Betänkande
KuUB
17
2017 rd
Kulturutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete (RP 140/2017 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
regeringsråd
Kirsti
Kotaniemi
undervisnings- och kulturministeriet
specialsakkunnig
Minna
Launonen
undervisnings- och kulturministeriet
rektor
Henrik
von Pfaler
Borgå folkakademi
verksamhetsledare
Jaana
Nuottanen
Medborgarinstitutens förbund MiF
utvecklingschef
Tytti
Pantsar
Finlands Folkhögskolförening rf
ordförande
Aaro
Harju
Fritt Bildningsarbete rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
arbets- och näringsministeriet
social- och hälsovårdsministeriet
Utbildningsstyrelsen
​Finlands Kommunförbund
Lehtimäen opisto
Finlands Dövas Förbund rf
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att lagen om fritt bildningsarbete ändras. Enligt förslaget beviljas en huvudman för ett medborgarinstitut, en studiecentral, en folkhögskola eller ett sommaruniversitet statsandel till etthundra procent för sådan av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en studerandes integrationsplan. Enligt förslaget fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten antalet studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel till etthundra procent beviljas. Avgifter för undervisningen får inte tas ut av de studerande till den del utbildningen godkänts i en studerandes integrationsplan. Genom förslaget skapas inom det fria bildningsarbetets verksamhet en ny utbildningsmodell som svarar på invandrarnas behov. Detta sker med beaktande av att uppgifterna som gäller invandrarnas läs- och skrivkunskap överförs till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde från år 2018. 
Därtill föreslås ändringar enligt vilka undervisnings- och kulturministeriet efter ansökan kan besluta att en sådan huvudman för en folkhögskola vars huvudsakliga utbildningsuppgift är att ordna utbildning för gravt handikappade beviljas statsandel som överskrider 57 procent. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
Utbildningen i läs- och skrivkunskap för invandrare överförs till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde vid ingången av 2018. Syftet med propositionen är att skapa en modell för utbildning i läs- och skrivkunskap för invandrare. Utbildningsmodellen utnyttjar det fria bildningsarbetets flexibilitet och mångsidighet och de olika läroanstaltsformernas särdrag. Syftet med den nya utbildningsmodellen är att göra möjligheterna att studera läs- och skrivkunskap mångsidigare och att bidra till att skapa snabbare vägar till utbildning och arbetslivet för invandrare. Utskottet välkomnar den nya utbildnings- och finansieringsmodellen. Förslaget stärker i hög grad den roll som det fria bildningsarbetets olika läroanstaltsformer har i integrationen av invandrare. 
Målgruppen för utbildningen är i synnerhet personer som behöver möjligheter att utbilda sig flexibelt och/eller på deltid, såsom hemmavarande föräldrar och personer som bedöms behöva i synnerhet praktiska studier, men också andra personer vars behov för närvarande inte kan tillgodoses av det övriga utbildningsutbudet. Utbildning på deltid lämpar sig också för personer som arbetar, och studierna kan vid behov kombineras med praktiskt inriktat innehåll och motion. När studierna blir mer flexibla och individuella kan man snabbare gå vidare till fortsatta studier. 
Staten finansierar den utbildning som avses i propositionen i dess helhet. Det tas inte ut några studerandeavgifter för utbildningen om den ingår i invandrarens integrationsplan. Det föreslås att finansieringen ska integreras i det nuvarande finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet. Finansieringen av utbildningen blir således mer förutsägbar, vilket skapar bättre förutsättningar för att utveckla utbildningen. Utskottet betonar att för att reformen ska kunna genomföras och utbildningen utvecklas enligt de uppställda målen krävs det gott samarbete och smidighet av alla dem som ordnar utbildning och utarbetar integrationsplaner. Utskottet påminner om att aktörerna inom det fria bildningsarbetet och vuxenlärarna redan har den kunskap och kompetens som behövs för invandrarutbildningen. 
Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete har redan tidigare i viss utsträckning ordnat frivillig utbildning för invandrare som godkänts i invandrarens integrationsplan. När utbildningen delvis grundat sig på statsandel har verksamheten varit beroende av huvudmannens möjlighet att rikta annan finansiering till utbildningen. Utskottet betonar att en statsandel till etthundra procent för anordnande av utbildning som ingår i en integrationsplan skapar lika möjligheter för alla huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete att svara på detta utbildningsbehov. 
Det föreslås också i propositionen att en huvudman för en folkhögskola vars huvudsakliga utbildningsuppgift i tillståndet att driva läroanstalt är att ordna utbildning för gravt handikappade ska kunna beviljas statsandel som överstiger den nuvarande andelen på 57 procent av kostnaderna. Undervisnings- och kulturministeriet kan enligt propositionen besluta om en högre statsandelsprocent som är högst 80 procent. Den högre statsandelen möjliggör enligt propositionen att beloppet som samlas in som studerandeavgifter är på samma nivå per handikappad studerande som i övrig folkhögskoleutbildning. Kulturutskottet betonar att gravt handikappade har rätt till samma möjligheter till utbildning som andra personer och förordar varmt möjligheten till extra anslag för de två folkhögskolor som nämns i propositionen. Dessa skolors särskilda behov har delvis finansierats med årliga tilläggsanslag i statsbudgeten. Den föreslagna reformen innebär en permanent helhetslösning på finansieringsproblemen. 
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen i högsta grad behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 
Behovet av studiesedelbidrag
Enligt ett sakkunnigutlåtande löser den nya modellen ändå inte problemet med språkundervisning och introducerande utbildning om det finska samhället för de invandrares del som av olika orsaker (t.ex. för att de sköter barn hemma) inte längre har rätt till integrationsfrämjande åtgärder. Kulturutskottet konstaterar att det fortfarande är möjligt att genom studiesedelbidrag främja möjligheterna att delta i utbildning för andra studerande än i propositionen avsedda studerande med en integrationsplan. Utskottet anser att det är nödvändigt att det finns ett tillräckligt antal studiesedelbidrag för fritt bildningsarbete att tillgå för att tillgodose utbildningsbehoven för dessa invandrargrupper som inte omfattas av reformerna. 
Personlig assistans enligt lagen om handikappservice
De sakkunniga har sagt att i de fall att när utbildningen uppfyller kriteriet för studier i bestämmelsen om personlig assistans (8 c §) i lagen om handikappservice (380/1987), bör man för att förbättra jämlikheten för handikappade studerande utsträcka definitionen av studier till att omfatta också långvarig utbildning vid en folkhögskola. Enligt uppgift har undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet genom gemensamma förhandlingar försökt klarlägga rätten för gravt handikappade studerande vid specialfolkhögskolor att få personlig assistans enligt lagen om handikappservice under den tid de studerar och annars vistas vid läroanstalten. 
Kulturutskottet anser att det för att de studerande ska behandlas lika är nödvändigt att se till att personlig assistans enligt lagen om handikappservice kan beviljas också vid långvariga utbildningar inom det fria bildningsarbetet vid en folkhögskola. Dessa utbildningar kan jämställas med utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv inom den grundläggande yrkesutbildningen. Meningen är att regeringens proposition med förslag till en ny lag om handikappservice ska överlämnas 2018, och den nya lagen avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
Språkutbildning på båda nationalspråken
De sakkunniga fäste också uppmärksamhet vid invandrarnas behov av att få språkutbildning på både finska och svenska på tvåspråkiga orter. Detta har en särskild betydelse för möjligheterna att få jobb i ett område där man aktivt använder båda språken. 
I 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) definieras integrationsplan. Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Det att paragrafen nämner finska och svenska har ställvis tolkats så att språkutbildning enligt integrationsplanen endast kan ordnas på ett av nationalspråken. Tolkningen har dock varierat i olika områden. Kulturutskottet anser att det är mycket viktigt att man framöver på det sätt som avses i propositionen tydligt möjliggör språkutbildning på båda nationalspråken i de fall när detta kan visas ha betydelse för en lyckad integration i den kommun där invandraren bor, och att staten bekostar denna utbildning fullt ut. 
Fortsatta åtgärder
De sakkunniga betonar att det med tanke på utbildningen som helhet och integrationens genomslag är viktigt att utbildningen enligt den nya språkundervisningsmodellen innefattar också annan utbildning som främjar integrationen av invandrare. Det handlar bland annat om utbildning som främjar lärfärdigheter, kulturkännedom som stödjer integrationen samt ett aktivt medborgarskap, delaktighet och samhällskunskaper och som underlättar ett aktivt och konstruktivt agerande i olika sammanhang och gemenskaper. 
Den språkutbildning som överförs från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet vid ingången av 2018 integreras i den förnyade grundläggande utbildningen för personer som passerat läropliktsåldern i fråga om studerande som saknar kompetens enligt grundskolans lärokurs. I fråga om personer som avlagt tillräckliga grundskolestudier, yrkesinriktade studier och högskolestudier är avsikten att stärkandet av kunskaperna i det latinska alfabetet integreras i integrationsutbildningen, och i yrkesinriktade studier eller högskolestudier ifall personen direkt går vidare till sådana studier. 
Kulturutskottet anser att det är viktigt att också den övriga integrationsutbildningen framöver är en fast del av den utbildning som ger invandrarna handledning med sikte på yrkesutbildning, så att de den vägen snabbare kommer ut i arbetslivet. Det är viktigt att läroanstalterna när de planerar och genomför utbildningen har ett nära samarbete med arbets- och näringsbyråerna, kommunerna och andra som har anknytning till utbildningen för invandrare. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kulturutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 140/2017 rd utan ändringar. 
Helsingfors 30.11.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Tuomo
Puumala
cent
vice ordförande
Sanna
Lauslahti
saml
medlem
Li
Andersson
vänst
medlem
Ritva
Elomaa
saf
medlem
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
medlem
Jukka
Gustafsson
sd
medlem
Kimmo
Kivelä
blå
medlem
Hanna
Kosonen
cent
medlem
Sari
Multala
saml
medlem
Mikaela
Nylander
sv
medlem
Ulla
Parviainen
cent
medlem
Pekka
Puska
cent
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Jani
Toivola
gröna
medlem
Pilvi
Torsti
sd
ersättare
Timo
Heinonen
saml
ersättare
Eeva-Maria
Maijala
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Kaj
Laine.
RESERVATION
Motivering
I regeringens proposition om ändring av lagen om fritt bildningsarbete är det meningen att införa en ny utbildningsmodell inom det fria bildningsarbetet som ska svara mot invandrarnas behov. Enligt förslaget beviljas en huvudman för ett medborgarinstitut, en studiecentral, en folkhögskola eller ett sommaruniversitet statsandel till etthundra procent för sådan av läroanstalten ordnad utbildning som godkänts i en studerandes integrationsplan. Avgifter för undervisningen får inte tas ut av de studerande till den del den godkänts i en studerandes integrationsplan. 
Ett annat syfte med propositionen är att göra möjligheterna att studera läs- och skrivkunskap mångsidigare och smidigare och att skapa snabbare vägar till utbildning och arbetslivet för invandrare. Den nya utbildningen når också målgrupper som för närvarande blir utanför, till exempel hemmavarande föräldrar med invandrarbakgrund. 
Det föreslås dessutom också att lagen ändras så att undervisnings- och kulturministeriet efter ansökan kan besluta att en sådan huvudman för en folkhögskola vars huvudsakliga utbildningsuppgift är att ordna utbildning för gravt handikappade beviljas statsandel som överskrider 57 procent men som dock är högst 80 procent. En sådan specialfolkhögskola är Dövas Förbunds folkhögskola i Helsingfors. 
Sannfinländarnas riksdagsgrupp anser i princip att det är ett steg i rätt riktning att göra utbildningssystemen smidigare och utveckla dem. Särskilt det fria bildningsarbetet och den utbildning som anknyter till det bör göras så smidiga som möjligt för att bättre svara mot dagens utmaningar. Däremot kan vi inte understödja att utbildningsmodellen för invandrare reformeras på det sätt som föreslås i propositionen. Med tanke på samhällsekonomin är det viktigt att invandrarnas utbildningsnivå och sysselsättning ökar, men det får inte ske på den övriga befolkningens bekostnad i ett läge där resurserna är knappa. Vid bedömningen av propositionen bör man också beakta nästa års indexfrysningar i finansieringen för det fria bildningsarbetet. 
Vi välkomnar den ändring i propositionen som gäller finansieringen för vissa specialfolkhögskolor, i praktiken Lehtimäen opisto och Dövas folkhögskola. Målet har redan länge varit att få till stånd en helhetslösning när det gäller finansieringen för dessa läroanstalter, så att man inte liksom hittills ska tvingas tillgodose deras specialbehov genom årliga tilläggsanslag i statsbudgeten. 
Den föreslagna ändringen säkerställer en tillräcklig finansiering för de ovannämnda läroanstalterna eftersom statsandelarna stiger betydligt. Vi är ändå inte nöjda över att statsandelen för utbildningen för gravt handikappade enligt propositionen kan vara högst 80 procent medan den uppgår till fulla 100 procent för integrationsutbildningen. Vi anser att propositionen till dessa delar är inkonsekvent och föreslår att lagförslaget ändras så att statsandelen för integrationsutbildningen och utbildningen för gravt handikappade är lika stor. 
Till sist konstaterar vi att det är bra att man kan ta ut skäliga avgifter hos studerande också i fortsättningen. Vi anser ändå att det är ett missförhållande att avgift enligt propositionen inte tas ut för utbildning som ges inom ramen för en sådan integrationsplan som avses i lagen om främjande av integration. Vi anser att de studerande bör behandlas lika i lagstiftningen i detta hänseende. Vi föreslår att ändringen i 24 § 1 mom. i kulturutskottets betänkande stryks. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslaget med ändringar (Reservationens ändringsförslag) 
Lag 
om ändring av lagen om fritt bildningsarbete 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 9 § 1 mom. och 10 § 1 mom. och 24 § 1 mom., av dem 9 § 1 mom. och 10 § 1 mom. sådana de lyder i lag 579/2015, samt 
fogas till 9 §, sådan den lyder i lagarna 579/2015 och 1487/2016, ett nytt 4 mom. som följer: 
9 § 
Statsandelens belopp 
Huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet beviljas statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter till 65 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. För huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet beviljas dock statsandel till 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 § för det antal prestationer som undervisnings- och kulturministeriet fastställt med stöd av 10 § när det gäller av huvudmannen ordnad utbildning som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010). Huvudmannen för den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. beviljas statsandel till 57 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. 
Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja statsandel som överskrider det som föreskrivs i 1 mom. till en huvudman för en folkhögskola som enligt 4 § beviljats tillstånd att driva läroanstalt, om läroanstaltens huvudsakliga utbildningsuppgift enligt tillståndet är att ordna utbildning för gravt handikappade. Beloppet på statsandelen kan vara högst 80 procent av det belopp som beräknats enligt 8 §. Efter att ha hört huvudmannen kan undervisnings- och kulturministeriet ändra sitt beslut, om väsentliga förändringar i den utbildning som folkhögskolan ordnar förutsätter det. 
10 § 
Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen 
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 80 procent i enlighet med 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. 
24 § 
Avgifter som tas ut av de studerande 
Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av de studerande. Avgift får dock inte tas ut för undervisning som ordnas av en folkhögskola, en studiecentral, ett medborgarinstitut eller ett sommaruniversitet till den del undervisningen godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration. 
Denna lag träder i kraft den 20. 
Helsingfors 30.11.2017
Ritva
Elomaa
saf
Sami
Savio
saf
Senast publicerat 1.12.2017 12:40