Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Allmänt

Utskottet anser det vara viktigt att dröjsmålsränta som beräknas på den skatt som är föremål för betalningsarrangemang har granskats på nytt efter det att regeringens proposition RP 33/2020 rd lämnades i enlighet med ett uttalande som riksdagen godkänt (RSv 35/2020 rd). Propositionen fick brett stöd bland de utfrågade sakkunniga. Utskottet stöder åtgärder för att underlätta situationen för företag som drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av coronaviruspandemin. 

Räntenivå

Vid sakkunnighörandet har det föreslagits att dröjsmålsräntan ska sänkas mer än vad som föreslagits eller att den ska vara räntefri. Utskottet anser att den valda räntesatsen är motiverad. Räntenivån kan anses skälig med beaktande av att det inte krävs säkerheter för ett betalningsarrangemang och betalningsarrangemanget riktar sig till företag i betalningssvårigheter och när det jämförs med den ränta med vilken ett företag i betalningssvårigheter under dessa omständigheter kan få annan finansiering. 

Utskottet anser det vara viktigt att den valda räntenivån underlättar situationen för skattskyldiga som råkat i ekonomiska svårigheter på grund av coronaviruspandemin, men den får inte bli en alltför attraktiv finansieringsmetod för ett företag som inte har akuta betalningssvårigheter på grund av coronaviruspandemin och således inte heller har behov av betalningsarrangemang för skatter. En omotiverat låg dröjsmålsränta eller räntefria dröjsmålspåföljder kan leda till betalningsarrangemang som är onödiga med tanke på syftena med propositionen och på så sätt obefogat minska skatteutfallet för 2021. 

Skatteförvaltningens beslut om villkoren för betalningsarrangemang

Utskottet tillstyrker att Skatteförvaltningen genom sina egna åtgärder underlättar villkoren för betalningsarrangemang genom att ändra sitt beslut om förfarandet vid betalningsarrangemanget. Det är förenligt med propositionens mål att även sådana skattskyldiga som har ett gällande betalningsarrangemang kan ansöka om det nya, lindrade betalningsarrangemanget, och antalet betalningsarrangemang bör inte begränsas under lagens giltighetstid. Det är motiverat att i det nya betalningsarrangemanget inkludera de obetalda skatteskulder och andra förfallna skatter som återstår i det tidigare betalningsarrangemanget och som uppkommit under betalningsarrangemanget. Också skatteskulder som ingått i ett tidigare betalningsarrangemang som förfallit bör kunna omfattas av det nya betalningsarrangemanget. Utskottet anser det vara viktigt att Skatteförvaltningens beslut meddelas så snart som möjligt efter lagens ikraftträdande. 

Förfallodagen för inkomstskatterna för skatteåret 2020

Vid utskottets sakkunnighörande har det framkommit en oro för att propositionen försätter de skattskyldiga i en ojämlik ställning på grund av att den kvarstående skatt som påförs på basis av inkomstskatten för skatteåret 2020 förfaller till betalning för olika skattskyldiga vid olika tidpunkter till följd av att beskattningen avslutas med flexibel tidtabell. För de skattskyldiga vars beskattning avslutas i maj och juni 2021 förfaller kvarskattens första rat i juli och augusti 2021. En sådan kvarskatt kan omfattas av ett lindrat betalningsarrangemang. Däremot förfaller kvarskattens första rat till betalning efter september månad för de skattskyldiga vars beskattning avslutas efter juli 2021, varvid kvarskatten inte kan omfattas av det lindrade betalningsarrangemanget. Med tanke på likabehandlingen av de skattskyldiga är det viktigt att beakta att den skattskyldige inte själv kan påverka när beskattningen avslutats och därigenom förfallodagen för kvarskatten. 

Vid utskottets sakkunnighörande har det dock framförts att den skattskyldige har möjlighet att påverka kvarskattens belopp genom att hos Skatteförvaltningen ansöka om ett tilläggsförskott, eftersom beloppet av förhandsskatten minskar kvarskattens belopp. Den skattskyldige ska betala kvarskatt vid den slutliga beskattningen, om beloppet av förskottsskatterna, förskottsinnehållningarna eller andra poster som räknas till godo underskrider beloppet av den skatt som fastställs vid den slutliga beskattningen. 

Tilläggsförskott kan sökas tills beskattningen upphör. Den skattskyldige kan ansöka om tilläggsförskott för skatteåret 2020 exempelvis i juli 2021, om hans eller hennes beskattning ännu inte har avslutats då. De tilläggsförskott som Skatteförvaltningen bestämmer på basis av ansökan räknas då till godo vid beskattningen för skatteåret 2020. En förskottsskatt som påförts på basis av en ansökan om tilläggsförskott kan tas in i ett lindrat betalningsarrangemang på samma sätt som övriga skatter, om ett lindrat betalningsarrangemang söks inom lagens giltighetstid. 

På så sätt kan den skattskyldige själv bidra till att han eller hon inte får någon kvarskatt som på grund av tidsfristerna för lagens giltighetstid faller utanför det lindrade betalningsarrangemanget. Därmed hamnar de skattskyldiga enligt utskottets uppfattning inte slumpmässigt i ojämlik ställning på basis av tidpunkten då beskattningen avslutas och förfallodagen för kvarskatten infaller. 

Utskottet anser det vara viktigt att Skatteförvaltningen ger de skattskyldiga handledning och råd om ansökan om tilläggsförskott och dess inverkan på beloppet av kvarskatten samt om möjligheten till betalningsarrangemang i anslutning till tilläggsförskottet. I Skatteförvaltningens rådgivning bör det betonas att en förskottsskatt som påförts på basis av en ansökan om tilläggsförskott kan tas in i ett lindrat betalningsarrangemang, om ett lindrat betalningsarrangemang söks inom ramen för lagens giltighetstid. 

Konsekvenser för skatteintäkter och uppföljning

De lagändringar som föreslås i propositionen och ändringar i Skatteförvaltningens förfaranden minskar som helhet skatteinkomsterna för 2021 med sammanlagt 312 miljoner euro. Skatteinkomsterna för 2022 beräknas öka med 189 miljoner euro och skatteinkomsterna för 2023 med 108 miljoner euro. 

Utskottet anser det vara viktigt att propositionens konsekvenser för den kommunala ekonomin beaktas fullt ut och att kommunernas förlorade skatteintäkter i rätt tid kompenseras till nettobelopp genom statsandelssystemet. 

Utskottet understryker slutligen vikten av att följa upp konsekvenserna av propositionen. Regeringen bör aktivt följa upp beloppet av de skatter som överförs till betalningsarrangemanget och betalningsarrangemangens maximilängd samt propositionens konsekvenser för inflödet av skatteintäkter och för företagens ekonomiska situation. Utskottet anser det vara viktigt att regeringen utifrån insamlade fakta bedömer om giltighetstiden för de bestämmelser som föreslås bli temporära behöver förlängas och vilken räntenivå som på bästa möjliga sätt samtidigt tryggar skatteintäkterna och företagens likviditet under undantagsförhållandena.