Allmänt

(1)Utskottet anser det behövligt och värt att understöda att man genom propositionen försöker finna lösningar på de missförhållanden som uppstått i taxitrafiken och på de brister som framkommit i lagstiftningen. Utskottet välkomnar att propositionen syftar till att effektivisera bekämpningen av svart ekonomi, utveckla förarutbildningen och främja lika konkurrensvillkor. 

(2)Utskottet anser dock att tillgången till taxitjänster är ett centralt problem i synnerhet i glesbygden, och propositionen innehåller inte tillräckliga lösningar och åtgärder för detta. Till denna del finns det ett klart behov av fortsatta åtgärder. När det gäller tillgången förbättrar propositionen närmast myndigheternas möjligheter att få information om tillgången till tjänster. Utskottet betonar dessutom att det för att lösa de problem som uppstått på marknaden och för att uppnå målen med regleringen är nödvändigt att myndighetstillsynen över efterlevnaden av lagen effektiviseras. 

(3)Under sakkunnigutfrågningen framfördes det många önskemål om utveckling av regleringen, av vilka en del klart förutsätter en mer omfattande bedömning och fortsatt beredning. Enligt inkommen utredning pågår det bland annat en utvärdering av bestämmelserna om förmedlingscentraler. Utskottet uppmuntrar i fortsättningen det föredragande ministeriet att vidareutveckla bestämmelserna om taxitjänster och också att göra en noggrannare utvärdering av de ändringsförslag som nu lagts fram. 

Igenkännliga taxibilar

(4)Utskottet välkomnar förslaget om ett krav på att det under taxikörning ska användas en taxilykta för identifiering av fordon som bedriver taxiverksamhet. Enligt propositionen behöver taxi-lykta inte användas vid företags- och representationskörningar där man på förhand genom avtal har kommit överens om att taxilykta inte behöver användas, och avtalet ska också medföras under körningen. 

(5)Det är med tanke på myndighetstillsynen och kunderna mycket viktigt att taxibilarna kan kännas igen. I samband med behandlingen av ärendet har utskottet också diskuterat möjligheten att införa registreringsskyltar eller skyltinramningar i färg för fordon som bedriver taxiverksamhet. Införandet av så kallade taxiskyltar rönte också under sakkunnigutfrågningen understöd bland de traditionella branschaktörerna. I en del sakkunnigyttranden har det däremot inte ansetts nödvändigt att införa skyltar i färg. Enligt en utredning från det föredragande ministeriet skulle införandet av taxiskyltar i detta skede bland annat medföra avsevärda kostnader för ändring av informationssystemen och många slags praktiska utmaningar. Utskottet anser att frågan och dess konsekvenser bör utredas i samarbete med myndigheterna och branschaktörerna och att möjligheterna att införa taxiskyltar bör bedömas. 

Utbildning och prov för taxiförare

(6)Utskottet anser det vara bra att man genom propositionen på lagnivå preciserar innehållet i provet för taxiförare. Utskottet anser det vara viktigt att man i provet i tillräcklig utsträckning beaktar behoven hos olika grupper med särskilda behov. Utskottet anser det också vara bra att den som gjort sig skyldig till fusk i provet meddelas ett förbud på sex månader att på nytt delta i provet. Även om den föreslagna karensen har konsekvenser för utövandet av näringsverksamhet, anser utskottet att regleringen är nödvändig och proportionerlig på grund av provets centrala betydelse. 

(7)Utskottet anser att tillräckliga språkkunskaper för taxiförare är en nödvändig förutsättning i en uppgift som baserar sig på kundbetjäning. I synnerhet vid genomförandet av prov för taxiförare ska det genom att proven avläggs självständigt och utan biträde på finska eller svenska kunna säkerställas att föraren i fråga om språkkunskaper har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften i fråga. Det är också möjligt att ställa närmare krav på språkkunskaper vid olika konkurrensupphandlingar. 

(8)Utskottet betonar också betydelsen av att förarna har lokalkännedom. Eftersom det i lagen inte längre förutsätts att taxiverksamheten bedrivs inom ett visst område, anser utskottet det ändå vara ändamålsenligt att lokalkännedomen inte testas i provet för taxiförare. Utskottet betonar dock att tillståndshavaren enligt 151 § 3 punkten i lagen om transportservice (320/2017) ska se till att föraren har tillräcklig interaktionsförmåga, tillräckliga språkkunskaper och tillräcklig lokalkännedom om det huvudsakliga verksamhetsdistriktet. 

(9)Sakkunnigutfrågningen visade att det finns olika tolkningar av längden på 21 timmar för den obligatoriska företagarutbildning som avses i propositionen, delvis på grund av propositionens motiveringstext. Utskottet betonar att syftet med regleringen är att utbildningen ska omfatta minst 21 hela timmar, som vid planeringen av utbildningen kan indelas på ett ändamålsenligt sätt exempelvis i 45 minuters lektioner. Utskottet anser det vara viktigt att utbildningarna planeras på ett ändamålsenligt sätt så att de fördelar sig exempelvis över tre dagar utan att det behövs extra utbildningsdagar. Samma tolkning gäller även längden på utbildningen i fråga om grupper med särskilda behov. Utskottet har till bestämmelsen om företagarutbildning fogat att utbildningen ska innehålla undervisning om lagstiftningen. 

(10)Vid sakkunnigutfrågningen föreslogs det att Transport- och kommunikationsverket självt ska genomföra det taxiförarprov som avses i lagen och på motsvarande sätt också företagarprovet. I propositionen föreslås inga ändringar i ansvaret för att ordna taxiförarprov. Enligt inkommen utredning är det med tanke på ett effektivt och regionalt ändamålsenligt genomförande av utbildningarna inte heller lämpligt att Transport- och kommunikationsverket svarar för det praktiska genomförandet av proven.  

(11)Utfrågade sakkunniga framförde att skärpta utbildnings- och provkrav kan komma att höja tröskeln för branschetablering. Utifrån inkommen utredning anser emellertid utskottet att de ändringar som nu föreslås är motiverade för att förebygga de problem som påtalats. 

Grupper med särskilda behov

(12)Utskottet anser att specialgruppernas ställning som användare av taxitjänster är av högsta vikt. Förarna ska ha tillräcklig kompetens och beredskap att betjäna dessa kundgrupper. Enligt 25 a § i lagförslag 1 ska provet för taxiförare innehålla ett delområde med frågor om olika passagerargruppers särskilda behov. Tillståndshavaren är dessutom skyldig att säkerställa att föraren har förmåga att beakta de särskilda behov som följer av nedsatt rörlighet och funktionsbegränsningar hos passageraren. Den i propositionen föreslagna frivilliga utbildningen som gäller grupper med särskilda behov bidrar dessutom till att förbättra förarnas färdigheter, och det är önskvärt att alla förare som betjänar grupper med särskilda behov genomgår denna utbildning. Utskottet anser också att det är god praxis att vid olika konkurrensupphandlingar kräva att utbildningen i fråga fullgjorts så att behoven hos grupper med särskilda behov kan tillgodoses. 

Tillsynen över efterlevnaden av lagen

(13)De skyldigheter som i lagstiftningen åläggs taxiverksamheten tryggar för sin del tjänsternas funktion och säkerhet och en jämlik konkurrens på marknaden. Utskottet anser dock att det är klart att man inte kan hitta tillräckliga lösningar på de problem som uppstått på marknaden utan att tillsynen över att lagen efterlevs effektiviseras betydligt. Tillsynen har en central betydelse med tanke på förutsättningarna för jämlik konkurrens, tjänsternas säkerhet och bekämpningen av svart ekonomi. Utskottet framhåller således med eftertryck att det är nödvändigt att effektivisera tillsynen för att säkerställa att lagens syften uppnås. 

(14)Utskottet betonar att en effektivisering av tillsynen kräver samarbete mellan myndigheterna, bland andra Transport- och kommunikationsverket, polisen och Skatteförvaltningen. Samtidigt krävs ökade resurser för tillsynen. Exempelvis genom att vid Transport- och kommunikationsverket anvisa ett par årsverken för en uppgift av samma typ som taxiinspektörerna kan man enligt utskottets uppfattning avsevärt förbättra möjligheterna att ingripa i olika missförhållanden och problemsituationer. För att förbättra helhetssituationen är det viktigt att det vid Transport- och kommunikationsverket i vilket fall som helst också finns en tydlig instans som kunderna vid behov kan kontakta när de möter olika missförhållanden. Det är också viktigt att myndigheterna har tillräckliga resurser för att ingripa i praktiska situationer. Enligt inkommen utredning har de nuvarande förmedlingscentralerna egna taxiinspektörer, men de kan naturligtvis inte ingripa i verksamheten hos aktörer som inte hör till förmedlingscentralen. På grund av den mer allmänna tillsynens offentligrättsliga karaktär anser utskottet det nödvändigt att det finns tillräckliga resurser för tillsynen över att lagen följs och att tillsynen har ordnats effektivt som en myndighetsuppgift. 

(15)Utskottet anser det positivt att propositionen avser att skapa klarhet i regleringen om prissättning av taxitjänster. Enligt 152 § 4 mom. i lagförslag 1 är Transport- och kommunikationsverket också skyldigt att följa den allmänna prissättningen av taxitrafiktjänster inom olika områden. I samband med behandlingen av ärendet har också möjligheten att fastställa maximipriser för transporter lyfts fram, så att prisnivån i alla situationer hålls på en adekvat nivå. Enligt uppgift är fastställandet av maximipriser emellertid förknippat med många slags problem, och i värsta fall kan de bidra till att höja den allmänna prisnivån på marknaden. Utskottet anser dock att det är viktigt att noga ge akt på effekterna av de nu föreslagna bestämmelserna om prissättning. Det är särskilt viktigt att genom tillsynen helt eliminera flagrant överprissättning av transporter, vilket i viss mån förekommit. Utskottet anser att tillsynens funktionalitet och effektivitet bör utvecklas redan under övergångsperioden, det vill säga innan de bestämmelser som nu behandlas träder i kraft. 

Tillgången till taxitjänster

(16)Utskottet anser att tillgången till taxitjänster är ett allvarligt problem, särskilt i många glesbygder. Det är nödvändigt att vidta konkreta åtgärder för att hjälpa upp situationen och lösa problemet. Taxitjänsternas betydelse för transportkedjorna i glesbygden är mycket central. Tillgången till taxitjänster i glesbygden är en fråga med många dimensioner som också sammanhänger med regionala särdrag. Tillgången kan påverkas dels av befolkningsmängden och avstånden, dels även av tillgången till andra transporttjänster och i hög grad också av aspekter som gäller tjänsternas lönsamhet. Utskottet erfar att det hittills inte har funnits tillräckligt detaljerad information om den regionala tillgången till tjänster. I och med den proposition som nu behandlas får myndigheterna dock mer heltäckande information om de tjänster som tillhandahålls och om användningen av dem. Utskottet anser det vara av största vikt att en uppdaterad lägesbild av tillgången till taxitjänster snabbt kan göras upp, så att behövliga åtgärder kan planeras. 

(17)Utskottet anser det vara nödvändigt att man för att säkerställa tillgången till tjänster utan dröjsmål bedömer vilka lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som behövs för att utveckla tillgången. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där 

(18)Enligt inhämtad utredning har Konsument- och konkurrensverket gett aktörerna inom taxibranschen anvisningar om hur de lokala företagarna sinsemellan kan avtala om vissa skyldigheter gällande körturer och jour. Utskottet anser att jämlika konkurrensvillkor är viktiga med tanke på marknadens funktion. Tillgången till tjänster ligger dock klart i medborgarnas och företagens intresse. Utskottet anser därför att man i många glesbygdsområden kan sträva efter att förbättra tillgången till tjänster genom att taxiföretagarna avtalar om körturer och jour. Utskottet ser det som önskvärt att denna typ av verksamhet, som är viktig för konsumenterna och de lokala företagen, inte försvåras onödigt genom myndigheternas tolkningar. 

Offentligt stödda transporter

(19)I trafiklagstiftningen finns inga bestämmelser om offentligt stödda FPA-transporter, skolskjutsar och andra motsvarande persontransporter. Bestämmelser om dessa frågor finns i lagar som hör till social- och hälsovårdsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets ansvars-område. Offentligt stödda FPA-transporter, skolskjutsar och andra motsvarande persontransporter är dock viktiga för den allmänna tillgången till taxitjänster och även för de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna inom taxibranschen. Utskottet anser det vara nödvändigt att man i samarbete med aktörerna inom transportsektorn och de berörda ministerierna utan dröjsmål söker lösningar på de missförhållanden och utvecklingsbehov som konstaterats i samband med de nämnda transporterna. Enligt uppgift ska social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och kommunikationsministeriet i samarbete med Kommunförbundet samt andra myndigheter och intressentgrupper inleda arbetet för att utveckla offentligt understödda transporter som en del av åtgärderna i den riksomfattande trafiksystemplanen. Utskottet understryker att det brådskar. Att utreda frågan och hitta lösningar utan onödigt dröjsmål är av största vikt med tanke på verksamhetsbetingelserna inom taxibranschen, tillgången till tjänster och jämlika konkurrensvillkor. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner ett uttalande enligt vilket 

Kampen mot svart ekonomi

(20)Utskottet välkomnar att propositionen förbättrar myndigheternas möjligheter att få information om taxiverksamheten bland annat för beskattningens behov och för bekämpningen av svart ekonomi. Utskottet anser det också vara bra att det framöver är lättare att ingripa i bland annat skjutsar som erbjuds i sociala medier utan taxitrafiktillstånd, eftersom det enligt propositionen krävs taxitrafiktillstånd redan för att tjänster ska kunna erbjudas allmänheten. Utskottet anser att bekämpningen av svart ekonomi på taximarknaden också i fortsättningen har en central roll och bör utvecklas genom att effektivisera myndighetstillsynen och öka resurserna samt genom att vidareutveckla regleringen av taxitrafiken. 

(21)I och med propositionen blir en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument (707/2011) i praktiken obligatorisk i fordon som används i taxiverksamhet i alla andra fall än de där transportavgiften har avtalats vara fast. I fråga om fast pris välkomnar utskottet att det nu uttömmande föreskrivs om de uppgifter som ska samlas in, om man använder andra tillämpningar eller system än taxameter. Enligt inkommen utredning baserar sig dessa uppgifter på det behov som Skatteförvaltningen uppgett, och tillståndshavaren är skyldig att se till att uppgifterna inte kan ändras i efterhand. Det är dock beklagligt att de strikta bestämmelserna i Europeiska unionens direktiv 2014/32/EU om mätinstrument och den nationella lag om mätinstrument som grundar sig på direktivet kan begränsa utvecklingen av de system för mätning av tid och sträckor som behövs i taxiverksamheten samt av nya typer av tjänster och resekedjor. Utskottet anser det vara viktigt att statsrådet agerar aktivt i Europeiska unionen för att utveckla regleringen så att den inte ställer upp onödiga begränsningar för utvecklingen av tjänster och prissättningsmodeller eller för främjandet av digitaliseringen. 

(22)Det vore bra om det kunde utvecklas ett system där uppgifter om taxiskjutsar automatiskt överförs direkt till skattemyndigheten. 

Uppföljning och vidareutveckling av lagstiftningen

(23)Utskottet ser det som mycket viktigt att lagstiftningen om taxibranschen följs upp och att konsekvenserna av lagstiftningen bedöms. Regleringen bör bedömas kontinuerligt, och den måste vidareutvecklas så att de utmaningar som uppstått på marknaden kan lösas.