Motivering
I berättelsen redogörs precis som under tidigare år
för Europeiska centralbankens penningpolitik samt den världsekonomiska
utvecklingen, utvecklingen i euroområdet och den ekonomiska utvecklingen
i Finland. Där ingår också en översikt över
Finlands Banks verksamhet, en presentation av bankens bokslut och
en redovisning av de ärenden som bankfullmäktige
handlagt. Finansinspektionen fungerar administrativt i anknytning
till Finlands Bank, men är självständigt
i sina beslut.
Ekonomiutskottet har sett på vissa faktorer med verkningar
som sträcker sig längre bort i tiden än
berättelseåret.
Forskning om transitionsekonomier: Ryssland, Kina ja Indien
Forskningsinstitutet för transitionsekonomier är en
av avdelningarna inom Finlands Bank. Utom att det forskar i makroekonomisk
utveckling och finansmarknadens utveckling studerar, bevakar och
analyserar institutet den ekonomiska utvecklingen, finanspolitiken
och pågående ekonomiska omstruktureringar i tillväxtekonomier, inte
minst Ryssland och Kina, och hur länderna integreras i
den globala ekonomin. Institutet gör jämförande
studier som involverar också de övriga transitionsekonomierna
och, vid behov, tillväxtekonomierna i ett bredare perspektiv.
Forskningen vid forskningsinstitutet för transitionsekonomier
tjänar inte bara Finlands Bank och den offentliga förvaltningen
utan också näringslivet, vetenskapssamhällen,
massmedier och intresserade enskilda personer i Finland och utomlands.
Varje år arbetar flera finländska och utländska
gästforskare vid institutet.
Under de senaste åren har de ryska och kinesiska ekonomierna
varit på stark frammarsch. De har fått ökad
tyngd i den globala ekonomin och större medinflytande över
den internationella ekonomiska utvecklingen. Den kinesiska valutareserven
har framför allt på grund av överskottet i
utrikeshandeln och direkta utländska investeringar vuxit
ut och blivit störst i världen och är nu över
1 300 miljarder dollar.
Det är viktigt att institutet också ser på andra tillväxtekonomier än
de ovan nämnda i ett större sammanhang, anser
ekonomiutskottet. Det framhåller att det behövs
analyser av den ekonomiska utvecklingen inte bara i Kina utan också i
Indien, liksom också bevakning av europeiska tillväxtekonomier
som konkurrerar med Finland. Finlands Banks forskningsinstitut för
transitionsekonomier tar fram viktig information som det gäller
att utnyttja effektivt bl.a. för att locka internationella
investeringar till Finland. Forskningsinstitutet för transitionsekonomier
kunde med fördel lämna rapporter om Indien lika
väl som om Ryssland och Kina.
Ekonomiutskottet framhåller att forskningsinstituten,
andra producenter av forskning, typ Jubileumsfonden för
Finlands självständighet Sitra, och vetenskapssamhällena
absolut bör samordna sin forskning så att det
inte uppstår onödiga överlappningar.
Finland och turbulensen på den finansiella marknaden
Turbulensen på den finansiella marknaden fick sin början
i Förenta staterna, där den utlöstes
av snabbt växande betalningsproblem på den s.k. subprime-marknaden.
Hushåll med bostadslån och låg kreditvärdighet
råkade i svårigheter när räntorna
gick upp och ökningen i bostadspriserna stannade av. Oroligheterna
i Förenta staterna fick småningom återverkningar
också i Europa, där en del stora banker har avsevärda
finansiella åtaganden och indirekta subprime-risker och
redan nu redovisade värderingsförluster.
Enligt Finansinspektionens bedömning till ekonomiutskottet är
riskerna på grund av direkta subprime-risker och andra
risker i den amerikanska bostadslånesektorn mycket små för
de banker som är verksamma i Finland. De kommer att ha
värderingsförluster bara i begränsad omfattning.
Turbulensen på den finansiella marknaden får indirekta
effekter på bankernas lönsamhet och solvens också i
Finland när kostnaderna för upplåning
går upp i konkurrensen om insättningar och när
räntenivån stiger. Hittills har bankernas solvens
och finanser varit starka och solvensbuffertarna tillräckliga.
Hushållens skuldsättning
Bankfullmäktige har precis som under tidigare år
uppmärksammat riskerna för gäldenärer
och hela nationalekonomin med att utlåningen har ökat
mycket snabbt och framför allt med att bostadslånen är
större än någonsin.
Efterfrågan på bostadslån har ökat
under en rad år. Bostadslånen uppgick i slutet
av 2005 till 48,5 miljarder euro, i slutet av 2006 till 55,3 miljarder
euro och i slutet av 2007 till 60 miljarder euro. På samma
tid har konsumtionslånen gått upp från
9,4 till 11 miljarder euro och hushållens övriga
upplåning från 11,2 till 13 miljarder euro. Genomsnittsräntan
på hushållens bostadslån har ökat
från 3,22 procent i slutet av 2005 till 4,85 procent i
slutet av 2007. Konkurrensen på lånemarknaden är
hård, och såvitt Finansinspektionen har kunnat
iaktta, prissätter bankerna sällan hushållslån
enligt riskerna. Räntemarginalerna har blivit knappare
och deras spridning mellan bankerna har minskat.
Enligt den senaste enkäten var låntagarnas
genomsnittliga bostadslån 65 200 euro, men stora bostadslån är
inte längre sällsynta. Personer i åldern
29—39 år och de som bor i huvudstadsregionen har
oftare än andra lån på mer än
100 000 euro. De genomsnittliga återbetalningstiderna
på lånen har blivit längre. Den mest
typiska återbetalningstiden är numera 20 år,
men det är också populärt med ännu
längre tider. I slutet av 2006 var ett genomsnittshushålls
skulder 96 procent av den disponibla årliga inkomsten.
En av riskerna med bostadsfinansieringen är att skuldsättningen
koncentreras, när 20 procent av hushållen står
för 80 procent av hushållens skulder. Förmånliga
finansiella villkor och längre återbetalningstider
på lån har livat upp bostadsmarknaden, med högre
bostadspriser som följd.
Ekonomiutskottet ser precis som bankfullmäktige allvarligt
på riskerna med hushållens skuldsättning,
dvs. nedsatt återbetalningsförmåga t.ex.
på grund av höjda räntor, arbetslöshet
eller sjukdom. Än så länge är
sysselsättningen god och därmed är också hushållens
ekonomiska situation och förmåga att klara av
sina lån tillräckliga. Men i och med att bostadslånen
blir allt större och räntor klättrar
allt högre ställs bostadslåntagarnas
solvens på prov. Utskottet inskärper i finansinstituten
att de har ett ansvar för att kontrollera att låntagarna
verkligen klarar av sina lån sedan övriga nödvändiga
levnadskostnader dragits av. Finansinstitutet har helt riktigt offentligt
varnat för överskuldsättning. Det finns information
om saken på Finansinspektionens webbsida.
Omstruktureringar på finansmarknaden
Det har skett betydande omstruktureringar på den finländska
finansmarknaden. Framför allt banker och försäkringsbolag
har omstrukturerat sina relationer. Bankerna har utvidgat utanför sina
kärnområden och samarbetet mellan banksektorn
och handeln har intensifierats. Bankerna är nu något
färre sedan vissa lokala banker fusionerats. När
Sampokoncernen sålde Sampo Banken till Danske Bank försvann
ett betydande finländskt finanskonglomerat från
den finska marknaden. Samtidigt har utländska finansinstituts dotterbanker
befäst sin ställning. Nordiska bankkoncerner har
tagit åt sig en allt större andel av den finska
marknaden. Banksektorn har fortsatt internationaliserats och speciellt
inriktat sig på Ryssland under 2006. En omorganisering
av finansinspektionen övervägs i Finland. Meningen är
att den nya kontrollorganisationen inleder sin verksamhet i början
av 2009. Omorganiseringen av relationerna mellan finansmarknaden
och försäkringsbolagen och internationaliseringen är stora
utmaningar för en effektiv kontroll och för kontrollkostnaderna.
Ju mer internationell banksektorn blir, desto mer information behöver
insättarna om vilka effekter det får för
deras skydd att bankerna i Finland förvandlas till filialer.
Nivån på insättningsskyddet varierar
i de nordiska länderna. Vårt insättningsskydd
ger i regel bättre täckning. En utländsk
bank har möjlighet att söka extra skydd för
sina insättningar i Finland, och då är
skyddet i nivå med det finländska. Insättarna
måste ges en möjlighet till medvetna beslut om
säkra insättningar som lämpar sig bäst för
dem.