Senast publicerat 08-05-2021 11:50

Betänkande KoUB 3/2016 rd RP 116/2015 rd Kommunikationsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur och om ändring av informationssamhällsbalken

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur och om ändring av informationssamhällsbalken (RP 116/2015 rd): Ärendet har remitterats till kommunikationsutskottet för betänkande. 

Motion

I samband med propositionen har utskottet behandlat 

lagmotion
 LM 23/2015 rd  
Eeva-Johanna Eloranta sd m.fl. 
 
Lagmotion med förslag till ändring av informationssamhällsbalken.

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • överinspektör Tanja Müller 
    kommunikationsministeriet
  • regeringssekreterare Janne Mänttäri 
    kommunikationsministeriet
  • jurist Hanna Heiskanen 
    Kommunikationsverket
  • chef Petri Lehikoinen 
    Kommunikationsverket
  • specialsakkunnig Päivi-Maria Virta 
    Kommunikationsverket
  • jurist Natalia Lumme 
    Energimyndigheten
  • laboratoriechef Tommi Toivonen 
    Strålsäkerhetscentralen
  • specialsakkunnig Simo Tanner 
    ​Finlands Kommunförbund
  • Senior Advisor Markku Lamminluoto 
    DNA Ab
  • avdelningschef Rami Peltosaari 
    Elisa Abp
  • verkställande direktör Tuomo Puhakainen 
    Saimaan Kuitu Oy
  • verkställande direktör Timo Lehtimäki 
    Suomen Erillisverkot Oy
  • Senior Legal Counsel Mika Enäjärvi 
    TeliaSonera Finland Oyj
  • direktör Kenneth Hänninen 
    Finsk Energiindustri rf
  • juridisk chef Marko Lahtinen 
    FiCom ry
  • jurist Jussi Mäkinen 
    FiCom ry
  • chefsjurist Jenni Hupli 
    Finlands Fastighetsförbund rf
  • biträdande direktör Mika Rontu 
    Finlands Vattenverksförening rf
  • sekreterare Jussi Jäykkä 
    Elöverkänsliga i Finland rf

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Birkalands förbund
  • Försörjningsberedskapscentralen
  • Konkurrens- och konsumentverket
  • Helsingfors stad
  • Gasum Ab
  • Keypro Oy
  • Länsimetro Oy
  • juridisk chef Marko Lahtinen 
    FiCom ry
  • biträdande direktör Mika Rontu 
    Finlands Vattenverksförening rf
  • Finnet-förbundet rf.

Inget yttrande av 

  • arbets- och näringsministeriet
  • miljöministeriet
  • Trafikverket
  • direktör Kenneth Hänninen 
    Finsk Energiindustri rf.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur och att informationssamhällsbalken ändras. Genom den föreslagna lagstiftningen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. Genom propositionen främjas utvecklingen av digitala tjänster och funktioner då byggkostnaderna särskilt för höghastighetsnät för elektronisk kommunikation och för sådana säkra elnät som krävs för att nämnda höghastighetsnät ska kunna fungera minskar. 

Den föreslagna lagstiftningen gäller nät som är viktiga med tanke på ett fungerande samhälle. Ägarna och innehavarna av kommunikations-, energi-, vattentjänst- och trafiknät, dvs. nätaktörer, åläggs att under vissa förutsättningar tillgodose andra nätaktörers begäran om samutnyttjande av strukturer och konstruktioner i anslutning till näten. En skälig ersättning ska betalas för samutnyttjandet. Därutöver måste nätaktörer enligt förslaget under vissa förutsättningar gå med på att bygga nätverk tillsammans med andra nätaktörer. En förutsättning för sambyggnad ska vara att kostnaderna inte ökar för någon part jämfört med om näten byggs separat. Den föreslagna lagstiftningen ska tillämpas på samarbete där åtminstone en part är ett kommunikationsnät. Kommunikationsverket ska ansvara för tvistlösning i samarbetsfrågor. Förslagen som gäller samarbete inverkar inte på de bygg- och tillståndsbestämmelser samt arbetarskyddsföreskrifter som gäller byggande och utnyttjande av näten. 

Nätaktörer och myndigheter ska via en särskild central informationspunkt göra den information om nät och om alla planerade nätprojekt som de förfogar över tillgängliga för dem som behöver informationen. Kommunikationsverket ska fungera som central informationspunkt. Kommunikationsverket ska på de grunder som anges i lagen kunna begränsa utlämnande av information till exempel för att trygga den nationella säkerheten. 

Interna kommunikationsnät i fastigheter och byggnader ska byggas i samband med nybyggnation eller omfattande renoveringar. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2016. 

Lagmotionen

I lagmotion LM 23/2015 rd föreslås ändringaer i informationssamhällsbalken (917/2014) som gäller bland annat placering av basstationer och radiomaster, offentlighet för lägesdata och att utarbeta placeringsplanen och informera olika parter om den. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet välkomnar strävan att främja ett effektivare utnyttjande av information om nätinfrastrukturen och särskilt samarbete vid utbyggnad av kommunikations- och elnät. Förslagen kan bidra till att snabba upp byggandet av kommunikationsnät och hjälpa nya projekt i starten. 

Vid utfrågningen av sakkunniga har det bland annat påpekats att propositionen kommer att öka det administrativa arbetet för nätaktörerna. Utskottet vill betona att man vid verkställandet av regleringen bör sträva efter att i allt väsentligt undvika överflödiga eller överlappande ålägganden och att minimera den administrativa bördan. 

Sambyggnad

Sambyggnad kan i bästa fall klart sänka aktörernas kostnader. Utskottet ser positivt på att sambyggnad kan bidra exempelvis till att minska behovet av att upprepade gånger gräva upp vägnät då flera nät kan byggas samtidigt. Utskottet ser också positivt på att sambyggnad kan ge särskilt mindre nätaktörer nya möjligheter och betonar att när regleringen verkställs måste det gå att finna en rättvis balans mellan små och stora aktörers intressen.  

Utskottet noterar att enligt propositionen ska ett villkor för skyldigheten till sambyggnad vara att ingendera nätaktören drabbas av högre byggkostnader jämfört med separat byggande. Enligt erhållen utredning kan man genom den föreslagna modellen för kostnadsfördelning fördela parternas kostnader jämnt och så att den part som gynnas mer av sambyggnad också bär en proportionellt större del av kostnaderna. I sista hand är det vid eventuella meningsskiljaktigheter Kommunikationsverket som ska se till att kostnaderna fördelas rättvist.  

Utskottet ser gärna att nätaktörerna går in för ökad sambyggnad för att säkerställa den sammantagna nyttan för samhället. Utskottet anser att det är god praxis att man exempelvis vid planeringen och byggandet av Västmetron från första början har beaktat behoven i fråga om byggande av andra nät. Utskottet anser att man bör utnyttja den nuvarande relativt snabba bygghastigheten för jordkablar vid byggandet av kommunikationsnät så att de blir billigare att bygga ut. 

Kommunikationstjänster, energidistribution och vattentjänster är nödvändiga för medborgarna. Tillgången på dem måste vid behov kunna garanteras genom att den behövliga tekniken på vissa lagfästa villkor också får placeras på ett visst område eller i en viss byggnad oavsett ägarförhållandena. Enligt vad utskottet erfar ändrar propositionen inte regleringen i detta avseende. Men utskottet vill betona behovet av att trygga markägarnas rättigheter också när det gäller sambyggnad och beslut om att placera nät. 

Utskottet understryker att utbyggnaden av kommunikationsnät fortsatt ska styras av principen om teknikneutralitet och hithörande flexibilitet även när tekniken utvecklas. Det finns ett uppenbart behov för användning och utbyggnad av såväl trådlösa som fasta nät, och också för utnyttjandet av trådlösa nät är det väsentligt att främja byggandet av det fasta nätet. 

Central informationspunkt

Utskottet välkomnar att en central informationspunkt inrättas. Ändå konstaterar utskottet att det kommer att innebära många slag av utmaningar att genomföra systemet i praktiken. Informationen om nätinfrastrukturen kan teoretiskt sett också utnyttjas för syften som är kriminella eller som äventyrar samhällets säkerhet. Därför vill utskottet understryka att informationspunkten genomgående måste uppfylla höga krav på datasäkerhet när det gäller tekniskt genomförande, överlåtelse av information och utnyttjande av information i övrigt. Det måste finnas en balans mellan informationspunktens funktionalitet och säkerhet så att samhällets säkerhet inte äventyras under några som helst omständigheter. 

Sakkunniga har påpekat att nätaktörer åsamkas kostnader bland annat för att leverera information till den centrala informationspunkten och för de ändringar i exempelvis datasystem som behövs för detta. Utskottet vill betona att både när det gäller planeringen och upprättandet av informationspunkten och det praktiska genomförandet av regleringen i övrigt, bör kostnaderna hållas så låga som möjligt för att kostnadsvinsterna av sambyggnad inte ska minska.  

Utskottet fäster stor vikt vid att propositionens konsekvenser i fråga om säkerhet och kostnader följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt.  

Eftersom regleringen berör ganska många olika slags nätaktörer behöver aktörerna information och även praktiska anvisningar om vad kraven i fråga om den centrala informationspunkten innebär just i deras fall. Anvisningar kommer att behövas också för att olika aktörer i fortsättningen ska förstå att be om sådana uppgifter från informationspunkten som gynnar just deras verksamhet.  

Det är ytterst bra, menar utskottet, att informationspunktens data om nätens placering kan utnyttjas också för att utveckla nätens funktionssäkerhet och för att undvika oavsiktliga skador på näten i samband med byggande. De senaste åren har väderleksfenomen orsakat omfattande elavbrott och störningar i kommunikationsnät med betydande ekonomiska och andra konsekvenser. Därför är det enligt utskottet viktigt att i fortsättningen också finna nya lösningar på dessa problem. 

Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att den centrala prioriteringen vid regleringen av kommunikationsmarknaden i fortsättningen är att minska regleringen och den administrativa bördan, utveckla tjänsterna och öka investeringarna i branschen. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande ändringsförslag. 

DETALJMOTIVERING

7 §. Informationsskyldighet.

Paragrafens två första moment har på grund av ett tekniskt fel förenats i propositionen. Utskottet föreslår att 1 mom. spjälks upp i två separata moment så att förslagets 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom. Utfrågningen av sakkunniga har visat på sinsemellan avvikande tolkningar av huruvida ett offentligt samfund enligt förslaget har en skyldighet att tillhandahålla sin information i digital form. För att undvika oklara tolkningar föreslår utskottet att det i paragrafens 2 mom. uttryckligen skrivs in att ett offentligt samfund inte är skyldigt att digitalisera information som avses i 5 § 1 mom. Enligt utskottets uppfattning motsvarar det här propositionens syfte. 

9 §. Undersökningar på plats.

Utskottet föreslår att det görs en ändring av teknisk natur i paragrafhänvisningen i 1 mom. 

10 §. Tillsyn och avgörande av meningsskiljaktigheter.

Utskottet föreslår att en bestämmelse som ingår i paragrafen två gånger med nästan samma innehåll stryks ur 1 mom. Ändringen påverkar inte lagförslagets innehåll. 

13 §. Kommunikationsverkets rätt att meddela föreskrifter.

Vid utfrågningen av sakkunniga uttrycktes oro över att senare meddelade föreskrifter av Kommunikationsverket kan medföra betydande kostnader för nätaktörerna. Enligt uppgift till utskottet är denna behörighet att meddela föreskrifter i praktiken nödvändig för att genomföra Kommunikationsverkets lagfästa uppgift. Men utskottet föreslår att bestämmelsen preciseras så att de närmare föreskrifterna enbart kan gälla tekniska frågor. 

Dessutom anser utskottet utifrån en utredning att det med avseende på systemets praktiska funktion och användbarhet är viktigt att den information som lämnas till den centrala informationspunkten till sitt minimiinnehåll är tillräckligt kommensurabel. Därför föreslår utskottet att Kommunikationsverket ska kunna meddela föreskrifter också om informationens minimiinnehåll. Utskottet konstaterar att minimiinnehållet principiellt ska definieras så att alla aktörer med skäliga åtgärder kan uppfylla kraven. Minimiinnehållet bör också avgränsas så att de minimiuppgifter som krävs är nödvändiga för den centrala informationspunktens verksamhet och syfte. Det är särskilt viktigt att i minimiinnehållet beakta bitvis uppenbara skillnader i tekniska och motsvarande särdrag mellan olika nät såsom kommunikations-, energi- och vattentjänstnät. Utskottet erfar att förslaget är ytterst viktigt för att få sambyggnaden att fungera och nå målen för informationspunkten. 

Lagmotionen 

Utskottet har hört sakkunniga om lagmotionen i samband med behandlingen av propositionen. Enligt utredning skulle de föreslagna ändringarna få konsekvenser som delvis står i konflikt med motionens mål och förslagen kan i framtiden försvåra introduktionen av ny teknik. Det är ändå uppenbart, menar utskottet, att genomförandet av ändringar som de föreslagna kräver mer omfattande konsekvensbedömningar. Därför föreslår utskottet att riksdagen förkastar lagförslaget i lagmotion LM 23/2015 rd. Utskottet upprepar sin tidigare ståndpunkt och anser det vara mycket viktigt att följa och fortsätta studera de eventuella hälsoeffekterna av den utrustning och teknik som används för elektronisk kommunikation för att eventuella orsakssamband ska kunna påvisas eller uteslutas vetenskapligt.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kommunikationsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 116/2015 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 116/2015 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Riksdagen förkastar lagförslaget i lagmotion LM 23/2015 rd.  

Utskottets ändringsförslag

1.1 Lag om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om sambyggnad och samutnyttjande av kommunikationsnät, energinät, trafiknät och vattentjänstnät. Lagen tillämpas endast om en av parterna i samarbetet är ett kommunikationsnät. I denna lag föreskrivs det också om lämnande av information till den centrala informationspunkten. 
Om informationssamhällsbalken (917/2014) eller lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden(1186/2009) innehåller bestämmelser som avviker från denna lag, ska de bestämmelserna tillämpas i stället för denna lag.  
Denna lag tillämpas inte på sådana nätaktörer vars verksamhet riktar sig till ett litet antal användare och är geografiskt begränsad samt ekonomiskt mindre betydelsefull. Denna lag tillämpas inte heller på säkerhetsnätsverksamhet som hör till tillämpningsområdet för lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015). 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) kommunikationsnät nät som avses i 3 § 39 punkten i informationssamhällsbalken, 
2) energinät gas- och elnät, nät för värme och kyla samt andra liknande nät,  
3) trafiknät landsvägar, gator, enskilda vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser samt andra liknande trafikområden, 
4) vattentjänstnät spillvattennät och avloppsnät för dagvatten, 
5) fysisk infrastruktur strukturer, konstruktioner och byggnader samt delar av sådana, som är avsedda att rymma delar av ett nät utan att de själva blir en aktiv del av nätet, 
6) nätaktör en ägare eller innehavare av ett nät som omfattas av lagens tillämpningsområde eller av fysisk infrastruktur i anslutning till ett sådant, eller ett teleföretag, dock inte bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag eller därmed jämförbara sammanslutningar, 
7) kritisk infrastruktur fysisk infrastruktur, nät eller delar av dessa för vilka gäller att ett äventyrande av dem skulle kunna förorsaka betydande allmän fara eller försvagad nationell säkerhet. 
3 § 
Samutnyttjande 
En nätaktör är skyldig att på skriftlig begäran av en annan nätaktör överlåta nyttjanderätten till sin fysiska infrastruktur på rättvisa och skäliga villkor. Nätaktören ska i begäran definiera projektet och dess tidsramar samt vilka delar av nätet som behövs. Om begäran inte är tillräckligt specificerad, ska nätaktören utan dröjsmål be den nätaktör som framställt begäran att komplettera begäran. En nätaktör får vägra upplåta nyttjanderätt till sin fysiska infrastruktur endast på någon av följande grunder:  
1) den fysiska infrastrukturen är inte tekniskt lämplig för samutnyttjande,  
2) nätaktörens eget bruk och rimliga framtida behov, 
3) den allmänna eller nationella säkerheten äventyras, 
4) andra tjänster som tillhandahålls i samma fysiska infrastruktur äventyras. 
En nätaktör ska skriftligen besvara en begäran som avses i 1 mom. inom en månad från det att begäran mottogs samt motivera sin eventuella vägran. Om nätaktören vägrar att upplåta nyttjanderätt till sin fysiska infrastruktur eller låter bli att besvara en begäran om nyttjanderätt inom ovannämnda tidsfrist, eller om en överenskommelse om villkoren för nyttjanderätten inte har nåtts inom två månader från det att begäran om nyttjanderätt mottogs, kan den nätaktör som framställt begäran föra ärendet till Kommunikationsverket för avgörande. 
Om begäran om nyttjanderätt gäller en fysisk infrastruktur som är belägen på en tredje parts område, svarar den som framställt begäran för att skaffa den nyttjanderätt som behövs.  
4 §  
Sambyggnad 
En nätaktör ska tillgodose en annan nätaktörs begäran om sambyggnad av fysisk infrastruktur och sambyggnad av nät på rättvisa och skäliga villkor. Begäran ska framställas skriftligen och specificerat. En skälig begäran ska tillgodoses, om inte sambyggnaden 
1) leder till ökade kostnader för nätaktörerna jämfört med om infrastrukturen eller nätet byggs separat, 
2) gäller ett mindre byggprojekt, eller  
3) äventyrar nätets säkerhet eller användningen av nätet för det avsedda ändamålet. 
Begäran om sambyggnad ska lämnas in i ett så tidigt skede som möjligt och senast en månad innan ansökan om tillstånd för projektet lämnas till den behöriga myndigheten.  
Om inte annat avtalas ska kostnaderna för sambyggnaden delas mellan nätaktörerna i förhållande till de uppskattade kostnaderna om infrastrukturen eller nätet skulle ha byggts separat. 
Vägrar en nätaktör tillgodose en annan nätaktörs begäran om sambyggnad, eller har en överenskommelse om villkoren inte nåtts inom en månad från det att begäran om sambyggnad mottogs, kan den nätaktör som framställt begäran föra ärendet till Kommunikationsverket för avgörande. 
5 §  
Central informationspunkt 
Kommunikationsverket ska se till att det finns en lättanvänd och informationssäker central informationspunkt, genom vilken det utan obefogat dröjsmål och i digital form lämnas nätrelaterad information om 
1) nätens fysiska infrastruktur,  
2) planerade byggarbeten, 
3) tillståndsförfaranden som gäller byggande, 
4) positionen för kablarna, rören och liknande aktiva delar av nätet.  
Information behöver dock inte lämnas till den del lämnandet kan anses äventyra 
1) nätens informationssäkerhet,  
2) allmän eller nationell säkerhet, 
3) företags- och affärshemligheter.  
Bestämmelser om avgifter som tas ut för lämnande av information enligt 1 mom. 1–3 punkten finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
Omprövning av ett beslut som avses i 2 mom. får sökas hos Kommunikationsverket. Bestämmelser om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). 
6 §  
Ordnande av den centrala informationspunktens verksamhet 
Kommunikationsverket kan sköta de uppgifter som avses i 5 § 1 mom. självt eller skaffa dessa tjänster hos en utomstående tjänsteleverantör, förutsatt att de uppgifter som överförs på tjänsteleverantören är av teknisk och biträdande art. En tjänsteleverantör får inte i sin övriga affärsverksamhet utnyttja information som tjänsteleverantören tagit del av vid fullgörandet av uppgifterna. 
På personer som är anställda hos en tjänsteleverantör tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter i enlighet med 5 § 1 mom. Personer som är anställda hos en tjänsteleverantör ska, när de utför uppgifter i enlighet med 5 § 1 mom., iaktta vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), förvaltningslagen, arkivlagen (831/1994), språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003). Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
7 § 
Informationsskyldighet 
En nätaktör ska genom den centrala informationspunkten i digital form och utan obefogat dröjsmål tillhandahålla den information som avses i 5 § 1 mom. och ändringar i informationen. Utskottet föreslår en strykning En nätaktör ska vid behov lämna den information om sin egen verksamhet som avses i 5 § 1 mom. direkt på skriftlig begäran av en annan nätaktör. Informationen ska lämnas på rättvisa och skäliga villkor inom två månader från det att den skriftliga begäran mottogs. Nätaktören kan vägra lämna informationen på de grunder som avses i 5 § 2 mom. Slut på strykningsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring En nätaktör ska vid behov lämna den information om sin egen verksamhet som avses i 5 § 1 mom. direkt på skriftlig begäran av en annan nätaktör. Informationen ska lämnas på rättvisa och skäliga villkor inom två månader från det att den skriftliga begäran mottogs. Nätaktören kan vägra lämna informationen på de grunder som avses i 5 § 2 mom. Ett offentligt samfund är inte skyldigt att digitalisera information som avses i 5 § 1 mom. (Nytt 2 mom.) Slut på ändringsförslaget 
Ett offentligt samfund som förfogar över information som avses i 5 § 1 mom. i digital form ska genom den centrala informationspunkten tillgängliggöra informationen och ändringar i den inom två månader från det att informationen mottogs, om informationen inte annars finns att tillgå genom den centrala informationspunkten. Tidsfristen kan förlängas med högst en månad om det behövs för att säkerställa att informationen är tillförlitlig.  
Om det uppstår en tvist beträffande skyldigheterna enligt denna paragraf får den vars rättigheter eller intressen ärendet gäller föra ärendet till Kommunikationsverket för avgörande. 
8 § 
Undantag från informationsskyldigheten 
Den informationsskyldighet som anges i 7 § gäller inte sådan fysisk infrastruktur som inte lämpar sig för samutnyttjande och inte heller kritisk infrastruktur.  
9 §  
Undersökningar på plats  
En nätaktör ska på skriftlig begäran av en annan nätaktör vid behov tillåta sådana undersökningar på plats som gäller specifika delar av dess fysiska infrastruktur. Nätaktören kan vägra tillåta undersökningar på plats på de grunder som avses i 5 § Utskottet föreslår en ändring 2 Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en strykning 3 Slut på strykningsförslaget mom.  
Begäran ska besvaras skriftligen inom en månad från det att en begäran enligt 1 mom. mottogs. 
Om det uppstår en tvist beträffande skyldigheterna enligt denna paragraf får den vars rättigheter eller intressen ärendet gäller föra ärendet till Kommunikationsverket för avgörande.  
10 § 
Tillsyn och avgörande av meningsskiljaktigheter 
Kommunikationsverket har till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag samt bestämmelser som utfärdats och beslut som meddelats med stöd av den, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Utskottet föreslår en strykning Kommunikationsverket kan ålägga den som bryter mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av den att inom en rimlig tid rätta till felet eller försummelsen.  Slut på strykningsförslagetKommunikationsverket ska främja samarbetet mellan nätaktörer och sträva efter att i första hand genom medling lösa meningsskiljaktigheter mellan nätaktörerna. Kommunikationsverket ska, med undantag för under exceptionella förhållanden, fatta beslut i ärenden som avses i 3 § inom fyra månader från det att ärendet blev anhängigt och i ärenden som avses i 4 §, 7 § och 9 § inom två månader från det att ärendet blev anhängigt.  
Om någon bryter mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av den, kan Kommunikationsverket ålägga denne att Utskottet föreslår en ändring inom en skälig tid Slut på ändringsförslaget rätta till felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite eller med hot om att verksamheten helt eller delvis avbryts eller att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. Bestämmelser om vite, hot om avbrytande och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990). 
11 §  
Expertgrupp till stöd vid tvistlösning 
Kommunikationsverkets ska tillsätta en expertgrupp med uppgift att biträda Kommunikationsverket vid avgörande av meningsskiljaktigheter. I arbetsgruppen ska finnas representanter för de sektorer som är viktiga med tanke på de nät som avses i 1 § 1 mom. och de sektorer som är viktiga med tanke på tillämpningen av denna lag, samt för myndigheterna inom dessa sektorer.  
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Kommunikationsverket, trots sekretessbestämmelserna, rätt att till arbetsgruppens medlemmar lämna ut behövlig information, om informationen är nödvändig för skötseln av gruppens uppgifter och inte innehåller konfidentiella meddelanden eller förmedlingsuppgifter.  
På arbetsgruppens medlemmar tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna paragraf. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 
12 § 
Kommunikationsverkets rätt att få information 
Kommunikationsverket har, när det fullgör uppgifter enligt denna lag, rätt att trots sekretessbestämmelserna få den information som det behöver för att fullgöra sina uppgifter av dem vilkas rättigheter och skyldigheter denna lag gäller samt av aktörer som handlar för deras räkning.  
Informationen ska lämnas ut avgiftsfritt, utan obefogat dröjsmål och i den form som myndigheten begärt.  
13 §  
Kommunikationsverkets rätt att meddela föreskrifter  
Kommunikationsverket får meddela närmare Utskottet föreslår en ändring tekniska  Slut på ändringsförslagetföreskrifter om den i 7 § avsedda informationens Utskottet föreslår en ändring minimiinnehåll, Slut på ändringsförslaget digitala form och om interoperabiliteten och informationssäkerheten hos de system som behövs för behandling och överföring av informationen. 
14 § 
Besvär 
Omprövningsbeslut och andra beslut som Kommunikationsverket fattat får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 
Kommunikationsverket har rätt att anföra besvär över ett sådant beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt ett i 1 mom. avsett beslut av Kommunikationsverket.  
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
15 §  
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . De uppgifter som avses i 5 § 1 mom. ska dock finnas tillgängliga via den centrala informationspunkten först den 1 januari 2017. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av informationssamhällsbalken 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i informationssamhällsbalken (917/2014) 111 och 249 § samt 
fogas till lagen en ny 249 a § som följer: 
111 § 
Nyttjanderätt till fastigheters och byggnaders interna nät 
Bostadsaktiebolag, fastighetsaktiebolag och med dem jämförbara sammanslutningar som äger eller administrerar en fastighets interna eller flera fastigheters gemensamma fasta kommunikationsnät som är kopplat till ett allmänt kommunikationsnät, är skyldiga att på icke-diskriminerande villkor ge det teleföretag som abonnenten har valt tillträde till icke-upptagen kapacitet av fastighetens eller fastighetsgruppens interna kommunikationsnät för förmedling av kommunikationstjänster till abonnentens terminalutrustning inom fastigheten. Det teleföretag som fått nyttjanderätt har rätt att ansluta sitt allmänna kommunikationsnät till fastighetens eller byggnadens interna kommunikationsnät.  
Om en överenskommelse om nyttjanderätten inte har nåtts inom två månader från det att begäran om nyttjanderätt mottogs, kan parterna föra ärendet till Kommunikationsverket för avgörande. Kommunikationsverket ska avgöra ärendet inom två månader från det att ärendet blev anhängigt. 
249 §  
Planering och byggande av fastigheters och byggnaders fysiska infrastruktur och interna nät 
Fastigheters och byggnaders interna kommunikationsnät som ansluts till ett allmänt kommunikationsnät ska uppfylla kraven enligt denna lag. Fastigheters och byggnaders interna kommunikationsnät ska i den mån det är möjligt planeras så att de abonnenter som avses i 111 § kan välja teleföretag.  
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att den nya fastigheten eller byggnaden är utrustad med fysisk infrastruktur som stöder snabba bredbandsförbindelser fram till nätanslutningspunkten. I fastigheten eller byggnaden ska det i samband med detta byggas ett internt kommunikationsnät som stöder snabba bredbandsförbindelser och som uppfyller kraven enligt 1 mom.  
Det som föreskrivs i 2 mom. ska också tillämpas på sådana betydande totalrenoveringsprojekt i fastigheten eller byggnaden som omfattar strukturella ändringar, om det i fastigheten eller byggnaden inte finns ett internt kommunikationsnät som stöder snabba bredbandsförbindelser och det är byggnadstekniskt motiverat att bygga fysisk infrastruktur och ett internt kommunikationsnät i samband med projektet.  
Bestämmelserna i 2 och 3 mom. tillämpas inte på projekt som avser 
1) småhus, 
2) fritidsbostäder, 
3) byggnader som ägs och huvudsakligen används av ett offentligt samfund, 
4) byggnader där det, med beaktande av byggnadens användningsändamål och av kostnaderna för byggandet, skulle vara uppenbart oskäligt att bygga fysisk infrastruktur och ett internt kommunikationsnät som stöder snabba bredbandsförbindelser. 
Kommunikationsverket får meddela föreskrifter om 
1) de tekniska egenskaper hos kommunikationsnät som ska beaktas vid planeringen av näten samt utformningen av och innehållet i planeringsdokumenten, 
2) tekniska anslutningspunkter i kommunikationsnäten,  
3) de tekniska krav som ska ställas på sådan fysisk infrastruktur i fastigheter och byggnader som stöder snabba bredbandsförbindelser samt konstaterande av dessa krav och av fastigheters och byggnaders existerande interna kommunikationsnäts prestanda, 
4) andra tekniska arrangemang som kan jämställas med dem som nämns i 1–3 punkten och som har betydelse för administreringen av fastigheters och byggnaders interna kommunikationsnät. 
249 a § 
Teleföretags skyldigheter när det gäller fastigheters och byggnaders interna nät 
Ett teleföretag får inte förutsätta att byggande, installation och underhåll av sådana interna kommunikationsnät i fastigheter och byggnader som är avsedda att anslutas till ett allmänt kommunikationsnät (teleentreprenad) får utföras endast av en teleentreprenör som valts av teleföretaget. 
Ett teleföretag får inte förutsätta att en fastighets eller byggnads interna kommunikationsnät ansluts till teleföretagets kommunikationsnät så att det begränsar administreringen av fastighetens interna kommunikationsnät och möjligheten att välja teleföretag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 249 § 2 och 3 mom. tillämpas dock först på sådana byggprojekt och totalrenoveringsprojekt för vilka ansökan om bygglov har lämnats in den 1 januari 2017 eller därefter.  
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 11.3.2016 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Ari Jalonen saf 
 
medlem 
Katja Hänninen vänst 
 
medlem 
Marisanna Jarva cent 
 
medlem 
Jyrki Kasvi gröna 
 
medlem 
Jukka Kopra saml 
 
medlem 
Suna Kymäläinen sd 
 
medlem 
Eeva-Maria Maijala cent 
 
medlem 
Outi Mäkelä saml 
 
medlem 
Jari Ronkainen saf 
 
medlem 
Satu Taavitsainen sd 
 
medlem 
Ari Torniainen cent 
 
ersättare 
Teuvo Hakkarainen saf. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Juha Perttula.