Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Bakgrund

Den föreslagna höjningen av punktskatten på tobak följer samma linje som vid de tre senaste höjningarna, det vill säga 2010, 2014 och 2014. Höjningarna gäller den enhetsbaserade delen utom för cigarrer och cigariller. För dem tas det bara ut en värderelaterad skatt på detaljhandelspriset. Vidare höjs minimiskatten per enhet på cigaretter och finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter, och höjningen avser i synnerhet billigare produkter. Avvägningen spelar en roll eftersom ungefär hälften av alla skattebelagda cigaretter berörs. Följaktligen kan skatten fortfarande vara tillräckligt hög i ett hälsopolitiskt perspektiv, bland annat med tanke på unga människor.

Propositionen bygger på programmet för statsminister Jyrki Katainens program och på planen för de offentliga finanserna 2015—2018, som båda läggs fast också i programmet för statsminister Alexander Stubbs regering. I likhet med tidigare höjningar motiveras också denna höjning med hälsopolitiska och statsfinansiella skäl och tanken är att priserna på tobaksvaror ska stiga måttligt. Målet har dessutom varit att dimensionera höjningarna så att den skattefria resandeinförseln inte ökar märkbart och så att smuggling och annan illegal införsel som faller utanför beskattningen kan hållas under kontroll. Propositionen fokuserar på skatt per enhet precis som det är skrivet i regeringsprogrammet.

Skatterna höjs med i snitt nio procent och höjningen gäller således också finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter. Vid tidigare ändringar har priset på finskuren tobak höjts mer än på andra tobaksvaror för att minska den relativa skillnaden i pris på rullade cigaretter och industriellt tillverkade cigaretter. Skattebördan på finskuren tobak har ökat avsevärt: i snitt hela 102 procentSiffrorna innehåller höjningarna av tobaksskatten 2009—2014 plus höjningen av mervärdesskatten 2013. Till följd av skattehöjningarna har priset på cigaretter samtidigt stigit med i snitt 34 procent och priset på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter med 73 procent. 2009—2014 medan skatten på cigaretter har stigit med cirka 45 procent under samma tid. Följaktligen har det i det här fallet inte ansetts motiverat att höja skatten mer än för andra tobaksvaror.

De aktuella skattehöjningarna beräknas minska den totala konsumtionen av tobaksvaror allt som allt med ungefär två procent och hölja skatteinkomsterna med ungefär 50 miljoner euro om året från och med 2016. Kalkylen för skatteintäkter är mindre, cirka 25 miljoner euro. Det beror bland annat på hur redovisningsperioderna för punktskatter infaller och på att de skattskyldiga har garderat sig i förväg. Generellt sett går alltså bedömningen av effekterna i samma riktning som för ett år sedan.

Också de förväntade effekterna på priserna ligger i linje med utvecklingen under tidigare år. Priset på cigaretter förväntas stiga med i snitt 7,1 procent och med 7,7 procent på billigare cigaretter, förutsatt att höjningen som väntat slås ut på priserna till fullt belopp. Eftersom höjningen i någon mån fokuseras på de billiga cigaretterna är prisökningen av samma storleksordning för både billiga och dyra tobaksvaror. Det betyder att till exempel priset för ett paket med 20 cigaretter stiger med uppskattningsvis 38 cent i alla prisklasser. Likaså stiger priset på en 30 grams påse pip- och cigarrettobak med cirka 37 cent.

Utskottets överväganden

Utskottet menar att propositionen skattepolitiskt sett är konsekvent och dessutom motiverad med avseende på målsättningen och utvecklingen hittills. A och O är att vår tobakspolitik och de regelbundna, måttliga prishöjningarna har genererat bra resultat. Det kommer fram dels i att rökarna har blivit färre, dels i att skatteintäkterna ökar samtidigt som den oregistrerade konsumtionen än så länge är stabil. Överlag anser social- och hälsovårdsministeriet att skattehöjningarna på tobaksvaror och de anknytande prisökningarna vara den mest effektiva enskilda metoden för att minska rökningen i hela befolkningen. Det är också ett verktyg för att minska skillnaderna i rökning mellan de socioekonomiska grupperna och skillnaderna i hälsa till följd av dem. Nu har vi första gången tecken som tyder på att skillnaderna håller på att krympa.

Till exempel har antalet unga som röker dagligen halverats sedan 2001 och även antalet vuxna i arbetsför ålder som röker dagligen har minskat klartEnligt SHM rökte 12 procent av unga i åldrarna 14—18 år dagligen 2013, medan det var 25 procent 2001. För personer i arbetsför ålder var procentsatserna 16 respektive 24 procent. I Finland finns det trots det fortfarande omkring en miljon rökare.. Samtidigt ökade skatteinflödet med ungefär 20 procent 2008—2013Prognosen för i år är 743 miljoner euro. Siffran minskar dock av att man garderade sig och lagrade varor inför skattehöjningarna 2013. Effekten beräknas bara cirka 60 miljoner euro. — För jämförelsens skull bör det nämnas att de direkta kostnaderna för tobaksrelaterade sjukdomar årligen uppgår till cirka 300 miljoner euro inom hälso- och sjukvården.. Enligt myndigheterna har den oregistrerade konsumtionen fortsatt varit oförändrad och legat på 15—17 procentAv detta uppskattas resandeinförseln stå för cirka 11 procent och den illegala införseln för 3—5 procent. Än så länge är handeln på nätet obetydlig. av den totala konsumtionen. Detta trots att prisskillnaderna fortfarande är stora i jämförelse med våra närområden.

För att behålla en gynnsam jämvikt behöver förändringarna i nivån och strukturen på skatten vara måttliga, menar utskottet. De föreslagna höjningarna är däremot så stora att de inte kan vara ännu större utan att de medför vissa risker. Det går enligt finansministeriet nämligen inte att göra tillförlitliga progonser av hur beteendemönstren påverkas och följderna skulle i så fall inte nödvändigtvis gå att kontrollera. Höjningarna måste överlag vara tillräckligt måttliga, men de kunde däremot göras regelbundet, ibland rent av halvårsvis. — Utskottet har vägt in denna bedömning.Social- och hälsovårdsutskottet förordar en måttlig höjning av skattenivån i enlighet med propositionen. I likhet med Institutet för hälsa och välfärd anser social- och hälsovårdsutskottet att man bör följa upp om konsumtionsmönstren för cigaretter och löstobak kan ha förändrats, eftersom finskuren tobak i rullade cigaretter är den mest skadliga tobaksvaran.

Vidare understyrker finansutskottet att det också behövs annan uppföljning för att myndigheterna fortfarande ska ha kontroll över utvecklingen. Detta gäller inte minst trafiken vid den östra gränsen, eftersom merparten av de illegalt införda cigaretterna kommer från Ryssland, antingen direkt eller via ett tredje land. Dessutom kommer en betydande del av de lagligt införda cigaretterna in på den finländska marknaden via Ryssland och för verksamheten står den organiserade brottsligheten. Det kan förutom växande sociala problem leda till en tydlig snedvridning av konkurrensen inom handeln.

Avslutningsvis går utskottet kort in på frågan hur punktskatten på tobak är uppbyggd. Det är en fråga som starkt lyftes fram under behandlingen i utskottet. Bakgrunden är en uppdragsundersökning för tobaksindustrinErnst & Young: Savukeverotuksen muuttuminen Suomessa — Tutkimus Suomen savukeverotuksen muuttamisesta sekä muutoksen vaikutuksista kulutukseen ja valtion verotuloihin, 26.3.2014., som visar att de fiskala och folkhälsorelaterade målen med punktskatten kunde nås bättre om den värderelaterade delen sänks och skatten per enhet höjs mer än regeringen föreslår. Branschen anser dessutom att de föreslagna höjningarna är så rejält tilltagna att den skattefria resandeinförseln kan börja peka uppåt igen trots en gynnsam utveckling de senaste åren.

Utskottet anser dock att man varken kan eller bör dra alltför långtgående slutsatser av undersökningen.

Skattestrukturen

Enligt tobaksindustrin och branschaktörerna innebär en strukturell ändring att den prisrelaterade punktskatten sjunker när skatten per enhet stiger. De uppger att detta är den rådande trenden i Europa utan att något land har sänkt skattenivån eller tummat på de hälsomässiga målen. Tobaksindustrin motiverar sina påståenden dels med forskningsresultat, dels med att Världshälsoorganisationen, Världsbanken och Europeiska kommissionen har talat för skatt per enhet.

De sakkunniga pekade också på strukturella ändringar som Sverige genomförde 2011 och Danmark 2012. Också Estland har sänkt den värderelaterade skatten samtidigt som landet konsekvent gått in för att höja skatten på tobak. I dagsläget är det bara Finland och Italien som har högre värdesskatt. Finland har en hög allmän mervärdesskatt, vilket gör att den prisrelaterade skatten har större effekt.

Utskottet har hört utredarna bakom undersökningen och finansministeriet om undersökningen. Resultatet är att slutsatserna inte kan betraktas som tillförlitliga eftersom det finns stora brister i premisser, metoder, material. Undersökningen tar exempelvis inte på rätt sätt hänsyn till att vår minimiskatt spelar en stor roll för skattestrukturen. Betecknande är också att ingen myndighet, vare sig finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd eller Tullen talar för en ändring av den nuvarande skattestrukturen. Tvärtom är den allmänna inställningen att den nuvarande skattestrukturen med sina tre element är varit ett bra instrument för att beskatta cigaretter i varierande prisklasser. Detta har ansetts vara av betydelse i ett land som Finland där man måste ta hänsyn till hur den koncentrerade tobaksmarknaden påverkar den fria prisbildningen och beakta trycket från den lagliga och olagliga marknaden i närområdet. - De gynnsamma förändringarna talar också de för vår nuvarande linje.

Finansministeriet anser att det inte är motiverat att rakt av jämföra Finland med Danmark och Sverige. De har en annan roll gentemot de närmaste grannarna än Finland. Det bör också noteras att den rekommendation från WHO som anförts till stöd för en modell med skatt per enhet i första hand avser utvecklingsländer som tar sina första steg mot tobaksskatter eller en skattestruktur utan minimiskatt. WHO:s rekommendation kan alltså inte ligga till grund för slutsatser för Finlands del. — I Finland har vi med en tillräckligt hög minimiskatt per enhet bland annat kunnat förhindra att unga människor börjar röka.

En skattereform i riktning mot enhetsbaserad beskattning som tobaksindustrin föreslår kräver allt som allt en alltför stor höjning av skatten på billiga cigaretter. Det är enligt dagligvaruhandeln just de billiga cigaretterna som fungerar som buffert mot illegal införsel. Uppfattningarna om att den oregistrerade införseln har förändrats är således inte helt samstämmiga.

Utskottet anser därför att propositionen är hållbar också med avseende på behandlingen av skattestrukturen.