Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten har stigit till en alarmerande nivå. Varje månad ökar risken för att personer i dessa grupper ska marginaliseras permanent. Frågan är brådskande och kan inte vänta tills nästa budget och framför allt inte tills nästa regering. 

Regeringen föreslår ett tillväxt- och sysselsättningspaket på 145 miljoner euro. På grund av situationen som beskrivs ovan måste åtgärderna vara mer heltäckande för att stoppa arbetslösheten och i synnerhet den ökande ungdomsarbetslösheten. 

01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter

Centern anser inte att det är motiverat att genomföra Västbanan, alltså det så kallade entimmeståget till Åbo, i en situation där statens ekonomi uppvisar ett betydande underskott och Finland har placerats i EU:s ekonomiska observationsklass. I denna situation måste statens utgifter övervägas noggrant och prioriteras. Således gallras Västbanan bort, eftersom den blir mycket dyr för skattebetalarna i förhållande till dess nytta. 

Regeringen Orpo regering vill använda 385 miljoner euro ur statsbudgeten för detta banprojekt. Dessutom planerar regeringen att staten ska bevilja statsgarantier för projektbolagets främmande kapital till ett belopp av högst 520 miljoner euro. Sådan statlig finansiering bör inte beviljas, liksom inte heller den statliga fullmakt för lånegarantier som man planerar besluta om senare. Liksom staten finansierar också kommunerna projektbolaget med 385 miljoner euro, men de beviljar inte lånegarantier. 

Regeringens planerade finansieringshelhet på 1,3 miljarder euro är dock inte närapå tillräcklig för att genomföra hela den nya järnvägsförbindelsen från Helsingfors till Åbo, utan regeringen Orpo skjuter över en väsentlig del av Västbanans finansieringsbeslut till de kommande regeringarna. 

Den finansiering man i dagsläget känner till och lånegarantierna räcker endast till för den första byggfasen, som omfattar sträckan Esbo–Lojo och utbyggnaden av ett partiellt dubbelspår på sträckorna Salo–Hajala och Nunna–Kuppis. 

För att Västbanan ska bli färdig krävs det också att direktbanan Lojo–Salo byggs och att dubbelspår införs på sträckan Hajala-Nunna. Sammantaget kommer Västbanan att kosta minst tre miljarder euro. Det så kallade entimmeståget blir inte verklighet förrän byggarbetena på hela sträckan är klara. Genom att sprida ut kostnaderna strävar den av Samlingspartiet och Sannfinländarna ledda regeringen i verkligheten efter att också de kommande regeringarna ska förbinda sig att genom ytterligare skattepengar och lånade medel främja denna järnvägsförbindelse. 

Den finansiering som reserverats för kapitalisering av Västbanan vill Centern under innevarande valperiod rikta så att arbetstillfällena inom byggbranschen snabbt ökar i hela landet på ett sätt som också sätter fart på den privata finansieringen. Genom dessa åtgärder skulle byggbranschen redan i stor utsträckning snabbt ha kommit på fötter. 

Finansiering kan till exempel riktas till statsborgen för byggande och ombyggnad av småhus, husbolagens reparationsunderstöd och villkoren för borgen för ombyggnadslån, saneringsprogrammet för mögelskolor och andra offentliga byggnader som kräver sanering, basunderhåll av transportinfrastrukturen och enskilda vägar, genomförandet av programmen för östra och norra Finland och inrättandet av särskilda ekonomiska regioner samt nätförbindelser och nätuppkopplingen inom tågtrafiken. 

Vi föreslår 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

I propositionen höjs finansieringen av byggfasen för Västbanan med 6,2 miljoner euro och det föreslås att maximibeloppet för statlig kapitalfinansiering uppgår till högst 385 miljoner euro. 

De direkta klimat- och naturkonsekvenserna av projektet är betydande även om en ökning av spårkapaciteten på lång sikt minskar utsläppen från trafiken. Vid genomförandet av projektet ska man dock fästa särskild uppmärksamhet vid att minimera och kompensera klimat- och naturkonsekvenserna. Staten ska föregå med gott exempel för de övriga delägarna. 

I byggfasen bör man förbinda sig att använda lågkolbetong och lågkolstål. Dessutom bör projektets naturkonsekvenser systematiskt utredas och lindras med alla tänkbara åtgärder. Man måste i synnerhet säkerställa att de ekologiska förbindelserna i närheten av järnvägslinjen tryggas och sträva efter att stärka de befintliga ekologiska förbindelserna. Staten måste också utifrån en noggrann utredning genomföra ekologisk kompensation i anslutning till projektet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

I regeringens förslag till ett tillväxt- och sysselsättningspaket på 145 miljoner euro fästs inte tillräcklig uppmärksamhet vid ungdomsarbetslösheten. 

Arbetslösheten i Finland är historiskt hög, och de unga drabbas särskilt kraftigt. I december 2025 fanns det sammanlagt 80 000 arbetslösa arbetssökande under 30 år. I fråga om hela befolkningen uppgick arbetslöshetsgraden till 9,8 procent under det sista kvartalet 2025. I fråga om personer under 25 år var motsvarande siffra 21 procent. 

Särskilt oroväckande är situationen för långtidsarbetslösa unga. Deras andel har ökat från 300 till nästan 7 000 mellan 2008 och 2025. Utvecklingen förklaras inte enbart av konjunktureffekter. 

De ungas försvagade framtidstro och försämrade sysselsättningsutsikter bör åtgärdas snabbt och målmedvetet. 

De gröna har föreslagit ett flertal metoder för att förbättra sysselsättningen bland unga, bland annat att det föreskrivs om ett företrädesförfarande för unga inom arbets- och näringstjänsterna, att resurserna för Navigatorsverksamheten tryggas på riksnivå och att det införs sommarsedlar i hela landet. Det är också befogat att slopa de åldersbaserade sanktionerna inom utkomstskyddet för arbetslösa och stärka den riksomfattande ungdomsgarantin. 

Sysselsättningen av unga bör stödjas också genom utbildning. Det är hög tid att säkerställa att allt fler unga har möjlighet till högskolestudier. Särskild uppmärksamhet måste också fästas vid läget inom yrkesutbildningen. Utan tillräcklig närundervisning och handledning har unga som utexamineras från yrkesutbildning på andra stadiet inte tillräckliga färdigheter för fortsatta studier eller arbetsliv. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

Den svaga ekonomiska utvecklingen i vårt land syns i att skatteinkomsterna minskar, vilket leder till att behovet av upplåning alltjämt ökar trots sparåtgärderna. 

Utifrån finansministeriets ekonomiska prognos från december 2025 föreslås det att intäktskalkylen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 629 miljoner euro och för mervärdesskatten med 323 miljoner euro. 

Minskningen av skatteintäkterna med nästan en miljard euro jämfört med budgeten är en oroväckande utveckling som regeringen utan dröjsmål bör ta tag i. Under regeringsperioden har det fattats ett flertal beslut som försvagar skattebasen. Bland besluten som har de mest betydande konsekvenserna finns förslaget att sänka samfundsskattesatsen till 18 procent, som ännu inte trätt i kraft. 

Förslaget, som i stor utsträckning har fördömts av sakkunniga och ännu bereds hos regeringen, bör ses över med tanke på hållbarheten i de offentliga finanserna. Genom att slopa förslaget stärker man de offentliga finanserna med 830 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: