Allmän motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen godkänns med smärre tekniska preciseringar.

Propositionen sätter i kraft EU:s regelverk för finansmarknaden, särskilt bestämmelserna om handel med derivat, på de punkter där detta är förknippat med nationell prövningsrätt. Det bör noteras att regelverket inte bara gäller de traditionella aktörerna på finansmarknaden, utan också andra företag som försöker skydda sin verksamhet och finansiering genom handel med derivat. Då utsträcks Finansinspektionens tillsynsansvar till nya aktörer. Samtidigt föreslår regeringen att det införs en ny administrativ avgift, en tillsynsavgift för icke-finansiella motparter. Den ska dock bara tas ut för de månader som aktören överskrider värdet för clearingtrösklarna i EMIR-förordningen. Det förväntas inte bli särskilt många nya betalningsskyldiga eftersom värdena, beroende på derivattyp, ligger på minst en miljard euro räknat i det nominella bruttovärdet.

Utskottet anser att propositionen sätter i kraft EU-reglerna på behörigt sätt på de punkter som tillåter nationell prövningsrätt, det vill säga i första hand bestämmelserna om tillsyn och påföljder. En ny form av sanktioner införs, nämligen böter vid betaltjänstförseelse (85 a § i betaltjänstlagen). Under sakkunnigutfrågningen framfördes farhågor om att straffbestämmelsen också kan komma att tillämpas på fysiska personer som de facto inte har någon möjlighet att påverka hur regelverket tillämpas. Kriminaliseringen gäller bara uppsåtliga handlingar, understryker ekonomiutskottet. En fysisk person måste alltså med uppsåt ha överträtt en bestämmelse i förordningen som han eller hon är skyldig att följa. Man kan utgå från att strafftröskeln överskrids mycket sällan.

När det finansiella regelverket blir strängare minskar de tillgångar i företagen som kan godtas som säkerhet. För tillgången till finansiering är det viktigt att användningen av säkerheter inte inskränks utan godtagbar orsak. De sakkunniga pekade särskilt på behovet att också i fortsättningen kunna använda bankgarantier som säkerhet. Enligt uppgift har kommissionen med stöd av den rätt att utfärda tekniska standarder som delegerats till den genom EU-förordningar infört sådana restriktioner för säkerheter som kan ha stora ekonomiska konsekvenser för finländska företag. Enligt vissa bedömningar har kommissionen i detta fall överskridit sina befogenheter. Utskottet förutsätter att regeringen ingriper om kommissionen har överskridit sina befogenheter enligt delegeringsbestämmelserna.

Vidare anser utskottet det viktigt att fungerande mekanismer för säkerheter inte inskränks utan orsak genom nationella bestämmelser. Redan 2003 (EkUB 9/2003 rd) påpekade utskottet att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (6 §) leder till reglering som begränsar möjligheterna att ställa bland annat obligationer som emitteras av stater och företag som säkerhet. Än en gång påpekar utskottet att propositioner om nödvändiga ändringar i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet bör utformas så att EMIR-förordningen kan tilllämpas fullt ut.

Ekonomiutskottet föreslår att de tekniska och terminologiska ändringar som ingår i detaljmotiven införs i lagförslag 1 och 3.