU 50/2025 rd) att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, om utskottets konstitutionella anmärkning om hur beskattningsvärdena fastställs beaktas på behörigt sätt.
Gruvmineralskatten infördes i Finland vid ingången av 2024. Då angav propositionen som lagens mål att beakta de gruvmineral som avses i gruvlagen och deras natur som icke-förnybara naturresurser och att i form av en skatt styra en skälig ersättning till samhället för användningen av dem (RP 281/2022 rd).
Skattehöjningens storlek
Den föreslagna skattehöjningen uppskattas öka intäkten av gruvmineralskatten med omkring 70 miljoner euro jämfört med en situation där ingen skatteändring görs. Det första år skatteintäkten kommer att öka är 2027. Då betalas skatt för de gruvmineral för vilka en skyldighet att betala skatt uppkommer under år 2026. Skattehöjningen beräknas minska gruvföretagens beskattningsbara inkomst och minska intäkterna från samfundsskatten med uppskattningsvis cirka 13 miljoner euro. Skatteändringen beräknas enligt propositionen alltså stärka de offentliga finanserna med cirka 57 miljoner euro.
Gruvbolagen betalade gruvmineralskatt första gången i mars 2025. Intäkterna för skatteåret 2024 var sammanlagt cirka 31 miljoner euro. Genom de föreslagna skattehöjningarna kommer nivån på gruvmineralskatten att i stort sett tredubblas jämfört med nuläget.
I propositionen bedöms det att gruvföretagens möjligheter att överföra skatten på gruvprodukternas pris är beroende av hur känslig gruvproduktionen är för internationell konkurrens och att största delen av gruvmineralskattebördan kommer att betalas av gruvbranschen.
Vid utskottets sakkunnigutfrågning har flera aktörer förhållit sig kritiska till den föreslagna skattehöjningen. Höjningen har bland annat ansetts förkorta gruvornas livscykel, försvaga gruvindustrins konkurrenskraft och äventyra investeringar. Sakkunniga har också kritiserat den nuvarande royaltybaserade modellen för gruvmineralskatt och föreslagit en hybridmodell där en del utgör royaltybaserad skatt och en del utgör vinstskatt. En fördel med hybridmodellen har ansetts vara att vinstskatteandelen också beaktar verksamhetens lönsamhet. Vissa av de sakkunniga menade att den föreslagna skattehöjningen är motiverad.
Sakkunniga har också kritiserat regleringens oförutsägbarhet och lyft fram att den samtidigt aktuella höjningen av elskatten för gruvor har en samverkande effekt på gruvbranschen. Utskottet betonar därför betydelsen av förutsägbar beskattning och att den sammantagna effekten av flera skatteändringar som berör samma bransch bör beaktas när ändringar övervägs.
Grundlagsutskottet har bedömt den föreslagna skattehöjningen med avseende på det egendomsskydd som tryggas i 15 § i grundlagen och den näringsfrihet som tryggas i 18 §. Grundlagsutskottet konstaterar att den föreslagna regleringen enligt uppgifterna i propositionen innebär en betydande skattehöjning som riktas mot befintlig näringsverksamhet, och att den därför inte kan anses vara problemfri med avseende på det egendomsskydd och den näringsfrihet som tryggas i grundlagen. Gruvföretagens lönsamhet beror på många omständigheter och näringsverksamhet innefattar ett risktagande som hör till företagandets frihet. Grundlagsutskottet hänvisar till inkommen utredning enligt vilken gruvföretagen kan anpassa sin verksamhet och på så sätt minska de negativa konsekvenserna för affärsverksamhetens lönsamhet. Vid en samlad bedömning blir regleringen om skattens storlek dock inte så oskälig att den skulle vara problematisk med avseende på egendomsskyddet eller näringsfriheten i den grad att det påverkar lagstiftningsordningen (GrUU 50/2025 rd, stycke 16).
Grundlagsutskottet betonar dock i sitt utlåtande att lagändringens konsekvenser bör följas noggrant. Om det, i strid med den utredning utskottet fått, skulle visa sig att just skattehöjningen leder till att gruvverksamheten blir så olönsam att gruvföretagen inte kan anpassa sin verksamhet, bör statsrådet vidta åtgärder för att ändra regleringen (GrUU 50/2025 rd, stycke 17).
Sammantaget anser utskottet att den föreslagna höjningen av gruvmineralskatten behövs och är ändamålsenlig. Utskottet betonar att målet med höjningen av gruvmineralskatten är att stärka de offentliga finanserna. I likhet med grundlagsutskottet anser utskottet dock att det är viktigt att följa vilka konsekvenser lagändringen får. Om det skulle visa sig att just skattehöjningen leder till att gruvverksamheten blir så olönsam att gruvföretagen inte kan anpassa sin verksamhet, bör statsrådet vidta åtgärder för att ändra regleringen.
Utskottet konstaterar allmänt beträffande olika skattemodeller att en fördel med vinstbaserade modeller är att de har mindre inverkan på gruvföretagens lönsamhet. Den nuvarande gruvmineralskatten av royaltytyp har å sin sida ansetts bäst motsvara målet att samla in en ersättning till samhället för de icke-förnybara gruvmineral som brutits ur den finländska markgrunden.
I protokollsanteckningarna från förhandlingarna om statsbudgeten för 2026 ingår en anteckning om fortsatt beredning av gruvmineralskatten, där det bland annat konstateras att regeringen som en del av utredningen ska utreda en modell för en strukturell utveckling av gruvmineralskatten till en hybridmodell, där skatten består av en värdebaserad royalty och en skatt på nettovinst. Utskottet anser det viktigt att finansministeriet bereder en modell för en strukturell utveckling av gruvmineralskatten till en sådan hybridmodell, så att modellen kan träda i kraft redan vid ingången av 2027. Utskottet föreslår ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande)
Om metoden för bestämmande av skatt
I sitt utlåtande bedömer grundlagsutskottet bestämmelserna om bestämmande skattens storlek utifrån 81 § 1 mom. i grundlagen, och anför som sin uppfattning att kravet att grunderna för skattskyldigheten och skattens storlek ska framgå av lagen innebär att det på basis av lagens ordalydelse ska gå att förutse vilka rättshandlingar som medför skattskyldighet och hur stor skatten är (GrUU 50/2025 rd, stycke 6).
Grundlagsutskottet noterar att de källor till prisuppgifter som avses i 4 § 1 mom. i lagen om gruvmineralskatt enligt 4 § 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Eftersom källorna till prisuppgifter de facto är förenade med valfria element som påverkar skattens storlek och som är förenade med valmöjligheter, lämnar de prövningsutrymme för statsrådet vid valet av de referenspriser som används för att fastställa beskattningsvärdet för gruvmineral. Följaktligen lämnar även den föreslagna 5 § grunderna för skattens storlek så öppna och obestämda att den föreslagna regleringen på lagnivå inte uppfyller kravet i 81 § 1 mom. i grundlagen på att grunderna för skattens storlek ska föreskrivas genom lag. Enligt grundlagsutskottet är det nödvändigt att ändra lagförslaget så att bestämmelserna om hur beskattningsvärdet fastställs är betydligt mer precisa än vad som nu föreslås. Det är ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Enligt grundlagsutskottets uppfattning kan ändringen genomföras till exempel genom att till bilagan till lagen foga bestämmelser som motsvarar 1 § i statsrådets förordning om prisuppgifter som tillämpas som grund för beskattningsvärdet i fråga om gruvmineralskatt (GrUU 50/2025 rd, stycke 7).
Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslår utskottet att bestämmelserna om de prisuppgifter som ska tillämpas som grund för beskattningsvärdet för gruvmineral som beskattas på basis av värdet, dvs. metallmalmer, fogas till bilagan till lagen. Dessutom föreslår utskottet att 4 § 2 mom. ändras så att det i momentet hänvisas till bilagan till lagen i stället för till ett bemyndigande att utfärda förordning.
Rodium
I propositionen föreslås det att rodium fogas till bilagan till lagen. Enligt erhållen utredning bedrivs det för närvarande så begränsad handel med rodium på världsmarknaden att det inte går att fastställa en tillräckligt tillförlitlig och jämförbar internationell priskälla som visar marknadspriset. Rodium bryts inte heller i Finland för närvarande, och det finns inga närmare uppgifter om att brytning och förädling skulle inledas eller att det skulle finnas möjligheter därtill. Därför föreslås det att rodium stryks ur den bilaga till lagen som föreslås i propositionen.
Fördelningen av intäkterna av gruvmineralskatten
Enligt 9 § i den gällande lagen om gruvmineralskatt fördelas gruvmineralskatten så att statens andel är 40 procent och andelen för den kommun där gruvan ligger är 60 procent.
I propositionen föreslås det att intäkterna från höjningen av gruvmineralskatten i sin helhet hänförs till staten. Därför föreslås det att de föreskrivna andelarna av gruvmineralskatten ändras så att efter höjningarna är statens andel 80 procent och andelen för den kommun där gruvan ligger 20 procent av intäkterna. Det innebär att de kommuner där gruvorna ligger efter höjningarna totalt sett får ett belopp som ungefär motsvarar intäkterna av gruvmineralskatten 2025. I propositionen har det uppskattats att gruvkommunernas intäkter av gruvmineralskatt även efter ändringen uppgår till cirka 20 miljoner euro per år. Av kommunernas intäkter går cirka 85 procent till de fyra största gruvkommunerna, det vill säga Sotkamo, Sodankylä, Keminmaa och Kittilä. Utöver dessa får knappt 20 andra kommuner intäkter av gruvmineralskatten.
Vid utskottets sakkunnigutfrågning motsatte sig gruvkommunerna och andra regionala aktörer den föreslagna ändringen av fördelningsförhållandet. Det har framhållits att styrningen av skatteintäkter till gruvkommunerna är viktig för gruvornas sociala acceptans och att kommunernas ansvar för miljön och infrastrukturen bör beaktas i helheten.
Utskottet betonar att målet med den föreslagna höjningen av gruvmineralskatten är att stärka de offentliga finanserna och anser att det i sig är motiverat att ändra det fördelningsförhållande som fastställts i den gällande lagen. Utskottet anser dock att det för att säkerställa lokal acceptans är befogat att 30 procent av gruvmineralskatten efter höjningen styrs till de kommuner där gruvorna är belägna och 70 procent till staten, och föreslår en ändring av regeringens förslag i enlighet med detta.
Enligt uppgift skulle utskottets föreslagna ändring öka gruvkommunernas intäkter av gruvmineralskatten med cirka 10 miljoner euro per år, vilket innebär att gruvkommunernas sammanlagda intäkter skulle uppgå till cirka 30 miljoner euro per år i stället för 20 miljoner euro som anges i propositionen. Motsvarande skulle statens andel av den föreslagna skattehöjningen uppgå till 60 miljoner euro i stället för 70 miljoner euro. Statens sammanlagda årliga intäkt av gruvmineralskatten skulle uppskattningsvis vara cirka 75 miljoner euro. Ändringen i skatteintäkterna syns första gången 2027, då skatt betalas på de gruvmineral för vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer under 2026.
Åtgärdsmotionen
Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen förkastas med beaktande av att propositionen innehåller ett förslag om höjning av gruvmineralskatten.