Motivering

Utskottet finner propositionen behövlig och ändamålsenlig och tillstyrker lagförslagen.

Regeringen föreslår en sådan ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa att det stöd för hemvård av barn som betalas till maken inte ska dras av på den andra makens arbetslöshetsförmån, om maken själv sköter barnet och samtidigt får moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Utskottet anser att förslaget är motiverat och förbättrar barnfamiljernas ställning. Dessutom fäster utskottet vikt vid att villkoret för erhållande av utbildningsdagpenning ändras så att familjeledighet samt beväringstjänst och civiltjänst jämställs med arbetstid.

I sitt betänkande om regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd (AjUB 6/2005 rd — RP 48/2005 rd) förutsatte utskottet att regeringen utreder möjligheterna att inkludera frivilliga studier bland de åtgärder som berättigar till tillägg för sysselsättningsplan och slopar kravet på arbetslöshet i minst 86 dagar för erhållande av utbildningsdagpenning, så att arbetslösa kan börja utbilda sig genast när arbetslösheten inträder.

Den aktuella propositionen innehåller en ändring av bestämmelserna om utbildningsdagpenning: kravet på 86 arbetslöshetsdagar förkortas till 65 dagar och kravet tillämpas inte om utbildningen ingår i en sysselsättningsplan. Samtidigt föreslås att det maximala antalet ersättningsdagar för utbildningspenning och arbetslöshetsdagpenning sammantaget ändras från 586 till 565 dagar. Om utbildningen har inletts innan den sökande har fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd för minst 65 dagar, betalas utbildningsdagpenning för höst 500 dagar ökade med antalet betalda arbetslöshetsdagar innan utbildningen inleddes.

Utskottet anser det viktigt att man förkortar den arbetslöshetstid som krävs för att få utbildningsdagpenning. Med särskild tillfredsställelse noteras att ändringen som gäller att kravet på arbetslöshet slopas för dem som omfattas av omställningsskyddet har underställts riksdagen såpass snabbt.

I motiveringaen hänvisas till utredningsman Pentti Arajärvis förslag till utveckling av utbildningsdagpenningen och konstateras att propositionen i princip baserar sig på dessa förslag. Utredningsman Arajärvi förslog att staten skulle förkorta kravet på arbetslöshet för utbildningsdagpenningen till 21 dagar för att få folk att snabbare söka sig till utbildning. Utskottet tillstyrker utredningsman Arajärvis syn att snabb tillgång på utbildning är av betydelse för de arbetslösas motivation och understryker att regeringen bör arbeta vidare på att förkorta arbetslöshetsvillkoret eller slopa det helt.

I propositionen ingår inget förslag till utbetalning av ett tillägg för sysselsättningsprogram under den tid frivilliga studier bedrivs. De åtgärder som ger rätt till tillägg för sysselsättningsprogram har avtalats mellan arbetsmarknadsorganisationerna i den inkomstpolitiska uppgörelsen för 2005—2007. Enligt erhållen utredning har social- och hälsovårdsministeriet vid utarbetandet av propositionen i samråd med de centrala arbetsmarknadsorganisationerna utrett möjligheten att låta frivilliga studier ingå i de åtgärder som ger rätt till tillägg för sysselsättningsprogram, men arbetsmarknadsorganisationerna föredrar att inte avvika från sin tidigare riktlinje.

Tillägget för sysselsättningsprogram är för de arbetslösas utkomst en viktig ekonomisk förmån och riktar in de tilläggsberättigade personernas intresse på åtgärder för vilka tillägget betalas. På så sätt kommer personer i behov av utbildning att i första hand överväga arbetskraftsutbildning eller, om lämplig arbetskraftsutbildning inte finns att få, att be arbetskraftsbyrån skaffa fram en enskild studieplats inom arbetskraftsutbildning. Att skaffa fram enskilda studieplatser är en process som belastar både den sökande och arbetskraftstjänsterna. Där krävs ingående arbetskraftspolitiska och ekonomiska överväganden och processen är tidskrävande inklusive anbudsförfarande, beslut om upphandling och träffande av avtal. Frivilliga studier kan i bästa fall inledas omedelbart. Det vore avsevärt bättre både för arbetskraftsförvaltningen och personer utan jobb om frivilliga studier räknades som ett ekonomiskt jämbördigt alternativ, vilket skulle innebära att folk kunde söka sig till utbildning utifrån kriterier baserade på innehåll snarare än form. Därför anser utskottet det viktigt att regeringen i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna fortsätter förhandlingarna om att frivilliga studier kunde ingå i de åtgärder som ger rätt till tillägg för sysselsättningsprogram.