I propositionen föreslås ändringar i lagen om grundläggande utbildning, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om statsandel för kommunal basservice. 

Lagen om grundläggande utbildning föreslås bli kompletterad med bestämmelser om tilläggsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen. Bestämmelser om finansiering av den nya verksamheten fogas till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och att ett tekniskt omnämnande av den nya finansieringen fogas till lagen om statsandel för kommunal basservice. I lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreslås en ändring av ikraftträdandebestämmelsen. 

Regeringen föreslår att maximiavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs och binds till index. Samtidigt skär regeringen ner statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet med 7 miljoner euro. 

Avgränsning av tilläggsundervisningen för förberedande undervisning

I propositionen föreslås det att förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och tilläggsundervisning för förberedande undervisning för elever som har utländsk bakgrund och som är födda någon annanstans än i Finland. I nuläget har det varit möjligt att ordna förberedande undervisning för invandrare enligt lagen om grundläggande utbildning. 

Enligt propositionen kan privata utbildningsanordnare ordna tilläggsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen med stöd av ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning. Om en privat utbildningsanordnare har tillstånd att ordna grundläggande utbildning, kan den således i fortsättningen vid behov ordna också tilläggsundervisning för förberedande undervisning med stöd av tillståndet. Det ska dock inte vara möjligt för universitetens övningsskolor att ordna förberedande undervisning och tillhörande tilläggsundervisning.  

Enligt Statistikcentralen var cirka 10 procent av eleverna inom den förberedande undervisningen år 2023 födda i Finland, framgår det av propositionen. I fortsättningen ska elever födda i Finland inte ha rätt till förberedande undervisning. 

Elever inom den förberedande undervisningen har i princip en svagare ställning och att begränsa undervisningen endast till dem som är födda någon annanstans än i Finland garanterar inte automatiskt att situationen blir bättre. Det kan antas att 10 procent av de personer med invandrarbakgrund som är födda i Finland även i fortsättningen behöver förberedande undervisning för att stärka kunskaperna i finska och trygga deras väg genom det finländska utbildningssystemet.  

Den förberedande undervisning som i nuläget ordnas inom den grundläggande utbildningen pågår högst ett år. Genom propositionen blir det i fortsättningen möjligt att fortsätta med den förberedande undervisningen i form av tilläggsundervisning. Tilläggsundervisningen för den förberedande undervisningen ska efter bedömningen av elevernas situation och behov riktas till de elever som saknar läs- och skrivkunnighet, har en bristfällig skolhistoria eller har kommit till landet i högstadieåldern. Det centrala målet för den förberedande undervisningen och den nu föreslagna tilläggsundervisningen är att eleven lär sig det språk som undervisas och som gör det möjligt att studera och lära sig innehållet i den grundläggande utbildningen. 

Centern anser det vara ytterst nödvändigt att förberedande undervisning ordnas i mer än ett år. För att tillgodose likabehandlingen av elever som bor i olika kommuner är det viktigt att det utarbetas nationella kriterier för förutsättningarna för tilläggsundervisning för den förberedande undervisningen. Det är nödvändigt att regelbundet bedöma om anslagen för tilläggsundervisningen är tillräckliga och att höja det nu föreslagna fasta anslaget, om antalet elever som behöver tilläggsundervisning ökar betydligt i fortsättningen. 

Höjning av månadsavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet

Regeringen föreslår att månadsavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs med 20 procent. Avgifterna är inte inkomstbundna till skillnad från avgifterna för småbarnspedagogik, men en kommun som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet ska enligt 48 f § 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning avstå från att ta ut avgiften eller sänka avgiften om det finns skäl till det med beaktande av vårdnadshavarens underhållsskyldighet eller utkomstmöjligheter eller vårdsynpunkter. 

Flera av dem som lämnat yttrande till utskottet har uttryckt sin oro över hur höjningen av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet påverkar deltagandet i verksamheten särskilt i familjer med lägre inkomster. Det finns en risk för att barn som precis börjat skolan i fortsättningen tvingas vara länge ensamma hemma på eftermiddagarna. Det finns också en risk för att barn som inte har ett hem med trygga vuxna tvingas tillbringa ännu längre tid i otrygga förhållanden. När barnet är ensamt hemma på eftermiddagen är risken också att den meningsfulla verksamhet som eftermiddagsklubben tidigare erbjudit ersätts med ökad skärmtid. 

Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas läsårsvis. En plats i morgon- och eftermiddagsverksamheten som ordnas vårterminen 2026 har sökts innan läsåret 2025–2026 inleddes. Månadsavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet har i ansökningsskedet angetts för hela läsåret. Genom höjningarna av avgifterna eftersträvas besparingar i statsfinanserna, alltså minskar regeringen statsandelarna till kommunernas morgon- och eftermiddagsverksamhet till motsvarande belopp redan 2026. Kommunerna kan dock inte mitt under läsåret höja de månadsavgifter som tas ut för verksamheten. Således finns det inte förutsättningar att fullt ut kompensera nedskärningen av statsandelarna 2026. 

När avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs ökar skillnaderna mellan kommunerna. I en del kommuner kan regeringens nedskärning av statsandelarna kompenseras, men en del kommuner har inga förutsättningar för det på grund av den i genomsnitt lägre inkomstnivån för de familjer som anlitar servicen. Redan nu är variationen mellan kommunerna stor. Familjerna är i olika ställning beroende på hemkommun också när det gäller i vilken mån kommunen har tagit i bruk avgiftsbefrielser och -nedsättningar för morgon- och eftermiddagsverksamheten.  

Förberedande undervisning till personer födda utomlands

Förberedande undervisning och tilläggsundervisning är viktiga i situationer där barnets språkliga färdigheter och övriga inlärningsfärdigheter måste stärkas. Tilläggsundervisningen, dvs. möjligheten att få förberedande undervisning i två år, är ett välkommet och behövligt förslag.  

Den förberedande undervisningen och tilläggsundervisningen främjar barnets integration och välbefinnande och hjälper till att upptäcka olika inlärningssvårigheter i tid. Den gällande lagstiftningen förpliktar dock inte kommunerna att ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen.  

Propositionen utesluter elever med invandrarbakgrund födda i Finland från förberedande undervisning. Detta är problematiskt, eftersom grunden för deltagande i undervisningen ska vara elevens individuella behov av stöd för inlärning av skolspråket och stärkande av andra skolfärdigheter. Om lärarna bedömer att barnet behöver förberedande undervisning, ska barnet ha rätt till detta oberoende av födelseort.  

Omkring 10 procent av eleverna i förberedande undervisning är födda i Finland. Småbarnspedagogiken och en höjning av deltagarfrekvensen är bra metoder för att stödja språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund. Alla barn kommer dock av en eller annan orsak inte att delta i småbarnspedagogisk verksamhet, så också för dessa barn måste den förberedande undervisningen och tilläggsundervisningen säkerställas utan begränsningar.  

Propositionen kränker barnets rätt till undervisning och försvagar jämlikheten. Den föreslagna avgränsningen medför inga betydande besparingar, men kan medföra extra kostnader senare. Dyrast blir det om barnet på grund av bristfälliga språkkunskaper inte får tillräckliga färdigheter för inlärning och inte blir integrerad i den övriga skolgemenskapen, eftersom det kan påverka hela den framtida utbildningsvägen och arbetslivet. 

Höjning av maximiavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet

Morgon- och eftermiddagsverksamheten är en viktig tjänst för barnfamiljer, eftersom små skolelever har korta skoldagar. Verksamheten gör det möjligt att kombinera familjeliv och arbete smidigare, förebygger ensamhet bland barnen och stöder en aktiv och fysiskt aktiv livsstil bland barnen. För många barn är morgon- och eftermiddagsverksamhet den enda möjligheten till fritidsaktiviteter.  

I propositionen höjs maximiavgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet med cirka 23 procent. I propositionsmotiven konstateras det att även om lagstiftningen i vissa situationer förpliktar till efterskänkande av avgifter, kan det ändå uppstå situationer där höjningarna av avgifterna påverkar individens eller familjens beslut att överhuvudtaget söka sig till morgon- och eftermiddagsverksamhet. Detta kan gälla särskilt familjer med låga inkomster och familjer med många barn. 

I propositionen medges att höjningen av avgifterna kan försvåra för vissa socioekonomiskt utsatta barn att delta i morgon- och eftermiddagsverksamheten trots att kommunen är skyldig att efterskänka eller sänka avgiften. Det bör också betonas att förfarandena för avgiftsbefrielse och avgiftslättnad varierar från kommun till kommun och att familjerna ofta inte känner till dem. 

Höjningen av maximiavgifterna är inte hållbar, eftersom barnfamiljernas ekonomiska situation har försämrats på många andra sätt under regeringsperioden och barnens och familjernas välfärd differentieras. Nedskärningarnas sammantagna konsekvenser för till exempel barns och ungas välbefinnande, utslagning och delaktighet måste följas upp. På grund av regeringens beslut faller 31 000 fler barn nu under fattigdomsgränsen. Fattigdomen bland förvärvsarbetande ökar också när inkomsterna inte räcker till för att leva och den sociala tryggheten skärs ned.  

Det är i sig motiverat att koppla avgifterna till index, eftersom det säkerställer att de hålls på samma nivå som kostnaderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Vi påpekar dock att regeringen för närvarande har fryst index för flera FPA-förmåner, såsom arbetslöshetsersättning, stöd för vård av barn och allmänt bostadsbidrag. Denna ojämlikhet kan leda till att indexjusteringarna av avgifterna i verkligheten blir en avgiftshöjning för låginkomsttagare. 

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn med olika bakgrund är viktig både med tanke på likabehandlingen av barnen och med tanke på familjernas välbefinnande. Regeringen har i sitt regeringsprogram lovat förbättra barnens kulturella grundläggande fri- och rättigheter och underlätta samordningen av arbete och familj. Regeringens proposition om en avsevärd höjning av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet främjar inte dessa mål.