Motivering

Ett förbättrat patentsystem är i stor utsträckning en innovationspolitisk fråga, och en lyckad innovationspolitik är enligt utskottets mening den viktigaste enskilda faktorn för att målen med Lissabonstrategin ska nås.

De största bristerna med det nuvarande patentsystemet i Europa är att det är trögt och dyrt. Handläggningen kan ta flera år, jämfört med det viktigaste konkurrentlandet USA, där det går att utverka ett patent efter ungefär ett och ett halvt års handläggning. En så långt utdragen ansökningsprocess gör EU föga trovärdigt som dynamisk innovationsmiljö. Med hänsyn till hur snabbt den nya tekniken utvecklas är det fullt möjligt att uppfinningar är föråldrade redan när patenten slutligen meddelas. Dessutom är kostnaderna för europeiska patent avsevärda. Inte minst på grund av översättningskraven kan kostnaderna bli 5—10 gånger högre än i USA. Det nuvarande systemet behöver absolut utvecklas.

Mot denna bakgrund och med beaktande av att förhandlingarna om gemenskapspatent står stilla anser utskottet att det krävs ett aktivt engagemang i den debatt som kommissionen nu har initierat. I anknytning till konsultationsdokumentet uppmärksammar utskottet följande frågor som hänför sig till utskottets fackområde.

Grundprinciperna i patentsystemet

Om patentsystemet utvecklas gäller det att fästa särskilt avseende vid systemets rättssäkerhet, förutsebarhet och kostnadseffektivitet. Det ska behandlas som en helhet, inbegripet en effektiv verkställighet att meddelade patent och skydd för tredje parts rättigheter. Det hänger samman med ett fungerande rättegångssystem. I det sammanhanget har expertisen över lag talat för ett förfarande där också de nationella domstolarna spelar en roll t.ex. som förstainstansrätter. Det tillgodoser bäst framför allt små och medelstora företags behov.

Utifrån sakkunnigutlåtandena förefaller en vidareutveckling av det europeiska patentsystemet vara ett beaktansvärt alternativ. Europeiska patentverket (EPO) och de nationella patentmyndigheterna kunde genom bättre samarbete och utläggning på entreprenad skära ner kostnaderna och förkorta handläggningstiderna.

Gemenskapspatent

Ekonomiutskottet har förordat gemenskapspatent i ett tidigare utlåtande i saken (EkUU 16/2000 rd). Utskottet anser att förfarandet skulle bidra till en enklare ansökningsprocess och lägre kostnader. I anknytning till det senare har utskottet talat för att Europeiska patentbyrån bara ska ha engelska som arbetsspråk och att gemenskapspatent ska träda i kraft utan krav på att de översätts till gemenskapens övriga officiella språk.

Situationen har förändrats i väsentlig grad efter det förra utlåtandet. Som läget är nu förefaller det inte sannolikt att bara ett språk kan godkännas som handläggningsspråk för patentansökningar. Det är inte heller troligt att systemet med gemenskapspatent skulle minska kostnaderna för patentering. Därför ställer sig experter kritiskt till hela systemet med gemenskapspatent.

Det har inte ansetts nödvändigt att ett gemenskapspatent ger patentskydd inom hela EU. För företagen räcker det ofta med ett mer begränsat skydd som täcker in de strategiskt viktiga medlemsstaterna. Det europeiska patentet ger redan ett sådant skydd. Ett gemenskapspaten förmodas vara till nytta främst för storföretag. Vid utfrågningen av sakkunniga har det framhållits att det behövs ett nationellt och ett europeiskt patentsystem vid sidan av ett eventuellt gemenskapspatent. Å andra sidan förmodas ett gemenskapspatent urholka de nationella patentverkens roll och det vore till skada inte minst för små och medelstora företag.

Utifrån det ovan sagda anser utskottet att en eventuell fortsatt utveckling av gemenskapspatentet kräver en kostnads-nyttoanalys som täcker in en jämförelse av olika system.

Harmonisering av nationella patentlagar och ömsesidigt erkännande av patent

Den materiella patenträtten är redan i stort sett harmoniserad i EU genom Europeiska patentkonventionen och de bestämmelser som iakttas i EPO-förfarandet. En ytterligare harmonisering av nationella patentlagar undanröjer inte nödvändigt de meningsskiljaktigheter som finns i det nuvarande systemet.

Ett ömsesidigt erkännande av patent kan i sin tur leda till rättslig osäkerhet, för ordningen skulle medge att också sådana patenträttigheter sätts i kraft som inte svarar mot tidigare nationell tolkningspraxis för bestämmelserna i patentöverenskommelser. Utskottet anser att detta och de existerande nivåskillnaderna mellan olika patentverk bör vägas in om förfarandet en dag vidareutvecklas.