Allmän motivering
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa smärre ändringar.
Propositionen om höjning av punktskatten på läskedrycker
bygger på programmet för statsminister Jyrki Katainens
regering och de skattepolitiska riktlinjerna i rambeslutet våren
2013. Syftet med höjningen från nästa års
början är att den ska öka skatteinkomsterna
med 55 miljoner euro årligen.
Höjningen ska i enlighet med rambeslutet endast gälla
läskedrycker. Punktskatten för andra produkter
som omfattas av lagen om punktskatt på sötsaker,
glass och läskedrycker förblir med andra
ord oförändrad. Läskedryckernas genererade
i fjol närapå hälften av intäkterna
av punktskatt på sötsaker, dvs. 88 miljoner euro
av totalt 197 miljoner euro. Målet när det gäller
extra intäkter är alltså relativt högt
satt i relation till inflödet.
Regeringen vill med propositionen också få människor
att börja välja läskedrycker med låg sockerhalt.
Finländarnas sockerintag överskrider nämligen
rekommendationerna i så gott som alla åldersgrupper. Även
om det finns ett komplext samband mellan kost och hälsa
bör det observeras att sockerhaltiga drycker av olika slag utgör
den primära sackaroskällan för barn,
ungdomar och män. Valet av skatteobjekt är alltså motiverat.
Höjningseffekten dämpas samtidigt av att punktskatten
framöver föreslås vara graderad i två nivåer
och att höjningen bara gäller sockerhaltiga produkter.
Sockerfriheten bestäms utifrån Europaparlamentets
och rådets gällande förordningEuropaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1924/2006
av den 20 december 2006 om näringspåståenden
och hälsopåståenden om livsmedel..
Ett påstående om att produkten är sockerfri
kan enligt förordningen göras bara om den innehåller
högst 0,5 gram socker per 100 gram eller 100 milliliter.
Det är med andra ord bara priset på sockerhaltiga
läskedrycker som påverkas av skattehöjningen.
Punktskatten på sådana drycker höjs från
11 till 22 cent per liter färdig dryck. Dessutom höjs
punktskatten på andra än sockerfria dryckesingredienser
från 95 cent till 1,4 euro per kilogram. Ändringen
tros minska konsumtionen av läskedrycksskattepliktiga drycker
med cirka fem procent. Bedömningen inbegriper också antagandet
att människor även övergår till
lindrigare beskattade produkter. Man räknar med att resandeinförseln
inte ska påverkas särskilt mycket.
Utskottet anser att propositionen på det hela taget är
ett steg i rätt riktning och fyller sin plats. Till detta
bidrar också att man vid beredningen tagit hänsyn
till sockerskattearbetsgruppens rapport och slutsatserSokeriverotyöryhmän
loppuraportti, Finansministeriets publikationer 3/2013.. Även
social- och hälsovårdsutskottet har tillstyrkt
propositionen utan ändringar. Utlåtandeutskottet
anser det vara extra angeläget att också försöka
påverka barns och ungas kostvanor med hjälp av
beskattningen.
Finansutskottet tar i det här sammanhanget inte någon
generell ställning till den aktuella lagens räckvidd
eller möjligheten att utnyttja skattestyrning i hälsopolitiskt
syfte. Frågan har tagits upp bl.a. i sockerskattearbetsgruppens
rapport och enligt slutsatserna behövs det nya framforskade
rön. Faktum är dessutom att informationssystemet
för punktbeskattningen håller på att
ses över och att det inte går att föra
in nya skatter i det förrän tidigast 2015. Det
blir således aktuellt med eventuella principiella eller strukturella
förändringar först senare.
Utskottet anser det angeläget att man ger akt på hur
punktskatten på sötsaker påverkar konsumtionen
och priserna. Utifrån uppföljningen kan man göra
en uppskattning av skatteeffekterna för bl.a. näringslivet
och gråimporten. Förändringar i konsumtionen
signalerar också indirekt skattens eventuella hälsoeffekter.
Rönen gör det även möjligt att
diskutera om beskattningen kunde vidareutvecklas för att
styra in konsumtionen på produkter som exempelvis innehåller
mindre socker, mättade fetter och salt.
Lagmotionerna
Utskottet föreslår att motionerna förkastas.
Detaljmotivering
1 §:n 3 mom. 6 punkten.
Paragrafen gäller lagens tillämpningsområde
och 3 mom. produkter som faller utanför lagens räckvidd.
Regeringen föreslår att momentet bl.a. kompletteras
med en ny 6 punkt om läkemedelspreparat. Enligt
den punkten tillämpas lagen inte på läkemedelspreparat
som avses i 4 § i läkemedelslagen (395/1987) "och
som under de förutsättningar som anges i 20 a § i
nämnda lag kan säljas till allmänheten".
Den senare bisatsen inskränker emellertid felaktigt begreppet
läkemedelspreparat och bör följaktligen
strykas. Meningen är att alla läkemedelspreparat
enligt läkemedelslagen ska stå utanför
lagens tillämpningsområde.
Utskottet föreslår att momentet preciseras
i enlighet härmed.