Samlingspartiets ekonomiska politik syftar till att öka finländarnas välfärd och bygga upp ett hållbart välfärdssamhälle. Det är nödvändigt att stärka den ekonomiska basen för att vi ska kunna bevara välfärdstjänsterna även för kommande generationer. Ekonomiskt spelrum måste skapas för framtida kriser. Att stärka ekonomin är en förutsättning för vår förmåga att lösa globala problem som klimatförändringen.
Samlingspartiets mål är att öka välfärden och ekonomin, vilket ökar människornas valmöjligheter, skapar arbete och ökar välståndet och friheten. Samlingspartiets tillväxtformel består av tre delar. För det första är nyskapande och förnyelse den viktigaste källan till tillväxt. Kompetensnivån höjs och incitamenten för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom den privata sektorn förbättras.
För det andra förmedlar investeringarna den tekniska utvecklingens inverkan på ekonomin. Investeringsmiljön förbättras till exempel genom att försnabba behandlingen av tillstånds- och besvärsärenden. Finland blir en stormakt inom ren och billig energi till exempel genom att öka kärnkraften. Finansmarknaden utvecklas för att öka tillväxtfinansieringen. Skattereformen för hållbar tillväxt förbättrar incitamenten för investeringar och flit.
För det tredje uppstår hållbar tillväxt endast i en miljö som är gynnsam för företagsamhet och girighet. Tillgången på kompetent arbetskraft ökas. Företagens och företagarnas möjligheter till en ny start stärks. Regleringen och beskattningen är förutsägbara. Onödiga normer avvecklas. Den offentliga sektorns deltagande på marknaden med skattebetalarnas pengar begränsas endast till situationer där det är absolut nödvändigt.
Samlingspartiets ekonomiska politik kombinerar en ansvarsfull ekonomisk politik som tryggar välfärdssamhällets tjänster och djärva satsningar på tillväxt. Samlingspartiet bygger upp sin ekonomiska politik på 2020-talet kring fyra mål:
Mål för företagande: Samlingspartiet vill bygga ett Finland där företagaren har möjlighet att ta risker, lyckas och misslyckas, utvidga sitt företag och anställa människor. Samlingspartiet strävar efter att öka antalet arbetsgivarföretag från 90 000 till 100 000 och antalet små och medelstora företag från 20 000 till 25 000.
Mål för välståndet: Samlingspartiet vill bygga ett Finland där människorna har möjlighet att bli rikare genom kompetens, flit, arbete och företagande. Vi vill att finländarna i genomsnitt ska kunna öka sin nettoförmögenhet med 50 procent före 2030. Vi vill också att Finlands nettoinvesteringar i materiellt och immateriellt kapital ska kunna vändas i en klart positiv riktning.
Sysselsättningsmål: Samlingspartiet vill bygga ett Finland där alla arbetsföra i arbetsför ålder har möjlighet att klara sig genom sitt eget arbete. Samlingspartiets mål är att fyra av fem personer i arbetsför ålder ska vara i arbete 2030 för att finansieringen av välfärdstjänsterna ska kunna tryggas.
Hållbarhetsmål: Samlingspartiet vill rädda välfärdstjänsterna och en ren miljö också för kommande generationer. Målet för den ekonomiska politiken måste vara att minska hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna och att uppnå ekologisk hållbarhet i den ekonomiska tillväxten.
Det finns en bestående obalans mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna. Nästa år uppvisar statsbudgeten ett underskott på över åtta miljarder euro. Var tionde euro som vi använder till social- och hälsovårdstjänster, polisen eller naturvård finansieras på kredit. Utgifterna ökar varaktigt snabbare än inkomsterna. Finland behöver en förändring. Vi måste prioritera de saker som vi anser vara viktigast av alla och satsa på dem.
Coronakrisen och angreppskriget i Ryssland har orsakat exceptionella utgiftsbehov. Skulden kommer att öka med 40–50 miljarder euro under regeringsperioden. Kriserna förklarar dock inte den kraftiga fortsatta skuldsättningen i framtiden. Enligt prognoserna håller utgiftsnivån på att permanent stanna på samma nivå som kriserna och skuldsättningen ökar. När räntenivån stiger minskar handlingsutrymmet i kommande kriser.
Hållbarhetsgapet är en bestående utmaning på lång sikt. Bakgrunden är förändringen i befolkningsstrukturen; befolkningen i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet personer i behov av omsorg ökar. De åldersrelaterade utgifterna ökar grovt taget med en halv miljard euro varje år, även om vi inte längre beslutar om någon ny utgiftsökning. Utan förändring riskerar vi att hamna i en okontrollerad skuldsättning och se välfärdstjänsterna vittra sönder.
Vår ekonomiska tillväxt har varit långsam sedan finanskrisen. under 2000-talet, under den Nokia-ledda tillväxten, lyckades man inte genomföra tillräckligt med strukturella ekonomiska reformer. Finland drabbades av fyra kriser i stället för en efter 2008: finanskrisen, nedgången i det Nokia-ledda teknikklustret, den avtagande efterfrågan på skogsprodukter på världsmarknaden och eurokrisen. De pågående kriserna har hårdhänt påmint oss om att Finlands förmåga till förnyelse inte är på samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Levnadsstandarden i Sverige har ökat kraftigt efter finanskrisen, samtidigt som Finland har stampat på stället.
Över en miljard starkare offentliga finanser 2023
Samlingspartiet anser att de offentliga finanserna måste stärkas genom att öka antalet sysselsatta, genomföra strukturella reformer och prioritera utgifterna. Reformer som stärker sysselsättningen ska stärka de offentliga finanserna och deras konsekvensbedömningar ska vara oberoende och sakkunnigt bedömda vid finansministeriet. Utgiftsökningarna ska omfördelas så att målet att stärka de offentliga finanserna uppnås.
Samlingspartiet anser att stärkandet av de offentliga finanserna bör inledas utan dröjsmål. Skuldsättningen måste minskas med minst en miljard varje år under två valperioder. Om den årliga anpassningen på en miljard euro hade genomförts från och med 2020, skulle de offentliga finanserna trots krisutgifterna vara nästan i balans redan 2026.
Reformer som minskar de strukturella utgifterna är till exempel en reform av stöden för boendet, en ökning av offentliga konkurrensutsättningar genom lagstiftning samt en förbättring av produktiviteten inom social- och hälsovårdstjänsterna.
Utgifterna bör prioriteras. Varje år när budgeten görs upp bör besparingarna intäktsföras i enlighet med det sparmål som valts i budgeten. Ju bättre vi lyckas med att genomföra strukturella reformer och förbättra sysselsättningen, desto mindre blir behovet av nedskärningar i framtiden. Offentliga utgifter kan inte fastställas utifrån en ännu ogenomförd kostnads- eller sysselsättningsutveckling. Vid utgiftsanpassningen bör finansministeriets utgiftskartläggning utnyttjas.
Minskad skuldsättning under nästa valperiod
Samlingspartiet strävar efter att stärka de offentliga finanserna med en miljard euro per år under två valperioder.
Skuldkvoten, således den offentliga ekonomins nettoskuld i förhållande till ekonomins storlek, är en viktig indikator på skuldhållbarheten. Nyckeltalet jämförs ofta med andra EU-länder. EU:s skuldkvot är dock en svag jämförelse för Finland särskilt på grund av de exceptionellt höga skuldnivåerna i några länder i Sydeuropa. I praktiken utgör Tyskland en riskfri räntenivå i euroområdet. När vår skuldkvot stiger över Tyskland ökar risken för att ränteutgifterna stiger.
Som likartade länder är skuldförhållandena i Norden det viktigaste jämförelseobjektet för Finland. När det gäller skuldhållbarhet lönar det sig för Finland att sträva efter en nordisk nivå. Exempelvis i Sverige är målet att den offentliga skulden ska vara 35 procent av bruttonationalprodukten. För närvarande är Finland dubbelt så skuldsatt i förhållande till bruttonationalprodukten som våra västra grannar.
Samlingspartiet har föreslagit en skuldförankring som utgångspunkt för styrningen av de offentliga finanserna. En skuldförankring innebär ett långsiktigt mål för en hållbar skuldkvot. Anpassningsbehovet under valperioden och varje år dimensioneras så att skuldsättningen minskar jämnt och målet för skuldkvoten uppnås inom en rimlig tid.
Skuldkvotens utveckling påverkas av balansen i de offentliga finanserna, men också av den ekonomiska tillväxten. Ju snabbare skuldkvoten sjunker desto bättre vi lyckas påskynda tillväxten. Ju snabbare ekonomin växer, desto mindre blir man tvungen att pruta.
Ett sparmål i euro ska ställas upp för valperioden. Sparmålet dimensioneras enligt det mål för det strukturella saldot som uppställs för valperioden och som anges i procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Målet för det strukturella saldot ställs upp så att det ligger i linje med målet för skuldförankringen.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att styrramen för de offentliga finanserna under de kommande två valperioderna dimensioneras enligt skuldförankring så att förhållandet mellan den offentliga skulden och bruttonationalprodukten inom skälig tid pressas ner till mindre än stabilitets- och tillväxtpaktens 60 procent.
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att det utarbetas ett trovärdigt program som omfattar två valperioder och som genomför reformer som ska stärka de offentliga finanserna och täcka hållbarhetsunderskottet. Centrala reformer är tillväxt-, sysselsättnings- och strukturreformer, men om de inte leder till den nödvändiga stärkningen av de offentliga finanserna, måste de direkta besparingarna inta en större roll.
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att styrsystemet för de offentliga finanserna dimensioneras så att det uppställs ett nominellt balansmål för de offentliga finanserna för en valperiod som är förenlig med det skuldkvotmål som fastställts av skuldförankringen.
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att det genomförs reformer för att få 100 000 sysselsatta för att sysselsättningsgraden ska kunna höjas med 78 procent fram till 2027.
Permanent balans i de offentliga finanserna under två valperioder
Den kommande regeringens viktigaste uppgift är att genomföra reformer för att lösa hållbarhetsunderskottet. För att åtgärda hållbarhetsgapet bör de offentliga finanserna anpassas med 10 miljarder euro eller 4 procent av bnp enligt 2026 års nivå. Eftersom de åldersrelaterade utgifterna ökar snabbt måste de offentliga finanserna uppvisa ett överskott för att vara i balans på lång sikt. Exempelvis i Sverige eftersträvas ett måttligt årligt överskott som tryggar hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna.
När hållbarhetsgapet löses är det väsentligt att identifiera vilka faktorer som orsakar bestående obalanser i inkomster och utgifter. Finansministeriet bedömer effekterna av olika faktorer och deras potential att lösa hållbarhetsunderskottet. Eftersom vård- och omsorgsutgifterna ökar kraftigt på lång sikt, har produktivitetsökningen inom social- och hälsovårdstjänsterna en avgörande ställning. Produktivitetsökningen innebär att vi utan att pruta på servicelöftet producerar samma tjänster med mindre resurser.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att de offentliga finanserna stärks jämnt tills ett överskott som tryggar hållbarhetsunderskottet uppnås med trovärdig tidtabell.
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att man inleder beredning av reformer för att förbättra kvaliteten och kostnadseffektiviteten i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna så att tjänsternas produktivitet årligen stärks med 0,5 procentenheter utan att pruta på servicelöftet.
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att sysselsättningsgraden höjs till 80 procent fram till 2030. Metoderna ska också stärka de offentliga finanserna.
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att Finland skapar en god investeringsmiljö särskilt genom att stödja inhemskt ägande.
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att det undanröjs onödig byråkrati som står i vägen för företagens tillväxt och nyskapande och att reformer som främjar rättvis konkurrens genomförs.
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att Finland blir en stormakt inom ren energi.
Stärkande av kompetensbaserad tillväxt
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD publicerade i början av oktober indikatorpublikationen Education at a Glance. Temat för publikationen var särskilt utbildning på högre nivå. Resultaten av publikationen var häpnadsväckande. Finländarnas utbildningsnivå ligger betydligt efter de övriga OECD-länderna.
Samlingspartiet har starkt förbundit sig att höja finländarnas kompetensnivå. Vi vill hålla fast vid målet att minst hälften i de unga åldersklasserna ska ha högskoleutbildning före 2030. Det kräver betydande tilläggssatsningar för att höja nybörjarplatserna, vilket görs genom ett permanent anslag.
Till skillnad från regeringen är Samlingspartiet inte redo att sänka kostnaderna för examina. När nybörjarplatserna vid högskolorna höjs måste det reserveras tillräcklig permanent tilläggsfinansiering för dem. Nybörjarplatserna ska fördelas jämlikt så att de höjs särskilt i områden där de unga åldersklasserna är större.
Forskning av hög kvalitet kommer inte till stånd om man inte säkerställer kvaliteten på högskoleutbildningen. Därför behövs det långsiktig permanent basfinansiering också för utbildning. Samlingspartiet har förbundit sig att höja FoUI-satsningarna till 4 procent av bruttonationalprodukten före 2030 i enlighet med den parlamentariska överenskommelsen.
Det är dock oroväckande att regeringen nästa år inte kommer att närma sig målet på fyra procent som planerat. Samlingspartiet vill korrigera den riktningen. Utgångspunkten bör vara en tillräcklig nivå på basfinansieringen av forskningen inom högskolesystemet. Vetenskap och forskning är universitetens hårdaste kärna och den vetenskapliga integriteten skyddas genom att man säkerställer en tillräcklig basfinansiering och högskolornas möjligheter att forska och skapa nytt.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 11
Riksdagen förutsätter att högskolorna kapitaliseras genom överföring av statlig egendom till ett värde av en miljard euro.
Investeringar i infrastruktur och rekapitalisering av projektbolag för snabba spårförbindelser
Bostadsproduktionen i stora tillväxtcentra måste främjas för att lindra kostnadstrycket på boendet. Det finns bara ett hållbart medel för att nå en skälig prisnivå: ett utbud av bostäder som motsvarar efterfrågan. I växande stadsregioner förutsätter en tillräcklig bostadsproduktion också statliga åtgärder, särskilt i fråga om trafikinfrastrukturen.
Samlingspartiet vill snabba på bostadsproduktion med medel ur Statens bostadsfond. En expertutredning om bostadspolitiken som riksdagens revisionsutskott låtit göra rekommenderar att Statens bostadsfonds likvida medel används till finansiering av trafik- och transportprojekt för att utveckla stadsstrukturen och främja boende. Med medel från bostadsfonden kan flaskhalsarna i bostadsbyggandet undanröjas.
De disponibla tillgångarna uppgår till uppskattningsvis 2 miljarder euro, varav vi skulle använda en miljard för att påskynda trafik- och transportprojekt som främjar bostadsproduktionen. Det äventyrar inte stöden eller annan verksamhet som fonden bedriver.
Samlingspartiet vill backa upp lokala projekt som stöder boende och transport via paketet ”Koko Suomi kuntoon”, som det reserveras 500 miljoner euro för ur Statens bostadsfonds likvida medel. Tanken är att staten ska medverka till finansieringen av de projekt i kommuner och städer som stöder hållbar rörlighet och nytt bostadsbyggande.
En del av anslagen fördelas vid MBT-förhandlingarna mellan stadsregionerna och staten. Samlingspartiets mål är att med tilläggsanslag säkerställa att städerna och hela Finland kan bli framgångsrika, skapa välfärd och växa på ett miljömässigt hållbart sätt.
Nytta i miljardklass uppstår inte utan investeringar i miljardklass. I hela Finland finns det ett behov av att snabba upp och förbättra de centrala förbindelserna. Samlingspartiet kapitaliserar projektbolag som bildats för planering och genomförande av spårprojekt med statlig egendom. Statens egendom överförs till projektbolagen för att stödja projektens framskridande.
Projektbolagen får två miljarder eget kapital med hjälp av vilket projekten kan inledas i rask takt. I projektbolagsmodellen ska ett bolag som ägs av staten och andra offentliga aktörer sköta anskaffningen av finansiering, förhandlingarna med kommunerna, planeringen av projekt samt genomförandet och underhållet av banorna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 12
Riksdagen förutsätter att regeringen utnyttjar statens egendom för tillväxtinvesteringar och kapitaliserar projektbolag för snabba banförbindelser med två miljarder.
Reservationens förslag till uttalande 13
Riksdagen förutsätter att regeringen i enlighet med sakkunnigrekommendationerna utnyttjar bostadsfondens likvida kapital för att tillföra kapital till snabba banprojekt samt för att utveckla det övriga boendet och påskynda bostadsproduktionen.
Genomför reformer för att få 100 000 nya sysselsatta
Enligt statens revisionsverks utlåtande håller regeringens sysselsättningsreformer entydigt på att lämnas utanför målet. Regeringen har inte genomfört de strukturella beslut som utlovats i regeringsprogrammet eller färdplanen för hållbarhet och som främjar utbudet av arbete. Enligt yttrandet från Statens revisionsverk kommer effekterna av regeringens sysselsättningsbeslut på de offentliga finanserna att stanna på cirka -71 - +438 miljoner euro. Yttrandet avgavs innan regeringen beslutade att inte främja en av de viktigaste sysselsättningsreformerna, nämligen att bestämma arbetsvillkoret för utkomstskyddet för arbetslösa enligt inkomsten i euro. Enligt regeringens lagutkast skulle detta ha stärkt de offentliga finanserna med 54 miljoner euro. Regeringens sysselsättningsbeslut försvagar således i värsta fall de offentliga finanserna med över 100 miljoner euro.
Arbetet ger försörjning, socialt kapital och möjlighet att bygga upp sitt eget liv. Stärkandet av sysselsättningen är det primära sättet att öka människornas välfärd och inkomster. Samlingspartiet anser att alla som är i arbetsför ålder och arbetsföra ska arbeta. Det är viktigt att alla deltar.
Samlingspartiet föreslår metoder för att få över 100 000 sysselsatta. Regeringen bedömer att varje sysselsatt stärker de offentliga finanserna med i genomsnitt cirka 25 000 euro. En ökning av sysselsättningen med 100 000 sysselsatta stärker de offentliga finanserna med cirka 2,5 miljarder euro.
Riksdagens interna utredningstjänst analyserade en del av skatte- och förmånsreformerna och deras inverkan på sysselsättningen. Enligt riksdagens interna utredningstjänst är sysselsättningseffekten för Samlingspartiets förslag till reformer +42 100. Ändringen av Ginikoefficienten, som mäter inkomstskillnaderna, är noll i Samlingspartiets alternativa budget jämfört med regeringens budgetproposition.
En hög sysselsättningsgrad är ett existensvillkor för en bred nordisk offentlig sektor. Att åldersklasserna i arbetsför ålder ständigt minskar innebär att ökande utgifter finansieras av allt färre. Samlingspartiet anser att fyra av fem arbetsföra ska vara i arbete 2030. Under valperioden bör man eftersträva en sysselsättningsgrad på 78 procent.
Samlingspartiet vill genomföra omfattande reformer på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadslagstiftningen måste reformeras så att arbetskraftens rörlighet ökar. Omställningsskyddet måste å andra sidan stärkas för att arbetstagarna ska kunna lita på att de inte står på bar backe vid arbetslöshet. Det ska finnas tillräckligt individuellt stöd för att få nytt arbete och utveckla den egna kompetensen.
Reform av arbetskraftsservicen och förbättring av arbetsförmågan 800–8 800 nya sysselsatta
Arbetskraftsservicen måste ses över så att den stöder varje arbetssökandes individuella situation och så att stödet går till åtgärder som enligt undersökningar mest sannolikt stärker sysselsättningen.
Regeringen genomför den andra aktiveringsmodellen, som förbereddes under regeringen Sipilä och kallas den nordiska modellen för jobbsökning. Den modell som Marins regering förespråkar går ut på att arbetslöshetsförmånen skärs ner, om den arbetssökande inte aktivt förbättrar sannolikheten för att få jobb. Regeringen Marin skapar ett hot om nedskärning i förmånen, som man kan undvika genom att skriva platsansökningar. Arbets- och näringstjänsterna är skyldiga att nå den som blivit arbetslös och upprätthålla täta kontakter under arbetslöshetsperioden.
Regeringen reserverade 70 miljoner euro i tidsbegränsat RRF-anslag för att öka personalen på arbets- och näringstjänsterna. Den beräknade ökningen av arbetsmängden hotar ändå att bli större än resursökningen. Samtidigt undrar många arbetssökande vad som kommer att hända med den individuella servicen. Samlingspartiet anser att varje människas situation är individuell och att också den hjälp som erbjuds därför måste vara individuell. Därför har vi i Samlingspartiet föreslagit att arbetskraftsservicen ska stärkas ytterligare med 10 miljoner euro.
Enligt ett flertal studier är lönesubvention till stora delar ett ineffektivt sätt att främja sysselsättningen. Enligt en ingående studie som statsrådet låtit göra om effekten av lönesubvention förbättras inte sysselsättnings- och inkomstnivån för personer med lönesubvention inom offentlig och tredje sektor efter perioden med lönesubvention. Studien sammanställer på ett övertygande sätt utländska forskningsrön och utvärderar utvecklingen i Finland på ett högkvalitativt sätt. Samlingspartiet föreslår att resurserna för tjänster för arbetslösa används till metoder som verkligen är effektiva och att lönesubventionen reduceras avsevärt.
Också partiellt arbetsföra måste flexiblare än för närvarande ha möjligheter att delta i arbetslivet. I synnerhet bör incitamenten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta på arbetsmarknaden förbättras. Ett sätt kan vara exempelvis att utvidga användningen av anonym rekrytering, vilket till exempel den offentliga sektorn redan har positiva erfarenheter av. Detta kräver samtidigt en omfattande attitydförändring på arbetsmarknaden och ett sådant system för social trygghet att det är möjligt att arbeta deltid utan rädsla för att helt och hållet förlora stödet. Det måste också skapas incitament för arbetsgivare att erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete.
Samlingspartiet har understött främjandet av Jobbkanalen Ab också i riksdagen. Därför är det viktigt att se hur det nya bolaget med specialuppgifter inleder sitt arbete och vilka effekter det kommer att ha. En alltför kraftig utvidgning av bolagets verksamhet kan tränga undan privat verksamhet på marknadsvillkor. I det fortsatta arbetet måste det bedömas hur bolaget har lyckats i sin uppgift.
Invalidpensionen består av ett stort antal människor som de facto är åtminstone partiellt arbetsföra. Den linjära modellen för invalidpension bör fortfarande utredas som en del av socialpolitiken. Vid beredningen av modellen bör man fästa uppmärksamhet vid incitamentseffekterna och modellen ska vara kostnadsneutral med tanke på de offentliga finanserna eller medföra endast måttliga kostnader.
Samlingspartiet föreslår att det skapas en servicestruktur på basnivå för psykisk hälsa med terapigaranti. Depression och psykiska problem har blivit den största orsaken till arbetsoförmåga. Med terapigarantin säkerställs att var och en lätt har möjlighet att få snabb tillgång till korttidsterapi. Enligt initiativtagarna till ett medborgarinitiativ hade Finland 2019 cirka 58 000 personer i invalidpension på grund av psykiska störningar. För inledandet av genomförandet av terapigarantin reserveras 35 miljoner euro.
Reformer av familjeförmåner ska genomföras särskilt för kommande generationer. Samlingspartiet har målmedvetet förespråkat en reform av familjeledigheterna som beaktar barnets bästa, gör det lättare att kombinera föräldraskap och arbetsliv, ökar familjernas valfrihet och flexibilitet, stärker kvinnors sysselsättning och ställning på arbetsmarknaden samt ökar barnens deltagande i småbarnspedagogiken.
Ett centralt mål är att jämna ut fördelningen av omsorgsansvaret mellan föräldrarna, beakta familjernas olika behov samt uppmuntra till arbete och företagande.
I fråga om den reform av familjeledigheterna som trädde i kraft i augusti 2022 finns det en risk för att jämställdhetsmålen inte uppnås. Reformen bygger mycket på att attityderna förändras både på arbetsmarknaden och i familjerna till följd av små förändringar. Egentliga konkreta incitament och de mest verkningsfulla strukturella förändringarna saknas fortfarande. Systemet med familjeledigheter måste vidareutvecklas så att målen för en reform som förbättrar jämställdheten och sysselsättningen bland kvinnor faktiskt uppnås.
I och med sänkningen stiger avgifterna för småbarnspedagogik mindre än för närvarande när föräldern blir sysselsatt. Detta motiverar föräldrar till små barn att arbeta. Dessutom kommer barnens deltagande i småbarnspedagogiken sannolikt att öka. Den tidiga tillgången till småbarnspedagogik har enligt undersökningen den största positiva effekten på barnets utveckling och på jämlikheten i utbildningen. När det gäller att erbjuda lika möjligheter är småbarnspedagogik en av de viktigaste metoderna. Samlingspartiet föreslår att avgifterna för småbarnspedagogik sänks med 30 miljoner euro. Samlingspartiet understöder också en permanent tvåårig förskoleundervisning, inte enbart som ett försök, såsom regeringen har gjort.
Den ökade efterfrågan på tjänster inom småbarnspedagogiken har försämrat personalens tillräcklighet inom småbarnspedagogiken. Samlingspartiet föreslår i denna alternativa budget att högskolornas nybörjarplatser ska utökas för lärare inom småbarnspedagogiken för att lösa problemet. Varje barn bör ha rätt till en trygg och tillräcklig undervisning.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 14
Riksdagen förutsätter att arbetskraftsservicen utvecklas så att personliga möten faktiskt är möjliga och att tillräckliga tjänster riktas till långtidsarbetslösa eller dem som löper risk att råka ut för långtidsarbetslöshet.
Reservationens förslag till uttalande 15
Riksdagen förutsätter fortsatt utredning av olika sätt att genomföra den linjära modellen för invalidpensioner som stöder sysselsättningen men inte oskäligt försämrar de offentliga finanserna.
Reservationens förslag till uttalande 16
Riksdagen förutsätter att Samlingspartiets modell för familjeledighet genomförs.
Reservationens förslag till uttalande 17
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram behövliga förslag genom vilka avgifterna för småbarnspedagogik sänks ytterligare med 30 miljoner euro.
Reservationens förslag till uttalande 18
Riksdagen förutsätter att försöket med tvåårig förskoleundervisning etableras som en permanent verksamhetsmodell efter att försöket avslutats.
Reformer i arbetsmarknaden ger 10 000–25 000 nya sysselsatta
Samlingspartiet vill möjliggöra genuina och rättvisa lokala avtal på alla arbetsplatser. Lokala avtal behövs för att man ska kunna komma överens om arbetsvillkoren i de företag där arbetet utförs. Kollektivavtalen ska även i fortsättningen fastställa minimivillkoren för anställningsförhållandet. Andra frågor kan avtalas på arbetsplatserna när förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren är i skick. Om parterna inte når samförstånd ska kollektivavtalet iakttas.
I samband med främjandet av lokala avtal effektiviseras övervakningen av att minimivillkoren uppfylls. Personalens ställning och möjligheter att påverka på arbetsplatserna förbättras genom lagstiftningsreformer. Förhandlingsramen måste vara balanserad. Det ska också vara möjligt att ingå avtal under ledning av ett förtroendeombud som inte hör till förbundet. Lokala avtal skulle enligt undersökningen öka företagens vilja att djärvare anställa mer arbetskraft.
Arbetskraftsinvandringen måste åtminstone fördubblas. I programmet för internationell rekrytering har Samlingspartiet föreslagit ett flertal metoder för att uppnå målet. Om målet inte kan nås med dessa medel, måste vi snabbt skapa nya.
Samlingspartiet vill skapa ett certifikat för en rättvis arbetsgivare för företag som utlovar ett snabbt tillståndsförfarande på två veckor för arbetstagare som kommer i arbetsgivarens tjänst från utlandet. Det företag som får certifikatet förbinder sig att göra egenkontroller och rapportera. Administrationen av arbetstillstånd måste automatiseras och digitaliseras.
Den röriga och byråkratiska processen för arbetstillstånd, som nu är uppsplittrad på tre ministerier, måste koncentreras till en enda resultatansvarig enhet. Utländska medborgare som utexamineras från en finländsk högskola ska automatiskt beviljas uppehållstillstånd och studerande från länder utanför EU/EES-området måste få rätt till skatteavdrag för terminsavgifter i Finland.
De ekonomiska experterna har redan i flera år rekommenderat slopande av överlåtelseskatten på bostadsköp som ett av de effektivaste sätten att förbättra arbetskraftens rörlighet. Samlingspartiet har föreslagit att man skulle utreda möjligheten att slopa överlåtelseskatten på bostadsköp under en tillräckligt lång övergångsperiod. Konsekvenserna av detta för de offentliga finanserna skulle kunna kompenseras exempelvis genom att införa en långsiktigt periodiserad, väsentligt lägre skatt eller alternativt genom att höja några mindre skadliga skatter.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 19
Riksdagen förutsätter att rättvisa lokala avtal utvidgas.
Reservationens förslag till uttalande 20
Riksdagen förutsätter att resurserna för arbetskraftsinvandring stärks samtidigt som ärenden som gäller arbetskraftsinvandring koncentreras till en effektiv enhet i stället för tre.
Reservationens förslag till uttalande 21
Riksdagen förutsätter att de reformer som Samlingspartiet föreslagit genomförs för att stärka den internationella rekryteringen.
Reservationens förslag till uttalande 22
Riksdagen förutsätter att det utreds om överlåtelseskatten på lång sikt kan ersättas med en lösning som är mindre skadlig för sysselsättningen.
Avvecklade flitfällor ger 42 100–42 400 nya sysselsatta
En flitfälla är en situation där det inte är ekonomiskt förnuftigt för en individ att ta emot erbjudet arbete, eftersom de strama skatterna och den summa som blir kvar i handen efter minskningen av inkomstöverföringarna inte ökar eller ökar endast marginellt. Det finns mycket information om flitfällor. Det är obestridligt att det finländska utkomstskyddet för arbetslösa innehåller flitfällor i stor skala. Till exempel i ETLA:s undersökning (2021) upptäcktes det att inkomstfällor 2021 drabbade upp till 140 000 finländare. Även kommittén för social trygghet har konstaterat att nivån på arbetslöshetsdagpenningen och dess längd inverkar på arbetslöshetsperiodernas längd.
Samlingspartiet föreslår att det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa ses över så att det i början av arbetslösheten är något högre än för närvarande, varefter stödbeloppet sjunker antingen jämnt eller stegvis när arbetslösheten drar ut på tiden. Samlingspartiet anser dessutom att utkomstskyddet för arbetslösa bör begränsas till 200 dagar.
Enligt en enkätundersökning som gjorts vid forskningsinstitutet understöder 59 procent av finländarna en inkomstbunden gradering i syfte att förbättra incitamenten för att ta emot arbete (Företagarna i Finland, 2021). Exempelvis i Sverige är den inkomstrelaterade ersättningen betydligt kortare än i Finland.
En reform av den inkomstrelaterade ersättningen är bevisligen ett av de bästa sätten att avveckla flitfällor, öka sysselsättningen, öka de disponibla inkomsterna och samtidigt stärka de offentliga finanserna. Till exempel anser kommittén för social trygghet att det lönar sig att rikta avvecklingen av flitfällor till de områden där åtgärden har störst potential.
Sannolikheten för att få nytt jobb är som högst i början av arbetslöshetsperioden, men minskar stadigt. Upp till 60 procent av arbetslöshetsperioderna upphör under de tre första månaderna. Efter det är sannolikheten för sysselsättning låg, men ökar mycket kraftigt strax innan den inkomstrelaterade ersättningen upphör. Utkomstskyddet för arbetslösa har alltså en betydande incitamentseffekt.
Att förbättra stödet under de första stödmånaderna förbättrar omställningsskyddet och gör det också lättare för missnöjda arbetstagare att söka sig till nya utmaningar. En bättre rörlighet för arbetskraften förbättrar den allmänna produktivitetsutvecklingen.
Långvarigt inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa bromsar upp sysselsättningen och återgången till arbetsmarknaden. Trots osäker tid rapporteras fortfarande exceptionellt många lediga jobb. Om det inte fås folk till arbetsplatserna finns det risk för att de leveranser och investeringar som är under beredning blir ogjorda. Till följd av detta försämras hela samhällsekonomins prestationsförmåga. Tiden för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa bör utöver graderingen förkortas med två hundra dagar. Samtidigt återställs antalet inkomstrelaterade självriskdagar till sju.
Utkomstskyddet för arbetslösa indexjusterades ytterligare 2022. Till följd av indexjusteringen för det kommande året håller nivån på utkomstskyddet för arbetslösa på att stiga med 7,8 procent jämfört med början av 2022. Enligt finansministeriets prognos kommer inkomstnivån däremot att stiga med endast 3,5 procent. När arbetslöshetsförmånerna stiger betydligt snabbare än lönenivån uppstår det omfattande flitfällor. Förändringen är exceptionell, eftersom indexet efter prisstegringen, enligt vilket arbetslöshetsförmånerna ökas, inte har stigit snabbare än inkomstnivån på nästan tio år.
Hittills har man velat hålla fast vid att det alltid lönar sig att ta emot arbete. En skärpning av den indirekta beskattningen skulle kalkylmässigt via indexet inverka på förmånsutgifterna. Samlingspartiet vill frysa indexeffekten av en skärpning av den indirekta beskattningen av indexet, och till denna del förblir effekten således neutral.
Samlingspartiet anser att det inte finns grunder för att utkomstskyddet för arbetslösa höjs mer än dubbelt så mycket som inkomstnivån. Genom ändringen hamnar tusentals människor i flitfällor. Därför vill Samlingspartiet göra förtjänstnivåindexet till en bakre tidsgräns för en höjning av utkomstskyddet för arbetslösa, så att flitfällorna inom utkomstskyddet för arbetslösa inte ökar.
Det är motiverat att i bostadsbidraget beakta de snabbt ökande värme- och energikostnaderna i enlighet med propositionen. Samlingspartiet understöder också regeringens förslag om elstöd och elavdrag för att förhindra att de som är beroende av förmånerna råkar i ekonomiska svårigheter på grund av de kraftigt stigande energipriserna.
Stödsystemet för boende innehåller flitfällor. Samlingspartiet ska också inleda en mer omfattande reform av det allmänna bostadsbidraget, där bidragsfällor undanröjs och där det på nytt fastställs för vilket slags boende samhällsstöd behövs. Samlingspartiet vill dessutom återinföra självriskandelen för boendeutgifterna inom utkomststödet.
Regeringen höjer det skyddade beloppet vid utsökning för viss tid till samma nivå som garantipensionen för 2023. Samlingspartiet anser att ändringen bör permanentas. Alla ska ha möjlighet till en ny start. Samlingspartiet har tidigare föreslagit att det skyddade beloppet höjs till 900 euro, men prisändringen ska beaktas i beslutet. Genom att höja det skyddade beloppet till cirka 950 euro förbättras incitamenten för dem som är föremål för utsökning att ta emot arbete. Höjningen av det skyddade beloppet är en åtgärd med snabb verkan som kan genomföras genom ett beslut av statsrådet. Arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp för sysselsättningspaketet bedömer att åtgärden är kostnadsneutral.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 23
Riksdagen förutsätter att det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa utvidgas också till dem som inte hör till en kassa.
Reservationens förslag till uttalande 24
Riksdagen förutsätter att självriskdagarna för det inkomstbundna utkomstskyddet återställs till sju månader och arbetsvillkoret till 12 månader.
Reservationens förslag till uttalande 25
Riksdagen förutsätter att det för indexhöjningen av arbetslöshetsdagpenningen skapas ett tak av förtjänstnivåindexet så att höjningen av arbetslöshetsdagpenningen begränsas till högst samma nivå som förtjänstnivåindexet, om förtjänstnivåindexet stiger snabbare än folkpensionsindexet på årsnivå.
Reservationens förslag till uttalande 26
Riksdagen förutsätter att den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen graderas så att den beräknas enligt arbetslöshetsperiodens längd.
Reservationens förslag till uttalande 27
Riksdagen förutsätter att den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningens längd begränsas till 200 dagar.
Reservationens förslag till uttalande 28
Riksdagen förutsätter att det skyddade beloppet vid utsökning höjs permanent.
Minskad skattekil ger 12 800–15 800 nya sysselsatta
Hushållsavdraget minskar skattekilen för arbete. Därför föreslår Samlingspartiet att hushållsavdraget permanent höjs till 3 500 euro och på längre sikt till Sveriges nivå, således 5 000 euro. I hushållsavdraget för hela folket ska självriskandelen på hundra euro slopas och det ska bli möjligt att utnyttja avdraget direkt i konsumentpriset. Tjänsteleverantören ska ansöka om det bristande beloppet hos skattemyndigheten genom en process där kriterierna för avdragsgillhet kontrolleras.
Samlingspartiet föreslår också ett bättre hushållsavdrag enligt Sitras modell för personer över 75 år för att stödja vardagliga sysslor. Rätten till skatteavdrag höjs till 70 procent och självrisken på 100 euro slopas. Dessutom ska de vars skatter inte räcker för att göra avdrag få ett stöd på högst 1 200 euro årligen för att köpa tjänster. Hushållsavdraget blir då en kombination av direkt stöd och skattelättnad för låginkomsttagare. Sitra bedömer att modellen är internt kostnadsneutral.
Samlingspartiet vill lindra beskattningen av arbete och pensioner med en miljard euro jämnt på alla inkomstnivåer. För att förbättra incitamenten att ta emot arbete betonas beskattningen dock för låg- och medelinkomsttagare genom att cirka 200 miljoner euro används för att höja arbetsinkomstavdraget.
Finland har bland de högsta skattegraderna i EU-länderna och en skatteprogression som hör till de strängaste och som försvagar incitamenten för flit. Detta försvagar också våra företags möjligheter att rekrytera de bästa internationella experterna från olika branscher till Finland.
Till skattekilen räknas utöver skatter även avgifter av skattenatur samt skattestrukturer som försvagar incitamenten att arbeta. En frisersalong är tvungen att i Finland klippa håret på fyra av sina kunder för att köpa sig en motsvarande klippning med de extra inkomster som han eller hon förtjänar. Den höga skattekilen styr människor att arbeta mindre och att utföra sådana arbeten hemma själva som utan skattekilen skulle köpas som service av företag som sysselsätter anställda.
Enligt en statisk beräkningsmodell för riksdagens interna utredningstjänst sänker skattelättnaden på en miljard euro skattekilen betydligt och gör det möjligt för företag i Finland att sysselsätta närmare 12 800 nya personer. Konsekvenserna av hushållsavdraget och skattelättnaderna för de offentliga finanserna presenteras i stycke ett.
Långtidsarbetslöshet är ett ihållande problem. En lång frånvaro från arbetsmarknaden minskar sannolikheten för sysselsättning. Därför bör alla medel användas för att minska och förebygga långtidsarbetslöshet. I första hand ska långtidsarbetslösa erbjudas riktad, skräddarsydd och individuell service. Samlingspartiet anser att man också bör försöka minska skattekilen för att främja sysselsättningen av långtidsarbetslösa. Samlingspartiet ska pröva ett höjt arbetsinkomstavdrag som riktas till sysselsatta långtidsarbetslösa och med hjälp av vilket skattekilen tillfälligt kan tryckas ned.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 29
Riksdagen förutsätter att beskattningen av arbete och pensioner lindras jämnt i alla inkomstklasser genom att de avdrag som görs i beskattningen av arbete och pensioner samt statens skatteinkomstskala ändras med sammanlagt en miljard, varvid lättnaderna betonas för låg- och medelinkomsttagare.
Reservationens förslag till uttalande 30
Riksdagen förutsätter att hushållsavdraget permanent höjs till 3 500 euro, att självriskandelen slopas, att den andel av lönekostnaderna som ska dras av höjs till 60 procent och att en övergång till den svenska beräkningsmodellen utreds.
Reservationens förslag till uttalande 31
Riksdagen förutsätter att man i samband med det höjda arbetsinkomstavdraget för äldre prövar det höjda arbetsinkomstavdraget också som ett sysselsättningsmedel för unga och långtidsarbetslösa som sysselsätts.
Förlängd tid i arbetslivet ger nästan 20 000 nya sysselsatta
Under en recession är de största förlorarna i allmänhet de yngre generationerna. Undersökningar om depressionen på 1990-talet har visat att de ungas placering på arbetsmarknaden försenades betydligt. Under recessionen förblev sysselsättningen bland unga svagare under än lång tid jämfört med andra personer som nått arbetsför ålder. En försenad början av arbetslivet försvagar inkomsterna under hela livscykeln. Inkomstutvecklingen bland unga avstannade också efter finanskrisen som började 2008.
Den ekonomiska utvecklingen är mycket osäker och det finns en risk för att unga återigen drabbas hårdast av recessionen. Det behövs många slag av stöd till unga för att de snabbt ska kunna utexamineras och övergå till arbetslivet. Man bör fästa uppmärksamhet vid arbetslivsfärdigheterna under utbildningen och genom att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna bör man stärka de ungas funktionsförmåga. I Finland bör det skapas en basnivå för mental vård med låg tröskel, det vill säga att det bör genomföras en terapigaranti.
Utöver att stärka tjänsterna vill Samlingspartiet också pröva på att minska skattekilen som ett sätt att stärka sysselsättningen bland unga.
Möjligheterna att stanna kvar i arbetslivet påverkas både av arbetshälsan, kulturen i arbetslivet och incitamenten. Alla former av diskriminering i arbetslivet är entydigt fel. Var och en ska enligt förmåga och hälsa ha incitament att vara delaktig i arbetslivet så länge som krafterna förslår.
Samlingspartiet vill genom beskattningen uppmuntra äldre att stanna kvar i arbetslivet. Samlingspartiet understöder ett förhöjt arbetsinkomstavdrag för äldre, om man med hjälp av avdraget på kort sikt kan stödja tillgången på kompetent arbetskraft. För tidigt utträde ur arbetslivet flyttar en stor mängd kompetens och tyst kunskap utanför arbetskraften. Samlingspartiet påpekar att åtgärden trots sina sysselsättningseffekter försämrar de offentliga finanserna.
Också i Finland bör övergången till den så kallade Singaporemodellen utredas. I modellen kan arbetstagaren, om han eller hon så vill, exempelvis efter uppnådd lägsta pensionsålder förhandla fram ett nytt arbetsavtal för viss tid med en lättare arbetsbörda och få pension utöver löneinkomsterna. På så sätt kan var och en i enlighet med sina egna möjligheter delta i arbetslivet så länge som möjligt. En förutsättning för reformen är att den stärker de offentliga finanserna.
Samlingspartiet vill förlänga tiden i arbetslivet genom att det inte ska gå att tjäna in pension från det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. De som får inkomstrelaterat arbetsmarknadsstöd tjänar för närvarande in pension under arbetslöshetstiden, men de som får det betydligt lägre arbetsmarknadsstödet tjänar inte in någon pension. När det i fortsättningen inte längre intjänas pension vid arbetslöshet, behöver Sysselsättningsfonden inte överföra pengar till pensionssystemet.
Riksdagens interna utredningstjänst bedömer att reformen stärker de offentliga finanserna med cirka 400 miljoner euro. Ändringen påverkar inte de nuvarande pensionerna. En lindring av beskattningen av arbete höjer sysselsättningen och stärker därigenom också finländarnas framtida pensioner och finansieringen av pensionssystemet. Finansministeriet föreslog att pensionsintäkterna inom utkomstskyddet för arbetslösa ska upphöra i det sysselsättningspaket som ministeriet berett som tjänsteuppdrag den 14 augusti 2020 och bedömde att åtgärdens sysselsättningseffekt är cirka 15 000 sysselsatta.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 32
Riksdagen förutsätter att det utreds om Singapores modell för arbetshälsa kan tillämpas på Finland. Den skulle göra det möjligt för äldre att fortsätta arbeta med en lättare arbetsbörda.
Reservationens förslag till uttalande 33
Riksdagen förutsätter att möjligheten att tjäna in pension inom det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa slopas.
Effektiv offentlig förvaltning
Det är ett gemensamt intresse för skattebetalare, anlitare av offentliga tjänster och mottagare av inkomstöverföringar att den offentliga förvaltningen sköts effektivt. Sparsam verksamhet nu ger samhället buffertar att agera i kommande kriser. Effektivitet innebär att knappa resurser inte går förlorade. När den offentliga ledningen baserar sig på sparsamhet kan man förebygga olämplig verksamhet och varje euro används med eftertanke, med tanke på skattebetalarnas intressen.
Tillsammans med andra åtgärder som stärker de offentliga finanserna måste man återuppta arbetet för att dämpa ökningen av de offentliga utgifterna. Resultaten av stärkandet av sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten syns ofta först på lång sikt i form av ökade skatteinkomster och mindre utgifter. Resultaten av dessa metoder är dock mycket osäkra. Därför bör den ansvarsfulla utgiftspolitik som saknas under innevarande period återinföras i metodarsenalen.
Utgiftsmodellen innebär inte att man prutar på högklassiga tjänster, tillräckligt omställningsskydd eller högklassig offentlig förvaltning. Coronakrisen har medfört ett språng mot det nya normala. På arbetsplatserna har det skett omställningar till nya arbetssätt, minskat resande, allt vanligare distansarbete och digitala arbetssätt. Förändringen öppnar en möjlighet att snabbt realisera produktivitetsvinsterna i utgifterna.
Inled ett program för effektivisering av den offentliga förvaltningen
Samlingspartiet föreslår ett nytt program för effektivisering av hela den offentliga förvaltningen. Den plötsliga ökningen av skulden till följd av coronaviruset ökar trycket på att öka effektiviteten inom den offentliga förvaltningen, men å andra sidan erbjuder ett snabbt införande av nya tillvägagångssätt en möjlighet till detta. I effektiviseringsprogrammet uppställs ett effektiviseringsmål för alla förvaltningsområden, således ett årligt måttligt sparkrav i fråga om alla utgifter inom förvaltningsområdet.
Under statsminister Sipiläs period inleddes ett arbete för att effektivisera förvaltningen och nå produktivitetsbesparingar på olika sätt. Syftet med programmet var att effektivisera omkostnaderna inom varje förvaltningsområde med 0,5 eller 0,3 procent per år. Ambitionsnivån måste höjas. Samlingspartiet vill stävja ökningen av de offentliga utgifterna, minska förvaltningskostnaderna och öka kostnadseffektiviteten.
Ett medel med snabb verkan är att realisera spareffekterna inom alla statliga förvaltningsområden så att ministeriernas, ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnader återställs så att de ligger nära 2022 års nivå till den del man har beslutat höja omkostnaderna. Åtgärderna innebär att statens omkostnader minskar med cirka 300 miljoner euro.
Samlingspartiet utesluter omkostnaderna för försvaret, gränssäkerheten, den inre säkerheten, rättsväsendet samt forskning och utbildning från inbesparingarna i statsbudgeten och övriga förvaltningsutgifter.
Varje förvaltningsområde ansvarar för sin del för uppnåendet av sparmålet och tillämpar metoderna på bästa sätt för förvaltningsområdet. Metoder för att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet och förbättra tjänsternas produktivitet har utretts ingående. I samband med den förra regeringens avveckling av kommunernas uppgifter och beslutet om miljardbesparingen i planen för de offentliga finanserna utvecklades flera metoder för att effektivisera förvaltningen som fortfarande kan utnyttjas. Under den kommande perioden måste kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter minskas på nytt.
Ett konkret sätt är att utnyttja pensionsavgångar bland personalen. Antalet årsverken inom staten som årligen avgår med pension och överförs till andra uppgifter uppgår i genomsnitt till cirka 6 000 fram till 2030. Delvis måste personalen ersättas fullt ut så att funktionerna inte störs, men omstruktureringar av organisationen och arbetet kan ge effektivitetsvinster genom att ersätta avgångar endast delvis.
Offentliga samfund gör upphandlingar hos privata företag för nästan 50 miljarder euro per år. En lyckad konkurrensutsättning och offentlig upphandling garanterar att medborgarna får högkvalitativa tjänster och att skattebetalarna får valuta för pengarna. Undersökningar visar att högst två anbudsgivare av en eller annan anledning deltar i upp till hälften av offentliga upphandlingar. Enligt en undersökning som gjorts i Sverige sjunker priset på upphandlingen med upp till 10–20 procent om en konkurrent läggs till vid konkurrensutsättningen av städbranschen. Ökad konkurrens vid offentlig upphandling har alltså potential till besparingar på upp till miljardklass.
Utöver att öka upphandlingskompetensen föreslår Samlingspartiet vissa ändringar i upphandlingslagen och en smidigare behandling av besvär som gäller upphandling. Upphandlingarna ska vara av lämplig storlek för att det ska komma in flera anbud och de anknytande processerna ska vara smidiga. Samlingspartiet ålägger skyldighet att förnya konkurrensutsättningen, om endast en anbudsgivare deltar i konkurrensutsättningen.
Offentliga upphandlingar är också kopplade till ställningen för offentligt ägda ”inhouse-bolag”. Regeringen har försökt få inhouse-bolagen att konkurrera på den öppna marknaden och störa marknaden.
Offentligt ägda anknutna enheters möjligheter att delta i konkurrensen på den fria marknaden måste begränsas på ett ändamålsenligt sätt. Aktörerna inom den offentliga sektorn bör inte ges tillträde till marknaden för att konkurrera med företag som agerar på egen risk.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 34
Riksdagen förutsätter att det startas ett effektiviseringsprogram för hela den offentliga sektorn, där överlappande funktioner avvecklas och ledningsnivåer och förvaltningsstrukturer bantas ner.
Reservationens förslag till uttalande 35
Riksdagen förutsätter att personalomsättningen och pensionsavgångarna utnyttjas för att minska antalet anställda inom förvaltningen.
Reservationens förslag till uttalande 36
Riksdagen förutsätter att statens lokalstrategi ses över och lokaleffektiviteten inom den offentliga sektorn höjs till minst samma nivå som inom den privata sektorn.
Reservationens förslag till uttalande 37
Riksdagen förutsätter att behovet av indexbindning av alla indexbundna offentliga utgifter omprövas.
Reservationens förslag till uttalande 38
Riksdagen förutsätter att det kartläggs och avvecklas bestämmelser som alltför exakt definierar tjänsternas innehåll, hämmar utvecklingen av tjänsternas kvalitet och begränsar produktivitetsutvecklingen.
Reservationens förslag till uttalande 39
Riksdagen förutsätter att den offentliga förvaltningen och tjänsterna i allt högre grad tar i bruk information, artificiell intelligens, digitalisering och automatisering samt realiserar fördelarna för hela den offentliga ekonomin.
Reservationens förslag till uttalande 40
Riksdagen förutsätter att alla förvaltningsnivåer övergår till digitala processer och elektronisk behandling av ansökningar och tillstånd med beaktande av tillgången till tjänster för alla medborgare.
Reservationens förslag till uttalande 41
Riksdagen förutsätter att tjänsterna och personalens arbetsbörda görs smidigare genom att serviceprocesserna automatiseras och digitaliseras.
Reservationens förslag till uttalande 42
Riksdagen förutsätter att hela den offentliga sektorns upphandlingskompetens stärks.
Reservationens förslag till uttalande 43
Riksdagen förutsätter att det åläggs en skyldighet att förnya konkurrensutsättningen om endast en anbudsgivare deltar i konkurrensutsättningen.
Reservationens förslag till uttalande 44
Riksdagen förutsätter att man avstår från att genomföra sekundära politiska mål på bekostnad av upphandling.
Reservationens förslag till uttalande 45
Riksdagen förutsätter att det ställs strikta gränser för kommunernas och andra offentliga samfunds möjligheter att konkurrera med privata företag.
Reservationens förslag till uttalande 46
Riksdagen förutsätter att det skapas ett system för påskyndat ändringssökande vid offentlig upphandling.
Reservationens förslag till uttalande 47
Riksdagen förutsätter att innovativa upphandlingar skapar försöksplattformar för nya produkter, tjänster och affärsmodeller.
Reservationens förslag till uttalande 48
Riksdagen förutsätter att man vid offentligt byggande utnyttjar alternativa genomförandesätt, såsom alliansmodellen. Alla fastigheter behöver inte genomföras i statens, kommunernas, samkommunernas eller välfärdsområdenas egen balansräkning, utan som alternativ kan exempelvis hyres- eller leasingmodeller utnyttjas.
Skär ner företagsstöden
Framför allt behöver företagen inte stöd, utan en god omvärld. Det innebär en skälig, förutsägbar beskattning och lagstiftning. Förutsättningarna för företagande får inte försämras genom punktvisa skatter som är obetydliga med tanke på de offentliga finanserna och ideologiskt motiverade. Å andra sidan skapar överdriven byråkrati omfattande kostnader och administrativ börda.
Samlingspartiet anser att företagsstöden bör gallras ut. Enligt flera undersökningar riktas en betydande del av företagsstöden dåligt och de medför inte någon betydande nytta med tanke på tillväxten, försörjningsberedskapen eller sysselsättningen. Företagsstöden bör koncentreras fullt ut på utveckling av nya och innovativa produkter, tjänster och processer samt på export och export av dem till marknaden.
Det har i praktiken varit politiskt ytterst svårt att gallra ut företagsstöden. Trovärdigheten i att skära ner företagsstöden uppstår genom förmågan att visa vilka stöd det finns beredskap att skära ned på. Samlingspartiet har föreslagit konkreta allokeringar av stöd som kan skäras ner och kommer med konkreta förslag också i den alternativa budgeten. Samlingspartiet påpekar att arbetet måste fortsätta efter dessa stöd trots politiska svårigheter.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 49
Riksdagen förutsätter att man fortsätter minska ineffektiva eller med tanke på konkurrenskraften och försörjningsberedskapen obetydliga företagsstöd.
Utgifterna måste prioriteras
Prioriteringen av utgifterna innebär att man måste avstå från något. När budgeten utarbetas finns det alltid ett stort antal mycket viktiga utgifter som de flesta skulle vilja använda skattebetalarnas pengar till. När ekonomin uppvisar ett kraftigt underskott är det förståeligt att något måste gallras bort. Eftersom ekonomin enligt prognoserna kommer att uppvisa ett underskott på nästan 10 miljarder euro per år, bör det göras fler prioriteringar.
Budgetboken ska gås igenom punkt för punkt i samband med behandlingen av budgeten. Före Marins regering har detta varit en normal del av budgetprocessen. Marins regering beslutade 2020 att slopa den budgetram som begränsar den totala utgiftsnivån under coronakrisen. Regeringen beslutade också höja ramnivån för 2021 med 900 miljoner euro och för 2022 med 500 miljoner euro, eftersom regeringen inte kunde prioritera andra utgifter. Regeringen saknar förmåga att prioritera utgifterna.
År 2022 beslutade regeringen att införa en undantagsklausul i budgetramarna, enligt vilken de utgifter som är nödvändiga på grund av Rysslands anfallskrig flyttades ut ur ramarna. Regeringen motiverar som nödvändiga utgifter på grund av kriget till exempel anskaffningsstöd för elbilar, stöd för näringsåtervinning och plantering av tranbär och kaveldun, alltså våtmarksodling. Även om dessa utgifter är viktiga är det uppenbart att de inte kan motiveras med kriget. Regeringen har under krigets täckmantel lyft ut utgifter ur ramarna, eftersom regeringspartierna har velat genomföra de aktuella projekten utan att behöva gallra ut något annat.
Den bestående obalansen mellan utgifterna och inkomsterna inom de offentliga finanserna är så stor att det i praktiken är omöjligt att få bukt med den enbart genom nedskärningar. Den största effekten åstadkoms sist och slutligen genom strukturella reformer. Med tanke på den ekonomiska politikens trovärdighet och förvaltningen av de offentliga finanserna är det dock nödvändigt att politikerna i sista hand gallrar bland mindre viktiga utgifter.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 50
Riksdagen förutsätter att budgetramarna inte bryts i fortsättningen när det uppstår helt nödvändiga utgifter, utan att utgifterna sätts i prioritetsordning och det minskas på andra mindre viktiga utgifter. Bara på så sätt kan man trovärdigt hålla fast vid löftet att sluta leva på kommande generationers bekostnad.
Reservationens förslag till uttalande 51
Riksdagen förutsätter att den sänkta momssatsen på den ersättning som Rundradion Ab får ur televisions- och radiofonden slopas som en del av sparåtgärderna.
Reservationens förslag till misstroendeförklaring
Riksdagen konstaterar att regeringens ekonomiska politik, som bygger på en förbehållslös skuldsättning och strider mot de sakkunnigas rekommendationer, driver välfärdssamhällets tjänster till skeppsbrott. Under den snabba prisstegringen påskyndar regeringens skuldstimulans prisstegringen ytterligare och försätter hushållen i en allt svårare situation. Regeringen har under sin period fört en politik som kväver tillväxt och flit. En ekonomi som bygger på skuldsättning innebär nedskärningar för kommande generationer och den försvagade ekonomiska basen försvagar Finlands kristålighet. Regeringen har inte förmått bära sitt ansvar och göra värdeval för en hållbar framtid. Riksdagen konstaterar att regeringens skuldpolitik som accelererar prisstegringen försätter medborgarna i en allt trängre situation och äventyrar kommande generationers möjligheter att åtnjuta välfärdstjänster som finländarna uppskattar. Därför har regeringen inte riksdagens förtroende.