Lantbruks- och hushållningssällskapen i Finland ger lantbrukare och landsbygdsföretagare rådgivnings- och planeringshjälp. Landsbygdsrådgivningen i Finland utförs i huvudsak av den svenska landsbygdsrådgivningsorganisationen, Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) och av den motsvarande finska organisationen, Pro Agria Maaseutukeskusten Liitto. 

Avsikten med anslagen för landsbygdsfinansiering är att trygga rådgivning av hög kvalitet som är regionalt och innehållsmässigt täckande, vilket i sig skapar förutsättningar för jordbruksproduktion i hela landet. Rådgivning på svenska är nödvändigt för att uppfylla formuleringen i budgetpropositionen för år 2016 som stipulerar att statsbidraget skall garantera ett rådgivningsutbud som håller hög kvalitet och som är täckande både regionalt och innehållsmässigt. Genom landsbygdsrådgivningen vill man förbättra landsbygdsföretagares konkurrenskraft och kvaliteten på produkter och verksamhet, förbättra miljön och landsbygden bl.a. genom uppgörande av odlingsplaner samt bredda mångsidigheten i landsbygdsnäringarna till att även omfatta t.ex. energiproduktion, landsbygdsturism och entreprenad. Landsbygdsföretagen blir allt större vilket medför att jordbrukarens tid och kunskap blir en begränsande faktor och därmed ökar behovet av stöd och rådgivning. Att låta rådgivningsorganisationernas statsbidrag ytterligare sjunka känns därför omotiverat. 

Under de senaste tio åren har statsunderstödet till de föreningar och sammanslutningar som bedriver riksomfattande landsbygdsrådgivning kontinuerligt minskat, vilket t.o.m. gör det svårt för föreningarna och sammanslutningarna att upprätthålla avtalsmässiga löneförhöjningar. I budgetpropositionen för år 2016, moment 30.10.50, föreslås 4 573 000 euro för utvecklande av landsbygdsnäringarna, vilket är över en miljon euro mindre än i budgeten för år 2015. För föreningar och sammanslutningar som utför landsbygdsrådgivning innebär detta en ohållbar utveckling, inte minst med tanke på att landsbygdsrådgivningen 2012 drabbades av en kraftig nedskärning på tre miljoner euro. 

I en tid när landsbygdsföretagare är allt mer sysselsatta med pappersarbete i form av stödansökningar, tillstånd och rapportering är rådgivning för landsbygdsföretagare av allra största vikt för att klara av de allt ökande myndighetskraven. Då är det också skäligt att staten kommer emot genom att öka, istället för att minska, finansieringen för dylik rådgivning.