Betänkande
FsUB
8
2018 rd
Försvarsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om frivilligt försvar och till vissa lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om frivilligt försvar och till vissa lagar som har samband med den (RP 254/2018 rd): Ärendet har remitterats till försvarsutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
grundlagsutskottet
GrUU 68/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
enhetschef, brigadgeneral
Antti
Lehtisalo
försvarsministeriet
regeringssekreterare
Timo
Tuurihalme
försvarsministeriet
äldre avdelningsstabsofficer
Jyri
Kopare
försvarsministeriet
specialsakkunnig
Elina
Rantakokko
inrikesministeriet
lagstiftningsråd
Johannes
Heikkonen
justitieministeriet
äldre justitieombudsmannasekreterare
Kristian
Holman
Riksdagens justitieombudsmans kansli
äldre justitiekanslerssekreterare
Tom
Smeds
justitiekanslersämbetet
allmän sekreterare
Jari
Kielenniva
Säkerhetskommittén
utbildningschef, brigadgeneral
Jukka
Sonninen
Huvudstaben
kommendör
Johan
Tillander
Huvudstaben
chef för personalärenden och juridiska ärenden
Mika
Saarinen
Gränsbevakningsväsendet
verksamhetsledare
Pertti
Laatikainen
Försvarsutbildningsföreningen
ordförande
Ville
Viita
Officersförbundet
ordförande
Jyrki
Surkka
Underofficersförbundet rf
ordförande
Jyrki
Lukkarinen
Befälsförbundet rf
ordförande
Mikko
Halkilahti
Finlands Reservofficersförbund rf
vice ordförande
Ismo
Nöjd
Reservistförbundet
generalsekreterare
Kaarina
Suhonen
Kvinnornas Beredskapsförbund rf
verksamhetsledare
Laura
Lodenius
Finlands Fredsförbund
representant
Esa
Noresvuo
Vapenvägrarförbundet rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
utrikesministeriet
arbets- och näringsministeriet
Maanpuolustuksen Henkilökuntaliitto MPHL ry
Finlands Röda Kors.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att lagen om frivilligt försvar, skjutvapenlagen, arbetarskyddslagen och strafflagen ändras. 
Med ändringarna genomförs statsrådets mål försvarsredogörelsen, nämligen att ge det frivilliga försvaret en stärkt roll i det lokala försvaret. 
I lagen om frivilligt försvar slopas Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets möjlighet att beställa militär utbildning av Försvarsutbildningsföreningen. Lagen lägger mer exakt fast innehållet i den utbildning som främjar militär förmåga och som Försvarsutbildningsföreningen ska ordna som offentlig förvaltningsuppgift. En ny offentlig förvaltningsuppgift som föreslås för Försvarsutbildningsföreningen att ordna verksamhet som presenterar försvaret särskilt för ungdomar och kvinnor. I lagen om frivilligt försvar ska det också föreskrivas mer exakt om vissa myndigheters uppgifter för att styra och övervaka Försvarsutbildningsföreningen. Lagen föreslås också få närmare bestämmelser om innehållet i det stöd som Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet ger samt om internationella utbildning som ordnas av Försvarsutbildningsföreningen. 
Också skjutvapenlagen ändras. Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets skjutvapen ska i större utsträckning kunna utnyttjas i annan utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar för att främja den militära förmågan än utbildning som innehåller skjutövningar. 
I arbetarskyddslagen och strafflagen föreslås författningstekniska ändringar som beror på de ändringar som görs i lagen om frivilligt försvar. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bakgrund
Enligt Parisfreden, fredsfördraget från 1947, fick Finland inte ge aktörer som inte hör till Försvarsmakten eller gränsbevakningen någon som helst militär utbildning. Restriktionerna i fördraget upphävdes 1990 och redan samma år startade försvarsorganisationerna frivillig försvarsutbildning. 
För den frivilliga försvarsutbildningen startade ett flertal organisationer tillsammans Försvarsutbildningsföreningen rf 1993 och Försvarsmakten fick 1994 ett lagstadgat uppdrag att stödja den frivilliga försvarsutbildningen. På 1990-talet och i början av 2000-talet utredde en arbetsgrupp under försvarsförvaltningen det samlade frivilliga försvaret. 
Det frivilliga försvaret lyftes också fram i de säkerhets- och försvarspolitiska redogörelserna 1997, 2001 och 2004. Enligt den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004 bör det frivilliga försvaret som är ett stöd för det militära försvaret omorganiseras för att kunna stödja myndigheternas verksamhet på alla nivåer. Vidare vill statsrådet enligt redogörelsen överväga om det behövs en lag om frivilligt försvar. 
I betänkandet (FvUM 1/2004 rd) om den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 20014 ansåg försvarsutskottet ett klart behov av att stifta en lag om frivilligt försvar och av att ge Försvarsutbildningsföreningen rf en etablerad ställning som offentligrättsligt samfund, vars förvaltnings- och verksamhetsprinciper är fastlagda i lagstiftning. Utskottet lyfte också fram att det behöver skapas en relevant struktur som garanterar parlamentarisk kontroll samtidigt som det frivilliga försvaret vidareutvecklas. Vidare ville utskottet förbättra och bredda kvinnornas roll och möjligheter i det frivilliga försvarsarbetet. 
Lagen om frivilligt försvar (556/2007) trädde i kraft den 1 januari 2008 utifrån ett betänkande (FvUB 3/2006 rd) från försvarsutskottet. Försvarsutskottet tog ställning till de viktigaste begreppen i propositionen (RP 172/2006 rd) och påpekade att definitionerna på frivilligt försvar och försvarsutbildning är en aning tvetydiga. Också begreppen militär utbildning och utbildning som främjar den militära förmågan måste enligt utskottet förtydligas eftersom de spelade en stor roll för tillämpningen av lagen. 
Försvarsutskottet gav följande definitioner på militär utbildning respektive utbildning som främjar den militära förmågan: Med militär utbildning avses att den militära förmågan samt samverkan inom truppen utvecklas med försvarsmaktens vapen, ammunition eller explosiva varor med tanke på agerande i krig eller vid andra väpnade konflikter. Med utbildning som främjar den militära förmågan avses i denna lag annan frivillig försvarsutbildning. 
Också grundlagsutskottet hade ett stort antal preciseringsförslag till propositionen (GrUU 52/2006 rd). Grundlagsutskottet underströk att Försvarsutbildningsföreningen inte har rätt att ordna vilken typ av militär utbildning som helst inom ramen för det frivilliga försvaret. Träning av trupper inför insatser och stridsskjutning med tunga vapen och annan liknande viktig militär utbildning ska uteslutande ordnas av Försvarsmakten. Utifrån utlåtandet från grundlagsutskottet föreslog försvarsutskottet att militär utbildning, träning för operationer och stridsskjutningar som är avsedda för trupper större än grundenheten bara ska få ordnas av Försvarsmakten. Med grundenhet avses en trupp med en styrka av högst ett kompani. 
Försvarsredogörelsen 2017 och utveckling av det frivilliga försvaret
Ett av målen med propositionen är att utveckla det frivilliga försvaret utifrån riktlinjerna i försvarsredogörelsen. Enligt redogörelsen kan försvarsviljan upprätthållas genom högkvalitativ utbildning för de värnpliktiga och genom stöd till det frivilliga försvarsarbetet. Tanken är att utveckla Försvarsutbildningsföreningen som strategisk partner till Försvarsmakten i överensstämmelse med nordiska verksamhetsprinciper. Också verksamhetsmöjligheterna för det frivilliga försvaret ska säkerställas. 
Enligt uppgifter till utskottet har försvarsministeriet analyserat flera olika modeller för att uppfylla i redogörelsen. På grund av den strama tidsramen går det i dagsläget inte att totalrevidera lagen om frivilligt försvar. i slutändan kom man i beredningsarbetet fram till en utvecklingsmodell där ansvaret för att ordna den militära utbildning som ingår i det frivilliga försvaret i sin helhet förs över på Försvarsmakten. Enligt propositionen ska utbildning som främjar den militära förmågan, presentationsverksamhet och beredskaps- och säkerhetsutbildning kvarstå som uppgifter för Försvarsutbildningsföreningen. Enligt propositionen (7 § i lagförslag 1) betraktas utbildning som främjar den militära förmågan och presentationsverksamhet som offentliga förvaltningsuppgifter. För uppgifterna kommer Försvarsutbildningsföreningen att få statligt stöd. 
Modellen förutsätter att Försvarsutbildningsföreningen satser på att utveckla den utbildning som främjar den militära förmågan i en mer progressiv riktning för att utbildningen ska generera bättre direkt nytta för Försvarsmaktens militära utbildning, sägs det i propositionen. Därför föreslår regeringen att det införs mer exakta bestämmelser om den utbildning som främjar den militära förmågan och som ordnas av Försvarsutbildningsföreningen. Enligt uppgifter till utskottet ordnar Försvarsutbildningsföreningen årligen sådan utbildning för ungefär 25 000 personer.  
Det bör noteras att utskottet i betänkandet 2006 om frivilligt försvar uppfattade utbildning som främjar den militära förmågan uppfattades som exempelvis orienterings- och kartläsningsövningar. I propositionen lyfts det fram att utbildningen i dag spänner över ett betydligt bredare fält än de exempel som utskottet nämnde i betänkandet. Följaktligen påpekar utskottet att den verksamhet som ingår i begreppet utbildning som främjar den militära förmågan har förändrats en hel del på tio år och att begreppet behöver definieras mer ingående och tydligare. 
I 2 § 2 mom. i lagförslag 1 anges det närmare vad som ingår i utbildning som främjar den militära förmågan. Enligt bestämmelsen avses med utbildning som främjar den militära förmågan annan utbildning än militär utbildning. I utbildningen utbildas deltagarna i Försvarsmaktens metoder eller utrustning för att uppnå militär kompetens och handlingsförmåga för att agera i krig eller andra väpnade konflikter. Definitionen är mycket allmänt formulerad, men i detaljmotiven (s. 21–22) beskriver regeringen ingående vad utbildningen innebär och innehåller. 
I utbildningen får Försvarsmaktens vapen och annan utrustning hanteras, men för andra ändamål än för att skjuta (20 § 2 mom. i lagförslag 1). Närmare bestämmelser om Försvarsmaktens stöd till Försvarsutbildningsföreningen finns i 22 g § i lagförslag 1. 
Försvarsutskottet påpekar att det finns uppenbara kopplingar mellan den aktuella propositionen och proposition RP 179/2018 rd. Det sägs också i motiven till propositionen, där regeringen konstaterar att propositionen om att införa vapendirektivet har stor inverkan på hur Försvarsutbildningsföreningens utbildning som främjar den militära förmågan ordnas: Förslagen till nya bestämmelser om Försvarsutbildningsföreningens skjututbildning som främjar den militära förmågan ingår i den propositionen. Försvarsutskottet har lämnat utlåtande (FsUU 19/2018 rd) om propositionen till förvaltningsutskottet. Längre fram redogör utskottets för grundlagsutskottets kommentarer till kopplingarna mellan propositionerna. De lagförslag som ingår i proposition RP 179/2018 rd avses träda i kraft så snart som möjligt, medan lagförslagen i proposition RP 254/2018 rd ska träda i kraft den 1 januari 2020. 
Om Försvarsutbildningsföreningens uppgifter ändras, påverkar det enligt propositionen Försvarsmaktens uppgifter och organisation. Organiseringen av utbildning för frivilliga vid Försvarsmakten kan i fortsättningen ske i en ny administrativ enhet, eller utbildningen kan på något annat sätt fusioneras med och bli en del av Försvarsmaktens nuvarande organisation, sägs det vidare i propositionen. De frivilligas uppgifter som ett led i Försvarsmakten förmågor kan enligt propositionen breddas exempelvis i utbildnings- och beredskapsfrågor. 
Sammanfattningsvis framhåller försvarsutskottet att regeringen avser att förtydliga den gällande lagstiftningen och föreslår mer exakta bestämmelser om bland annat innehållet i utbildning som främjar den militära förmågan, Försvarsmaktens och Försvarsutbildningsföreningens uppgifter inom det frivilliga försvaret och om styrning och övervakning av verksamheten. I fortsättningen ska bara Försvarsmakten få ge militär utbildning. Enligt propositionen kommer Försvarsmakten att anlita utbildare från Försvarsutbildningsföreningen för sin militära utbildning. Utskottet välkomnar att Försvarsmakten enligt vad som sägs i propositionen kan ordna all den militära utbildning som den anser behövas (17 § i lagförslag 1). 
Sammantaget sett tillstyrker försvarsutskottet lagförslagen i propositionen, men med följande synpunkter. I sitt utlåtande (GrUU 68/2018 rd) anser grundlagsutskottet att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Grundlagsutskottets kommentarer om propositionen
I sitt utlåtande framhåller grundlagsutskottet att de viktigaste ändringarna i grundlagshänseende ingår i bestämmelserna om Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter. Grundlagsutskottet noterar att begreppet utbildning som främjar den militära förmågan och befogenheterna i anknytning till utbildningen utvidgas och att begreppet ligger nära det som är militär utbildning enligt den gällande lagen. Vidare anser grundlagsutskottet inte att de föreslagna bestämmelserna innebär en utvidgning av den militära utbildning som hör till Försvarsutbildningsföreningen ansvarsområde enligt den gällande lagen och som under vissa exakta förutsättningar har ansetts stå i samklang med 124 § i grundlagen. De föreslagna offentliga förvaltningsuppgifterna är av den karaktären och på så sätt avgränsade att 124 § i grundlagen inte hindrar att de anförtros Försvarsutbildningsföreningen. Samtidigt påpekar grundlagsutskottet att 124 § i grundlagen kräver att övervakningen av föreningens offentliga förvaltningsuppgifter ordnas på behörigt sätt. Relevanta bestämmelser om detta ingår i bland annat 3, 3 a och 20 §. 
Försvarsutskottet håller med grundlagsutskottet om vikten av att försvarsministeriet, huvudstaben och Försvarsmakten styr och övervakar den frivilliga försvarsverksamheten på behörigt sätt. Försvarsutskottet understryker att också parlamentarisk styrning av verksamheten spelar en stor roll. Bestämmelser om detta finns i 4 § (Delegationen) i lagen om frivilligt försvar. 
Av propositionen (s. 19) framgår det att 20 a–20 c § som ingår i proposition RP 179/2018 rd föreslås ingår i 4 kap. i den lag som ingår i proposition RP 254/2018 rd. Följaktligen bör försvarsutskottet ta hänsyn till grundlagsutskottets anmärkning till lagstiftningsordningen för 20 a § (GrUU 67/2018 rd), påpekar grundlagsutskottet. Att döma av lagbestämmelserna om skjututbildning som främjar den militära förmågan är det oklart i vilken relation de står till de avgränsningar som grundlagsutskottet har ställt på innehållet i den frivilliga försvarsutbildningen (GrUU 52/2006 rd), säger grundlagsutskottet vidare. Innehåll, omfattning och ramverk för den skjututbildning som Försvarsutbildningsföreningen ger måste avgränsas och preciseras avsevärt lagen. Detta eftersom utbildningen ska uppfylla lämplighetskriterierna och betydande utövning av offentlig makt måste avgränsas. Ändringen är ett villkor för att lagförslag 2 (RP 179/2018 rd) ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Propositionens ekonomiska konsekvenser
Enligt uppgifter till utskottet kommer den föreslagna utvecklingsmodellen att kräva betydande nya ekonomiska satsningar på det frivilliga försvaret både för Försvarsmakten och för Försvarsutbildningsföreningen.  
För närvarande beställer Försvarsmakten militär utbildning av Försvarsutbildningsföreningen för cirka 1,3 miljoner euro årligen. De senaste åren har Försvarsutbildningsföreningen fått cirka 1,8 miljoner euro årligen i statsunderstöd. Följaktligen har statens direkta kostnader för det frivilliga försvaret årligen uppgått till omkring 3,1 miljoner euro. 
När utvecklingsmodellen har genomförts kommer Försvarsmaktens totala kostnad för det frivilliga försvaret att årligen vara cirka 4 miljoner euro. Enligt vissa bedömningar kommer det att behövs 42 nya medarbetare till en kostnad på cirka 2,9 miljoner euro om året. Omkostnaderna uppgår till omkring 1,1 miljoner euro. Den extra kostnad som Försvarsmakten kommer att ha för den nya modellen uppgår i själva verket till cirka 2,7 miljoner euro om året, ingen militär utbildning längre kommer att beställas från Försvarsutbildningsföreningen. Behovet av tilläggsanslag gäller moment 27.10.01 (Försvarsmaktens omkostnader) i statsbudgeten. 
Enligt propositionen kommer Försvarsutbildningsföreningen omkostnader för de offentliga förvaltningsuppgifterna att vara cirka 5,6 miljoner euro på årsbasis och de fördelas på följande sätt: personalkostnader 3,9 miljoner euro (en ökning med 23 årsverken), lägre avgifter för kursdeltagande 700 000 euro och en miljon euro för andra utgifter (hyror, apparater och anläggningar, licenser, marknadsföring och administration). Om man drar av statsunderstödet (1,8 miljoner euro) till Försvarsutbildningsföreningen, blir det kvar ett behov av tilläggsanslag på ungefär 3,8 miljoner euro under moment 27.10.50 (Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet) i statsbudgeten. 
Sammanlagt behöver Försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen tilläggsanslag till ett belopp på 6,5 miljoner euro om året. Vid sina förhandlingar den 14–10 april 2018 om planen för de offentliga finanserna 2019–2022 utgick regeringen från att tilläggsanslaget avsätts för det frivilliga försvaret. Avsikten är att tilläggsanslaget ska allokeras genom en intern omfördelning av anslagen inom försvarsministeriets förvaltningsområde. 
Försvarsutskottet framhåller att den stora risken med reformen är att omorganiseringen av det frivilliga försvaret kommer att driva in Försvarsmakten i ett mycket svårt finansiellt läge vad gäller verksamheten. Utskottet är väl medvetet om att marginalerna i Försvarsmaktens omkostnadsbudget är mycket små. Ett tilläggsanslag på 6,5 miljoner euro som återkommer varje är kan enligt utskottet leda till att Försvarsmakten måste skära i repetitionsövningarna eller i krigsövningar för värnpliktiga eller i bådadera alternativt i andra fältdygn för att kunna finansiera reformen av det frivilliga försvaret. Utskottet anser en sådan konstellation vara totalt ohållbar. 
I sina ställningstaganden om statsbudgeten (se t.ex. FsUU 9/2017 rd, FsUU 14/2018 rd) och likaså i betänkandet (FsUB 4/2017 rd) om försvarsredogörelsen har utskottet konsekvent påpekat att de årliga repetitionsövningarna för 18 000 reservister redan nu är alltför få. Inte heller fältdygnen (35 dygn per värnpliktig) kan bli färre. Utskottet förutsätter att omorganiseringen av det frivilliga försvaret inte får äventyra resultatmålet för repetitionsövningarna och beväringsutbildningen som är kritiskt viktiga för att vi ska kunna upprätthålla vårt försvar. 
Kvinnor i det frivilliga försvaret
Utskottet har uppmärksamgjorts på att kvinnors frivilliga försvarsarbete och aktivitet inom den övergripande säkerheten inte ges tillräckligt stort utrymme i propositionen. Det kan utskottet hålla med om och påpekar att det i betänkandet om försvarsredogörelsen underströk att alla medborgare bör erbjudas tillräckligt omfattande beredskap för att kunna agera i krissituationer och undantagsförhållanden.  
Regeringen bedömer (s. 6) att allt som allt cirka 50 000–53 000 personer, av dem cirka 10 000 kvinnor, årligen deltar i utbildning som faller under begreppet frivilligt försvar. För många kvinnor är beredskaps- och säkerhetsutbildning den primära vägen att delta i utbildning som Försvarsutbildningsföreningen ordnar. Beredskaps- och säkerhetsutbildning kan ordnas inom ramen för Försvarsutbildningsföreningen, men utbildningen ska finansieras med deltagaravgifter och andra privata bidrag. Bara de av föreningens kurser som innehåller militära kursavsnitt för kvinnor, bland annat kurser i serien Bli bekant med armén, ger rätt till statligt stöd. 
I propositionen sägs det att beredskaps- och säkerhetsutbildningen huvudsakligen innehåller den typen av utbildning som företag och organisationer kan ordna på en konkurrensutsatt marknad. Sett i det perspektivet kan det orsaka störningar i marknadsmekanismen på den konkurrensutsatta marknaden, om Försvarsutbildningsföreningen ordnar beredskaps- och säkerhetsutbildning med offentliga medel. Följaktligen kan utbildningen inte vara en offentlig förvaltningsuppgift, sägs det i propositionen. 
Sett i ett jämställdhetsperspektiv kan det anses vara tvivelaktigt att beredskaps- och säkerhetsutbildning inte ges statligt stöd. Utskottet påpekar att deltagaravgifterna i många fall kan vara en tröskelfråga för kvinnor med låga inkomster, som är avgörande för om de kan delta eller inte. Det är mycket viktigt att försvarsministeriet, finansministeriet och arbets- och näringsministeriet utreder under vilka förutsättningar statligt stöd kan ges till beredskaps- och säkerhetsutbildning. Med avseende på marknadens funktion är det enligt utskottet ingen större störning om Försvarsutbildningsföreningen ordnar beredskaps- och säkerhetsutbildning för kvinnor och får statligt stöd för verksamheten. 
Övrigt
Enligt 22 a § i lagförslag 1 kan Försvarsutbildningsföreningen också ordna verksamhet för att presentera innehållet i beväringstjänsten för deltagarna. I presentationsverksamheten är det inte tillåtet att använda Försvarsmaktens skjutvapen, ammunition, explosiva varor eller stridsutrustning och inte heller övningsmodeller av dem. För att få delta i presentationer måste deltagare under arton är ha skriftligt samtycke från vårdnadshavaren (22 b §). 
Beväringstjänsten ska kunna presenteras till exempel via föreläsningar eller deltagarna ska kunna tas till kaserner för att bekanta sig med dem. I planeringen av verksamheten måste förbudet mot att ge minderåriga militär utbildning eller utbildning som främjar den militära förmågan, vilket sägs i samband med 20 §. I motiven sägs det vidare att de föreskrivna begränsningarna också behövs särskilt med avseende på tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som är förpliktande för Finland. Utskottet anser att både bestämmelserna och de föreslagna begränsningarna är nödvändiga för att klargöra vilken typ av verksamhet Försvarsutbildningsföreningen får ordna för personer under arton år. 
Samtidigt välkomnar utskottet att det nu första gången ingår bestämmelser om föreningens internationella verksamhet (22 c och d § i lagförslag 1). Den internationella verksamheten beskrivs närmare i detaljmotiven till 22 c § (s. 30–31). Enligt vad utskottet erfar samarbetar föreningen framför allt med Estland och Sverige. 
Sammanfattning
De sakkunniga som utskottet har hört har delade meningar om behovet av att reformera det frivilliga försvaret. Något som bör noteras är att Försvarsutbildningsföreningen och dess organisationer hade divergerande meningar om målen med reformen. Organisationerna ger brett stöd till att vidareutveckla den nuvarande verksamhetsmodellen genom att fördjupa det strategiska partnerskapet mellan Försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen. Å andra var de hörda aktörerna inom det frivilliga försvaret eniga om att reformen, om den utfaller väl, förbättrar i synnerhet utbildningen för lokala trupper. Utskottet understryker att reformen inte får äventyra medlemsorganisationernas omfattande och breda verksamhet eller leda till att deras viktiga kompetens urholkas. 
Också utskottet bedömer att propositionen har positiv effekt på de lokala trupperna och deras utveckling. Vid krig ingår det i de lokala truppernas uppdrag att skydda strategiskt viktiga objekt, medverka vid territorial övervakning och arbeta mot fientliga specialtrupper. Under normala förhållanden kan trupperna i begränsad omfattning utnyttjas för att bistå andra myndigheter och vid handräckning. De lokala trupperna bildas av lokala bataljoner som vanligen har ett landskap som sitt ansvarsområde. Bataljonerna består av flera kompanier, bland annat landskapskompanier. 
Enligt feedback från sakkunniga är det positivt att propositionen tar större hänsyn till både Försvarsmaktens och enskilda reservisters behov. Utskottet håller med att det är viktigt att reservisterna ges möjlighet att få utbildning för enskilda uppdrag och utbildningen utvecklas progressivt. Tack vare utbildningen kan reservisterna bli placerade i Försvarsmaktens krigstida trupper eller avancera mot allt större uppdrag i styrkan för krig.  
För reservister utan placering är utbildningen som främjar den militära förmågan praktiskt taget den enda möjligheten att får utbildning för att upprätthålla sin militära förmåga utanför Försvarsmakten. När reformen genomförs är det enligt utskottet viktigt att lägga särskild vikt vid att utbildning som främjar den militära förmågan i fortsättningen kan ordnas i hela landet.  
Under 2000-talet har staten gallrat avsevärt bland garnisonerna och det i sin tur försvårar i hög grad för Försvarsmakten att exempelvis ordna imitation med vapen. Detta gäller i synnerhet östra och norra Finland. Enligt 20 § 2 mom. ska nämligen övningar med Försvarsmaktens vapen ska på Försvarsmaktens område eller fartyg. Enligt uppgifter till utskottet kan imitation med Försvarsmaktens vapen också ordnas på övningsområden som Försvarsmakten tillfälligt har till sitt förfogande. Det minskar i någon mån problemet med att det inte finns garnisoner i hela landet.  
I propositionen (s. 5) sägs det årligen deltar cirka 3 700 reservister i Försvarsmaktens frivilliga övningar. Därutöver beställer Försvarsmakten frivillig militär utbildning av Försvarsutbildningsföreningen. Utifrån Försvarsmaktens avtal om beställningar har Försvarsutbildningsföreningen årligen gett ungefär 10 000 reservister som ingår i den krigstida styrkan militär utbildning. Ungefär 30 procent av föreningens totala verksamhet har utgjorts av militär utbildning. Propositionen gäller således en mycket stor omvälvning i Försvarsutbildningsföreningens verksamhet, framhåller utskottet. 
När det i fortsättningen är Försvarsmakten som helt och hållet har hand om den frivilliga militära utbildningen förtydligas det nuvarande juridiska läget, som innebär att både Försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen ordnar utbildning som faller under den definitionen. Med avseende på övervaknings- och ansvarsfrågorna, och eftersom man i den militära utbildningen skjuter med Försvarsmaktens vapen, är det enligt utskottet en klar och tydlig lösning att Försvarsmakten har det totala ansvaret för verksamheten. 
Det är viktigt att verksamheten fortsätter på minst samma nivå som nämns ovan när Försvarsmakten tar över den militära utbildningen i sin helhet. Av det följer att Försvarsmakten i fortsättningen årligen ska utbilda omkring 14 000 reservister via frivilliga övningar. Via repetitionsövningar utbildas 18 000 reservister årligen, och dessutom ger Försvarsutbildningsföreningen årligen cirka 25 000 personer utbildning som främjar den militära förmågan. Följaktligen understryker utskottet att det frivilliga försvaret, med hänsyn till det otillräckliga antalet repetitionsövningar, spelar en viktig roll för att säkerställa att de krigstida trupperna håller hög kompetensnivå och har gott utbildningsunderlag.  
Kvinnors möjligheter att delta i frivilligt försvarsarbete är otillräckliga, anser utskottet. Den utbildning som främjar den militära förmågan ges mestadels bara män som fullgjort värnplikt och kvinnor som fullgjort frivillig värnplikt. Kvinnor som inte har fullgjort värnplikt kan praktiskt taget bara delta i Försvarsutbildningsföreningens beredskaps- och säkerhetsutbildning. När lagändringen träder i kraft är utbildningen inte längre någon offentlig förvaltningsuppgift och berättigar således inte till statligt stöd. 
Enligt uppgifter till utskottet kommer man att utreda beröringspunkterna mellan utbildning som främjar den militära förmågan och beredskaps- och säkerhetsutbildningen med syftet att vissa kurser som kunna genomföras i form av utbildning som främjar den militära förmågan och få statligt stöd. Utskottet välkomnar den infallsvinkeln, men framhåller samtidigt att det grundläggande problemet kvarstår, nämligen att kurserna i frivilligt försvarsarbete för kvinnor är alltför få i relation till efterfrågan. Försvarsministeriet ska hand om den allmänna styrningen och tillsynen över det frivilliga försvaret (3 § 1 mom. i lagförslag 1) och utskottet anser det nödvändigt att ministeriet i den egenskapen utvecklar verksamheten för att kvinnors möjligheter att delta förbättras avsevärt. 
Sammanfattningsvis framhåller utskottet att det finns fog för att utveckla det frivilliga försvaret på det sätt som regeringen beskriver i propositionen bara under förutsättning att det går att säkerställa tilläggsanslaget på 6,5 miljoner euro utan att det sätter Försvarsmaktens nuvarande resultatmål för utbildningen på spel. Utskottet understryker att trovärdigheten i vårt försvarssystem i stor utsträckning bygger på att vår bevärings- och reservistutbildning håller hög nivå. Det nuvarande antalet repetitionsövningar och fältdygn måste ses som en miniminivå som vi under inga omständigheter kan tumma på. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Försvarsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1–4 i proposition RP 254/2018 rd utan ändringar. 
Helsingfors 28.2.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Ilkka
Kanerva
saml
vice ordförande
Mika
Kari
sd
medlem
Thomas
Blomqvist
sv
medlem
Marisanna
Jarva
cent
medlem
Antti
Kaikkonen
cent
(delvis)
medlem
Seppo
Kääriäinen
cent
medlem
Markus
Mustajärvi
vänst
medlem
Lea
Mäkipää
blå
medlem
Sirpa
Paatero
sd
medlem
Markku
Pakkanen
cent
medlem
Jaana
Pelkonen
saml
medlem
Jari
Ronkainen
saf
medlem
Mikko
Savola
cent
ersättare
Eero
Reijonen
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Heikki
Savola.
Senast publicerat 2.3.2019 13:27