Betänkande
ShUB
36
2018 rd
Social- och hälsovårdsutskottet
Lagmotion med förslag till lag om upphävande av 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för riksdagsmän och till vissa lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Lagmotion med förslag till lag om upphävande av 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för riksdagsmän och till vissa lagar som har samband med den (LM 84/2018 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för betänkande. 
Medborgarinitiativ och lagmotion
I samband med propositionen har utskottet behandlat 
medborgarinitiativ
MI
1
2018 rd
Joel
Rouvinen.
Avskaffa riksdagsledamöternas anpassningspension
lagmotion
LM
18
2016 rd
Rami
Lehto
saf
m.fl.
Lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter.
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
grundlagsutskottet
GrUU 63/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
riksdagsledamot
Antti
Kaikkonen
riksdagen
utskottsråd
Ritva
Bäckström
Riksdagens kansli
regeringsråd
Marjaana
Maisonlahti
social- och hälsovårdsministeriet
regeringsråd
Erik
Strömberg
social- och hälsovårdsministeriet
direktör för juridiska ärenden
Karoliina
Kiuru
Keva.
Utskottet har hört (MI 1/2018 rd) 
initiativtagare
Joel
Rouvinen.
LAGMOTIONERNA OCH MEDBORGARINITIATIVET
Lagmotion LM 84/2018 rd
Motionens syfte är att slopa systemet med anpassningspension för riksdagsledamöter och överföra alla tidigare och nuvarande riksdagsledamöter till samma system för anpassningsbidrag som redan gäller för ledamöter som valts till riksdagen vid valet 2011 eller senare. Rätt till anpassningspension har enligt gällande lagstiftning ledamöter som har valts före 2011. 
I motionen föreslås det att 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i 2011 års lagändring (150/2011) ska upphävas. I momentet sägs att på personer som har innehaft uppdraget som riksdagsledamot innan lagen trädde i kraft tillämpas 2 § 2 mom. och 11 § 4 mom. sådana de lydde i den lag om pension för riksdagsmän som gällde innan lagen 150/2011 trädde i kraft. Anpassningspensionerna upphör så snart lagen träder i kraft. 
För att de personer som nu får anpassningspension ska kunna bereda sig på de förestående ändringarna, föreslås lagen få en övergångsbestämmelse där det sägs att de som nu får anpassningspension har rätt att få anpassningsbidrag under tre år från det att lagen träder i kraft. Övriga före detta riksdagsledamöter som har rätt till anpassningspension har rätt att få anpassningsbidrag under två eller tre år beroende på hur länge uppdraget som ledamot har varat. Vid utbetalning av anpassningsbidrag beaktas utöver förvärvs- och företagsinkomster också kapitalinkomster. 
Med tanke på eventuella oskäliga situationer föreslås kanslikommissionen få rätt att bevilja anpassningsbidrag enligt prövning för högst 12 månader om hälsorelaterade eller andra särskilda skäl föreligger. 
Det nuvarande systemet för anpassningsbidrag föreslås bli ändrat så att beloppet av anpassningsbidrag för ledamöter som sitter första och andra perioden ligger närmare nivån för inkomstbundet utkomstskydd för arbetslösa och rätt till anpassningsbidrag uppstår efter ett år som ledamot. Lagen föreslås vidare bli ändrad så att det pensionsgrundande arvodet ska kunna räknas ut på basis av arvodena under de 15 första eller de 15 sista åren som riksdagsledamot. Samtidigt föreslås lagen få en bestämmelse enligt vilken perioden för anpassningsbidrag (1–3 år) ska utöka pensionen på motsvarande sätt som arbetslöshetsförmåner. 
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås ändringar genom vilka granskningsperioden för arbetsvillkoret förlängs med den tid under vilken personen i fråga har skött uppdraget som riksdagsledamot eller minister. 
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 mars 2019. 
Lagmotion LM 18/2016 rd
LM 18/2016 rd. I lagmotionen föreslås det att anpassningspensionen för riksdagsledamöter ska avskaffas genom att lagen får en ny 2 a §, enligt vilken bestämmelserna om anpassningsbidrag ska tillämpas på ledamöter som valts till riksdagen före 2011. 
Medborgarinitiativ MI 1/2018 rd
MI 1/2018 rd. I medborgarinitiativet föreslås det att anpassningspensionen för riksdagsledamöter ska avskaffas genom att ändra övergångsbestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (150/2011) så att bestämmelserna om anpassningsbidrag ska tillämpas på ledamöter som valts till riksdagen före 2011. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
I lagmotion LM 84/2018 rd, som undertecknats av ordförandena för åtta riksdagsgrupper, föreslås det att systemet med anpassningspension för riksdagsledamöter ska slopas och att alla riksdagsledamöter ska överföras till systemet med anpassningsbidrag. Det föreslås att anpassningspensionen avskaffas genast när lagen träder i kraft också för alla tidigare riksdagsledamöter som nu får pensionen. 
I lagmotionen föreslås ett övergångsarrangemang enligt vilket de personer som nu får anpassningspension har rätt till anpassningsbidrag under tre år från det att lagen träder i kraft. Övriga före detta riksdagsledamöter som har rätt till anpassningspension har rätt att få anpassningsbidrag under två eller tre år beroende på hur länge uppdraget som ledamot har varat. 
Indragning av anpassningspensioner
Grundlagsutskottet har ansett att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning (GrUU 36/2018 rd). Utskottet bedömde i sitt utlåtande anpassningspensionen med avseende på grundlagens 15 § om egendomsskydd och det därtill anknutna skyddet för berättigade förväntningar. Utskottet ansåg att olika slags förestående rättigheter som ännu inte har konkretiserats inte kan betraktas som en skyddad rättighet utifrån bestämmelsen om egendomsskydd i grundlagen. Utskottet anser att den gällande lagstiftningen, som tryggar anpassningspensionen för den som innehaft uppdraget som riksdagsledamot före den 1 mars 2011 och fortfarande innehar uppdraget, inte utgör en sådan berättigad förväntning för dessa riksdagsledamöter att de skulle behålla rätten till anpassningspension också i framtiden. I lagförslaget ingår arrangemang som under en övergångstid ska trygga den rättsliga ställningen för de ledamöter som förlorar rätten till anpassningspension (ersättande av anpassningspensionen med ett anpassningsbidrag, förlängning av perioden för anpassningsbidrag för dem som närmar sig åldern för ålderspension och möjlighet för kanslikommissionen att bevilja extra anpassningsbidrag). På grund av dessa arrangemang anser grundlagsutskottet att avskaffandet av anpassningspensionen inte kränker egendomsskyddet för de ledamöter som har rätt till anpassningspension eller som redan får sådan. Utskottet betonar att bedömningen grundar sig på anpassningspensionens särskilda rättsliga natur i förhållande till andra pensionsförmåner, som framgår av att pensionen också har jämförts med utkomstskyddet för arbetslösa. 
Social- och hälsovårdsutskottet anser att det är motiverat att alla riksdagsledamöter omfattas av ett likadant förmånssystem efter perioden som ledamot. För närvarande omfattas de ledamöter som valts till riksdagen före 2011 av systemet med anpassningspension och de som valts efter 2011 av systemet med anpassningsbidrag. Storleken på bägge förmånerna bestäms enligt lika grunder, men anpassningsbidrag kan fås bara en viss tid, till skillnad från anpassningspension. 
Utskottet konstaterar att man i reformerna av arbetspensionslagarna konsekvent har försökt minska möjligheterna till tidig pensionering och skapa incitament som får arbetstagarna att stanna i arbetslivet så länge som möjligt. I enlighet med dessa allmänna målsättningar inom pensionssystemet är det därför korrekt att inte heller före detta riksdagsledamöter genom förmånssystemet ska uppmuntras att lämna arbetslivet i förtid. 
I reformen som godkändes 2011 ansågs anpassningsbidraget vara en bättre förmån än anpassningspensionen för att trygga en riksdagsledamots försörjning efter avslutat uppdrag, på samma sätt som en arbetslöshetsförmån, och samtidigt ge ledamoten en skälig tid att söka sig ut på arbetsmarknaden. Som det sägs i motiven till lagmotionen var också anpassningspensionen ursprungligen avsedd att erbjuda skydd för en särskild typ av social risksituation och underlätta anpassningen till livet efter perioden som riksdagsledamot. Det har handlat om att ge trygghet särskilt för de som varit riksdagsledamöter en längre tid, men som sedan riksdagsuppdraget upphört ännu inte uppnått den i lagen föreskrivna pensionsåldern. Eftersom ledamöterna vid den tiden i snitt var äldre än de nuvarande ledamöterna, kunde man inte tänka sig att förmånen skulle vara i tiotals år. 
Anpassningsbidraget kan i sin tur tydligare än anpassningspensionen jämställas med arbetslöshetsförmån, eftersom dess längd och belopp på samma sätt som denna bestäms utifrån ”yrkeskarriären”, dvs. antalet år som riksdagsledamot och inkomsten. Utskottet anser att det är lämpligt att anpassningsbidraget ändras så att det i högre grad än förut motsvarar det inkomstbaserade utkomstskyddet. Det är därför behövligt att rätt till anpassningsbidrag ska uppkomma redan när riksdagsuppdraget har varat i ett år och att dess nivå redan från början bättre ska motsvara den inkomstbaserade arbetslöshetsförmånen. Anpassningsbidraget är också framöver beroende av inkomsterna, så att vid utbetalningen av bidraget beaktas utöver förvärvs- och företagsinkomster också kapitalinkomster. Anpassningsbidrag betalas inte till personer som fyllt 65 år. Om en person har fyllt 59 år när anpassningsbidrag börjar betalas, kan bidraget fortsätta tills han eller hon uppnår åldern för ålderspension, 65 år. Utskottet konstaterar att med tanke på eventuella oskäliga situationer föreslås det i lagmotionen att riksdagens kanslikommission ska få möjlighet att bevilja den som varit riksdagsledamot anpassningsbidrag enligt prövning för högst 12 månader om det föreligger hälsorelaterade, ekonomiska, sociala eller andra särskilda skäl. Utskottet betonar att en person inte kan får anpassningsbidrag enligt prövning om han eller hon fortfarande har rätt att få anpassningsbidrag på grundval av 2 § 2 eller 3 mom. i lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter. 
Utkomstskydd för arbetslösa
Utskottet anser att det är lämpligt att i lagmotionen föreslås ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som tryggar möjligheten för en riksdagsledamot som skött uppdraget en relativt kort tid att behålla rätten att få inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning på grundval av tidigare förvärvsarbete eller företagsverksamhet. Genom de föreslagna ändringarna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa förlängs granskningsperioden för arbetsvillkoret med den tid under vilken personen i fråga har skött ett uppdrag som riksdagsledamot eller minister (5 kap. 3 och 7 §). Efter att perioden som ledamot eller minister upphört kan personen välja mellan att ansöka om anpassningsbidrag eller arbetslöshetsförmån. I praktiken gäller denna möjlighet främst de ledamöter och ministrar som har skött uppdraget i högst två perioder, eftersom granskningsperioden kan förlängas med högst sju år. 
Uppdraget som riksdagsledamot eller minister ska inte heller framöver utgöra arbete som motsvarar arbetsvillkoret för löntagare eller företagare, och beloppet av inkomstrelaterad dagpenning kan inte grunda sig på arvodet för dessa uppdrag. Det ska fortsättningsvis inte heller tas ut arbetslöshetsförsäkringspremie på arvodena. För att rätt till inkomstrelaterad dagpenning ska uppkomma utifrån den förlängda granskningsperioden krävs det att medlemskapet i arbetslöshetskassan har varit i kraft utan avbrott både under den tid arbete som motsvarar arbetsvillkoret har utförts och under den tid med vilken granskningsperioden förlängs. 
Övriga förmåner
När systemet med anpassningsbidrag för riksdagsledamöter inrättades 2011 bestämdes det att de riksdagsledamöter som valts in före det fortfarande skulle omfattades av anpassningspension. Utskottet konstaterade då att det särskilt måste utredas hur den nya förmånen, anpassningsbidraget, ska beaktas när andra sociala förmåner beviljas och hur anpassningsbidraget påverkar bland annat pensionsbeloppet. 
Det föreslås i lagmotionen att anpassningsbidraget ska utöka ledamotspensionen på motsvarande sätt som arbetslöshetsförmåner utökar arbetspension. Pension kan på grundval av anpassningsbidraget intjänas för högst tre år. 
Enligt den gällande lagen beaktas anpassningsbidrag inte när dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen beräknas. Om en person endast har erhållit anpassningsbidrag innan rätten till dagpenningsförmån uppkom, ges dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ut till minimibelopp. Enligt den ändring av sjukförsäkringslagen som ingår i regeringens proposition RP 296/2018 rd och som godkänts av riksdagen ska dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen från den 1 januari 2020 bestämmas utifrån den sökandes årsinkomst. Också anpassningsbidraget räknas in årsinkomsten. Det betyder att anpassningsbidraget framöver påverkar beloppet av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Anpassningsbidraget är fortfarande en så kallad hindrande förmån med avseende på sjukdagpenningen. Det betyder att en person inte har rätt till sjukdagpenning om han eller hon får anpassningsbidrag. Ett undantag är dock de fall när en person har arbetat under den tid han eller hon fått anpassningsbidrag och blir oförmögen att utföra detta arbete. 
Enligt den gällande lagstiftningen påverkar anpassningsbidraget inte utbetalningen av föräldradagpenning. Utifrån den ändring av sjukförsäkringslagen som ingår i regeringens proposition RP 296/2018 rd och som godkänts av riksdagen ska föräldradagpenning från den 1 januari 2020 ges ut till minimibelopp för den tid under vilken en person får anpassningsbidrag, eftersom anpassningsbidraget i fortsättningen ska beaktas i den årsinkomst som ska läggas till grund för dagpenningen och det inte är motiverat att betala två olika förmåner som ersätter inkomstbortfall för samma tid till fullt belopp. På motsvarande sätt ska föräldradagpenning ges ut till minimibelopp också till en förälder som får pension eller som arbetar. 
Ansökan om anpassningsbidrag
Enligt lagförslaget (6 § 2 mom.) ska anpassningsbidrag sökas inom sex månader från slutet på den månad under vilken uppdraget som ledamot upphörde. I ansökan ska uppges det datum när man önskar att bidraget ska börja betalas. Det kan vara tidigast dagen efter den dag när uppdraget som ledamot upphör. Efter det kan man ansöka om att anpassningsbidrag ska börja betalas från början av varje kalendermånad. Betalningen av bidraget kan således inledas smidigt under ansökningstiden på sex månader. Anpassningsbidraget kan också beviljas retroaktivt, dock tidigast från det att uppdraget som riksdagsledamot upphörde. 
Perioden för anpassningsbidrag (1—3 år) räknas från beviljandet av bidraget och är alltså beroende av den tidpunkt som angetts i ansökan om bidrag. Perioden för anpassningsbidrag som börjar efter att uppdraget som riksdagsledamot upphört räknas från ingången av följande fulla månad, som 2019 är den 1 maj 2019. Enligt 6 § 3 mom. i lagförslaget löper den tid för vilken anpassningsbidrag betalas också när utbetalningen av bidraget är avbruten till exempel på grund av förvärvsarbete. Efter avbrottet ges anpassningsbidrag ut endast för den tid som återstår av tiden för utbetalning av bidraget. 
De personer som har beviljats anpassningspension får av Keva utan ny ansökan ett beslut om anpassningsbidrag som beviljats i enlighet med övergångsbestämmelserna i lagförslag 1. I de situationer som avses i 4 mom. i ikraftträdandebestämmelsen, där anpassningspensionen när lagen träder i kraft är avbruten, avbryter Keva automatiskt också utbetalningen av beviljat anpassningsbidrag, om pensionstagaren inte meddelar annat. Personer som har rätt till anpassningspension men inte har ansökt om sådan har tid i sex månader från det att lagen trätt i kraft att ansöka om anpassningsbidrag. 
Ikraftträdande
Enligt lagmotionen avses lagändringarna träda i kraft den 1 mars 2019. På grund av den tid som krävs för riksdagsbehandlingen och stadfästandet av lagen föreslår utskottet att lagen träder i kraft den 1 april 2019. 
Lagmotionen
Utskottet har godkänt lagen om upphävande av 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för riksdagsmän och lagen om ändring av lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter enligt lagmotion LM 84/2018 rd. På grundval av lagarna avskaffas systemet med anpassningspension för riksdagsledamöter och alla riksdagsledamöter börjar omfattas av systemet för anpassningsbidrag. Det regleringsbehov som framställs i lagmotion LM 18/2016 rd har således utgått och lagmotion LM 18/2016 rd föreslås bli förkastad. 
Medborgarinitiativet
Av de orsaker som anges ovan föreslås också medborgarinitiativ MI 1/2018 rd bli förkastat. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Social- och hälsovårdsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1—3 i lagmotion LM 84/2018 rd utan ändringar. 
Riksdagen förkastar lagförslaget i lagmotion LM 18/2016 rd. 
Riksdagen förkastar lagförslaget i medborgarinitiativ MI 1/2018 rd. 
Helsingfors 1.3.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Krista
Kiuru
sd
vice ordförande
Hannakaisa
Heikkinen
cent
medlem
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
medlem
Arja
Juvonen
saf
medlem
Niilo
Keränen
cent
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Jaana
Laitinen-Pesola
saml
medlem
Anne
Louhelainen
blå
medlem
Ulla
Parviainen
cent
medlem
Aino-Kaisa
Pekonen
vänst
medlem
Pekka
Puska
cent
medlem
Sari
Raassina
saml
medlem
Veronica
Rehn-Kivi
sv
medlem
Vesa-Matti
Saarakkala
blå
medlem
Kristiina
Salonen
sd
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Martti
Talja
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Eila
Mäkipää.
RESERVATION
Motivering
Sannfinländarna ville korrigera oskäligheterna i fråga om anpassningspensionen och avskaffa systemet i enlighet med ett medborgarinitiativ och en av Sannfinländarna väckt lagmotion om saken. Enligt Sannfinländarnas riksdagsgrupp var det fel att koppla avskaffandet till en höjning av riksdagsledamöternas förmåner. Vid sidan av de ursprungliga syftena med reformen bestämdes det i beredningen om ett stort antal förbättringar av riksdagsledamöternas förmåner. Sannfinländarna godkänner inte höjningen av anpassningsbidragsbeloppet, i synnerhet som bidraget inte är förenat med någon som helst aktiveringsskyldighet. I förslagen ingår också andra höjningar av förmånerna som Sannfinländarna inte understöder. 
För att rätta till dessa missförhållanden föreslås det i reservationen paragrafändringar enligt vilka en pensionstagare till vilken det utbetalas en pension som nu ska dras in har rätt att i stället för den indragna pensionen få anpassningsbidrag i två års tid. I lagmotionen föreslogs det att rätten till anpassningsbidrag ska gälla i tre års tid. 
Det föreslås också i lagmotionen att anpassningsbidrag ska betalas om uppdraget som ledamot har varat i minst ett år. Vi föreslår i reservationen att det gällande rättsläget ska bevaras oförändrat till dessa delar. Om en riksdagsledamot inte har uppnått pensionsålder när uppdraget som ledamot upphör, ska han eller hon således ha rätt till anpassningsbidrag som betalas i högst ett år, om uppdraget som ledamot har varat i minst tre men mindre än sju år. 
I reservationen föreslås det vidare att om en riksdagsledamot har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, kan anpassningsbidrag betalas fram till 65 års ålder. Anpassningsbidragets belopp är alltid minst det belopp som enligt 6 § 1 mom. intjänas under ett sjuårigt ledamotsuppdrag. I lagmotionen föreslås det att anpassningsbidragets belopp alltid är minst det belopp som intjänas under ett nioårigt ledamotsuppdrag. Slutligen föreslår vi att bestämmelsen om att kanslikommissionen på ansökan kan bevilja den som tjänstgjort som ledamot extra anpassningsbidrag stryks. I lagmotionen föreslås kanslikommissionen med tanke på eventuella oskäliga situationer få rätt att bevilja anpassningsbidrag enligt prövning för högst 12 månader om hälsorelaterade eller andra särskilda skäl föreligger. Med stöd av bestämmelsen kan kanslikommissionen enligt prövning exempelvis förlänga utbetalningstiden för anpassningsbidraget med högst 12 månader, om det finns särskilda skäl. Sannfinländarna anser att detta inte är jämlik lagstiftning i relation till hurdana ”socialt grundade” förmåner medborgarna i allmänhet kan få. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 3 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 med ändringar. (Reservationens ändringsförslag) 
Reservationens ändringsförslag
1. 
Lag 
om upphävande av 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för riksdagsmän 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
(Som i ShUB) 
2 § 
(1 och 2 mom. som i ShUB) 
En pensionstagare till vilken det utbetalas en pension som dras in genom denna lag har rätt att i stället för den indragna pensionen få anpassningsbidrag enligt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) under två år från ikraftträdandet av denna lag. 
(4—7 mom. som i ShUB) 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) 2 § 2 och 3 mom., 4 § 2 och 3 mom. samt 5 och 7 §, av dem 2 § 2 och 3 mom., 4 § 2 mom. och 5 § sådana de lyder i lag 150/2011, 4 § 3 mom. i lag 864/1971 och 7 § i lagarna 864/1971 och 150/2011, samt 
fogas till 6 §, sådan den lyder i lag 1531/1993, ett nytt 3 mom. och till 19 § ett nytt 3 mom. som följer: 
2 § 
Om riksdagsledamoten inte har uppnått pensionsålder när uppdraget som ledamot upphör, har han eller hon rätt till anpassningsbidrag enligt följande: 
1) anpassningsbidrag betalas i högst ett år, om uppdraget som ledamot har varat i minst tre år, 
(2 och 3 punkten som i ShUB) 
Om riksdagsledamoten har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, kan anpassningsbidrag betalas fram till 65 års ålder. Anpassningsbidragets belopp är alltid minst det belopp som enligt 6 § 1 mom. intjänas under ett sjuårigt ledamotsuppdrag. För anpassningsbidrag gäller i övrigt vad som föreskrivs om ålderspension i denna lag. 
4—7 § 
(Som i ShUB) 
19 § 
Kanslikommissionen kan på ansökan bevilja den som varit riksdagsledamot extra anpassningsbidrag för högst 12 månader, om det föreligger hälsorelaterade, ekonomiska, sociala eller andra särskilda skäl. 
Ikraftträdandebestämmelsen 
(Som i ShUB) 
Helsingfors 1.3.2019
Arja
Juvonen
saf
Senast publicerat 5.3.2019 08:39