Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Avsikten är att i betydande utsträckning bredda tillämpningsområdet för de specialbestämmelserna om beskattning av så kallade livscykelprojekt. För närvarande gäller bestämmelserna enbart trafikledsprojekt men i fortsättningen ska de kunna tillämpas på andra aktörer än statliga. Också byggnader eller bestående konstruktioner samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre föreslås kunna bli föremål för tillämpning. Specialbestämmelserna gäller således en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster och periodisering av utgifter för och inkomster av tjänsterna.
Utskottet anser att propositionen är motiverad och på grundval av de sakkunnigas yttranden uppenbart behövlig. Den nuvarande snäva regleringen har i många avseenden varit ett hinder för projekt som innefattar allomfattande tjänster av denna typ eftersom beskattningen inte har motsvarat projektens ekonomiska verklighet. Det här har varit ett skäl till att många företag inte har varit villiga att delta i projekten. Propositionen rättar till den bristen.
De föreslagna ändringarna har redan länge stått högt på önskelistan i synnerhet i kommunerna, där lagändringen kommer att skapa nya alternativa sätt att finansiera investeringar. Det har ansetts synnerligen positivt att tillämpningsområdet är brett och täcker in inte bara nybyggnation utan också ombyggnadsprojekt. Det har också varit tal om att de eftersläpande, omfattande investeringarna i grundliga reparationer av skolor runt om i landet till följd av dålig inomhusluft skulle kunna åtgärdas som helhetstjänster.
De sakkunniga som hörts har också lyft fram positiva erfarenheter av statliga projekt. En viktig poäng i sammanhanget är att serviceproducenten, det vill säga projektbolaget, svarar för riskerna, bland annat underhållet, under avtalsperioden. Bolaget har alltså ett stort intresse av att producera tjänsterna hållbart och effektivt. Modellen borgar också för att den kvalitetsnivå som avtalats bibehålls under hela avtalsperioden.
På kommunnivå innebär de nya finansieringsformerna att en del av investeringsutgifterna i framtiden ska tas upp som långsiktiga driftsekonomiutgifter. Det här kräver noggrann planering och en ny form av riskbedömning. Kommunförbundet uppger att de nya utmaningarna har noterats i samband med beredningen.
Utskottet tillstyrker således propositionen som sådan. Den torde inte ha någon större betydelse för intäkterna av samfunds- och mervärdesskatten.
För klarhetens skull kan det konstateras att de föreslagna bestämmelserna i näringsskattelagen och lagen om mervärdesskatt är avsedda att tillämpas och tolkas överensstämmande. I definitionen av begreppet helhetstjänst måste man emellertid beakta bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet och den rättspraxis de lett till i EU-domstolen. Variationerna i ikraftträdandebestämmelserna beror på mervärdesskattelagens särdrag. Bestämmelserna står alltså inte i konflikt med varandra.
Utskottet håller med om att det finns skäl att lämna de situationer där intressegemenskap råder utanför tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna. Om den som beställer respektive levererar helhetstjänster hör till samma koncern övergår ansvaret och riskerna inte enbart på leverantören på det sätt som avses. Det rör sig om en bestämmelse vars syfte är att förhindra skatteplanering och som är nödvändig bland annat av tillsynsskäl.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det inte i detta sammanhang finns någon anledning att ta ställning till de ränteavdragsbestämmelser som är under beredning. Men det är relevant att notera sambandet mellan den föreliggande propositionen och kommande ändringar.