Regeringen föreslår i budgeten för 2018 att anslaget för internationellt utvecklingssamarbete är 544 266 000 euro. Efter att regeringen både 2016 och 2017 drastiskt sänkt biståndet, är årets höjning med dryga 15 miljoner endast marginell. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknades ligga på ungefär 0,38 procent av bruttonationalinkomsten år 2018, vilket de facto är en sänkning från förra året då nivån låg på 0,4 procent. Detta innebär att Finland drar sig längre ifrån målsättningen om att på lång sikt att komma upp till att höja biståndet till FN:s mål på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Detta är en målsättning Finland sedan länge förbundit sig till. Finland har inte kommit upp till denna nivå och den radikala sänkningen av biståndet, 2016 samt likaså 2017, gör att målet kommer att vara betydligt svårare att nå inom en snar framtid. 

Finlands utvecklingspolitik vill lägga större vikt vid att stärka utvecklingsländernas egna företagsverksamhet och egna skattebaser samt att förbättra utvecklingssamarbetets resultat, effekter och mätbarhet. Dessa målsättningar kommer att vara svåra att uppnå med tydliga resultat då regeringens inbesparingar drabbar speciellt multilateralt utvecklingssamarbete och utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner. De föreslagna inbesparingar påverkar även negativt på sysselsättningen bland finländare som arbetar med utvecklingsfrågor då inbesparingarna drabbar ett flertal medborgarorganisationer.  

Vi vill att Finland ska vara en pålitlig aktör i internationellt utvecklingsarbete och en nation som tar ett ansvar i biståndspolitiken. Det ska göras både på hemmaplan genom mottagande av  människor som blivit tvungna att fly sina hem, men även genom aktivt deltagande i globala miljö-, klimat-, och utvecklingsfrågor samt att utvecklingsländernas ekonomiska utveckling helhetsmässigt stöds. Vi tycker att målsättningen med biståndspolitiken ska vara att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och hjälpa de mest utsatta i världen. Vi vill inte att Finland drar undan sitt stöd för FN-organisationer eller att biståndsbudgeten slaktas. Vi kan inte acceptera att Finland inte tar sitt globala ansvar och att inbesparingar görs så att världens fattigaste och mest nödställda blir bortglömda.