21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 9 569 000 euro, vilket är 7,8 procent mer än i fjol. Här ingår en stegring på 29 procent i revisionsverkets hyresutgifter.

Finansutskottet uppmärksammar statens revisionsverks tillgängliga resurser. På grund av de knappa löneanslagen har verket under de senaste åren låtit bli att tillsätta en del av tjänsterna. Enligt erhållen utredning kan tjänster med det föreslagna anslaget tillsättas för ytterligare två årsverken, vilket betyder att 137 av 145 tjänster kan tillsättas. I anslaget har också en lönejusteringsmån på 2,5 procent vägts in, men där ingår inte utgifter för att införa det planerade nya lönesystemet. Förhandlingarna om detta system pågår fortfarande.

Statens revisionsverks nya ställning i anslutning till riksdagen och de ökade uppgifterna till följd av detta ställer samtidigt ökade krav på verkets arbete. Eftersläpningen i personalens löner har betytt en stor omsättning bland personalen, vilket gör de svårare att tillhandahålla högkvalitativa tjänster för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen.

Utskottet menar att lönerna är en viktig konkurrensfaktor som spelar en stor roll inte minst när det gäller att rekrytera kompetent personal på annat håll inom förvaltningen. Med bättre löner går det också att motivera den nuvarande personalen till ännu bättre arbetsprestationer. Också i detta hänseende anser finansutskottet att det är viktigt att utveckla lönesystemet vid statens revisionsverk.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Europeiska informationstjänstens första regionkontor inrättades 1993 i Helsingfors. De övriga 18 grundades våren 1994 i landskapens residensstäder. I Östra Nyland har ingen verksamhetsenhet inrättats. Motiveringen var att Östra Nylands landskapsstatus avvek från de övriga landskapens och att Borgå inte är en residensstad.

Statsrådet har fastställt landskapens namn och områden utgående från den lag om landskapsindelning som trädde i kraft 1.1.1998. I detta sammanhang fastställdes också Östra Nylands status i landskapshänseende.

Informationstjänstens regionala enheter har huvudsakligen förlagts till lanskapsbiblioteken. Undervisningsministeriet har beviljat Borgå stads bibliotek landskapsbiblioteksrättigheter räknat från den 1 januari 2001.

Östra Nyland är i detta nu det enda landskap som saknar regionkontor för EU-information. Östra Nylands regionala service ges i Helsingfors centrum i anknytning till landskapet Nylands service. Med stöd av erhållen utredning anser finansutskottet att en egen regional enhet för Östra Nyland kunde ge östnylänningarna bättre service än för närvarande och sålunda öka EU-kunnandet i området.

Med stöd av det ovan anförda och budgetmotion BM 483/2002 rd ökas momentet med 30 000 euro för inrättande av ett regionkontor för Europeiska unionens informationstjänst i landskapet Östra Nyland.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 151 242 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 132/2002 rd)

Av anslaget anvisas 30 000 euro för inrättande av ett regionkontor för Europeiska unionens informationstjänst i landskapet Östra Nyland. (Nytt)

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Under punkten Medborgarorganisationernas Europainformation i momentets dispositionsplan föreslås 505 000 euro. Vid dimensioneringen av denna punkt i dispositionsplanen har grunderna enligt uppgift varit specificeringen av dispositionsplanen i budgeten för år 2002 och en fördelning av anslagen mellan olika medborgarorganisationer som gjordes genom ministeriets beslut om anslagsfördelningen för 2002. Att man redan på detta stadium förbinder sig att trygga verksamheten vid Finland i Europa rf och Informationscentralen Alternativ till EU. Av det anslag på sammanlagt 505 000 euro som anvisas medborgarorganisationernas Europainformation reserveras med stöd av budgetmotion BM 1396/2002 rd 219 000 euro för Finland i Europa rf och med stöd av budgetmotionen BM 739/2002 rd 51 000 euro för Informationscentralen Alternativ till EU. Momentets anslag förändras inte med anledning av detta.

Finansutskottet har redan under tidigare år uppmärksammat de FN-baserade frivilligorganisationernas verksamhetsbetingelser. Medborgarna har stort förtroende för Finlands FN-politik. Förtroendet är för sin del ett resultat av det aktiva arbete som de FN-baserade frivilligorganisationerna hittills har åstadkommit. Organisationerna påverkar också det internationella beslutsfattandet och bidrar till att Finlands ställningstaganden uppmärksammas. I överensstämmelse med den i Finland omfattade modellen sköter de självständiga frivilligorganisationerna också ett betydande informationsuppdrag. Med stöd av det ovan anförda föreslår utskottet att punkten Finlands FN-förbund rf i dispositionsplanen ökas med 30 000 euro.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Under momentet beviljas 1 383 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till de samfund som nämns i dispositionsplanen. Av det anslag som reserveras för frivilligorganisationernas Europainformation anvisas Finland i Europa rf 219 000 euro och Informationscentralen Alternativ till EU rf 51 000 euro.

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Samernas kulturella autonomi.

I sitt betänkande om 2002 års budget tog finansutskottet upp det samiska språkets ställning och behövliga språk-tjänster. Lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/1991) trädde i kraft i början av 1992. Cirka 319 000 euro anslogs då för översättnings- och tolkningsverksamhet medan 217 000 euro har anslagits för samma ändamål i år. Ändringen har i realiteten varit ännu mer betydande. Det nuvarande anslaget räcker för att anställa tre översättare vid byrån för samiska språket i anslutning till sametinget och för byråns övriga omkostnader. Utöver detta har knappt 59 000 euro anslagits för bidrag enligt språklagen till kommunerna och andra självstyrelsesamfund inom sameområdet.

Europarådets ministerkommitté rekommenderade för drygt ett år sedan Finlands regering bl.a. att ordna gynsamma förhållanden för att främja användningen av samiska hos judiciella och administrativa myndigheter inom samernas hembygdsområde. Den rekommenderade vidare att särskilda åtgärder skall vidtas för att förbättra kunskaperna i samiska bland domstolarnas och de administrativa myndigheternas personal. Regeringen har vidtagit åtgärder och den nya språklagen är klar att lämnas till riksdagen nästa vår. Finansutskottet anser att resurser nu måste reserveras för åtgärder som språklagen kräver.

I samband med behandlingen av budgeten för 2002 ansåg finansutskottet också att justitieministeriet bör följa utredningen om samernas kulturcenter och stödja kartläggningen av genomförandealternativen, t.ex. EU-stöden.

Enligt utredning utarbetade sametinget och Lapplands förbund tillsammans den utredning finansutskottet avsåg i februari 2002. De utgår i utredningen från att planeringen, byggandet och inredningen av Samekulturcentret bör finansieras med statliga budgetmedel. Som motiveringen för det nationella specialprojektet anfördes att det där är fråga om att trygga verksamhetsvillkoren för det samiska ursprungsfolket. Dess-utom anser utredningen att ett så stort projekt är svårt att genomföra inom de närmaste åren enbart med hjälp av EU-medel som anvisats landskapet Lappland.

Regeringen konstaterade i sin aftonskola den 22 maj 2002 att möjligheterna att finansiera Samekulturcentret och tidtabellen för uppförande av det kan utredas när den preciserade utredningen av projektet är klar. En sådan projektutredning har sedan dess gjorts och lämnats till justitieministeriet. Finansutskottet anser att den behövliga finansiering för planeringen av projektet bör tryggas.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår sammanlagt 165 290 000 euro för omkostnader i samband med verkställighet av straff. Av anslaget anvisas 147 220 000 euro för fångvårdsväsendets omkostnader. Enligt utredning de tillgängliga anslagen, lönean-slagen inte inbegripna, är enligt utredning 10 000 euro per fånge, medan de var 13 479 euro 1998.

Det genomsnittliga fångtalet var 2 809 år 1998. I förklaringsdelen i kapitelmotiveringen beräknas antalet fångar stiga till cirka 3 450 under 2003. Den ökning i antalet fångar som ägt rum i år ger vid handen att det genomsnittliga fångtalet nästa år blir högre än det antal som angetts i budgeten, dvs. cirka 3 500 fångar. Det genomsnittliga fångtalet kommer därigenom att vara cirka 25 % högre 2003 än 1998.

Enligt utredning till utskottet är det främst det ökade antalet utländska fångar och bötesfångar samt den minskade användningen av samhällstjänst som har lett till att fångtalet har börjat stiga. I september i år fanns det 314 utlänningar i de finländska fängelserna. Av dem var 129 estniska och 77 ryska. Andelen förvandlingsstraff för böter av det dagliga fångtalet har fördubblats under tiden 1999—2002 och utökat fångtalet med cirka 100 fångar. Bötesfångarna är i allmänhet medellösa eller mindre bemedlade.

Användningen av samhällstjänst som straff har under granskningsperioden 1997—2001 minskat med nästan en fjärdedel, framför allt vid stöldbrott. Samtidigt har antalet ovillkorliga fängelsedomar ökat. Detta var dock inte längre fallet under åren 1999—2001. En gruppvis granskning enligt huvudbrott visar att framför allt antalet fångar dömda för stöld-, vålds- och narkotikabrott har påverkat ökningen av antalet fångar.

I kapitelmotiveringens förklaringsdel anges att ett särskilt mål vid fördelningen av resurserna är att säkerställa genomförandet av redan påbörjade åtgärdsprogram och regionala samarbetsprojekt som gäller bekämpning av droger, missbrukarrehabilitering och motverkande av återfallsbrottslighet. Fångarna i de öppna anstalterna utgör i genomsnitt 29 % av alla fångar som avtjänar straff.

Finansutskottet anser att anslagssituationen inom fångvårdsväsendet äventyrar det mål som anges i budgetpropositionens kapitelmotivering. Också lagutskottet ansåg i sitt utlåtande LaUU 19/2002 rd om budgetpropositionen att det sänkta anslaget per fånge strider mot fångarnas ökande hälsovårds-, rehabiliterings- och drogbekämpningsbehov och mot upprätthållandet och utvecklandet av programmen för minskning av återfallsbrottsligheten. Enligt uppgift till finansutskottet hotar den svåra anslagssituationen pågående försöks- och utvecklingsprojekt. Till detta bidrar dessutom att färre fångar än tidigare förflyttas från slutna anstalter till öppna anstalter, eftersom dessa är fyllda med bötesfångar, såsom påpekas ovan. Det är inte bara verksamhetsmål som talar för att öppna anstalter bör användas i större utsträckning än nu utan också ekonomiska synpunkter. Omkostnaderna per fånge i öppna anstaler uppgår till mindre än hälften än priset för en fångplats i en sluten anstalt.

Med hänsyn till verksamheten vid öppna anstalter finner finansutskottet det oroväckande att Helsingfors arbetskoloni sannolikt kommer att stängas den 1 januari 2005. Redan inom 2002 bör det utredas hur de platser som då går förlorade skall ersättas. En möjlighet är enligt utredning att de nuvarande fängelserna utvidgas och deras kapacitet utnyttjas fullt ut. Med ovanstående tidtabell skulle detta innebära att byggandet bör inledas senast 2004.

Ett absolut villkor för att arbetet på att minska återfallsbrottsligheten skall leda till resultat är att rehabilitering som påbörjats i fängelset fortsätter efter frigivningen. Också biträdande justitieombudsmannen har påpekat betydelsen av fortsatt rehabilitering. Silta-Valmennusyhdistys ry, som är verksam i Tammerfors, har under ungefär ett år samarbetat med fångvårdsanstalten för att utveckla innehållet och verksamhetsformerna för rehabiliteringen under strafftiden. Det är frågan om ett slags pilotprojekt. Erfarenheterna av verksamheten är enligt fångarna, myndigheterna och den ansvariga personalen ytterst positiva. För rehabilitering utanför anstalten under strafftiden och för en utvidgning av verksamheten med öppna anstalter talar statsfinansiella orsaker, de goda erfarenheterna av fångrehabilitering och de mål som uppställts för att minska återfallsbrottsligheten. Finansutskottet anser att Silta-Valmennusyhdistys ry:s verksamhet bör garanteras under 2003 på minst samma nivå som i år.

Momentet ökas med 50 000 euro för köp av tjänster. Tilläggsanslaget är avsett i första hand för köp av tjänster från föreningen Silta-Valmennusyhdistys ry.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 165 970 000 euro.

(Styckena 2 och 3 som i RP 249/2002 rd)

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under omkostnadsmomentet har förslagits 8 775 000 euro. I årets ordinarie budget anslogs 8 157 000 euro för omkostnader. Anslaget byggdes på i årets båda tilläggsbudgetar med sammantaget 750 000 euro och därmed har 8 907 000 euro kunnat disponeras för ändamålet.

Utlänningsverkets personalstyrka ökade med ca 40 personer 2001. Tack vare personaltillskottet kunde ämbetsverket förbättra sitt resultat och förkorta handläggningstiderna. I samband med behandlingen av den andra tilläggsbudgeten konstaterades det att antalet ärenden som kommit in till utlänningsverket ökat med 19,1 % jämfört med i fjol och att ökningen för de asylsökande var inte mindre än 195 %.

Utlänningsverket lyckades i fjol och i år temporärt öka personalen genom att dra in på alla anskaffnings- och utvecklingsutgifter. Men det går inte längre 2003 att skjuta fram anskaffningar och en lång rad utvecklingsprojet, bl.a. introduktionen av elektronisk kommunikation, utan att verksamheten blir lidande.

Utskottet menar att Utlänningsverket också 2003 bör tillförsäkras adekvata resurser för att kunna handlägga ansökningarna inom skälig tid och för att klara av exempelvis asylutredningarna och de anknytande asylförhören. Utlänningsverket kommer i sinom tid att få in mer avgifter när den medborgarskapslagstiftning som för närvarande behandlas av riksdagen träder i kraft. Som förvaltningsutskottet konstaterar i sitt budgetutllåtande FvUU 25/2002 rd kan behandlingstiderna antas bli längre igen och anhopningen av obehandlade ärenden kan förväntas öka om inte antalet anställda kan bibehållas på nuvarande nivå. Lägre än så kan utlänningsverket inte gå om det skall klara av sina uppgifter, menar finansutskottet.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett nettoanslag om 48 620 000 euro under momentet. Anslaget har dimensionerats med hänsyn till ett tillägg på 420 000 euro för de extra uppgifter som en ändring av mentalsvårdslagen medför.

Länsstyrelsen är, som det framgår av kapitelmotiveringens förklaring, en statlig sakkunnigmyndighet inom regionalförvaltningen som omfattar många sektorer och som får sina uppgifter av statens centralförvaltning. Under länsstyrelsen har samlats regionala sakkunnig-, säkerhets- och administrationsuppgifter. Länsstyrelsen skapar för sin del dessutom förutsättningar för utvecklingen av en regions näringar.

Högprioriterade uppgifter för länsstyrelserna 2003 är att främja barns och ungas välstånd, förebygga tillgången till och användningen av narkotika, förhindra utslagning av unga och riskgrupper och, för att målen skall nås, främja samarbetet mellan myndigheterna. Det regionala och lokala välståndet förbättras genom att samarbetet mellan myndigheter och övriga aktörer effektiviseras. Länsstyrelserna kartlägger utbudet och behovet av basservice inom länet och gör en bedömning av om servicenäten är tillräckliga och om tjänsterna bör läggas om för att lättare kunna nås och fungera bättre.

Länsreformen genomfördes den 1 september 1997. En kort tid därefter lades den resultatstyrning ministerierna utövar gentemot länsstyrelserna om och samtidigt fick länsstyrelserna ta emot en del uppgifter från centralförvaltningen. EU-medlemskapet förde med sig nya tillsyns- och kontrolluppgifter inom veterinärmedicinen, djurskyddet och miljöskyddet samt för produktionsinriktningar. EU:s strukturfonder har lett till en kontinuerligt ökande arbetsbörda inom undervisningsministeriets förvaltningsområde, en börda som nu också lagts på social- och hälsovårdsministeriet. Det nyaste uppgiftsområdet hänger samman med de allt vanligare psykiska problemen. I 2003 års budget ingår fem nya länsläkare, som skall arbeta för att motverka dessa problem.

När förlikningen i brott- och tvistemål — förhoppningsvis — blir en riksangelägenhet, något som föreslås i ett lagförslag framtaget vid social- och hälsovårdsministeriet, påförs också länsstyrelserna nya uppgifter.

Enligt erhållen utredning har det redan under flera år funnits en diskrepans mellan länsstyrelsernas omkostnader och ökade arbetsbörda. Uppgifter har hela tiden kommit till, men på resursfronten har ingen förändring skett eller då snarare en försämring. Det primära målet bör enligt finansutskottet vara att bredda inrikesministeriets anslagsramar så att uppgifterna kan skötas. Om så inte sker torde den enda återstående möjligheten vara att de styrande ministerierna beviljar länsstyrelserna pengar för de allt talrikade uppdragen.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet har föreslagits ett nettoanslag om 516 487 000 euro. För jämförelsens skull kan nämnas att polisen enligt bokslutsuppgifter 1995 förfogade över ca 433 228 000 euro för omkostnader. I bokslutet för 2001 var summan 512 783 000 euro. Tilläggsbudgetarna inkluderade har polisen i år fått 503 560 000 euro för omkostnader.

Det är allt annat än lätt att jämföra polisens utgifter för olika år och slutsummorna är inte jämförbara. Tidigare omöjliggjorde bl.a. lokal- respektive länsförvaltningsreformen och omstruktureringen av budgeten en jämförelse. På senare tid har polisens behov av anslag ökat till följd av faktorer som polisen bara i begränsad utsträckning själv kunnat påverka och som inte alltid beaktats vid ramförfarandet.

Förvaltningsutskottet hänvisar i sitt budgetutlåtande FvUU 25/2002 rd till internationaliseringen, den datatekniska utvecklingen och de ökade krav som olika slag av kriminalitet ställer på polisens arbete och konstaterar att polisresurserna under en längre tid har varit underdimensionerade med hänsyn till omvärldsutvecklingen i samhället. Tillgången till polisiär service har också försämrats.

Finansutskottet har år efter år tagit upp förändringarna i polisens verksamhetsmiljö. Det finns uppskattningsvis 70 organiserade kriminella grupper med ca 400 aktiva medlemmar i Finland. Överst på listan över gruppernas verksamhet står narkotikahantering. Över lag har antalet narkotikabrott som polisen fått vetskap om i år legat på samma höga nivå som under tidigare år. Också de nya undersökningsmetoder som tagits i bruk, typ DNA-undersökningar, har lett till extra kostnader för polisen. En ny utgiftspost som bör observeras är utgifterna för eskort av personer som fått avslag på sin asylansökan. Polisen hade fram till utgången av oktober i år av en eller annan orsak eskorterat inte mindre än 633 personer ut ur landet. Man räknar med att det redan i år kommer att behövas drygt 2 miljoner euro för ändamålet.

Utredningar till utskottet ger vid handen att polisen trots anslagsökningen inte kommer att klara av ovan beskrivna uppgifter på ett tillfredsställande sätt 2003. Den högsta ledningen för polisen har räknat att det hade behövts ca 30 miljoner euro mer än vad regeringen föreslagit för att upprätthålla balans i verksamheten. Beloppet motsvarar lönekostnaderna för ca 750 personer.

På 1990-talet minskade antalet utbildade polismän med inemot 600. Antalet poliser som på heltid utför polisarbete beräknas 2003 minska med ca 100. Något som utskottet anser vara synnerligen alarmerande är att som det nu ser ut kan bara omkring hälften av de nya poliser som kommer ut från polisskolan mellan den 1 september 2002 och 31 december 2003 rekryteras medan den andra hälften blir arbetslös för längre eller kortare tid. Anslaget för omkostnader i budgetpropositionen räcker till lönerna för 8 010 poliser 2003. Utslaget per invånare kan siffran i ett internationellt perspektiv anses synnerlige låg.

Finansutskottet påminde i sitt betänkande om årets budget, FiUB 37/2001 rd, om utfästelsen i den sittande regeringens regeringsprogram. Regeringen lovade att polisens resurser skall ökas och förutsättningarna för att bekämpa narkotikabrottslighet, utreda ekonomiska brott och bekämpa organiserad kriminalitet förbättras. Med hänvisning till detta når polisanslagen inte upp till den nivå som förutsätts i regeringsprogrammet, menar utskottet.

En utredningsman vid inrikesministeriet kom i våras ut med en rapport, som gör gällande att polisens personalutgifter är alltför tunga i förhållande till investeringskostnaderna och andra utgifter. Följden är att polisen inte längre förfogar över fullvärdiga förutsättningar och redskap för att fullgöra sitt primära uppdrag och att premisserna för en utveckling på sikt delvis tillintetgjorts. Polisväsendet bör enligt utskottet definitivt utvecklas utifrån ett långsiktigt perspektiv och då kan personalutgifterna och de övriga utgifterna balanseras med hänsyn till verksamheten. Ett alternativ att betona långtidsaspekten kunde vara ett av förvaltningsutskottet föreslaget program, där man ställer upp målen för nivån på den interna säkerheten och dess delområden och åtar sig att finansiera en säkerhet som motsvarar den målsatta nivån.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt kapitelmotiveringen antas gränstrafiken och försöken till olaglig invandring öka. Enligt erhållen utredning kommer antalet internationella gränsövergångsställen att öka, övergångsställenas öppettider att förlängas och de visumpliktiga resenärernas relativa andel att växa.

Det är helt klart, menar utskottet, att Gränsbevakningsväsendet i och med omvärldsförändringarna måste få mer personal för gränsbevakningsuppdrag och patrullering den ärmaste åren. Gränsbevakningsväsendet blir enligt utredning till utskottet tvunget att till följd av stegringar i kostnadsnivån återta alla de nyanställningar till östgränsen som kunnat göras tack vare ett tillläggsanslag på 2,5 miljoner euro beviljat av riksdagen, om extra pengar inte står att få.

Regeringen har föreslagit att Gränsbevakningsväsendet skall få 182 318 000 euro för omkostnader 2003. Nivån är densamma som i år, men ca 1,4 miljoner euro mindre än vad inrikesministeriet föreslagit.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Under momentet föreslås 47 092 000 euro. Enligt erhållen utredning beslutade regeringens finanspolitiska ministerutskott den 15 maj 2001 när den behandlade stabiliseringspaketet för kommunalekonomin att anslaget skall vara 50 456 000 euro också 2003. Anslaget har skurits ned med 7,065 miljoner euro.

Utskottet hänvisar till kapitelmotiveringen och menar att den vikande ekonomin i kommunerna kräver att det också satsas på behovsprövade understöd 2003. Bakom merparten av utgiftshöjningarna i kommunerna ligger faktorer som kommunerna själva inte kan påverka. Speciellt problematiskt blir det i kommuner där invånarantalet minskar kraftigt. Här hinner kommunerna inte anpassa sin ekonomi lika snabbt som de på basis av invånarantalet betalda statsandelarna minskar. Också den starkt krympande samfundsskatten försämrar inkomstfinansieringen i en del kommuner. Dröjsmålet med utjämningen av statsandelarna kan få till konsekvens att skatteintäkterna minskar samtidigt som utjämningsavdraget för statsandelar ökar.

Finansutskottet vill påpeka att det behovsprövade finansieringsunderstödet är avsett att vara ett tillfälligt stöd, även om lagen inte uttryckligen förbjuder att stöd beviljas flera år i följd. Utskottet föreslår ett uttalande.

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Kompetenscentra.

Av anslaget 18 900 000 euro på momentet beräknas 8 200 000 euro bli använt för att genomföra programmet med kompetenscentra. Programmet skall genomföras av 14 kompetenscentra som utses av statsrådet för 1999—2006. Enligt den allmänna motiveringen till budgetpropositionen (A59) stöder programmet specialisering och tillväxt i regionerna för att de skall klara sig bättre i den tilltagande internationella konkurrensen. Programmen i regionerna är företagsbaserade och åtgärderna går särskilt ut på att åstadkomma kunskapsintensiv ny företagsamhet, gynna företagens tillväxt och främja sysselsättningen.

I årets budget finansierades programmet med kunskapscentra för första gången helt med landskapsutvecklingspengar, vilket gjorde det lättare att genomföra programmet. Under 2003 kommer programmet att utvidgas till nya kunskapsområden och kunskapscentra, vilket förutsätter extra finansiering. Finansutskottet föreslår att momentet ökas med 200 000 euro för genomförande av programmet med kunskapscentra.

Regioncentraprogrammet.

För utveckling av regioncentra och finansiering av stadspolitiska åtgärder föreslås 7 200 000 euro för nästa år. Enligt vad utskottet har erfarit är detta 1 500 000 euro mindre än vad inrikesministeriet har föreslagit. Faktum är att anslaget inte räcker till för att de uppställda målen skall nås 2003.

Enligt utredning ställer inte bara de knappa anslagen utan också samordningen av regioncentraprogrammet med landskapsprogrammet till med problem. Den nya regionutvecklingslagen beskriver regioncentraprogrammet som ett särskilt program som antagits av statsrådet och vars mål och projekt skall samornas med landskapsprogrammet redan när genomförandeplanen läggs upp. Finansutskottet ser gärna att regioncentraprogrammet får en tydligare roll i utvecklingen av landskapen, vilket sannolikt också bidrar till att göra de projekt som bygger på EU:s strukturfondsprogram och gemenskapsinitiativ effektivare. Utskottet vill lyfta fram regionernas egen roll i beslutsfattandet och utvecklingen.

Finansutskottet anser att anslaget för regioncentraprogrammet absolut bör höjas. Det föreslår att momentet ökas med 700 000 euro för utveckling av regioncentra och finansiering av stadspolitiska åtgärder, vilket i praktiken gör det möjligt att bibehålla verksamheten på nuvarande nivå 2003 och att förstärka regioncentraprogrammet.

Försöket med ekonomiska regioner.

Utifrån lagstiftningen om försök med ekonomiska regioner inleds ett försök med utveckling av det regionala samarbetet i åtta ekonomiska regioner. Tre av dem ingår också i regioncentraprogrammet. Enligt erhållen utredning räknar inrikesministeriet med att fungera som samarbetskompanjon för regionerna inte minst när det gäller att bygga upp ett utvecklingsnätverk mellan försöksregionerna, göra utbytet av kunskaper och erfarenheter effektivare och tilldela regionerna experttjänster. Landskapsutvecklingspengarna medger i princip att kostnaderna för utveckling av försöket med ekonomiska regioner betalas från detta moment.

Stöd under en övergångsperiod.

De mål 2 och 5 b-områden för perioden 1995—1999 som inte blev upptagna bland mål 2-områden under den nya perioden 2000—2006 får under 2000—2005 s.k. stöd för övergångsperioden. Genom övergångsprogrammet får dessa regioner totalt omkring 25 euro/invånare/år i bidrag under sex års tid. Mål 2-programmet ger de regioner som omfattas av programmet totalt 112 euro/invånare/år under sju års tid.

Stödet under övergångsperioden är degressivt i både västra och södra Finland. Detta betyder att dessa områden under 2003 får omkring 16 procent av medlen under hela perioden, 2004 något under sju procent och 2005 bara något över tre procent. Under återstoden av övergångsperioden är finansieringen därmed relativt lång, vilket har en klar effekt på möjligheterna att utveckla områdena. Dessa områden hotar bli s.k. vita områden.

Utskottet anser att nödvändiga resurser för ett effektivt utvecklingsarbete skall ingå som ett led i utvecklingen av denna nationella regionalpolitiken. Detta bör komma de områden som omfattas av en övergångsperiod till del redan 2004. Enligt erhållen utredning väger inrikesministeriet in behovet av att förstärka det nationella regionutvecklingsarbetet i beredningen av sin egen budget för 2004 och sin verksamhets- och ekonomiplan genom att föreslå betydande tilllägg i länsutvecklingspengarna. Också inom andra förvaltningsområden gäller det att redan i beredningen ta hänsyn till behovet av större nationella regionalpolitiska resurser. Tilläggen tillgodoser riksdagens ståndpunkter i samband med godkännandet av den gällande regionutvecklingslagen och i senare sammanhang.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 19 800 000 euro.

(Andra stycket som i RP 249/2002 rd)

(Tredje stycket som i RP 132/2002 rd)

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås 519 miljoner euro, dvs. en ökning på cirka 3,5 miljoner euro jämfört med i år. I budgetpropositionen ingår en ny beställningsfullmakt som gäller anskaffning av försvarsmateriel för 201,6 miljoner euro för utvecklande av Finlands krigsekonomiska beredskap (STALVA) under åren 2003—2008. Tyngdpunkten i den nya beställningsfullmakten ligger på tung ammunition och syftet med den är att få till stånd ett långsiktigare samarbete med den inhemska ammunitionsindustrin. Detta anses bidra till att verkställa det uttalande som riksdagen godkände för ett år sedan i samband med tilläggsbudgeten, i vilket regeringen förutsattes göra upp en långsiktig utvecklingsplan för att trygga krut- och ammunitionsproduktionen i Finland. Beredningen av denna utvecklingsplan inleddes i slutet av 2001 då en arbetsgrupp tillsattes för att utarbeta strukturerna för produktionen av tung ammunition inom ramen för programmet STALVA. Arbetsgruppen föreslog att försvarsförvaltningen och industrin tillsammans skulle inrätta ett kompetenscenter i aktiebolaget Patria Vammas och att kunnandet i fråga om tung ammunition och ansvaret för distributionen av den i Finland skulle koncentreras dit.

Finansutskottet påpekar att beställningsfullmakten för STALVA innebär en satsning på cirka 32—33 miljoner om året. För en rationell produktion inom branschen behövs enligt vad utskottet erfar årliga beställningar på cirka 50 miljoner euro, vilket innebär att den föreslagna nivån på beställningsfullmakten för STALVA ligger på en cirka 17—18 miljoner euro på lägre årsnivå. Det ovannämnda kompetenscentret är ett försök att svara på de utmaningar den låga anslagsnivån innebär genom att koncentrera produktionen som för närvarande är utspritt i olika delar av Finland, varvid det blir lättare att optimera resursanvändningen.

Med hänsyn till den låga anslagsnivån anser finansutskottet att beställningsfullmakten för STALVA i så stor utsträckning som möjligt bör användas för krut- och ammunitionsproduktionens behov. Det har i flera sammanhang framhållits att det redan ur försörjnigsberedskapssynpunkt är absolut nödvändigt att fortsätta krut- och ammunitionsproduktionen i Finland. Utskottet finner det viktigt att försvarsministeriet fortsätter planeringen av anskaffningar efter 2002 så att det produktutvecklingsarbete som inletts med hjälp av STALVA också leder till produktionsbeställningar.

I kapitelmotiveringen sägs att de produkter och system som skaffas utomlands skall vara färdiga och deras funktionella tillförlitlighet skall kunna påvisas. Innan en ny anskaffning inleds skall möjligheterna till europeiskt samarbete utredas och avkall vid behov ges på nationella specialkrav. Till följd av anskaffningarna från den inhemska industrin, främst sådana som riktas till trupper för förebyggande och avvärjande av strategiska anfall, riktar sig minst hälften av anslagen för försvarsmaterielanskaffningar till det egna landet, med beaktande av motköp och materielens livscykelkostnader.

De riktlinjer som dras upp i kapitelmotiveringen bör ses som en strävan mot internationell samarbetsförmåga. Behovet av sådan förmåga blir allt större. Finansutskottet påpekar dock att dessa riktlinjer inte får leda till en undervärdering av den inhemska industrin. Utgångspunkten får inte vara att anskaffningar i första hand görs från utlandet till och med med avkall på nationella specialkrav. Till grund för anskaffningsbesluten ligger alltid dels tekniska krav, dels prisfaktorer. Även om största delen av de nya, större systemen endast kan fås från utlandet, kan också den inhemska industrin i branschen spela en betydande roll vid beredningen och genomförandet av projekten liksom också vid leveransen av delsystem. Finansutskottet fäster därför uppmärksamhet vid möjligheterna för den inhemska försvarsförnödenhetsindustrin att delta i större utländska systemanskaffningar inom den närmaste tiden. Genom tillräckliga produktutvecklingssatsningar kan den inhemska försvarsförnödenhetsindustrins möjligheter att delta i detta samarbete förbättras.

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 v)

Såsom i kapitel 28.60 under finansminsiteriets huvudtitel anges är det meningen att omorganiseringen av statens fastighetsförvaltning skall fortgå under 2003 så att förvaltningen av kaserner och liknande byggnader och områden övergår till Senatfastigheter och förvaltningen av Luftstridskrafternas flygfältsområden övergår till Luftfartverket. Avsikten är att statens fastighetsegendom överförs i Senatfastigheters besittning till ett värde av cirka 1 009 miljoner euro. Jord- och vattenområden utgör enligt budgetpropositionen 54 miljoner av detta och byggnader och konstruktioner 955 miljoner euro.

Vid dimensioneringen av anslaget under momentet har enligt utredning en ökning på 45 miljoner euro till följd av fastighetsreformen beaktats. I samband med reformen har ett årligt tilllägg på 3 miljoner euro fastställts för betalning av hyresökningar till följd av ny- och ombyggnader under 2004—2006.

Det viktigaste syftet med fastighetsförvaltningsreformen är att få försvarsförvaltningens nuvarande fastighetesbestånd på en lämplig nivå och att trygga fastighetsbeståndets skick och behövliga investeringar. Ur denna synpunkt sett är det även viktigt att försvarsförvaltningen har tillgång till ett behövligt tilläggsanslag för att förbättra underhållet av byggnader och konstruktioner så att det uppnår den avsedda underhållsnivån. Samtidigt kan den berörda personalen vid Försvarsförvaltningens byggverk sysselsättas på lämpligt sätt under övergångsperioden.

Utskottets egentliga ställningstaganden i fråga om fastighetsreformen ingår i kapitel 28.60.

21. Ortodoxa kyrkostyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I samband med behandlingen av budgetförslaget för innevarande år ansåg finansutskottet att lärarresurserna vid det ortodoxa seminariet i Joensuu förstärks. Något anslag för avlönande av en andra lärare har emellertid inte upptagits i budgetförslaget för nästa år. Därför ökas momentet med 21 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 679 000 euro.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Produktion av läromedel på samiska.

Enligt utredning till utskottet håller undervisningen på samiska klart på att öka i grundskolans årskurser 7—9 samtidigt som man hösten 2000 har inlett undervisning på enaresamiska vid sidan av undervisning på skoltsamiska. I takt med att undervisningen på samiska ökar behövs de också mer läromedel. De nya läromedlen borde produceras så snabbt som möjligt för att undervisningen av elever på samiska skulle ligga på samma nivå och vara likvärdig med mosvarande finskspråkiga undervisning. Det behövs också medel för att förnya läromedlen i matematik till följd av övergången till euro. För detta ändamål har inte beviljats något tilläggsanslag under innevarande år. Därför ökar momentet med 5 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 17 332 000 euro.

Anslaget får också användas för utveckling av läromedel samt för produktion av svenskspråkiga läromedel och andra läromedel med liten spridning. Av anslaget får 258 000 euro användas för understöd till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska.

50. Vissa understöd (fast anslag)

De finländska kulturinstituten utomlands utför ett viktigt arbete för att göra Finlands känt och skapa kontakter i olika länder. Instituten arbetar för närvarande bl.a. på nya samarbetsprojekt med konsthögskolor. De mindre instituten har ett särskilt behov av förstärkta personalresurser.

I sitt eget budgetförslag föreslog undervisningsministeriet ett anslag för grundande av ett kulturinstitut i Ungern. Något sådant anslag finns emellertid inte i regeringens proposition. Enligt utredning till utskottet skulle det ändå vara viktigt att grunda institutet. Syftet är att institutet skall skapa ett interaktivt samarbetsnät mellan kultur, vetenskap, teknologi och näringsliv. Undervisningsministeriet har föreslagit att institutet skulle inleda sin verksamhet i Budapest i början av 2003.

Med stöd av det som anförs ovan ökas momentet med 70 000 euro som får användas för att grunda ett nytt institut och 70 000 euro som får användas för kulturinstitutens verksamhet.

Samfundet Finland—Ryssland måste inom kort se sig om efter nya lokaler. Kapiteeli Oy har sålt de lokaler som föreningen nu hyr och föreningen har anslag för ett halvt års hyra. Avsikten är att föreningen skall skaffa sig nya lokaler före utgången av 2003. För att täcka hyresutgifterna under övergångsperioden anser utskottet att föreningen bör få understöd för hyreskostnaderna under hela året. Momentet ökas därför med 55 000 euro på grund av ett understöd av engångsnatur till samfundet Finland—Rysslands hyresutgifter.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 212 000 euro.

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år)

Antalet nybörjarplatser inom läkarutbildningen höjdes år 2002 från 550 till 600. Enligt utredning har det ökade antalet nybörjarplatser inte beaktats fullt ut som tilläggsanslag i budgetförslaget. Momentet ökar därför med 100 000 euro för omkostnader föranledda av den ökade läkarutbildningen.

Då kulturutskottet förordar lagförslaget om finansiering av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen anser utskottet det nödvändigt att precisera motiveringen för moment 29.10.21 i budgetpropositionen så att av anslaget skall 5 miljoner euro inriktas på utveckling och genomförande av fortbildning. Motiveringen till momentet ändras därför så att den motsvarar kulturutskottets ställningstagande.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 122 805 000 euro.

Av anslaget får högst 5 000 000 euro användas för att sänka priserna på fortbildning i enlighet med universitetens egna beslut. (Nytt)

(3 och 4 stycket som 2 och 3 stycket i RP 132/2002 rd)

22. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till KuUB 16/2002 rd och motiveringen till moment 29.10.21 fogas ett nytt sjätte stycke till momentet.

Universitetsrektorernas råd.

Universitetslagens 4 § förpliktar universiteten att eftersträva inbördes samarbete så att det råder en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan den. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för universitetsrektorernas råd motsvarar förpliktelsen enligt 4 §. Rådets verksamhet är viktig både med tanke på det nationella universitetssamarbete och de internationella kontakterna. Det har visat sig svårt att finansiera rådets verksamhet genom universitetens anslag. Utskottet menar att frågan så snart som möjligt bör ordnas så att finansieringen är möjligast ändamålsenlig från alla universitets synpunkt.

Momentet får följande lydelse:

(Styckena 1—5 som i RP 132/2002 rd)

Anslaget för utveckling av universitetens vuxenutbildning får användas för kostnader som föranleds av utveckling av olika former av långsiktig fortbildning inom de områden som universiteten själva föreslår och som utgör en del av deras samhällsuppgift. (Nytt)

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Då kulturutskottet förordade lagförslaget om finansiering av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen ansåg utskottet det nödvändigt att precisera motiveringen för moment 29.20.30 i budgetförslaget beträffande vuxenutbildningen så att yrkeshögskolorna skall ha självständig beslutanderätt i fråga om de anslag som anvisats dem för vuxenutbildning. Yrkeshögskolorna skall själva få bestämma om inriktning på bl.a. examensutbildning för vuxna, öppen yrkeshögskoleutbildning, kortkursverksamhet eller utbildning inom arbetssamfund. Momentets motivering ändras så att det motsvarar kulturutskottets ställningstagande.

Momentet får följande lydelse:

(1 stycket som i RP 249/2002 rd)

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

Av anslaget får högst 24 849 000 euro användas för extra statsunderstöd enligt 23 § lagen om yrkeshögskolestudier för program som stöder yrkeshögskolorna, forsknings- och utvecklingsarbete samt till andra utvecklingsprojekt, finansiering av resultatrik verksamhet, stöd för studerandepraktik och för öppen yrkeshögskoleundervisning. Då det gäller stödet för utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för vuxna och den öppna yrkeshögskoleutbildningen inriktas ökningarna på de sätt som yrkeshögskolorna finner viktiga.

25. Utvecklande av den allmänbildande utbildningen (reservationsanslag 2 år)

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn.

Projektet MUKAVA är ett riksomfattande försöks- och forskningsprojekt som vill förbättra skolbarns sociala kompetens och sociala kapital, utveckla inlärningsmiljön och den sociala sammanhållningen i skolorna samt skapa ett nätverk mellan skolorna, hemmen, närmiljön och den tredje sektorn. Projektet har endast fått ett obetydligt stöd från undervisningsministeriet till den del det gällt försöket med heldagsskola. Ministeriet påpekar att projekt som ökar skolbarnens möjligheter till morgon- och eftermiddagsverksamhet är ständigt aktuella, men att det årligen finns betydligt större behov än finansieringsmöjligheter. Sitra har under två läsår finansierat heldagsskolprojektet. Verksamheten utvecklar elevernas hobby- och klubbaktiviteter så att de blir en del av skoldagen samt experimenterar med flexibla klockslag för inledande och avslutande av skoldagen. Utskottet menar att det är lämpligt att stödja projekt som främjar skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet. När staten deltar i finansieringen är det dock skäl att undvika överlappningar t.ex. med motsvarande aktiviteter som ordnas av utbildningsstyrelsen.

Med stöd av det som anförs ovan ökar momentet med 50 000 euro för utveckling av skolbarnens eftermiddagsverksamhet. Anslagen ökar statsbidraget till MUKAVA-projektet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 679 000 euro.

(2 och 3 stycket som i RP 132/2002 rd)

34. Statsandel för de allmänbildande läroanstalternas och yrkesläroanstalternas samt yrkeshögskolornas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

I regeringens andra kompletteringsproposition föreslås att för anläggningprojekt beviljas en ökning om 5 miljoner euro och att bevillningsfullmakten likaså höjs med 5 miljoner euro. Undervisningsministeriets finansieringsplan för anläggningsprojekt åren 2003—2006 omfattar ca 24 % av de projekt som kommunerna och andra anordnare av utbildning har föreslagit. I finansieringsplanen för 2003 ingår 48 projekt som berör den allmänbildande utbildningen och 11 projekt som berör yrkesutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen. Enligt utredning till utskottet möjliggör de anslag som föreslagits för nästa år ytterligare en höjning av bevillningsfullmakten med 5 miljoner euro jämfört med regeringens förslag. Utskottet föreslår därför att bevillningsfullmakten höjs med 5 miljoner euro.

Momentet får följande lydelse:

(1 stycket som i RP 253/2002 rd)

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

År 2003 får statsandel beviljas för anläggningsprojekt så att de statsandelar som projektet föranleder uppgår till sammanlagt högst 70 000 000 euro. Av statsandelarna får sammanlagt högst 31 500 000 euro beviljas som andel under den tid projektet genomförs. Dessutom får under 2003 omfattningen av sådana anläggningsprojekt för vilka statsandel kommer att beviljas 2004 eller därefter fastställas så att de av projekten föranledda statsandelarna beräknas uppgå till sammanlagt högst 60 000 000 euro enligt kostnadsnivån i januari 2003.

30. Statsandel för medborgarinstitutens driftskostnader (förslagsanslag)

Riksdagen har i samband med de två senaste budgetarna godkänt ett uttalande där riksdagen förutsätter att statsandelssystemet för medborgarinstitut skall revideras. Det oaktat har regeringen inte förelagt riksdagen några ändringsförslag på denna punkt. Utskottet vill än en gång understryka att de nuvarande problemen, som har sin upprinnelse i klassificeringen enligt bosättningsstruktur, måste åtgärdas med det snaraste och medborgarinstituten behandlas lika oavsett bosättningsstruktur och lokala förhållanden.

31.  29.69.31 och 32Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Riksdagen har godkänt regeringens proposition om yrkesinriktad vuxenutbildning (KuUB 16/2002 rd — RP 140/2002 rd) med den innehållsliga ändringen att det s.k. verksamhetsbidraget till yrkesinriktade vuxenutbildninscenter och riksomfattande särskilda läroanstalter bibehålls på nuvarande nivå ännu nästa år. Därför ökas momentet med 4 miljoner euro och 4 096 000 euro lyfts över från statsandel för driftskostnader till statsunderstöd för yrkesutbildning som ordnas som avgiftsbelagd service.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 104 509 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Av anslaget får högst 24 288 000 euro användas även till understöd för yrkesutbildning som anordnas såsom avgiftsbelagd service. Av anslaget får högst 414 000 euro användas till ersättning för lokalhyror samt till statsandelar för anskaffning av egna lokaler som ersätter hyreslokaler enligt lagen om ombildning av yrkeskurscentralerna till yrkesutbildningscentrer för vuxna (761/1990). Av anslaget får högst 505 000 euro användas som understöd för projekt för utveckling av informationssamhället samt till slutrater och rättelser som hänför sig till tidigare år. Antalet studerandeårsverken som berättigar till statsandelar är 12 808. Utan hinder av kvoten för studerandeårsverken får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

50. Statsandelar för folkhögskolornas driftskostnader (förslagsanslag)

Med hänvisning till det som sägs i kapitelmotiveringen ökas momentet med 200 000 euro och höjs antalet kalkylerade studerandeveckor med 1 360.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 44 067 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel i enlighet med lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Av anslaget får sammanlagt högst 1 346 000 euro användas till utvecklingsunderstöd, understöd för utvecklande av inlärningsmiljöer och byggande av informationsnät, understöd för utnyttjande av datateknik och teknik för informationsförmedling i undervisningen och studierna och extra understöd enligt lagens 14 §. Antalet kalkylerade studerandeveckor som berättigar till statsandel är 286 360. Utan hinder av studerandeveckokvoten får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

53. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Riksdagen beviljade i årets budget ett tilläggsanslag på 42 000 euro för ett kultur-, informations- och medborgarcentrum i Viborg som inledde sin verksamhet i juni 2001. Syftet är att förbättra det sociala, ekonomiska och kulturella välståndet i det överlåtna området och att öka de finländska kontakterna inom ett för Finland i historiskt perspektiv viktigt område. Det är enligt utskottets mening angeläget att fortfarande stödja centret i Viborg. Därför ökas momentet med 50 000 euro för stöd till Karjalan Liitto ry.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 231 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 132/2002 rd)

55. Statsandel för studiecentralers driftskostnader (förslagsanslag)

Med hänvisning till det som sägs i kapitelmotiveringen ökas momentet med 200 000 euro, varav 32 000 euro avsätts för studiecirkelverksamhet. Samtidigt ökas antalet kalkylerade undervisningstimmar med 3 040.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 12 292 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om fritt bildningsarbete. Av anslaget får sammanlagt högst 673 000 euro användas till utvecklingsunderstöd och för utökande av medborgarnas kunskaper i informationssamhället, inklusive försök med studiesedlar, till andra utvecklingsprojekt och till extra understöd enligt lagens 14 §. Antalet kalkylerade undervisningstimmar som berättigar till statsandel är 185 040. Utan hinder av timkvoten får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

56. Statsandel för sommaruniversitets driftskostnader (förslagsanslag)

Med hänvisning till det som sägs i kapitelmotiveringen ökas momentet med 129 000 euro och höjs antalet kalkylerade undervisningstimmar med 3 300.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 949 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om fritt bildningsarbete. Av anslaget får sammanlagt högst 336 000 euro användas till utvecklingsunderstöd och till utvecklingsprojekt inom ramen för programmet för informationssamhället, inklusive försök med studiesedlar samt till extra understöd enligt lagens 14 §. Antalet kalkylerade undervisningstimmar som berättigar till statsandel är 92 300. Utan hinder av timkvoten får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rätttelsebeslut.

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

En studerande kan enligt 7 § i lagen om studiestöd få studiestöd för 55 månader för att avlägga en högre högskoleexamen. Under vissa förutsättningar kan stödtiden förlängas genom beslut av undervisningsministeriet. I regeringsprogrammet för Paavo Lipponens andra regering sägs att "studiestödet utvecklas så att det bättre stöder ett slutförande av studierna och stödtiden görs mer flexibel så att det bättre än nu blir möjligt att slutföra studierna". Enligt förordning krävs för vissa examina 180 studieveckor eller mer. Hit hör musikmagisterexamen, arkitektexamen, diplomingenjörsexamen, landskapsarkitektexamen, psykologie magisterexamen och magisterexamen i bildkonst. Utskottet anser det lämpligt att maximitiden för stöd för dessa examina fastställs till 60 månader. Av denna anledning och på grundval av budgetmotionerna BM 716/2002 rd, BM 1051/2002 rd, BM 1057/2002 rd, BM 1222/2002 rd, BM 1351/2002 rd och BM 1447/2002 rd ökas momentet med 500 000 euro för förlängning av studiestödstiden för s.k. långa studier.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 650 500 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 132/2002 rd)

53. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till kapitelgruppmotiveringen om tippnings- och penninglotterivinstmedel och återinför 3 121 000 euro på momentet som regeringen i sin kompletteringsproposition (RP 249/2002 rd) föreslog skulle dras av.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 75 739 000 euro.

(Andra och tredje stycket som i RP 132/2002 rd)

(4 stycket som i RP 249/2002 rd)

(5 stycket som i RP 132/2002 rd)

(6 stycket som i RP 249/2002 rd)

(7 stycket som sjätte stycket i RP 132/2002 rd)

25. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)

Biblioteket för synskadade har en rad projekt som inte har beaktats i budgetpropositionen. Biblioteket flyttar in i nya hyreslokaler i januari 2004, vilket ger upphov till merkostnader av engångsnatur. Flyttningsförberedelserna är förknippade med vissa tilläggsuppgifter, bl.a. inventering av samlingarna, vilket kräver extra arbetskraft. Ett nytt bibliotekssystem Pallas införs i maj 2003. Systemet utgör stommen i ett digitalt bibliotek som bibliotekets nya digitala tjänster i framtiden kommer att bygga på. Vidare kommer biblioteket att införa ett nytt talbokssystem Daisy, vilket förutsätter testning av alternativa lagringsmedier och apparater. Med stöd av det ovan sagda ökas omkostnaderna med 50 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 5 129 000 euro.

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Regionteatrarna utför ett viktigt arbete i och med att de arrangerar teateruppvisningar framför allt för invånarna på orter därifrån det annars vore svårt att komma till teatern. Utskottet anser att regionalteatrarnas verksamhet absolut bör understödjas. Därför ökas momentet med 300 000 euro som extra statsunderstöd till regionalteatrarna.

När riksdagen antog årets budget godkände den ett uttalande där det förutsatte att systemet med statsandelar till teatrarna bör utredas. De årsverken som ligger till grund för statsandelen släpar efter de verkliga årsverkena. Utskottet anser att situationen håller på att urarta för teatrarnas del. De behöver också extra anslag för att utveckla verksamheten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 270 000 euro.

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

33. Statsandelar och -understöd för kulturverksamhet i kommunerna (förslagsanslag)

Eftersom riksdagen har förkastat regeringens proposition RP 136/2002 rd kan tippningsvinstmedel inte användas till statsandelar för kulturverksamhet i kommunerna. Därför ökas momentet med 5 993 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 615 000 euro.

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

Av det anslag för kulturverksamhet i kommunerna som beviljas enligt finansieringslagen får högst 106 000 euro användas för statsunderstöd enligt 42 § i finansieringslagen.(Nytt)

34. Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

För anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek föreslås 6 000 000 euro. Det finns ett stort projekt på gång som gäller Åbo bibliotek och som hindrar att alla andra projekt inleds. Det är enligt utskottets mening viktigt att extra anslag under de närmaste åren anvisas för anläggningskostnaderna för bibliotek. Momentets slutsumma förändras inte med anledning av det ovan sagda.

50. Vissa understöd (förslagsanslag 3 år)

Understöd för reparation av föreningshus.

Under 1978—2002 har undervisningsministeriet beviljat totalt omkring 228 miljoner mark eller ca 38 miljoner euro i reparationsunderstöd till omkring 1 700 föreningshus. Understöden har haft en avgörande roll i att bevara föreningshusen och att de på många orter har kunnat fungera som de enda offentliga samlingslokalerna också i de mest avlägsna delarna av landet. Under de senaste åren har inemot 400 föreningar per år ansökt om understöd, men bara omkring hälften av dem har fått stöd. Momentet ökas med 150 000 euro för understöd för reparation av föreningshus.

Med hänvisning till BM 591/2002 rd ökas momentet med 50 000 euro i understöd till Förbundet för mänskliga rättigheter rf.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 276 000 euro.

(2 stycket som i RP 132/2002 rd)

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Eftersom riksdagen har förkastat propositionerna RP 137/2002 rd och RP 138/2002 rd kan tippningsvinstmedel inte användas till de lagfästa statsandelar som avses i propositionerna. Därför ökas momentet med 8 320 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 956 000 euro.

(Styckena 2 och 3 som i RP 132/2002 rd)

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Finansieringen av barnkulturcentra.

Barn och unga bör oberoende av boningsort och förmögenhet ha lika tillgång till högkvalitativa konst- och kulturtjänster. Enligt det barnkulturpolitiska handlingsprogrammet är ett sätt att utveckla dessa tjänster att skapa ett nätverk av barnkulturcentra. Det skall ha riksomspännande verksamhetsbetingelser, bred kompetens på området samt vara samarbetsorienterat och specialiserat på utvecklingsarbete. Målet är att ta fram tjänster riktade till barn runtom i landet och främja uppkomsten av tjänster där sådana ännu inte finns. Nätverket bör vara regionalt heltäckande och tillhandahålla en allsidig kompetens inom olika konstarter.

I budgetpropositionen anvisas bara 136 000 euro till barnkulturcentra. Med stöd av det ovan sagda ökas momentet med 270 000 euro.

Teatergrupper och danskonst.

Utskottet har upprepade gånger i samband med behandlingen av budgetar noterat att de fria teatergruppernas svaga ekonomiska situation. Ändå spelar teatergrupperna en viktig roll på den finländska teaterarenan och utvecklingen av den. Momentet ökas med 100 000 euro till stöd för teatergrupper.

Finländsk danskonst står på en mycket hög nivå och har en viktig ställning också i ett internationellt sammanhang. Statens stöd till danskonsten har varit knapphändigt, också om anslagen under de senaste åren har ökat. Utskottet ser det som nödvändigt att det satsas mer på danskonst. Momentet ökas med 100 000 euro för främjande av danskonst.

Uppföljning av det arkitekturpolitiska programmet.

För uppföljningen av det arkitekturpolitiska program som statsrådet fastställt 1998 behövs extra insatser. Uppföljningsgruppen, som lämnade sitt betänkande i somras, har kommit med förslag till fortsatta åtgärder. Bland dem kan nämnas att utvidga forskningen och utvecklingen på området arkitektur och förbättra den kvalitativa bedömningen av arkitektur, upprätta en forsknings- och utvecklingsstrategi för arkitektur och bebyggd miljö, väga in behovet av undervisning i arkitektur i olika läroämnen i utvecklingen av läroplansgrunderna och lärarutbildningen samt utreda utvecklingen av undervisningen i arkitektur inom ramen för det fria bildningsarbetet och behovet av bättre utbildning för kommunernas förtroendevalda i frågor som gäller den bebyggda miljön.

Med stöd av det ovan sagda ökas momentet med 30 000 euro för främjande av arkitekturen för att användas till uppföljning av det arkitekturpolitiska programmet.

Stöd till inhemsk film.

Utskottet noterar att den inhemska filmen på nytt fått starkt fotfäste bland den finländska publiken. Denna positiva utveckling bör stödjas och den audiovisuella politiken förstärkas för att vi skall få ut största möjliga ekonomiska och konstnärliga nytta av filmen. Filmbranschen har en avsevärd sysselsättande och exportfrämjande potentia.

Det inhemska filmutbudet hotar att bli för snävt, bara ett brett utbud möjliggör en utveckling av filmkonsten. I framtiden kommer antalet finländska filmer oundvikligen att minska, om anslaget inte kan höjas. Det betyder att kompetensen och resurserna inte utnyttjas fullt ut.

Filmproduktionskostnaderna har gått upp under de senaste åren till följd av kostnadsutvecklingen och de ökade kraven i branschen. För att internationell medfinansiering skall kunna utverkas måste vår produktion lyckas nyttiggöra dessa finansiella instrument. För små nationella filmprojekt motverkar möjligheterna att få internationell medfinansiering. De europeiska stödinstrumenten, som programmet MEDIA, riktar i allt högre grad sina stöd med hänsyn till filmproduktionsbolagens fortbestånd. Momentet ökas med 350 000 euro till stöd för inhemsk filmkonst.

Riksomfattande kulturevenemang.

Finland har högkvalitativa kulturfestivalaktiviteter som utvidgats under de senaste åren och drar till sig allt mera publik. Men det offentliga stödet till riksomfattande festivaler har minskat avsevärt. Under de senaste tio åren har det statliga stödet minskat från över 15 till omkring 5 procent. Kulturevenemangen har kompenserat det offentlig stödet med egna inkomster, inkomster av inträdesbiljetter, kringförsäljning och företagssamarbete. Utskottet påpekar dock att det offentliga stödet möjliggör en innehållslig utveckling av festivalerna och en hög konstnärlig nivå, vilket på sikt är ett villkor för deras fortsatta existens. Till exempel företag är av naturliga skäl inte beredda att finansiera evenemangens basfunktioner eller utveckling. Därför är det enligt utskottets mening nödvändigt att det offentliga stödet höjs. Momentet ökas med 30 000 euro till riksomfattande kulturevenemang.

Kansallisteatteris lånekostnader.

Kansallisteatteris kostnader på 2,8 miljoner euro för reglering av sina lån finansieras i budgeten med tippningsvinstmedel. Här bör noteras att låneregleringskostnaderna kommer att vara nästan dubbel så stora från och med 2004 som de är i år. Utskottet kan inte acceptera att en ombyggnad av en nationell kulturinstitution finansieras med medel som är avsedda för verksamhet som finansieras med tippningsvinstmedel. Därför anser utskottet det nödvändigt att Kansallisteatteris låneregleringskostnader finansieras genom den allmänna budgeten från och med 2004.

Anslagsändringar under momentet.

Med hänvisning till motiveringen till kapitlet om vinstmedel från tippning och penninglotterier återförs ett belopp på 5 670 000 euro för de ändamål som nämns i förklaringen till momentet i proposition RP 132/2002 rd. Dessutom ökas momentet med 904 000 euro. Av beloppet skall 350 000 euro användas till främjande av filmkonsten, 100 000 euro som extra anslag till stöd för teatergrupper, 30 000 euro som extra anslag för uppföljning av det arkitekturpolitiska programmet, 100 000 euro för främjande av danskonsten, 270 000 euro för centra för barnkultur, 30 000 euro för landsomfattande kulturevenemang och 24 000 euro för annat främjande av konst. Anslaget under momentet minskas med 14 313 000 euro på grund av att propositionerna RP 136—138/2002 rd avslagits. Motsvarande ökningar görs under momenten 29.90.33 och 29.90.51. Därmed stryks också rubrikerna i punkterna 16 och 24 i förklaringen till momentet.

Med avvikelse från förklaringen till moment 29.90.52 i proposition RP 249/2002 rd anser utskottet att anslaget på grund av ändringarna också får användas till biblioteksstipendier för illustratörer.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 191 232 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och statsunderstöd för (utesl.) museer, teatrar och orkestrar samt bibliotek. Av det anslag som enligt finansieringslagen beviljas teatrar och orkestrar får högst 2 234 000 euro användas till statsunderstöd enligt 6 a § lagen om ändring av teater- och orkesterlagen (1277/1994). (Utesl.) Av det anslag som beviljas bibliotek får högst 1 514 000 euro användas till betalning av i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsett understöd för bibliotek, högst 84 000 euro till betalning av understöd för samnordisk bokbussverksamhet, högst 135 000 euro till betalning av understöd för organisationer inom biblioteksbranschen och högst 1 474 000 euro till underhåll och utvecklande av riksomfattande informationsnättjänster vid de allmänna biblioteken samt till fortbildning av bibliotekspersonalen samt 175 000 euro till andra understöd till biblioteken.

(Styckena 3—5 som i RP 132/2002 rd)

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag)

Med hänvisning till kapitelmotiveringen om tippnings- och penningvinstmedel återför utskottet 3 430 000 euro på momentet och ökar det med 739 000 euro, varav 319 000 euro skall gå till byggande av idrottsplatser, 400 000 euro till idrottsprogrammet för barn och unga och 20 000 euro till idrottsutbildningscentrer.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 83 964 000 euro.

(Styckena 2—5 som i RP 132/2002 rd)

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag)

Med hänvisning till kapitelmotiveringen om tippnings- och penninglotterivinstmedel återförs 39 000 euro på momentet samtidigt som det ökas med 410 000 euro, varav 215 000 euro skall gå till eftermiddagsverksamhet för skolelever och 195 000 euro till förhindrande av utslagning av unga.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 20 765 000 euro.

(Styckena 2—4 som i RP 123/2002 rd)

43. Utveckling av marknadsföring och produktion (reservationsanslag 2 år)

Ekologiskt i storkök och restauranger. På förslag av finansutskottet ökades momentet i samband med behandlingen av årets budget med 50 000 euro till Finnfood LUOMU för storkök och restauranger. Finnfood LUOMU har tillsammans med Suonenjoen Luomukeittiökeskus genomfört storköksprogrammet Portaat luomuun med dessa medel. Träningsprogrammet har fått ett gott mottagande bland såväl storkök och restauranger som livsmedelsproducenter.

Som utskottet framhöll i sitt betänkande FiUB 37/2001 rd om årets budget tar omkring en tredjedel av matutbudet nuförtiden vägen över professionella kök, vilket betyder att de utgör en viktig kanal för marknadsföringen av den ökade ekologiska produktionen. Offentliga storkök och restauranger tillgodoser över hälften av de flesta barns, ungas och äldres dagliga näringsbehov. Köken är en viktig resurs för folkhälsan i och med att de styr matvanorna i en sundare riktning.

Storköken och restaurangerna utnyttjar inte bara riksomspännande industriföretags ekologiskt odlade produkter utan också gott om små, lokala ekoföretags specialprodukter och stöder genom valet av upphandlingsställen därmed också den regionalekonomiska utvecklingen. De spelar en viktig roll i att främja utbudet av säsongbetonade och lokala ekoprodukter och i att utveckla företagsamheten på landsbygden.

I pilotfasen av träningsprogrammet Portaat luomuun deltog enligt utredning över 200 kök runtom i Finland under 2002. Det är tänkt att övergångsfasen skall ta mellan tre och fem år. När programmets övergångsfas är över skall köken vara beredda att ställa sig under ekologisk kontroll. Bara ett kök som omfattas av den ekologiska kontrollen får marknadsföra ekologiskt producerad mat och en beredningsgrad på 95 procent skall enligt reglerna gälla för alla måltider.

Med hänsyn till den tid som träningsprogrammet Portaat luomuun kräver bör anslag lämpligen anvisas i budgeten för mer än ett år. Utifrån budgetmotionerna BM 712/2002 rd och BM 1113/2002 rd ökas momentet med 60 000 euro för fortsättning av träningsprogrammet Portaat luomuun.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 4 702 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

Av anslaget anvisas 60 000 euro till fortsättning av träningsprogrammet Portaat luomuun. (Nytt)

47. Stöd för nedläggning av jordbruksproduktion och stöd för beskogning av åker (reservationsanslag 2 år)

Momentet minskas med 1 200 000 euro.

Under momentet beviljas 86 970 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)

Mål 1-programmet för Östra Finland.

Finansutskottet har i samband med behandlingen av årets båda tilläggsbudgetar uppmärksammat behovet av att säkerställa finansieringen av mål 1-programmet för Östra Finland. I den första tilläggsbudgeten ökade riksdagen anslaget med en miljon euro för korrigering av programmets finansiella ram för det nationella finansiella biragets del.

För att staten skall kunna öka sitt finansiella bidrag måste bevillningsfullmakten under momentet höjas jämfört med den som anges i budgetpropositionen. Behovet av ökade bevillningsfullmakter beror på att EU-medlen för programmet (50 % av den offentliga finansieringen) och de nationella offentliga medlen i detta nu inte står i rätt proportion till varandra. En annan faktor som ökar behovet är att kommunerna inte kan delta i åtgärder för att förbättra gårdsbrukets struktur om statens finansiella bidrag tas ur gårdsbrukets utvecklingsfond. Kommunerna kan inte heller delta i finansieringen om den gäller företagsprojekt inom trähushållning och skogsbruk, gårdsturism och livsmedelsproduktion. Utan en höjning av bevillningsfullmakten kan alla medel från EUGFJ-U inte nyttiggöras och programmet för Östra Finland inte genomföras fullt ut.

Med stöd av det ovan sagda ökas bevillningsfullmakten under momentet med 4 120 000 euro till 66 439 000 euro. Momentets anslag förändras inte på grund av detta.

Momentet ändras som följer:

(Första stycket som i RP 132/2002 rd)

År 2003 får nya beslut om beviljande fattas till ett belopp av sammanlagt 66 439 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för år 2002 är oanvänd, får beslut fattas om bevillning av den oanvända delen år 2003.

(Tredje och fjärde stycket som i RP 132/2002 rd)

63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Utveckling av byaverksamhet.

I byarna i Finland är det vanligt att det finns mycket få aktiva eldsjälar. Problemet har tacklats genom byaverksamhet, som försöker engagera resurserna och medlemmarna i de många föreningarna på olika områden i samarbete sinsemellan. Byaverksamheten syftar till att utveckla byarna och göra dem livskraftigare genom att byborna ges möjlighet till arbete och en adekvat utkomst, en sund miljö och mänskligt och socialt välbefinnande. Tillgången till service skall tryggas också för fritidsbosättningen.

Hittills har byaverksamheten inte fått statsandel på samma sätt som specialföreningar, utan den har utvecklats med hjälp av projektfinansiering. Utveckling av byaverksamheten intar en central plats i arbetet i aktionsgrupperna för mål 1-programmen och de regionala programmen för utveckling av landsbygden samt i programmen Leader+ och POMO+. Aktionsgrupperna kan se till att åtgärderna för att utveckla byarna sammanställs till större projekt.

Finansutskottet anser att det finns en stor social beställning på effektivare och mera organiserad byverksamhet. Den starka flyttningsrörelsen har blivit ett verkligt hot för byarnas livskraft och bybornas ekonomiska och andliga välbefinnande. Genom utveckling av byarna kan flyttningsrörelsen dämpas och alla de olika slag av kostnader den innebär för samhället förebyggas. Utskottet menar att det också med tanke på EU:s nästa programperiod är befogat att trygga en grundläggande finansiering av byaverksamheten genom ett anslag i budgeten. På detta sätt kan det garanteras att verksamheten fortsätter och bevarar en adekvat projektkompetens.

Byaverksamhet i Finland rf är ett riksomspännande samarbetsorgan för organisationer som främjar byaverksamhet och byaföreningar. Nästan alla riksomspännande organisationer på olika områden som arbetar för att utveckla verksamheten från lokala utgångspunkter samt verksamhetsgrupper på landsbygden och byasammanslutningar i landskapen är medlemmar. Hösten 2002 var medlemsorganisationerna 115.

Utifrån det ovan sagda och budgetmotionerna BM 1010/2002 rd och BM 1115/2002 rd föreslås momentet bli ökat med 120 000 euro till Byaverksamhet i Finland rf för utveckling av landsbygden.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 2 923 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

Av anslaget anvisas 120 000 euro till Byaverksamhet i Finland rf för utveckling av landsbygden. (Nytt)

45. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)

Den viktigaste uppgiften för 4H-organisationen är att stödja barn och unga i en balanserad utveckling och livskontroll. Metoderna är att stödja ungas egen aktivitet, företagsamhet och färdigheter i det dagliga livet, samarbetsförmåga, intresse för internationella frågor och respekt för naturen och miljön. Nästan 120 000 ungdomar deltar i verksamheten i över 300 självständiga lokalföreningar.

Omvärldsförändringar som förändringar i åldersstruktur och näringsstruktur, flyttningsrörelse och kommunernas trängda ekonomiska situation utgör en utmaning också för 4H-verksamheten. Ungdomen hotas av marginalisering, vilket framträder bl.a. i form av våldsgärningar och rusmedelsmissbruk. För att förebygga dessa effekter kan 4H-verksamheten erbjuda beprövade verksamhetsmodeller.

Med stöd av det ovan anförda ökas momentet med 20 000 euro.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 4 520 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Statsrådet fattade den 18 november 1999 beslut om ett nationellt skogsprogram. Tack vare programmet har skogsvården och den grundläggande skogsförbättringen i enskilda skogar ökat i väsentlig grad under de två senaste åren. Det finns kapacitet för ännu mer skogsvårdsarbete, men här kommer bristen på anslag emot.

Enligt utredning har skogscentralerna utrett behovet av statligt stöd för skogsvårdsarbeten som skall utföras i enskilda skogar under nästa år blir det nödvändigt att finansiera årets arbeten för 5,7 miljoner euro. Vidare blir det nödvändigt att finansiera skogsodlingsarbeten för totalt 2,2 miljoner euro på grund av det som förstörts av stormar 2002. I praktiken betyder detta att anslaget för stöd för virkesproduktion överskrider det som regeringen föreslår i sin budgetproposition.

Enligt kapitelmotiveringen är vård av ungskog och tillvaratagande av energivirke fortsatt prioriterade i de arbeten som utförs för att trygga virkesproduktionen. Förutsättningarna för ökad användning av virke för energiproduktion tryggas bäst genom ökad avverkning och skogsvård. På detta sätt kan det garanteras att skogarna på ett hållbart sätt och fortgående kan förse industrin med gagnvirke och förbränningsanläggningarna med virke för energiproduktion. Finansutskottet anser att detta bör vara möjligt också i framtiden oberoende av det ökade skogsskyddet. Skogsnäringen kommer alltid att spela en viktig samhällelig och social roll i Finland.

Drivning och användning av energivirke utvecklas mycket starkt just nu, vilket också finansutskottet har noterat i flera sammanhang. I takt med den ökade användningen är det nödvändigt att utveckla logistiken för hela energivirkeskedjan, sänka kostnaderna och ta fram metoder för att förenkla förvaltningen av stödet för energivirke. I samband med behandlingen av årets första tilläggsbudget förutsatte riksdagen att möjligheterna att jämna ut de regionala skillnaderna i kostnaderna reds ut när logistiken för energivirkeskedjan utvecklas.

Enligt utredning har handels- och industriministeriet i september tillsatt en arbetsgrupp med uppgift bl.a. att verkställa de uttalanden som riksdagen kom med i samband med behandlingen av tillståndet för en ny kärnkraftsenhet. I arbetsgruppens uppdrag ingår också de utredningar som finansutskottet krävt med anledning av uttalandet ovan. Utredningsarbetet är mycket viktigt och därför påskyndar utskottet att de åtgärder det förutsatt om möjligt verkställs redan 2003.

50. Vissa statsbidrag för skogsbruket (fast anslag)

Anslaget för Skogsmuseistiftelsen i momentets dispositionsplan omfattar enligt momentförklaringen 1 495 000 euro i särskilt stöd till byggande av en hall för förevisning av mekaniseringen av virkesdrivningen. Enligt motiveringen beviljar staten sammanlagt högst 2 574 000 euro för byggprojektet under 2002—2004.

Enligt vad utskottet har erfarit går kostnadsförslaget för projektet löst på 3 856 000 euro. Utskottet föreslår 500 000 euro utöver regeringens förslag, dvs. 1 995 000 euro, i särskilt stöd för byggprojektet under 2003. Utskottet föreslår att statsbidraget för byggnadsprojektet 2004 höjs från föreslagna 413 000 euro med 782 000 euro, dvs. till högst 1 195 000 euro.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 4 030 000 euro.

För skogsmuseistiftelsens byggande av hallen för förevisning av mekaniseringen av virkesdrivningen kan högst 1 195 000 euro beviljas i statsbidrag 2004.

Anslaget får användas till betalning av understöd till de föreningar och stiftelser som nämns i dispositionsplanen.

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till kapitelmotiveringen ökas momentet med 500 000 euro för mindre vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 14 565 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år)

Momentet minskas med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 909 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

För drift och underhåll av vägnätet föreslås omkring 600 miljoner euro. I anslaget ingår ett engångstillägg på 53 miljoner euro som också fanns i budgeten för 2002. Höjningen är betydande med täcker i praktiken i första hand bara stegringen i kostnadsnivån inom anläggningsbranschen. Trafikvolymerna har ökat avsevärt och detsamma gäller kostnaderna för väghållning. Enligt uppskattning ökar de undermåliga belagda vägarna årligen med omkring 200 km och antalet broar som kräver reparation blir omkring 100 fler per år.

Utskottet finner trafiksäkerhetsnivån särskilt oroväckande. Trafikbeteendet och inte minst körhastigheterna spelar en central roll i sammanhanget, men trafiksäkerheten påverkas också av faktorer som vägnätets skick, vinterunderhållet och trafikregleringarna i tätortstrafiken. Enligt erhållen utredning räcker den planerade finansieringen för 2003 inte till för att tillgodose det beräknade behovet av trafiksäkerhetsföbättrande investeringar. Enligt vägförvaltningen räcker anslagen bara till för att förbättra säkerheten genom sänkta fartbegränsningar, framför allt i tätorter och på de mest högtrafikerade avsnitten av huvudvägarna samt genom ökad automatisk hastighetskontroll. De regionala väginvesteringarna som är nödvändiga med tanke på näringslivets konkurrenskraft, förändringarna i region- och samhällsstrukturen och den ökade trafiken minskar med 40 procent jämfört med 2002. Enligt utredning orsakar trafikolyckorna årliga kostnader om totalt cirka 3 miljarder euro för samhället.

Utskottet ser det som mycket positivt att det tas fram olika slag av temaprogram som knyter an till väghållning. Program som förbättrar trafiksäkerheten och åtgärder för att flytta den tunga trafiken utanför tätorterna bör särskilt lyftas fram. Enligt utskottets mening är det också angeläget att trafiksäkerheten på näringspolitiskt viktiga hamnvägar förbättras. Vad gäller programmet för färjor — broar menar utskottet att fortsättningen bör bedömas i relation till behovet av att utveckla vägnätet och de tillgängliga resurserna.

Utskottet anser att tillräckliga resurser i framtiden bör avsättas för att förbättra finansieringen av basväghållningen.

Momentet minskas med 4 575 000 euro och motsvarande tillägg görs på ett nytt moment 31.99.62 under kapitel 31.99. Anslaget är avsett som nationellt finansiellt bidrag till EU-projekt och skall användas för projekt som inleds under 2003. Tidigare ingångna förbindelser finansieras från basväghållningsmomentet och motsvarande ändring görs i momentmotiveringen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 599 079 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen av projekt enligt förbindelser ingångna före 2003 och avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har 2 305 000 euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. Dessutom får anslaget användas för utgifter för EU:s TEN-projekt.

78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag)

De viktigaste ofullbordade vägprojekten är sträckan Pemar—Muurla på E18 och sträckan Lojo—Lojoåsen på E18. Andra ofullbordade projekt finns på riksvägarna 4, 6 och 9 och på Ring III i huvudstadsregionen. Enligt budgetpropositionen kommer 2003 bara två nya utvecklingsprojekt att startas, trafiklederna till och från hamnen i Nordsjö och en vägförbindelse till den nya gränsstationen i Nuijamaa. Merparten av de pågående projekten blir färdiga under 2004.

Trafikinvesteringarna uppgår utan projekt som finansieras med särskilda medel 2003 totalt till ca 195 miljoner euro och minskar utan nya utvecklingsprojekt 2004 till ca 86 miljoner euro. För att det skall pågå också andra projekt när de nu pågående projekten blir färdiga och för att investeringsnivån under de närmaste åren inte skall sjunka avsevärt är det enligt utskottets mening motiverat att starta fler nya vägprojekt redan 2003. Under det första året kommer kostnadseffekterna att vara låga och de egentliga effekterna att infalla 2004 och 2005. Utskottet menar att det också av sysselsättningsskäl är motiverat att starta nya vägprojekt, inte minst som vägprojekt inte togs upp i den inkomstpolitiska uppgörelsen som sysselsättningsförbättrande åtgärder.

Utskottet hänvisar till årets budget och föreslår att följande projekt startas under 2003 utifrån budgetmotionerna BM 294/2002 rd, BM 536/2002 rd, BM 572/2002 rd, BM 732/2002 rd, BM 934/2002 rd, BM 1054/2002 rd, BM 1125/2002 rd och BM 1521/2002 rd: riksväg 8 vid Reso, riksväg 5 Jorois—Varkaus, riksväg 3 Tammerfors västra ringvägs första skede, riksväg 4 Lahtis—Heinola och riksväg 4 Jyväskylä—Kirri. För att starta projekten ökas momentet med 11,5 miljoner euro. De samlade kostnaderna uppgår till 160 miljoner euro och momentets motivering ändras med hänsyn till beställningsfullmakterna.

Riksväg 8 vid Reso.

I projektet ingår bl.a. att bygga om riksvägen till en väg med fyra filer på en sträcka av tre kilometer och att anlägga en planskild korsning. Trafikvolymen på denna vägsträcka är ca 20 000 bilar/dygn. Kostnadsförslaget går löst på 14 miljoner euro och kostnads-nyttoeffekten är 3,9. För projektet anvisas 4 miljoner euro.

Riksväg 5 Jorois—Varkaus.

I projektet ingår bl.a. en ny sträckning för riksvägen på ett avstånd av 19 kilometer. Trafikvolymerna är 5 400—8 400 bilar/dygn. Byggkostnaderna uppgår till 27 miljoner euro och kostnads-nyttoförhållandet är 1,7. För projektet anvisas 2,5 miljoner euro.

Riksväg 3 Tammerfors västra ringväg, första byggetappen Birkala—Kalkku.

I den första byggetappen ingår bl.a. att anlägga en motorväg mellan Birkala och Kalkku (5 km) och att bygga broar över Pyhäjärvi. Kostnaderna för den första etappen är 57 miljoner euro. Trafikvolymerna är ca 24 000 bilar/dygn, ställvis rent av ca 30 000 bilar/dygn och trafiken beräknas ha fördubblat sig fram till 2020. Kostnads-nyttoförhållandet är 2,9 och för projektet anvisas 2,5 miljoner uero.

Riksväg 4 Lahtis—Heinola.

Riksväg 4 mellan Lahtis och Heinola är en motortrafikväg med en körbana. Söder och norr om denna motortrafik har vägen redan byggts om till motorväg. Den genomsnittliga dygnsvolymen på sträckan är 11 900—13 400 bilar/dygn, under de västa rusningsdagarna 23 000 bilar. I projektet ingår att bygga en andra körbana (29 km) på de ställe som reserverats för ändamålet. Kostnadsförslaget är 41 miljoner euro och kostnads-nyttoförhllandet 2,5. För projektet anvisas 1 000 000 euro.

Riksväg 4 Jyväskylä—Kirri.

I projektet ingår att förlänga motorvägen typ lätt motorväg med 4,8 km. Trafikvolymen är 14 900—17 200 bilar/dygn på denna sträcka. Kostnadsförslaget är 21 miljoner euro, kostnads-nyttoförhållandet 3,2 och för projektet anvisas 1,5 miljoner euro.

Projekt på riksväg 6 och 21.

Projekten på riksväg 6 Forsby—Kouvola och riksväg 21 Kemi—Torneå kunde inte genomföras i ursprunglig omfattning på grund av de förändrade kostnadsförslagen. Av t.ex. projektet Forsby—Kouvola lämnades omkring 10 kilometer utanför projektet. Utskottet anser att projekten bör slutföras fullt ut. Om de inleds som särskilda projekt längre fram betyder de avsevärda extra kostnader.

Andra utvecklingsprojekt.

Utskottet anser det viktigt att också trafikregleringarna i Nyslotts stad genomförs och projekten för att förbättra hamnvägen i Karleby startar så fort som möjligt. Beslut bör också fattas om en nordlig omfartsväg i Seinäjoki. Det är viktigt att fortsätta förbättra riksväg 2 bl.a. med tanke på industrins transporter. Detsamma gäller insatserna för att förbättra säkerheten i korsningen till oljeraffineriet i Sköldvik. Utskottet hänvisar ytterligare till behovet av att förbättra trafikförbindelserna till Åbo hamn och påskyndar de tilltänkta projekten för att förbättra trafiksäkerheten på riksväg 8. Det uppmärksammar också behovet av att utveckla stamväg 51 från Helsingfors mot Kyrkslätt och Karis.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 34 500 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

Anslaget får också användas till utgifterna för projekten vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa, första etappen av Tammerfors västra ringväg, riksväg 8 vid Reso, riksväg 5 Joroinen—Varkaus, riksväg 4 Lahtis—Heinola samt riksväg 4 Jyväskylä—Kirri. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal om projekten för vägarrangemangen vid gränsövergångsstället i Nuijamaa till ett totalkostnadsbelopp av högst 14,5 miljoner euro, första etappen av Tammerfors västra ringväg till totalt högst 57 miljoner euro, riksväg 8 vid Reso till totalt 14 miljoner euro, riksväg 5 Jorois—Varkaus till totalt högst 27 miljoner euro, riksväg 4 Lahtis—Heinola till totalt högst 41 miljoner euro samt riksväg 4 Jyväskylä—Kirri till totalt högst 21 miljoner euro.

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Till stasbidrag för enskilda vägar anvisas 11,1 miljoner euro, vilket är en miljon euro mindre än i år. Anslaget är fortsatt mycket knappt, men jämfört med nivån under de senaste åren kan finansieringen anses vara tillfredsställande med hänsyn bl.a. till de möjligheter som lagen om finansiering av hållbart skogsbruk ger. Vidare finansierar kommunikationsministeriet en utredning om användningen av enskilda vägar för olika ändamål. Utredningen betjänar det s.k. MATTI-projektet som skall ta fram nya lösningar för vägunderhåller av landsbygdsvägar.

Underhållet av enskilda vägar kommer att vara problematiskt i framtiden ju färre de frivilliga ansvarstagarna och underhållarna blir. Utskottet ser därför mycket positivt på de planer som Vägföreningen i Finland har för att utbilda vägvicevärdar. Programmet tar sikte på att skapa ett nytt yrke inom området vägvicevärdskap och en binäring vid sidan av verksamhet typ talkoarbete.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Säkerhten i Östersjöfarten.

Sjöfarten i Finska viken har ökat kraftigt och förväntas vara fördubblad fram till 2005. Omkring en tredjedel av de oljetankfartyg som seglar på Östersjön har enkelskov. Utskottet hänvisar till det som sägs längre fram i samband med moment 35.10.67 och poängterar att finansieringen av ett styr- och uppföljningssystem för sjöfarten i Finska viken måste säkerställas för att det skall kunna tas i bruk 2004 enligt planerna.

Isbrytarservicen.

Riksdagen förutsatte i samband med årets budget en bedömning av isbrytarkapaciteten och isbrytarservicen i Finland samt en verksamhetsmodelle för kombiisbrytare.

Den arbetsgrupp som utrett frågan anser bl.a. att ett statligt affärsverk som äger samtliga isbrytare bör inrättas för att tillhandahålla isbrytarservice. Sjöfartsverket skall i första hand svara för myndighetsfunktionerna och förvaltningen av isbrytningen och för beställning av isbrytarservice. Utskottet anser att förslagen är väl motiverade och angelägna. Kombiisbrytare bör utvecklas med hänsyn till våra vinterförhållanden och behovet av att garantera vår vintersjöfart.

Lotsningsavgifter.

Enligt budgetpropositionen skall lotsningsavgifterna höjas med i genomsnitt fem procent, vilket höjer inkomsterna av lotsningsavgifter med ca 1,2 miljoner euro. Beslut om lotsningsavgifterna fattas särskilt genom förordning. Enligt utredning inflyter det mer inkomster av lotsningsavgifter än beräknat till följd av att trafiken har ökat. De budgeterade inkomsterna av lotsning och kostnadsmotsvarigheten uppnås utan höjning av avgifterna. Därför anser utskottet att en höjning av lotsningsavgifterna bör slopas på detta stadium och att höjningsbehovet bör bedömas på nytt våren 2003.

Upprustning av farleder och inre vattenvägskanaler.

En del av farlederna för handelssjöfart har slammats upp och om de inte rustas upp måste farledernas tillåtna djupgående minskas. Uppslamningen försvårar isbrytningen och ökar transportkostnaderna. Konstruktionerna i de inre vattenvägskanalerna är också ställvis mycket dåliga och kräver reparation.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 2 miljoner euro, varav 1,5 miljoner euro bör avsättas för upprustning av farleder och 500 000 euro för upprustning av inre vattenvägskanaler och för att förstärka kanaltraditionerna.

Momentet minskas med 151 000 euro och motsvarande tillägg görs på moment 31.99.62 för det nationella finansiella bidraget till EU-projekt. Motsvarande ändring görs i momentmotiveringen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 10 988 000 euro.

Anslaget får också användas till statens andel av den nationella medfinansieringen av förbindelser ingångna före 2003 och avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Anslaget får även användas för forsknings- och utredningsuppgifter för EU:s TEN-projekt.

(Tredje stycket som i RP 132/2002 rd)

77. Utvecklande av farledsnätet (reservationsanslag 3 år)

En arbetsgrupp som utarbetat ett program för långsiktig utveckling av havsleder och inre vattenvägar fick sitt betänkande färdigt i april 2002. De viktigaste arbetena enligt arbetsgruppen var att upprusta farlederna till Nordsjö, Nådendal, Brahestad och Fredrikshamn. Nästa år påbörjas upprustningen av farlederna till Nordsjö och Nådendal. Farleden till Lovisa skall enligt planerna upprustas först efter 2006, men utskottet menar att arbetet bör tidigareläggas. Hamnen är landets näststörsta hamn för trävaruexport och dessutom en spannmåls- och kolhamn. Det finns planer på att bygga ut hamnen till en containerhamn. Sjövartsverket har planer på att fördjupa fartygsleden till Lovisa till 9,5 meter för att fartyg skall kunna angöra hamnen med full last. Projektets kostnadsförslag går på 3,3 miljoner euro. Det finns en färdig utredningsplan om projektet, men någon byggplan har ännu inte gjorts upp.

Utskottet föreslår att momentet med stöd av budgetmotion BM 490/2002 rd ökas med 1 000 000 euro för att påbörja arbetet med att fördjupa farleden till Lovisa 2003 och att momentets motivering kompletteras med en avtalsfullmakt.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 523 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter för planering och andra förberedande arbeten i anslutning till utvidgnings- och nyinvesteringar i farleds- och kanalnätet, vilkas kostnadsförslag uppgår till ett betydande belopp, och anskaffning av anordningar samt i anslutning till motsvarande projekt som genomförs senare. Sjöfartsverket berättigas att ingå avtal om en fördjupning av farleden till Nådendal till ett totalkostnadsbelopp av högst 6 500 000 euro samt ett avtal om fördjupning av farleden till Lovisa till ett totalkostnadsbelopp av högst 3 300 000 euro.

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

I mitten av 1990-talet var bannätet i så dåligt skick att det var allvarligt hotat, men utvecklingstrenden vändes med hjälp av ett finansiellt tillskott mot slutet av årtiondet. Under 1997—2000 har i snitt 180 miljoner euro stått till förfogande för reinvesteringar i bannätet och 135 miljoner euro i år. För nästa år föreslås omkring 114 miljoner euro för reinvesteringar.

En så pass stor nedskärning i anslagen innebär bland annat att nödvändiga reparationer inte kan utföras och att fler driftsbegränsningar måste införas. I slutet av 2002 är driften begränsad på ca 350 km, men om finansieringen håller föreslagen nivå beräknas begränsningarna öka till 580 km 2005. När reparationerna minskar måste personal permitteras och uppskattningsvis 150—200 anställda sägas upp. Störst är behovet av extra finansiering för upprustning på banavsnitten Kouvola—Pieksämäki, Tammerfors—Jyväskylä, Ylivieska—Uleåborg, Pieksämäki—Kuopio och Lahtis—Imatra/Vainikkala. I norra Finland måste dessutom bangårdsarbeten utföras inför en förestående elektrifiering.

Momentet ökas med 4 000 000 euro för bangårdsarbeten i norra Finland. Finansieringen av övriga projekt måste säkerställas genom tillläggsbudgetar. Enligt utskottets mening är det också viktigt att banavsnittet Björneborg—Tammerfors förbättras så fort anslagssituationen medger det genom att t.ex. plankorsningar avskaffas.

Momentet minskas med 1 000 000 euro och motsvarande tillägg görs på ett nytt moment 31.99.62 under kapitel 31.99 för det nationella finansiella bidraget till EU-projekt.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 233 900 000 euro.

(Andra stycket som i RP 132/2002 rd)

Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen enligt förbindelser ingångna före 2003 och avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. (Utesl.)

78. Vissa banprojekt (förslagsanslag)

Avtalsfullmakten för genbanan Kervo—Lahtis är 331 miljoner euro och för nästa år föreslås 80 miljoner euro. För att projektet skall kunna drivas på det mest effektiva och ekonomiska sättet beräknas tilläggsbehovet vara omkring 35 miljoner euro mer i anslag nästa år än vad som föreslagits. Utskottet ser det som nödvändigt att detta felande anslag beaktas i en tilläggsbudget nästa år. Annars måste projektet bromsas upp, vilket ger upphov till extra kostnader.

Vidare är det enligt utskottets mening viktigt att järnvägarna fortsatt elektrifieras och att en elektrifiering av sträckan mellan Seinäjoki och Vasa börjar planeras.

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Till stöd för kollektivtrafiken föreslås 81 miljoner euro för nästa år, men enligt utredningar från kommunikationsministeriet behövs det 88,6 miljoner euro för att trygga den nuvarande servicen.

För köp av fjärrtrafikens tjänster och tågtrafikens närtrafiktjänster föreslås 37,5 miljoner euro. Enligt erhållen utredning var köpepriset för service av nuvarande standard och enligt höstens indexuppgifter omkring 38,4 miljoner euro. Om anslagen skärs ner på föreslaget vis finns det risk för indragningr i persontrafiken. Enligt preliminära planer kan persontrafiken på banavsnitten Karis—Hangö och Kotka—Kouvola eventuellt helt upphöra.

För statsunderstöd till subventionerade stads- och regionbiljetter föreslås 9,7 miljoner euro jämfört med att det behövs 11,4 miljoner euro för att bibehålla nuvarande nivå. I finansieringen av region- och lokaltrafiken planeras nedskärningar under de närmaste åren och länsstyrelserna måste redan i sina upphandlingsplaner för nästa år ta hänsyn till prognoserna om den finansiella situationen under 2004 och 2005. I anslaget för utvecklingsprojekt föreslås en nedskärning på ca 40 % jämfört med i år. Minskningen är avsedd som en tillfällig åtgärd och målet är att anslaget skall vara på sin tidigare nivå 2005.

Utskottet ser det som mycket viktigt att persontrafiken på järnvägarna kan fortsätta enligt gällande avtal och att mer resurser än vad som föreslagits avsätts också för biljettstöd. Också kännbara nedskärningar i region- och lokaltrafiken bör om möjligt undvikas.

Utskottet understryker att den offentliga finansieringen av forskning och utveckling av kollektivtrafiken inte får minskas permanent. Utveckling är ett primärt villkor för en fortsatt förbättring av kollektivtrafikens konkurrenskraft och trafikens effektivitet. Huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo får inte statligt stöd för sin trafikservice. Enligt utredning är en av orsakerna till detta att projekt för utveckling av kollektivtrafiken i stora städer får gott om statligt bidrag. Ju mer utvecklingsanslagen minskar, desto mindre blir de stora städernas andel av den statliga finansieringen av kollektivtrafiken.

Vidare är det viktigt att det avsätts adekvata resurser för utveckling av resecentraler. De underlättar resandet inte minst för människor med funktionshinder och äldre. Vidare är det angeläget att samverkan mellan tåg- och busstrafiken förbättras, vilket kan ske bl.a. genom samordning av reseinformationssystem och projekt för utveckling av biljettsystemen i tåg- och busstrafiken.

Vad gäller utveckling av persontrafiken poängterar utskottet att pendeltrafiken i högre grad bör styras över till kollektivtrafiken. Tågförbindelser som betjänar pendeltrafiken bör utvecklas framför allt mellan Åbo och Salo och Karis och huvudstadsregionen. Också möjligheterna att anlita taxi i köptrafiken i glesbygderna bör förbättras, menar utskottet.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 2 000 000 euro. I övrigt bör kollektivtrafikservicen tryggs genom interna anslagsöverföringar. Om detta inte lyckas, bör anslagssituationen tas upp i en tilläggsbudget nästa år. Enligt erhållen utredning är ett betydande underskott att vänta i kollektivtrafikanslagen speciellt 2004. För att säkerställa kontinuiteten i verksamheten och servicen gäller det nästa år att utreda bl.a. servicebehovet, möjligheterna att göra verksamheten effektivare och behovet av anslag under de närmaste åren.

I detta sammanhang vill utskottet ytterligare uppmärksamma kompetensen inom den finländska vagnbyggnadsbranschen och branschens framtidsutsikter i Finland. Talgo Oy:s tågvagnsfabrik sysselsätter inemot 500 anställda i Kajanaland, men i brist på beställningar har fabriken ställts inför stora svårigheter. De långsiktiga kollektivtrafiklösningarna i huvudstadsregionen kan därmed bidra till VR:s investeringsbeslut. Om Talgo Oy måste lägga ned verksamheten försvinner vår kompetens inom vagnbyggnadsbranschen småningom i betydande grad.

Sänkning av beskattningsvärdet på tjänsteförmånsbiljetter.

När riksdagen godkände budgeten för 2002 förutsatte den att en sänkning av beskattningsvärdet på tjänsteförmånsbiljetter beaktas vid skatteavgörandena för 2003. Enligt erhållen utredning har beredningen av ärendet inte fortsatt bland annat för att skattebasen inte skall försvagas. Utskottet anser att en sänkning av beskattningsvärdet på tjänsteförmånsbiljetter bör jämställas med beskattningen av en tjänsteförmånsbil. Vidare menar det att beredningen av projektet absolut bör fortsätta och att saken bör beaktas i skatteavgörandena för 2004.

Stöd för flygtrafiken.

Enligt 23 § i lagen om tillståndspliktig persontrafik på väg får flygtrafiktjänster köpas genom anslag som anvisats i statsbudgeten. På grund av EU-lagstiftning är stöd för flygtrafiken ett problem och också med hänsyn till det knappa anslaget har det varit motiverat att lämna flygtrafiken utan stöd. I samband med den andra tilläggsbudgeten för 2002 beslutades det att Nyslotts stad beviljas ett anslag för att sänka resebiljettpriserna för att säkerställa flygtrafikförbindelserna i Nyslottsregionen. Dessutom har kommunikationsministeriet tillsatt en arbetsgrupp som bland annat skall utreda frågor som har med stödet för flygtrafik att göra och om underhållet av lågtrafikerade flygplatser är ordnat på ett lämpligt sätt eller inte. Arbetsgruppens mandat går ut den 15 april 2003.

Utöver Nyslott finns det också andra orter i Finland där det är osäkert om flygtrafiken kan fortsätta eller inte. Å andra sidan finns det bl.a. internationell exportindustri i dessa städer och på den punkten är fungerande flygtrafikförbindelser absolut nödvändiga. Utskottet anser att det är motiverat att trygga flygtrafiken om det finns något särskilt skäl för att bevilja stöd. Ett sådant särskilt skäl kan vara t.ex. att säkerställa nödvändiga flygförbindelser för näringslivet och den internationella exportindustrin.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 83 000 000 euro.

(Andra, tredje och fjärde stycket som i RP 132/2002 rd)

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Väderradaranläggningarna i Finland bildar ett nätverk som täcker nästan hela landet, men i södra och mellersta Österbotten är radarnätverkets täckning svag. Detta förorsakar speciella problem bland annat för säkerheten i vägtrafiken i området. Väderradarinformation behövs också inom jordbruket och luftstridskrafterna. En väderradar är också viktig med tanke på verksamheten i den flygutbildningscentral som planeras till Kauhava. En väderradar i Österbotten förbättrar förutsättningarna för uppföljning av meteorologiska fenomen och vädertjänst både regionalt och också i hela landet. Kostnadskalkylen för en väderradar är 1,7 miljoner euro.

Utskottet noterade ärendet redan i sitt betänkande om årets budget. Utskottet anser att frågan fortfarande är mycket viktig och skyndar på genomförandet.

Utskottet finner det också angeläget att den forskning som hänför sig till klimatförändringen fortgår och att adekvata resurser riktas till forskningen.

62. Statlig medfinansiering för kommunikationsministeriets vidkommande för porjekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag)

Den nationella medfinansieringen för kommunikationsministeriets förvaltningsområde betalas i dagsläget från momenten 31.24.21, 31.40.21 och 31.30.21. Anslagen under momentet är tvååriga reservationsanslag. Inom de flesta förvaltningsområdena framställs medfinansieringen i budgeten under s.k. sammanförande moment och anslagen framställs som en bevillningsfullmakt. På grund av det ovanstående har det varit svårt att föra statistik över medfinansieringen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde och tillgången till den nationella finansieringen har också varit oklar.

Utskottet föreslår att ett nytt moment 31.99.62 intas under kapitel 31.99, enligt BM 1133/2002 rd, och att under momentet beviljas 5 155 000 euro för statlig medfinansiering för EU:s strukturfonder. Motsvarande anslagsminskningar görs under moment 31.24.21, 31.30.21 och 31.40.21.

62. Statlig medfinansiering för kommunikationsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 5 155 000 euro.

År 2003 får nya beslut om beviljande fattas för sammanlagt 5 726 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av den statliga medfinansieringen av projekt för genomförande av mål 1 och 2-program, gemenskapsinitiativen och innovativa åtgärder vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momentet 26.98.61 användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan.

78. Byggande av trafikförbindelser till Nordsjö hamn (förslagsanslag)

Riksdagen har i tidigare ställningstaganden konstaterat att hamnprojektet i Nordsjö är viktigt för huvudstadsregionen, hela landets näringsliv och dess konkurrenskraft. Helsingfors hamn har en mycket stor betydelse för utrikeshandeln eftersom värdet av de transporter som sker genom hamnen uppgår till ca 30 % av Finlands utrikeshandel och till 40 % av värdet av sjötransporterna. Helsingfors stad står för byggnadskostnaderna för den egentliga hamnen. Dessutom betalar Helsingfors hälften av kostnaderna för trafiklederna, om vilket staten och Helsingfors stad har ingått ett skriftligt av tal i januari 2002. Parterna betalar likaså hälften var av de kostnader som eventuellt föranleds av att budgeten överskrids. Projektet beräknas medföra kostnader för staten åren 2003—2008 till ett belopp om 103,7 miljoner euro, vilket enligt planerna skall återfås i och med att Mellersta Böle stadsplaneras.

Riksdagen har starkt understrukit betydelsen av att byggandet av trafikförbindelser till hamnen sker genom särskild finansiering. Riksdagen upprepar att byggandet av trafikförbindelserna till Nordsjö inte får försena andra planerade investeringar i trafikleder. Andra hamnars konkurrenskraft och trafikmässiga villkor måste likaså säkerställer.

22. Arbetskrafts- och näringscentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Anslaget får användas bl.a. till tjänster för utvecklande av små och medelstora företag samt för rådgivnings- och informationstjänster till sådana företag. På prioritetslistan i fråga om utvecklingstjänster står 2003 att främja företagsamhet och nyetablering, utveckla företagsledningsförmågan, främja marknadsförings- och internationaliseringsberedskapen och stödja generationsväxlingar i företagen.

Arbetskrafts- och näringscentralerna spelar en viktig roll när det gäller att främja den regionala näringspolitiken. De går ut med information och handledning till i synnerhet nyetablerade företag och hör till de unga aktörerna när det gäller att ta fram finansiering i initialskedet.

Centralerna styr företagen först och främst genom rådgivning på ort och ställe. Centralerna gör också kontrollbesök hos kunderna i enlighet med EU:s krav. Därför slår den generella nedskärningen av reseanslagen med 10 % hårt mot den primära uppgift som ålagts arbetskrafts- och näringscentralerna. Särskilt i norra och östra Finland där avstånden är långa och bebyggelsen gles blir det svårt för centralerna att fullfölja sitt uppdrag på grund av nedskärningarna. Det är dock nödvändigt med rådgivning för att stimulera företagsamheten och hålla uppe sysselsättningen i regionerna.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att nedskärningarna får olika konsekvenser på lokal nivå. I synnerhet som konjunkturutvecklingen varit trög under en längre tid och den strukturella arbetslösheten är hög, kan konsekvenserna vara till den grad fatala i landets norra och östra delar att någonting måste göras. Utskottet understryker vikten av att situationen bevakas aktivt.

22. Statens tekniska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag om 63 138 000 euro. Beloppet har minskats med 957 000 euro på grund av den allmänna kalkylmässiga nedskärningen i fråga om resekostnader. Statens tekniska forskningscentral bedömer att följdverkningarna av minskningen motsvarar kostnaderna för 80 årsverken.

Enligt utredning till utskottet har resekostnadsnedskärningen räknats ut på basis av de totala resekostnaderna för centralen. De inkluderar även resekostnaderna i anknytning till all avgiftsbelagd forskning och annan verksamhet som bedrivs med pengar från utomstående finansiärer. Eftersom endast 28 % av centralens verksamhet är budgetfinansierad, är nedskärningen 689 000 euro för stor. Utredningen till utskottet ger vid handen att alla nettobudgeterade inrättningars resekostnader har skurits ned på samma sätt. Men proportionellt sett slår nedskärningen hårdast mot Statens tekniska forskningscentral.

Forskningscentralen har vid expertutfrågningen uppgett att anslagsminskningen i avgörande grad försämrar dess möjligheter att bedriva forskning och utveckling. Forskningscentralen behöver budgetpengar för att kunna utveckla sitt kunnande och fortsätta med sitt i bl.a. regionalt hänseende viktiga arbete. Utan adekvata offentliga resurser hotar forskningscentralen att omvandlas till en ingenjörs- och konsultbyrå utan forskningsinslag då den tvärtom borde ligga i framkanten av den tekniska utveckling för att fullgöra sitt uppdrag. Statens tekniska forskningscentral måste ha möjligheter att bedriva forskning också i framtiden och därför föreslår utskottet ett uttalande om detta.

27. Teknologisk forskningsverksamhet (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakten under momentet föreslås bli ökad med 2 miljoner euro från bevillningsfullmakten under moment 32.20.83.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 132/2002 rd)

År 2003 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 137 709 000 euro.

(Stycke 3 som i RP 132/2002 rd)

40. Bidrag till teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakten under momentet föreslås bli ökad med 2 miljoner euro från bevillningsfullmakten under moment 32.20.83.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 132/2002 rd)

År 2003 får nya beslut om bidrag fattas till ett belopp av högst 153 687 000 euro.

(Styckena 3 och 4 som i RP 132/2002 rd)

83. Lån för teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag)

Det ekonomiska läget och bl.a. det faktum att det blivit svårare att få riskkapital återverkar enligt utredning till utskottet särskilt på små och medelstora företag utanför tillväxtcentra. Vissa företag har svårigheter med att betala tillbaka de lån de fått för produktutveckling. Sakkunniga som utskottet hört har gjort gällande att problemet kunde lindras om Teknologiska utvecklingscentralen vid behov fick omvandla ett lån i form av främmande kapital eller en del av det till ett lån i form av eget kapital, exempelvis när detta räddar i litet eller medelstort företag från konkurs vid ekonomisk regression. Utskottet anser att förslaget är motiverat och föreslår en ändring på denna punkt.

Utskottet finner det också motiverat med en större flexibilitet i fördelningen villkorslån kontra kapitallån. Utskottet föreslår därför att fördelningen i lån i form av främmande kapital respektive eget kapital i momentets beslutsdel flyttas över till förklaringen och samtidigt betraktas som en planmässig men inte bindande fördelning.

I och med att den offentliga finansieringens andel krympt har enligt information till utskottet t.ex. tidsbandet för FoU-projekt blivit kortare. För att forskning och utveckling skall kunna bedrivas under en tillräckligt lång tid menar utskottet att Teknologiska utvecklingscentralen med fördel kunde ges större bevillningsfullmakter under forsknings- och bidragsmomenten på bekostnad av lånemomentet. Utskottet föreslår därför att 2 miljoner euro av bevillningsfullmakten under momentet flyttas över till moment 32.20.27 och 2 miljoner euro till moment 22.20.40 så att bevillningsfullmakten under respektive moment ökar med 2 miljoner euro. Vid behov kan effekterna av detta på momentens anslag beaktas i en tilläggsbudget 2003.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 132/2002 rd)

År 2003 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 71 890 000 euro (utesl.).

(Stycke 3 som i RP 132/2002 rd)

Lån får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknik och att utveckla teknologi som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och hälsovård samt för företagsekonomiskt utnyttjande av resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Lån får främst beviljas små och medelstora företag för i första hand konkret riskfylld produktutveckling och produktprofilering. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till sådant resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har teknologiska utvecklingscentralen rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som bestäms genom statsrådets beslut (461/1998) förlänga låntagarens återbetalningstid, ändra ett lån i form av främmande kapital eller delar av det till ett lån i form av eget kapital eller att i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna av små och medelstora företag. I fråga om andra än små och medelstora företag kan detta förfarande tillämpas endast av särskilt tungt vägande skäl.

44. Regionalt transportstöd (förslagsanslag)

Det regionala transportstödet gäller till utgången av 2003. Stödet ligger på samma nivå som 2002.

Transportstödet beräknas utifrån landarealen med exkludering av vattenområdena. Härigenom får de små och medelstora företagen i östra Finland en klar konkurrensnackdel jämfört med företag i länder där vägnätet inte splittras av vattenområden och där transportstödet har en större räckvidd än i Finland. Nackdelen kommer tydligast till synes i konkurrensen mellan Finland och Sverige när det gäller sågbranschens transporter.

Utskottet vill som för ett år sedan fästa uppmärksamheten på den grava konkurrensnackdel som uppstår till följd tillämpningen av grunden för fastställande av transportstödet och föreslår ett uttalande i saken.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Inom statens företagspolitik är en rad utmärkta utvecklingsprojekt på gång. Syftet med dem är att underlätta för nyetableringar, hjälpa företag att komma ut på marknaden och ge företagen bättre villkor. Som exempel på sådana projekt kan nämnas ett brett upplagt företagarprojekt och det strategiska arbetet för en regional näringspolitik. Projekten och deras mål och prioriteringar är enligt utskottets mening viktiga för att främja företagens kunnande och för att öppna nödvändiga samarbetskanaler. En annan positiv sak är att man så snabbt som möjligt går in för att bedöma effekterna av verksamheten, något som redan gjorts i företagarprojektet. Det gör att planeringen och de därpå följande åtgärdsförslagen kan riktas in på nyckelområden som är relevanta för företagarna.

Utskottet är dock oroligt för att de traditionella företagsstöden tryter. Flera av de utfrågade experterna har kunnat berätta att arbetskrafts- och näringscentralerna titt och tätt blir tvungna att avslå genomförbara projekt som uppfyller stödvillkoren. Behovet av stöd är enligt vissa bedömningar dubbelt så stort som anslagen. Det här är ett problem, menar utskottet, inte bara med hänsyn till de rådande konjunkturerna utan också på långre sikt med tanke på framtagningen av innovationer. Utskottet vill också lyfta fram de företag som är verksamma utanför EU:s målområden eller områden som berörs av övergångsperioden och menar att företagsstödsfullmakten absolut bör användas för att hjälpa upp deras ställning.

Ett annat problem som påtalats vid sakkunnigutfrågningen är att stödet är alltför kort i och med att bevillningsfullmakterna bara gäller ett fiskalt år. Många arbetskrafts- och näringscentraler har utnyttjat sin årliga bevillningsfullmakt redan innan hösten är slut. Stödberättigade projekt har därför senarelagts eller flyttats över till följande år.

De företagspolitiska åtgärderna är enligt utskottets åsikt viktiga inte bara av ovan nämnd anledning utan också för att regionerna skall utvecklas och Finland fortfarande ha små och medelstora företag. Den förestående storskaliga generationsväxlingen i familjeföretag kräver också den stöd. En aktiv företagspolitik kan också jämna ut sysselsättningseffekterna under en lågkonjunktur. Stöd bör ges i synnerhet åt företag som investerar i framtiden, siktar på internationella marknader och bidrar till ökad export, anser utskottet.

Det är angeläget, anser utskottet, att hålla ett öka på hur anslaget räcker till.

24. Konsumentklagonämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 1 415 000 euro vilket är 102 000 euro mer än i fjol.

I sitt eget budgetförslag anförde Konsumentklagonämnden ett tillägg om 184 000 euro, vilket bl.a. inkluderade anskaffning av ett nytt diariesystem. Enligt utredning till utskottet upphörde stödet till och upprätthållandet av det nuvarande diarieregistret vid årsskiftet 2002—2003 och inga anslag har anvisats för att ersätta registret. Enligt Konsumentklagonämndens egna beräkningar kostar anskaffningen av ett nytt system 60 000—80 000 euro. Dessutom måste nämndens föråldrade tekniska miljö förnyas, vilket kostar uppskattningsvis 20 000 euro.

Anhopningen av ärenden hos Konsumentklagonämnden har i många sammanhang uppmärksammats. Situationen har ansetts otillfredsställande med avseende på kundernas rättsskydd. Utskottet anser att de tekniska förutsättningarna för nämndens arbete bör uppdateras. Utskottet föreslår därför en ökning av momentet med 100 000 euro för anskaffning av ett nytt diariesystem.

Momentet ändras på följande sätt:

Under momentet beviljas 1 515 000 euro.

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 5 160 000 euro, vilket 1 549 000 euro mer än i fjol. Anslaget får användas bl.a. för ersättning enligt lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (713/2000) till dem som ordnar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster. Med anslaget stöds också ett tidsbundet program för främjande av frivilliga skuldsaneringar. Enligt beräkningar kommer programmet att omfatta 60 000—70 000 kunder. Anslaget täcker utgifterna för avlönande av ca 130 ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare i huvudsyssla, vilket innebär en ökning med 50 personer.

Då lagen om eknomisk rådgivning och skuldrådgivning stiftades — och sedan trädde i kraft i början av 2001, var utgångspunkten den att dimensioneringen av de resurser som verksamheten förutsätter justeras i samband med 2003 års budgetförslag. De skuldrådgivare som utskottet har hört har ansett att den föreslagna anslagsökningen i sin helhet åtgår till lönekostnader för den tilläggspersonal som behövs för programmet för frivillig skuldförlikning som staten och bankerna driver. Några extra resurser lösgörs således inte för den egentliga basrådgivningen, som fortsättningsvis dras med långa kundköer och stor press på arbetstagarna. Enligt experternas bedömning minskar det ovan nämnda skuldförlikningsprogrammet inte heller behovet av egentlig skuldrådgivning eftersom antalet svåra och tidsödande fall inte ser ut att minska.

Utskottet ser med oro på hur skuldrådgivningen har utvecklats: medborgarnas skuldsättning visar en uppåtgående trend och köerna till skuldrådgivningen har blivit längre. Utöver det ordinarie arbetet skall skuldrådgivarna också ansvara för det nya uppgiftsområde som kallas ekonomisk rådgivning. Det mål som riksdagen har uppställt, dvs. en skuldrådgivare och ett byråbiträde per 40 000 invånare, har ännu inte uppnåtts och skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. På många orter finns det endast en rådgivare per 60 000 kunder och väntetiden till deras mottagningar är lång, allt från flera månader till rentav ett halvt år. Många skuldrådgivare arbetar på gränsen till sin förmåga och hinner inte sätta in nya skuldrådgivare i uppgifterna. Det finns också tecken på att överskuldsättning resulterar i också annan skuldsättning av många olika slag.

Skuldrådgivarna har föreslagit att anslaget höjs med 9,5 miljoner euro. En kännbar höjning av anslaget anses föra med sig besparingar i statens utgifter på andra områden t.ex. då det gäller rättsväsendet, kostnader för fria rättegångar samt sänkta utgifter för social- och hälsovården.

Utskottet anser att det i nästa års statsbudget skall anvisas anslag också för skuldrådgivarnas grundläggande uppgifter. Utskottet föreslår därför att momentet ökas med 700 000 euro.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas 5 860 000 euro.

(2 och 3 stycket som i RP 132/2002 rd)

40. Företags internationalisering branschvis (förslagsanslag)

Under momentet har föreslagits 18 273 000 euro.

Anslaget får användas till sådana gemensamma projekt som företagsgrupperingar genomför tillsammans och som syftar till att främja export, finsk kultur och internationalisering.

Anslaget får även användas till sådana åtgärder för stödjande av företagsinternationalisering och marknadsföring utomlands som genomförs inom projektet TräEuropa och i vilka företag deltar.

Syftet med projektet TräEuropa är att förbättra möjligheterna att exportera finländska träprodukter genom att utveckla användningen av dessa produkter i Europa. Åtgärderna riktas närmast till EU:s medlemsländer samt till Baltikum och området kring S:t Petersburg. Kampanjen inriktas på att utveckla möjligheten att använda träprodukter särskilt i byggande och inredning, på åtgärder som främjar exporten samt på utvecklingsprojekt som siktar på ökad export. Arbetet i Baltikum och på området kring S:t Petersburg koncentrerar sig dels på att utveckla dessa områden som ett marknadsområde för finländska produkter, dels på att öka och stödja användningen av trä i dessa länder.

Utskottet menar att projektet är ett viktigt branschprojekt för internationalisering och anser att genomförandet av projektet i full skala bör säkerställas utifrån den överenskomna verksamhetsplanen.

40. Energistöd (förslagsanslag)

År 2003 får energistöd beviljas för högst 31 228 000 euro. Bevillningsfullmakten har ökat med över 50 % från år 2000, då den uppgick till 19,5 miljoner euro. Utskottet ser positivt på utvecklingen men påpekar att ökningen också är nödvändig för att den nationella klimatstrategin skall kunna genomföras. Den fullmakt som nu föreslås ligger nära det belopp man bedömt att klimatstrategin behöver. Enligt denna bedömning bör den årliga grundfinansieringen av energistödet uppgå till ca 35 miljoner euro åren 2002—2010. Dessutom behövs vart trejde år ett stöd på ca 25 miljoner euro för demonstrationsprojekt.

Användningsändamålet för energistödet motsvarar energipolitikens viktigaste syften, dvs. att säkerställa tillgången till en konkurrenskraftig och tillförlitlig energi och att nå upp till de mål som följer av internationella förpliktelser på miljöns område. Det är viktigt att främja dessa målsättningar både med avseende på den nationella konkurrenskraften och miljökraven. Utskottet anser därför att den ökade bevillningsfullmakten är motiverad och konsekvent med beaktande av riksdagens viljeyttring i samband med kärnkraftsbeslutet.

Enligt utredningen till utskottet används energistödet nästan uteslutande för att stödja projekt som främjar användning av förnybara energikällor och energisparande. Av de stöd som beviljades t.ex. 2001 riktades ca 62 % till användningen av träenergi, 20 % till energisparande, 9 % till vindkraft och 9 % till övriga förnybara energiformer.

Utskottet menar att investeringsstöden har en mycket stor betydelse då det gäller att i en nära framtid öka användningen av förnybara energikällor och att spara energi. Utöver stödbeloppen är därför frågan om stödets inriktning mycket viktig. De experter som utskottet har hört har lagt fram utredningar enligt vilka investeringsstödet är ett nödvändigt instrument för att marknadsföra helt ny teknologi men ineffektivt då det gäller att öka användningen av sådan teknologi som redan finns på marknaden. I vissa fall kan investeringsstöden rent av ha negativa verkningar på ibruktagandet av teknologi.

Konkurrenskraften mellan olika energiformer beror långt på vilka kostnader som beräknas ingå i energipriset. Utskottet anser därför att det är viktigt att utreda i vilken mån det är motiverat att inkludera s.k. externa kostnader i de olika energiformernas priser. Den förnybara energins ekonomiska konkurrenskraft förbättras avsevärt om dessa kostnader beaktas. Utskottet menar att denna utgångspunkt också ger en god grund för beslutet om inriktningen av stöden.

Demonstrationsstöd

I nästa års budgetförslag ingår inte något anslag som är avsett för demonstration av nya teknologier på det sätt som föreslås i handlingsplanen för förnybara energikällor från 1999 och i det nationella klimatprogrammet från år 2001. I samband med att utskottet har hört experter har det emellertid framgått att handels- och industriminsteriet har beredskap att ansöka om finansiering t.ex. genom tilläggsbudgetförfarandet så snart en eller flera lämpliga ansökningar lämnas in. Utskottet har uppmärksamgjorts på att förbindelser att finansiera demonstrationsprojekt överensstämmer med principbesluten.

Enligt utredning till utskottet pågår redan nu flera omfattande projekt inom ramen för ny teknologi.Vissa projekt hänför sig till användningen av bioenergi och vindkraft, andra till energisparande. Flera projekt där ny teknologi har utprovats i liten skala är nu i det skedet att de kan börja förverkligas. Det är därför viktigt att berörda parter är på det klara med i vilken utsträckning staten är beredd att delta i demonstrationsfinansieringen av projekten. Utskottet föreslår ett uttalande om detta.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I det inkomstpolitiska avtalet för 2001—2002 kom parterna överens om att resurserna för och den fortsatta utvecklingen av arbetarskyddsdistrikten skulle utredas av en trepartsgrupp. Arbetsgruppen blev klar med sitt enhälliga förslag i november 2001. För 2003—2006 lade arbetsgruppen fram tio förslag till åtgärder. Förslagen kräver en årlig anslagsökning på cirka 458 000 euro i statsbudgeten. I budgetpropositionen avsätts dock bara en del av det belopp som arbetsgruppen föreslår för utveckling av verksamheten i arbetarskyddsdistrikten. Enligt vad utskottet har erfarit är en anslagsökning av nöden för att pensionsavgångarna skall kunna ersättas med ny personal och kompetens kunna föras över till nya inspektörer.

Momentet ökas med 200 000 euro. Behovet av ett ökat anslag skall beaktas i en tilläggsbudget för nästa år.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 21 506 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 132/2002 rd).

51. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag)

Staten har kunnat betala ut ett bidrag vid internationell adoption sedan den 1 december 2002, då en lag om ändring av lagen om moderskapsunderstöd trädde i kraft. Bidraget är viktigt för tack vare det kan också personer med sämre ekonomiska förhållanden adoptera från utlandet.

Det finns drygt 2 000 barn i Finland som är adopterade från utlandet. Familjerna behöver stöd och hjälp både före och efter en adoption. På senare tid har verksamhet med adoptionskuratorer startat. Där ingår bl.a. telefonjour och utbildning av olika yrkesgrupper. Det svenska kompetenscentret inom det social området arbetar över hela landet och också på två språk och har varit aktivt med och utvecklat verksamheten med adoptionskuratorer.

Kompetensen när det gäller internationella adoptioner är inte särskilt utbredd på riksplanet. Utskottet anser det viktigt att rådgivningen om internationella adoptioner effektiviseras och att verksamheten får tryggad finansiering.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Psykiatrisk rehabilitering för barn och unga

Folkpensionsanstalten ordnar terapi för barn och unga i åldrarna 5—25 år samt anknytande vägledning och stöd för föräldrarna. Dessutom ordnas det t.ex. familjerehabilitering och tillhörande projekt. Åren 2000—2002 fick Folkpensionsanstalten sammanlagt 10,43 miljoner euro för projektet psykiatrisk rehabilitering för barn och unga.

Enligt vad utskottet har erfarit var behovet av psykiatrisk rehabilitering för barn och unga betydligt större än man räknat med och verksamheten har expanderat mycket. Redan våren 2001 beräknades utgifterna för i år uppgå till 10 miljoner euro. Därför fick verksamheten ett tillläggsanslag från medlen för behövsprövad rehabilitering. I budgeten för nästa år avsätts sammanlagt 95 miljoner euro för behovsprövad rehabilitering. Av beloppet skall enligt planerna 11 miljoner euro användas till psykiatrisk rehabilitering för barn och unga. Enligt vad utskottet har erfarit krävs det sammanlagt 14 miljoner euro för att påbörjade projekt skall kunna fortsätta och för att nya barn skall kunna tas med i verksamheten.

Utskottet påpekar att den psykiatriska vården för barn och unga har kunnat effektiviseras avsevärt tack vare den behovsprövade rehabilitering som Folkpensionsanstalten tillhandahåller. Rehabiliteringen är dessutom en viktig stödtjänst när öppenvården är så överbelastad. Utsktotet understryker att anslaget måste dimensioneras med hänsyn till att projekten måste få fortsätta och att nya barn och unga samt deras familjer måste kunna tas med i projekten. För barnet och hela familjen är det av största vikt att rehabilitering kan sättas in på ett tidigt stadium. Bristfällig rehabilitering kan senare leda till avsevärt större kostnader för institutionsvård.

Utskottet föreslår att anslaget för kostnaderna för Folkpensionsanstaltens behovsprövade rehabilitering höjs med 3 miljoner euro och att anslaget särskilt skall avsättas för barn- och ungdomspsykiatrisk vård. I detta läge föreslår utskottet inga ändringar i momentets slutsumma, utan eventuella tilläggsanslag måste beaktas i en tilläggsbudget.

Rehabilitering för gravt handikappade över 65 år

Enligt 3 § lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten ordnar Folkpensionsanstalten inte medicinsk rehabilitering för gravt handikappade över 65 år, utan ansvaret för rehabiliteringen överförs på hälsovården när personen ar fyllt 65 år. För många gravt handikappade innebär detta att rehabiliteringen tar slut alternativt reduceras.

I samband med behandlingen av rehabiliteringsredogörelsen våren 2002 förutsatte riksdagen att regeringen utreder möjligheterna att integrera gravt handikappade över 65 år i den lagstadgade medicinska rehabiliteringen.

Social- och hälsovårdsminsiteriet utreder för närvarande, vilka problem det kan medföra att ordna denna typ av rehabilitering och vilka andra möjligheter det finns. Om rätten att få medicinsk rehabilitering utvidgas till personer över 65 år kommer de årliga kostnaderna att öka med ungefär 84 miljoner euro, visar beräkningar.

Att trygga tillgången till rehabilitering är en stor uppgift och utmaning de närmaste åren. Utskottet anser det viktigt att det pågående utredningsarbetet kommer fram till användbara lösningar för effektiviserad rehabilitering. Detta vore viktigt bl.a. för att behovet av institutionsvård skall reduceras. Utskottet påpekar dessutom att behovet av individuell rehabilitering och kontinuitet i verksamheten måste beaktas under en övergångsperiod, när systemet ses över.

Folkpensionsanstaltens solvens och tryggad finansiering

Enligt vad utskottet har erfarit räcker minimibestämmelserna för folkpensions- och sjukförsäkringsfonden inte till för att trygga likviditeten i systemet. Framför allt finansieringen av sjukförsäkringen är i stor obalans. År 2003 kommer sjukförsäkringsfonden att behöva cirka 629 miljoner euro i garantibelopp från staten.

Enligt utskottet är det nödvändigt att social- och hälsovårdsminsiteriet betalar ut ett förskott på garantibeloppet redani januari på samma sätt som i år. Enligt vad utskottet har erfarit behövs likviditetstillskottet först i december 2003 om ett förskott på cirka 200 miljoner euro på garantibeloppet betalas ut i januari.

Utskottet hänvisar till sina tidigare ståndpunkter och påpekar att det krävs stabilare och mer långsiktiga lösningar för att trygga finansieringen av Folkpensionsanstalten och framför allt att undanröja obalansen i sjukförsäkringen . I betänkandet FiUB 13/2002 rd påpekade finansutskottet nyligen att finansieringen måste bygga på en stabilare grund än årliga särlagar. Olika typer av finansieringsmodeller har behandlats bl.a. i en rapport från en kommission som utrett de social utgifterna och finansieringen av den sociala tryggheten i ett längre perspektiv. Det fortsatta arbetet pågår fortfarande.

Utskottet påpekar att lösnngar på problemen med finansieringen av och likviditeten för Folkpensionsanstalten tas fram enligt ett tidsschema som tillåter att modellerna kan beaktas när budgeten för 2004 läggs upp.

Kostnadseffekterna av riksdagens ändringar i budgetlagarna

Riksdagen har ändrat regeringens proposition med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen och lagen om rehabiliteringspenning (RP 148/2002 rd). Ändringarna innebär att den årliga självrisken för läkemedel inte höjs. Besparingen på 16,9 miljoner euro i propositionen minskar till 12,9 miljoner euro. Följaktligen ökas momentet med 4 000 000 euro.

Riksdagen har också ändrat regeringens proposition med förslag till lag om ändring av läkemedelslagen och sjukförsäkringslagen (RP 165/2002 rd). Ändringarna innebär att ikraftträdelsen skjuts fram med tre månader. Den planerade besparingen på 15 miljoner euro minskar till 11 miljoner euro. Följaktligen ökas momentet med 4 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 699 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt sjukförsäkringslagen (364/1963), lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991) och lagen om rehabiliteringspenning (611/1991). Anslaget får också användas till betalning av statsandel enligt lagen om ersättning av statens medel för vissa kostnader för lantbruksföretagares företagshälsovård (859/1984). Av sjukförsäkringsfondens medel får högst 98 000 000 euro användas till kostnader för behovsprövad rehabilitering enligt lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten.

50. Ersättning för skada, ådragen i militär-tjänst (förslagsanslag)

Då riksdagen godkände budgeten för 2002 förutsatte den att regeringen lämnar en proposition om ersättning enligt militärskadelagen också i de fall uppkomsten av sjukdomen har anknytning till de exceptionellt skakande upplevelserna under partisanernas attacker 1939—1945. Någon sådan proposition har inte lämnats. Utskottet påskyndar ärendet och påpekar att det är fråga om ett principiellt viktigt ärende med ringa kostnadseffekter.

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Tandvård.

Åldersgränserna för tandvården slopades och den statsstödda vården utvidgades till att omfatta hela befolkningen den 1 december 2002. Då hela befolkningen börjar omfattas av samhällsstödd tandvård är detta en ytters betydande hälso- och socialpolitisk reform. Patienternas jämlikhet ökar och var och en kan få tandvård som åtminstone i viss mån stöds av samhället. Utbudet av tjänster är dock mycket olika på olika orter och tillgången till kommunal vård motsvarar inte behovet i alla kommuner. En orsak till detta är att det inte finns tillräckligt med personal inom den orala hälsovården. Verksamhetspraxis inom den kommunala tandvårdenkan också utvecklas ytterligare och tillgången till vård därigenom förbättras.

I enlighet med reformen vilar huvudansvaret för tillgången till tandvårdstjänster på kommunerna men, då tjänster skall tillhandahållas hela befolkningen, kräver detta att också privata tandläkartjänster utnyttjas. Över hälften av de orala hälsovårdstjänsterna för vuxna har getts till den privata sektorn. För privata tjänster betalas ersättning enligt sjukförsäkringslagen som senaste reviderades 1989. Hur den nu genomförda reformen påverkar patientströmmarna kan inte förutsägas med någon större exakthet, eftersom patienterna fritt kan välja mellan kommunal eller privatvård om kommunen kan tillhandahålla tjänster så att de motsvarar efterfrågan.

Utskottet finner det viktigt att verksamhets- och arbetsfördelningspraxis inom den kommunala tandvården vidareutvecklas. Utskottet anser ytterligare att det är skäl att följa hur reformen påverkar mänskornas användning av tjänsterna, utbudet av tjänster och vårdkostnaderna inom båda tjänstesektorerna.

(37). Statsbidrag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjäsnter samt för förkortande av undersöknings- och vårdköerna (Reservationsanslag 3 år)

Riksdagen har under tre efter varandra följande år anvisat ett anslag för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster. Anslaget var 70 miljoner mark år 2000, 45 miljoner mark år 2001 och 3 160 000 euro år 2002. För nästa år har inget särskilt anslag föreslagits för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster utan anslagsbehovet har beaktats i form av en höjning av statsandelarna. Dessutom föreslås ett statsunderstöd på 15 miljoner euro för service för barn och unga som löper risk att bli utslagna.

De barn- och ungdomspsykiatriska tjänsterna har kunnat förbättras med hjälp av det särskilda anslaget för dem. Med anslaget har bl.a. inrättats tidsbundna och ordinarie tjänster och flera projekt för utveckling av mentalvårdstjänster inletts och utbildningsprogram har genomförts.

Enligt utredning äventyras möjligheterna att fortsätta projekten då det särskilda anslaget dras in. Samtidigt bromsas den positiva utvecklingen. Vårdgarantisystemet fungerar ännu inte klanderfritt. Utförda utredningar visar att endast hälften av sjukvårdsdistrikten kan garantera att vård ges inom tre veckor. Den största orsaken till att vården dröjer är resursbrist, men inte heller tjänstestrukturen fungerar ännu till alla delar. Bland barn och ungdomar antas också finnas ett stort dolt behov av vård. Under de senaste åren har ungdomar allt oftare tagits inför vård mot sin vilja. Detta anses bero på att de störningar som drabbar de unga blir allt svårare och även på bristen på öppna tjänster.

Utskottet finner det motiverat att anvisa ett särskilt anslag för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster ännu nästa år. Enligt utskottets uppfattning bör framför allt den barn- och ungdomspsykiatriska beredskapen inom bashälsovården utökas. Också vårdkedjorna och vårdnätverken måste fås att fungera bättre. Utskottet hänvisar ytterligare till sina tidigare överväganden och betonar än en gång betydelsen av att stärka skolhälsovården och dess villkor som ett led i tillhandahållandet av barn- och ungdomspsykiatriska tjänster.

På grundval av budgetmotionerna BM 449/2002 rd och BM 521/2002 rd föreslår ut-skottet att moment 33.32.37 som strukits ur budgeten återinförs, och att momentrubriken ändras och att momentet anvisas 4 700 000 euro för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster.

Ett nytt moment tilläggs enligt följande:

Under momentet beviljas 4 700 000 euro.

Anslaget får användas för att stödja barns och ungas psykiska utveckling, förebygga störningar och säkerställa den psykiatriska vården. Statsunderstödet utbetalas på grunder som statsrådet särskilt bestämmer genom förordning. (Nytt)

39. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området (fast an-slag)

Verksamheten vid kompetenscentrumen inom det sociala området pemanentades i början av 2002. Kompetenscentrumen har till uppgift att tillsmmans med övriga aktörer inom det sociala området se till att sakkunskapen inom det sociala området utvecklas och förmedlas.

För verksamheten vid kompetenscentrumen föreslås ett statsunderstöd på 3 miljoner euro för nästa år. Enligt utredning är det meningen att verksamhetens volym skall växa bl.a. genom olikas lag av projektfinansiering och genom ett särskilt statsunderstöd avsett för forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet inom det sociala området. Behovet av basfinansiering bedömdes dock ursprungligen vara något större än det nu föreslagna.

För att resursanvändningen skall vara ändamålsenlig är det enligt utskottet viktigt att en viss specialisering sker kompetenscentrumen emellan så att överlappningar kan undvikas i verksamheten. Samtidigt bör uppgifterna och arbetet koordineras med övriga aktörer inom området.

31.  33.32.36Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag)

I årets budget ingår ett anslag avsett att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska. Anslaget togs in i budgeten i samband med riksdagsbehandlingen. Statsunderstödet uppgick i år till 200 000 euro liksom också i budgetförslaget för nästa år. Enligt utredning är det föreslagna anslaget inte tillräckligt för att tillhandahålla tjänster på samiska. Behoven av tjänster på samiska är mest brådskande inom barndagvården och åldringsvården.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 100 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 300 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 132/2002 rd).

32. Statsunderstöd till kommunerna för service för barn och unga som löper risk att bli utslagna (reservationsanslag 3 år)

I regeringens proposition om komplettering av budgetpropositionen RP 249/2002 rd föreslås att statsunderstödet för service för barn och unga som löper risk att bli utslagna höjs med 10 miljoner euro jämfört med det ursprungliga förslaget. Det sammanlagda statsunderstödet skulle sålunda uppgå till 15 miljoner euro.

Utskottet finner det föreslagna tillägget positivt och konstaterar att anslaget nu motsvarar riktlinjerna i redogörelsen om barns och ungas välbefinnande. Då användningen av statsunderstödet planeras är det viktigt att också betänka möjligheten att använda anslaget för sådan verksamhet som kommunerna kan genomföra tillsammans med organisationer. Omfattningen och resultaten av tjäsnter som riktas mot barn och unga kan i hög grad effektiveras om också organisationernas reserser utnyttjas i verksamheten.

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Av Penningautomatföreningens avkastning föreslås nästa år 390,585 miljoner euro bli använda, varav 292,8 miljoner euro föreslås bli utdelade i understöd. Dessutom anvisas Statskontoret 97,785 miljoner euro bl.a. för att användas för driftskostnaderna för krigsinvalidernas sjukhem och för rehabilitering av frontveteraner. Av 2002 års avkastning skall enligt förslaget 64,6 miljoner euro användas senare.

Enligt de resultatmål som social- och hälsovårdsministeriet och Penningautomatföreningen har fastställt följer understödsverksamheten två huvudlinjer. Enligt den ena huvudlinjen anvisas understöd framför allt för problemförebyggande verksamhet och enligt den andra huvudlinjen tryggas stöden till och servicen för dem som har det sämst ställt och att främja aktiviteter på klienternas eget initiativ. Fokus i understödsverksamheten läggs särskilt på bl.a. att främja sunda levnadsvanor, förbättra funktionsförmågan hos handikappade och åldringar samt att förebygga folksjukdoamr och utslagningsutveckling.

Antalet anvisningar har ökat avsevärt under de senaste åren. Under 1990 söktes understöd för cirka 2 000 objekt, medan antalet objekt numera är 4 500. Under samma tid har antalet objekt som beviljats understöd stigit från 1 200 till 2 200.

Utskottet finner det viktigt att man med Penningautomatföreningens understödssystem effektivt kan svara mot social- och hälsovårdens behov. Det är framför allt viktigt att säkerställa projekten som gäller barns och ungas välbefinnande. Utskottet påpekar dessutom att den icke-utdelade delen av avkastningen är rätt stor.

Utskottet föreslås att anslaget för understöd höjs med 10 miljoner euro. Avsikten är inte att ändra beräkningen av Peningautomatföreningens avkastning utan att i budgeten inkomstföra 10 miloner euro mer av den än vad som föreslagits.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 302 800 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 132/2002 rd).

63. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

I sin revisionsrapport 20/2002 påpekar Statens revisionsverk att det finns vissa brister och oklarheter i bl.a. hur understöden för främjande av miljövården beviljas, betalas ut och används. I budgetpropositionen för nästa år avsätts inga medel för understöd utan avsikten är att anslaget skall användas för förvaltningsområdets omkostnader. Enligt vad utskottet har erfarit skall inga understöd beviljas 2003—2006 på grund av övriga anslagsbehov inom förvaltningsområdet.

Understöd har beviljats under flera år och de har huvudsakligen gått till företag och kommuner. Understöden har varit en viktig hävstång i styrningen av miljövården och har medverkat till att främja utvecklingen inom miljövården. Det årliga anslaget har uppgått till cirka 3,5 miljoner euro. Enligt vad utskottet har erfarit har anslaget kunnat användas till att avhjälpa många stora problem inom miljövården både på riksnivå och på det regionala planet. Det ekonomiska stödet har varit ett betydande styrmedel, särskilt i utvecklingen av avfallshanteringen. Understöden har varit ett effektivt verktyg för staten att främja miljöskyddet på många olika sätt.

Enligt utskottet är det mycket viktigt att understöden för främjande av miljövården skyndsamt tas in i budgeten på nytt. Men först måste bristerna och missförhållandena korrigeras. Dessutom bör förvaltningen av understöden förenklas.

67. Främjande av miljösamarbete i länder i Finlands närområden (reservationsanslag 3 år)

Våren 2002 fattade statsrådet ett principbeslut om ett program för skydd av Östersjön. I programmet ingår sex insatsområden. Av dem märks särskilt bekämpningen av eutrofiering och reducering av risker i samband med farliga ämnen.

Medel för bekämpning av eutrofiering ingår dels under utrikesministeriets förvaltningsområde, dels under jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Av närområdesanslaget under utrikesministeriets förvaltningsområde får 2003 och 2004 6,7 miljoner euro avsättas för sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. Dessutom får anslaget till miljöstöd för jordbruket under jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde användas till att förbättra skyddet av Östersjön. Dessutom föreslås anslaget bli ökat med cirka 10 procent 2003—2006.

För att förbättra säkerheten vid olje- och kemikalietransporter föreslås miljöministeriets huvudtitel få ett moment 35.10.70. Under momentet föreslås 6,3 miljoner euro för att förbättra farledsservicefartyget Seilis oljebekämpningsegenskaper.

De föreslagna anslagsökningarna är mycket befogade och viktiga med avseende på Östersjöns framtid. Det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg är det viktigaste enskilda projekt som påverkar situationen i Finska viken och i Östersjön. Därför är det viktigt att finansieringsplanerna kan genomföras också i framtiden. Dessutom finns det flera andra viktiga miljöprojekt i närområdena som måste få tryggad finansiering, påpekar utskottet.

Under perioden 1995—2000 fördubblades antalet oljetransporter per år i Finska viken. Vid sidan av hamnen i Björkö har Ryssland planer på att bygga en hamn i Trångsund. Enligt beräkningarna kommer oljetransporterna att fördubblas fram till 2005. Också i övrigt har trafiken på Östersjön ökat kraftigt. Enligt utskottet är det nödvändigt att utöver förbättringen av Seilis beredskap för oljebekämpning också förbättra beredskapen för oljebekämpning framför allt i östra Finska viken. Det är extra viktigt att Finland får bekämpningsutrustning för vinter- och högsjöförhållanden.

Östersjön är ett litet och grunt innanhav med låg salthalt. Om oljeolyckan på den spanska sydvästkusten hade skett på Östersjön, hade följderna varit ännu mer förödande. Ungefär en tredjedel av de tankfartyg som seglar på Östersjön har fortfarande enkelt skrov, men enligt internationella överenskommelser kommer de att vara förbjudna från och med 2015. Enligt utskottet är det mycket viktigt att Finland är aktivt i EU, Helcom och i internationella sjöfartsorganisationen IMO och kräver åtgärder för att snabbt reducera risken för olyckor vid oljetransporter i Östersjön. Transporter av tung brännolja med enkelskrovade fartyg med enkelt skrov måste förbjudas så snart som möjligt. Ambitionen bör vara att Östersjön klassificeras som ett hav med särskilt skyddsbehov. Då kunde miljörisker förebyggas effektivare.

70. Ombyggnad av ett fartyg för bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 3 år)

Som utskottet nämner ovan föreslår regeringen ett anslag på 6,3 miljoner euro för förbättringar i farledsservicefartyget Seilis beredskap för oljebekämpning. Enligt vad utskottet har erfarit kommer ombyggnaden att kosta ungefär 1,7 miljoner euro mer än beräknat.

Utskottet föreslår att Finlands miljöcentral bemyndigas att ingå avtal som omfattar utgifter på totalt 8 miljoner euro. I förekommande fall skall anslagsunderskottet beaktas i en tilläggsbudget.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 och 2 som i RP 132/2002 rd)

För att förbättra oljeberedskapen i Östersjön och framför allt i östra Finska viken bemyndigas Finlands miljöcentral att ingå avtal om att reparera och utrusta farledsservicefartyget Seili till oljebekämpningsfartyg. Avtalet får medföra en totalkostnad på högst 8 000 000 euro. (Nytt)

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Finansutskottet har i flera sammanhang påpekat att anslaget till miljövårdsarbeten är knappt tilltaget. I budgetpropositionen föreslår regeringen ett anslag på 9 miljoner euro. De regionala miljöcentralernas framställningar för 2003 uppgår till drygt 23 miljoner euro.

Behovet av extra anslag för miljövårdsarbeten beror å ena sidan på att vattenvården och restaureringen av sjöar och vattendrag har ökat avsevärt, likaså behovet att sanera förorenade markområden. Å andra sidan har arbetsministeriets andel av miljöförvaltningens arbetsprogram minskat kraftigt. Miljöcentralernas kapacitet har försämrats kraftigt, särskilt i norra och östra Finland, eftersom minskningen och i vissa fall hela avvecklingar har gjorts utan att anslagen har ökat i motsvarande grad. Analyser visar att det finns 18 600 förorenade markområden och att nästan 10 000 av dem är belägna nära bosättning, grundvattenområden, vattendrag eller vattentag.

Utskottet anser att miljövårdsarbetena har en utpräglad sysselsättande effekt och att sysselsättningsanslag därför i högre grad måste avsättas för miljövårdsarbeten. Momentet ökas med 900 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 900 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 132/2002 rd)

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

Bostadslösheten.

I Finland finns det fortfarande omkring 10 000 bostadslösa, merparten av dem i huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra. Som ett led i regeringens bostadspolitiska program upprättade staten och kommunerna i huvudstadsregionen ett särskilt handlingsprogram för huvudstadsregionen. Programmet blev klart i februari 2002. Målet är att 1 000 bostäder skall byggas för de bostadslösa i huvudstadsregionen 2002—2005.

Enligt budgetpropositionen går stödet till att avveckla bostadslösheten särskilt till huvudstadsregionen samt till att minska bostadslösheten bland grupper med särskilda behov. Rege-ringen föreslår ett anslag på 8,4 miljoner euro för understöd till bostadslösa och flyktingar. Dessutom skall 74,3 miljoner euro av avkastningen från Penningautomatföreningen användas till understöd för service- och stödboende. Anslaget är 10 miljoner euro högre än för i år. Dessutom har riksdagen antagit lagar som tillåter att aravalån beviljas för upphandling av hyreshus, om minst 30 procent av lägenheterna ges till bostadslösa.

För att bekämpa bostadslösheten och ordna med boendet för grupper med särskilda behov räcker det inte med en adekvat bostadsproduktion, utan det behövs också stödinsatser för boendet. För en långsiktig bekämpning av utslagning behövs det både en förvaltningsövergripande bostadsproduktion och en rad stödinsatser för boendet. Särskilt när det gäller unga är det befogat, också ekonomiskt, att göra större satsningar på boende och större livskontroll.

60. Överföring till statens bostadsfond

Bostadsproduktion med arava- och räntestödslån.

I flera sammanhang har riksdagen påpekat problemen med samordnade lånevillkor och förutsatt att regeringen vidtar åtgärder för att avhjälpa dem. Regeringen har inte gjort de ändringar som utskottet har förutsatt. Räntorna på lånen är fortfarande högre än räntorna på lån till marknadsmässiga villkor. Lånen minskar inte alls under de första åren utan i den årliga avgiften ingår amorteringar bara ungefär vart tionde låneår. Dessutom stiger den årliga avgiften snabbare än de boendes inkomster. Vidare förlorar bostadsfonden ränteinkomster på att lånen konverteras, det vill säga att lånen betalas tillbaka i förtid och att vissa lån ändras till lån på marknadsmässiga villkor. Samtidigt ökar låntagarnas risker för räntehöjningar.

I de åtgärder som regeringen åtar sig i det inkomstpolitiska avtalet ingår ett förslag till räntetak för aravalån och höjda bevillningsfullmakter. De högsta räntorna på aravalån skall enligt avtalet sänkas genom att den högsta låneräntan begränsas till 6 procent. Vidare föreslås bevillningsfullmakten för räntestödslån bli höjd till 70 miljoner euro.

Räntesänkningen är visserligen en positiv åtgärd med påverkar inte de största missförhållandena men systemet, påpekar utskottet. Ändringen gäller bara omkring 8 procent av alla aravalån. Bostäderna kommer troligen åtminstone i viss mån att byggas om, när bevillningsfullmakten för räntestödslån höjs och bostadsaktiebolagshus får rätt till räntestödslån och lånen avsätts för ombyggnader.

Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden. I samband med behandlingen av den andra tilläggsbudgeten för i år påpekade riksdagen den 22 november 2002 att systemet är behäftat med vissa problem. Riksdagen förutsatte då att regeringen vidtar åtgärder för att aravalånesystemet skall ses över med siktet inställt på sänkta ränte-, hyres- och bruksvederlagsnivåer och bättre förutsättningar att nå produktionsmålen.

Utskottet menar att de åtgärder som regeringen föreslår inte räcker till för att undanröja missförhållandena. Bara genom betydligt bättre lånevillkor går det att skapa realistiska förutsättningar för en fortsatt social bostadsproduktion och för en uppfyllelse av produktionsmålen.

På grundval av budgetmotionerna BM 678/2002 rd och BM 912/2002 rd föreslår utskottet att momentets motivering kompletteras med ett nytt 3 stycke, där villkoren för aravalån läggs fast mer ingående.

I överensstämmelse med regeringens strategi för bostadspolitiken har miljöministeriet startat en internationell utvärdering av bostadsfinansieringen och stödmekanismerna för boendet i Finland. Syftet med utvärderingen är att klarlägga hur väl de nuvarande mekanismerna för bostadsfinansiering och stöd till boende fungerar med avseende på målen för bostadspolitiken. Meningen är att utvärderingen skall publiceras i december i år.

Enligt utskottet är det viktigt att evalueringsresultaten utnyttjas när det utreds i vilket hänseende aravasystemet och finansieringen av det behöver förbättras. Utredningsarbetet måste komma i gång så snart evalueringen är klar. Samtidigt är det angeläget att det också bedöms hur lagstiftningen om allmännyttig bostadsproduktion fungerar och hur rationell den är.

Reparations- och energiunderstöd.

I den ordinarie budgeten föreslår regeringen en bevillningsfullmakt på 50 miljoner euro för reparations- och energiunderstöd. Av beloppet avser 15 miljoner euro energiunderstöd och 35 miljoner euro reparationsunderstöd. Med hänvisning till det inkomstpolitiska avtalet höjs fullmakten med ytterligare 25 miljoner euro. Höjningen är tänkt att gå till reparationsunderstöd. Det sammanlagda beloppet för reparationsunderstöd uppgår således till 60 miljoner euro. I fullmakten ingår en lika stor andel som inte användes 2002.

Utskottet anser att regeringens ursprungliga förslag till fullmakt för reparationsunderstöd nästa år inte räcker till och att anslagen för reparationsbyggande hade minskat avsevärt jämfört med i år. Därför är det mycket viktigt att fullmakten höjs. Reparationsunderstöden spelar en viktig roll till exempel för att hissar skall byggas in i äldre höghus. Understöden kan således medverka till att äldre kan bo kvar hemma. Dessutom har reparationsunderstöden en stor sysselsättningsförbättrande effekt.

Utskottet uttrycker också sin tillfredsställelse över att regeringen föreslår en särskild fullmakt för energiunderstöd. Energiunderstöden används bland annat till att fullfölja målen i den nationella klimatstrategin. Enligt utskottet är det viktigt att regeringen framöver avsätter adekvata resurser för energiunderstöden. Dessutom bör understödens räckvidd utvidgas för att anslagen skall kunna gå till hela byggnadsbeståndet.

Momentet får följande lydelse:

(Styckena 1 och 2 som i RP 132/2002 rd)

Villkoren för aravalån ses över så att räntan så exakt som möjligt följer marknadsräntan, utgångsnivån för den årliga avgiften sänks och den årliga avgiften stiger betydligt långsammare än nu. (Nytt)

(Styckena 4—7 som styckena 3—6 i RP 132/2002 rd)

(Styckena 8 och 9 som styckena 7 och 8 i RP 253/2002 rd)

(Styckena 10—14 som styckena 9—13 i RP 132/2002 rd)

(Stycke 15 som stycke 14 i RP 253/2002 rd)

(Styckena 16—18 som styckena 15—17 i RP 132/2002 rd)

65. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet har inte höjts på flera år trots att trycket på användningen ökat hela tiden. De organisationer och föreningar som får understöd utför ett viktigt arbete dels inom miljö och naturskydd, dels inom boende och byggande. Utskottet anser att understöden bör delas ut med hänsyn till att vissa organisationer ofta ombeds lämna offentliga utlåtanden och ståndpunkter samt är representerade i arbetsgrupper och kommittéer. Dimensioneringen av anslaget bör uppmärksammas särskilt när budgeten för 2004 bereds.