Allmänt
I propositionen föreslås ändringar i en rad förmånslagar i syfte att minska ojämlikheten och öka den sociala rättvisan. Åtgärderna ingår i planen för de offentliga finanserna för 2019—2020, där statsminister Juha Sipiläs regering har skrivit in att ökad sysselsättning och ekonomisk återhämtning möjliggör förbättringar i fråga om inkomstöverföringar för att minska ojämlikheten.
Utskottet anser att de föreslagna förbättringarna av de primära förmånerna behövs för att förbättra låginkomsttagarnas försörjning och minska behovet av utkomststödet, som kommer i sista hand. Med tanke på den sociala tryggheten över lag är det ändamålsenligt att flytta fokus från utkomststödet till de primära förmånerna.
Höjd garantipension och rehabiliteringspenning samt vilande invalid- eller sjukpension
Utskottet välkomnar att utkomsten för de pensionärer som har de allra lägsta inkomsterna förbättras genom en höjning av garantipensionen nästa år. Garantipensionen uppgick år 2015 till 746,57 euro och efter den tredje höjningen under innevarande riksdagsperiod stiger den vid ingången av 2019 till 784,52 euro i månaden. Den föreslagna höjningen av garantipensionen med 9,25 euro gynnar runt hundratusen pensionstagare. Den förbättrar villkoren för de mest utsatta pensionärerna. Dessutom underlättar den för äldre långtidsarbetslösa som har en svår arbetsmarknadsposition, eftersom beloppet av pensionsstödet är bundet till garantipensionsbeloppet.
När minimiinkomstgränsen för att lämna invalid- eller sjukpension vilande höjs till garantipensionsnivån kan man ha lite större extra inkomster vid sidan av invalid- eller sjukpensionen. Utskottet ser positivt på att marginaleffekten till följd av olika gränser undanröjs tack vare ändringen. Förutsebarheten blir bättre i fråga om vilande invalid- eller sjukpension samtidigt som ett incitament för att arbeta efter återstående arbetsförmåga införs.
Enligt utskottet är det behövligt att höja minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering till samma nivå som garantipensionen. Det är ett sätt att få unga och unga vuxna att söka sig till och delta i aktiva åtgärder med sikte på arbetslivet i stället för att söka pension. Utan höjning skulle rehabiliteringspenningen bli en bidragsfälla om den är lägre än garantipensionen. Detta kan i sin tur öka risken för att partiellt arbetsföra ungdomar utestängs från arbetslivet.
Ändringar i minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen
I propositionen föreslår regeringen att minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet. Den lägsta dagpenningen höjs till 696,50 euro i månaden. Höjningen gäller också rehabiliteringspenning till minimibelopp. Höjningarna ökar statens utgifter med totalt 18,9 miljoner euro.
Enligt en proposition som fryser index för folkpensionen och vissa andra förmåner (RP 160/2018 rd) kommer de primära förmånerna inte att indexjusteras nästa år. Däremot kommer utkomststödets grunddel att höjas normalt när index höjs. Utskottet menar att höjningen av minimidagpenningarna är en korrekt åtgärd med avseende på förhållandet mellan grundskyddet och utkomststödet, som är avsett att komma i sista hand. Höjningen till samma nivå som arbetsmarknadsstödet jämnar ut skillnaderna mellan stödtagarna i olika stödsystem och samordnar stödsystemen.
Vidare föreslås det att väntetiden på 55 dagar vid sjukdagpenning till minimibelopp slopas. Utskottet anser att förslaget är motiverat eftersom den grundläggande försörjningen under sjukdomstiden förbättras samtidigt som förmånssystemet samordnas och behovet av utkomststöd på grund av väntetid minskar.
Ändringar i föräldradagpenningarna
Regeringen föreslår en rad ändringar i föräldradagpenningarna i syfte att förbättra villkoren för olika slags familjer och öka jämlikhet. Utskottet anser att ändringarna behövs för att jämlikheten mellan familjer och barn ska öka och systemet med föräldradagpenningar moderniseras så att det svarar mot behoven i olika familjer. Det är dock viktigt att den mer omfattande reformen av systemet med familjeledighet fortsätter.
Höjningen av dagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen till samma nivå som arbetsmarknadsstödet gäller också de lägsta föräldradagpenningarna och specialvårdspenningen, vilket underlättar för barnfamiljer med små inkomster och minskar behovet av utkomststöd.
När moderskapspenning betalas ut också i de fall där graviditeten har avbrutits efter 154 graviditetsdagar får mammorna stöd för sin fysiska och psykiska återhämtning efter förlossningen och förlust av barnet i en situation där en fortsatt graviditet skulle ha äventyrat mammans liv eller hälsa eller då fostret i ett sent skede av graviditeten konstaterats ha en sjukdom eller skada.
Ändringarna i föräldradagpenningarna till enföräldersfamiljer, flerlingsfamiljer och adoptivfamiljer berör en liten grupp av människor, men är viktiga för likabehandlingen av familjer och barn och för jämställdheten. Tack vare att föräldrapenningsperioden förlängs för familjer där barnen lever med bara en förälder kan familjen ha lika lång föräldrapenningsperiod som i familjer med två föräldrar. Ändringarna i föräldradagpenningarna till adoptivfamiljer ger adoptivfamiljerna mer jämlika villkor i förhållande till familjer med biologiska föräldrar och stöder adoptivbarnens anpassning. Förlängningen av perioderna med föräldradagpenning till flerlingsfamiljer medför mer flexibilitet för familjer som fått eller adopterat fler än ett barn.
När föräldradagpenning betalas ut till fullt belopp för de dagar då den försäkrade deltar i kommunala förtroendeuppdrag blir det ett incitament för att medverka i politisk verksamhet och sköta förtroendeuppdrag under perioden med föräldradagpenning. Utskottet anser att ändringen är motiverad med tanke på lika möjligheter till samhälleligt inflytande och karaktären hos kommunala förtroendeuppdrag.
Sänkt årlig självriskandel för läkemedelskostnader
I propositionen föreslår regeringen att den årliga självriskandelen för läkemedelskostnader sänks till 572 euro, alltså med 33,13 euro jämfört med den nuvarande nivån. Utskottet menar att sänkningen är viktig för att underlätta för dem som använder stora mängder dyra läkemedel. Ändringen kommer till nytta för något fler än 250 000 personer, varav hälften får sin årliga självriskandel sänkt med minst 30 euro. Största delen av de här personerna har rätt att få läkemedelsersättning på grundval av någon svår och långvarig sjukdom eller dyr läkemedelsbehandling. Utskottet påpekar dock att de försäkrades andel av läkemedelskostnaderna i Finland är högre än genomsnittet internationellt sett. Målet för utvecklingen av ersättningssystemet bör fortsatt vara att ett högt läkemedelspris inte ska hindra patienterna att skaffa nödvändig läkemedelsbehandling.
I fråga om den årliga självriskandelen av läkemedelskostnaderna föreslår utskottet att ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1 preciseras för att beloppet för självriskgränsen ska stämma överens med poängtalet för 2014 i lagen om folkpensionsindex.
Övriga ändringar i sjukförsäkringslagen
För att dagens tillämpningspraxis ska bli tydligare anser utskottet att förslagen i propositionen är behövliga i fråga om betalning av dagpenning till arbetsgivaren på så sätt att bestämmelsen också blir tillämplig i situationer där den försäkrade tillfälligt avbryter skötseln av ett förtroendeuppdrag på grund av sjukdom, graviditet och förlossning eller barnavård och får arvode för frånvarotiden.
Utskottet ställer sig bakom de föreslagna ändringarna när det gäller dels nödvändiga uppgifter som Folkpensionsanstalten ska lämna till arbetsplatskassor, dels dagpenningsförmåner som centraliserat ska betalas ut av Folkpensionsanstalten i stället för av arbetsplatskassorna. När utbetalningen av dagpenning koncentreras till Folkpensionsanstalten blir betalningsproceduren enklare och behovet av separata datasystem minskar. Ändringen gör det också möjligt att förenkla handläggningen av förmåner och den vägen korta ner handläggningen av ansökningarna.
Det är lämpligt att bestämmelsen om betalning av sjukvårdsersättning för privat hälso- och sjukvård som tillhandahålls i offentliga lokaler fortsätter att gälla temporärt. Utskottet påpekar dock att de utbetalda ersättningarna är få och att de privata aktörer som bedriver verksamhet i offentliga lokaler knappt alls har blivit fler under den tid som den temporära bestämmelsen om utbetalning av ersättningar har varit i kraft.
Även de temporära bestämmelserna om maximipriset på taxiresor som ersätts av sjukförsäkringen föreslås fortsätta gälla. Det är viktigt att giltighetstiden förlängs för att kunderna ska garanteras tillgång till fungerande taxiresor på lämpligt sätt också i det fall att dagens beställningscentral upphör med sin verksamhet. När bestämmelserna om maximipris fortsätter att gälla temporärt garanteras fortsatta ersättningar och tillräckligt stora medel för reseersättningsutgifter.
Motionerna
Utskottet godkänner ändringen av 11 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen enligt propositionen. Ändringen gör det möjligt att betala ut föräldradagpenning också för den tid då den försäkrade sköter ett kommunalt förtroendeuppdrag. Det regleringsbehov som framställs i lagmotionen finns alltså inte längre. Utskottet föreslår följaktligen att lagmotionerna LM 70/2016 rd och LM 29/2017 rd förkastas.
Utskottet godkänner en höjning av garantipensionen på så sätt att garantipensionsbeloppet enligt 8 § i lagen om garantipension blir 631,69 euro i månaden, det vill säga 784,52 euro i månaden 2019 efter indexjusteringen. Utskottet föreslår följaktligen att lagmotionerna LM 51/2018 rd och LM 57/2018 rd förkastas.
Utskottet godkänner höjningarna av minimidagpenningarna enligt lagförslagen i propositionen. Av utskottets ståndpunkt följer att åtgärdsmotion AM 34/2018 rd förkastas.