Motivering

I sitt utlåtande behandlar kulturutskottet vuxenutbildning, finansiering av forskning, utbildning av romerbarn, finansiering av barnkulturcentra, finansiering av bibliotekens investeringar och finansiering av ombyggnaden av Kansallisteatteri. I samband med de s.k. budgetlagarna kommer utskottet dessutom att behandla propositioner som hör till utskottets kompetensområde, exempelvis finansieringssystemet för yrkesinriktad tilläggsutbildning samt användningen av tippnings- och penninglotterivinstmedel.

I samband med behandlingen av statsrådets redogörelse om skollagarna (SRR 2/2002 rd) har utskottet också till en del fått information om de ärenden som behandlas i detta utlåtande.

Vuxenutbildning

Då kulturutskottet hösten 2000 behandlade lagstiftningen om finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning framhöll utskottet att yrkesutbildningen behöver en mer solid grund att stå på, om den skall kunna ordnas på behörigt sätt. Det var nödvändigt att granska den samlade vuxenutbildningen i ett helhetsperspektiv såväl funktionellt som när det gäller finansieringen. Riksdagen förutsatte att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission för detta utredningsarbete. Den parlamentariska vuxenutbildningsarbetsgruppen gav sitt betänkande i februari 2002 (promemoria av UBM:s arbetsgrupper 3:2002). Arbetsgruppens förslag utgår från en vuxenutbildning som bygger på principen om livslångt lärande. Enligt förslagen skall basresurserna för vuxenutbildningen under de kommande cirka tio åren mera än hittills riktas in på yrkesinriktad tilläggsutbildning och vuxenutbildning anordnad i universitet och yrkeshögskolor i enlighet med utvecklingen av befolkningens åldersstruktur och utbildningsnivå samt ändringarna i yrkesstrukturen. Målet är att alla medborgare årligen skall ha möjlighet att delta i 1—2 veckors utbildningsperioder och med 10—15 års mellanrum i ett kvalitativt kompetenslyft. Arbetsgruppen konstaterar vidare att det fria bildningsarbetet också spelar en viktig roll i vuxenutbildningen. Möjligheterna för vuxna att utnyttja virtuella inlärningsmiljöer förbättras både genom att understöda utvecklingsarbetet och sporra dem som ordnar utbildning att utnyttja dylika undervisningsformer.

Arbetsgruppen föreslog också att den aktiva vuxenbefolkning som saknar examen på andra stadiet erbjuds möjlighet att skaffa sig sådan genom ett separat åtgärdsprogram, dvs. med hjälp av det s.k. höjningsprogrammet. Programmet avses bli genomfört i form av ett femårsprojekt för ett årligt antal på 8 000—12 000 kalkylmässiga årsstudieplatser. Målet är en yrkesinriktad examen på andra stadiet.

När det gäller finansieringen föreslog arbetsgruppen en klarare arbetsfördelning mellan organisatörerna så att statsandelsfinansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning helt och hållet koncentreras till läroanstalter som ordnar grundläggande yrkesutbildning och vuxenutbildning på andra statdiet samt vissa sådana läroanstalter för fritt bildningsarbete som av hävd har ordnat tilläggsutbildning. Basresurserna för yrkeshögskolor, universitet och läroanstalter för fritt bildningsarbete förstärks på motsvarande sätt så att de inom ramen för sin egentliga huvuduppgift på ett ändamålsenligt sätt kan sköta därtill hörande vuxenutbildningsuppgifter inklusive yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Arbetsgruppen för vuxenutbildning behandlade vuxenutbildningen som en helhet och därför anser utskottet det beklagligt att det förefaller som om dess förslag bara till en del genomförs nästa år med de anslag som föreslås i budgeten. En proposition om ändring av bestämmelserna om yrkesinriktad tilläggsutbildning (RP 140/2002 rd) har förelagts riksdagen . I propositionen föreslås en fullständig övergång till ett system med kalkylerade statsandelar i finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, som i huvudsak koncentreras till organisatörer som ger yrkesinriktad utbildning på andra stadiet samt till vissa läroanstalter för fritt bildningsarbete. I anslutning till centraliseringsbeslutet förelås i budgeten att universiteten, yrkeshögskolorna och läroanstalterna för fritt bildningsarbete i kompensation får totalt 13 miljoner euro till sin disposition. Under år 2002 har dessa läroanstalter fått merparten av de av länsstyrelsen fördelade statsandelarna på 25 miljoner euro för finansiering av tilläggsutbildning. Utskottet anser att kompensation måste ges till fullt belopp.

Utskottet påpekar att exempelvis anslaget för studiecirkelverksamhet har skurits ned med 127 000 euro jämfört med innevarande år trots att studiecirklarna kan ge utbildning som överensstämmer med de linjedragningar som gjorts av den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning.

Universitetens anslag för vuxenutbildning sjunker till exempel från årets 10 till 3 miljoner euro. Enligt de linjedragningar som den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning har gjort borde anslaget stiga och inte sjunka. Utskottet understryker att den vuxenutbildning som universiteten ger är ett väsentligt element av det nationella innovationssystemet. En till universitetsforskning länkad vuxenutbildning tjänar som en kanal för överföring av innovation och toppkunnande till företagen och deras personal. Till vuxenutbildningens roll hör likaså att utveckla innovationer i anknytning till innehåll och rehabilitering av undervisningen, bl.a. i utvecklingsprojekt för e-lärande och studiematerial för nätundervisning. Att innovativt skapa mekanismer för att förbättra kompetensen blir i framtiden en allt viktigare uppgift för universiteten. Utskottet poängterar att universitetens vuxenutbildning har en central betydelse när det gäller att bearbeta, förädla och produktifiera den nya kunskapen för att den också skall kunna ställas till andra utbildningsorganisatörers disposition. Utskottet fäster även uppmärksamhet vid att den vuxenutbildningsfinansiering som via länsstyrelserna kanaliserats till universiteten under de senaste åren har gjort det möjligt att genomföra i synnerhet långsiktig och effektiv utbildning. Utskottet kan inte godkänna att finansieringen minskas så att denna utbildning reduceras på grund av bristande finansiering.

Utskottet betonar även att en kompensation till yrkeshögskolor och universitet bidrar till att trygga möjligheterna för den som avlagt högskoleexamen att få tilläggsutbildning på samma villkor som andra yrkesgrupper. Alla branscher, såsom exempelvis konstbranscherna, har inte möjlighet att ordna kompletterande utbildning så att deltagarna eller deras arbetsgivare betalar kostnaderna till fullt belopp. Det är inte ändamålsenligt, menar utskottet, att den s.k. kompensationen till yrkeshögskolorna fokuseras på vuxnas yrkeshögskoleexamina och den öppna yrkeshögskoleutbildningen. Varje yrkeshögskola bör själv få besluta hur anslaget disponeras på ett för den ändamålsenligt sätt för att utveckla och genomföra vuxenutbildningen.

Genom de av regeringen föreslagna ändringarna beskärs en del av den yrkesinriktade tillläggsutbildning som det fria bildningsarbetet givit. Nedskärningen kompenseras i budgetförslaget genom att 5 miljoner euro överförs från den yrkesinriktade tilläggsutbildningen till den av den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning föreslagna s.k. målsättningsutbildningen. Arbetsgruppen föreslog att målsättningsutbildningen finansieras så att den inte äventyrar basfinansieringen av det fria bildningsarbetet. I budgetförslaget minskas basfinansieringen dock med över 2 miljoner euro. Anslagen för basfinansieringen av det fria bildningsarbetet och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen är i år totalt 136,7 miljoner euro medan de för 2003 föreslagna anslagen för basfinansieringen och den målsättningsutbildning som kompenserar den yrkesinriktade tilläggsutbildningen sammanlagt uppgår till 134,5 miljoner euro.

Utskottet framhåller att den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning vid behandlingen av vuxenutbildningskomplexet ställde nya förväntningar på det fria bildningsarbetet, bl.a. med hänsyn till kulturell jämlikhet, aktivt medborgarskap och medborgarsamhälle, beredskap för informationssamhället, uppsökande verksamhet, studieinriktad rehabilitering och språk-, samhälls- och medborgarutbildning för invandrare. Enligt utskottet kommer de föreslagna nedskärningarna för nästa år att i hög grad försämra verksamhetsförutsättningarna för läroanstalterna för fritt bildningsarbete, särskilt när det gäller påbörjande av utbildning inom ramen för målsättningsstudier.

I budgetpropositionen föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för att påbörja programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna. Av detta belopp är 5 miljoner euro en överföring från tilläggsutbildningsmomentet. Det är positivt att det s.k. Nosto-programmet kan köra i gång. Utskottet menar dock att det föreslagna anslaget är otillräckligt med hänsyn till behovet. Programmet bör förberedas väl så att programmet redan från början får en starkt positiv framtoning och att antalet motiverade sökande till det är mångdubbelt större än antalet antagna studerande. Därför bör tillräckliga anslag för initialinvesteringar reserveras under det första året. Till initialinvesteringarna hör bl.a. satsningar på nödvändig s.k. uppsökande verksamhet, information och rådgivning när det gäller vuxna som inte på länge studerat, planering och utveckling för att förbättra studieberedskapen och utformande av personliga studieprogram. Det behövs även bekräftelse på anslagets storlek och kontinuitet för fem år så att programmet kan planeras och inledas långsiktigt och på ett ändamålsenligt sätt.

För att man skal kunna svara på de fortlöpande behov som utvecklingen i samhället och arbetslivet ställer på vuxenutbildningen är det enligt utskottet nödvändigt att de anslag för vuxenutbildning som regeringen föreslår för 2003 höjs.

Utskottet fäster även uppmärksamhet vid det förslag som presenterades av den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning, enligt vilket mångsidiga utkomstarrangemang på en tillräcklig nivå bör byggas upp för vuxenbefolkningen med tanke på studietiden. Arrangemangen bör även skapa förutsättningar för frivilliga studier, inbegripa allmänbildande och fritt bildningsarbete samt sporra till fortsatt utveckling i enlighet med principen om livslångt lärande. Problemställningarna i anslutning till vuxenstudier på heltid bör också snabbt utredas.

Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet ändrar budgetförslaget så att statsunderstödet till programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna ökas med 10 miljoner euro och understryker att det s.k. höjningsprogrammets höga kvalitativa nivå och kontinuitet bör säkerställas i enlighet med de linjer som utstakats av den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning, att det ändrade finansieringssystemet för yrkesinriktad tilläggsutbildning kompenseras till fullt belopp, vilket utöver budgetförslaget tillför universiteten 7 miljoner euro, yrkeshögskolorna 1,92 miljoner euro, studiecentralerna 793 000 euro, varav 127 000 euro för studiecirkelverksamhet, folkhögskolorna 1,1 miljon euro, arbetar- och medborgarinstituten 210 000 euro och sommaruniversiteten 200 000 euro samt idrottsutbildningscentralerna 1,1 miljon euro, att finansutskottet ändrar motiveringen till budgetförslaget när det gäller användningsändamålet för anslagenför vuxenutbildning så att yrkeshögskolorna och universiteten genom självständiga beslut kan fokusera anslagen på sådana åtgärder för utveckling och genomförande av vuxenutbildning som de anser nödvändiga och som överensstämmer med de linjer som utstakats av den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning.

När utskottet i våras behandlade regeringens proposition om en stabilisering av Snellman-korkeakoulus finansiella ställning oroade sig utskottet för att ekonomin för de läroanstalter som sköter det fria bildningsarbetet kan försämras då ytterligare en läroanstalt härefter omfattas av lagstiftningen. Därför föreslår kulturutskottet

att finansutskottet vid behandlingen av budgetförslaget för nästa år tillser att den statsandel som skall beviljas Snellman-korkeakoulu av anslaget under moment 29.69.50 inte minskar den statliga finansieringen av det fria bildningsarbetet.

Det s.k. verksamhetsbidraget till vuxenutbildningscentraler och riksomfattande särskilda läroanstalter.

I enlighet med tidigare beslut kommer det s.k. verksamhetsbidraget till yrkesinriktade vuxenutbildningscentraler och riksomfattande särskilda läroanstalter att strykas inom tre år. I budgetförslaget för 2003 har den första tredjedelen inom moment 29.69.31 i dispositionsplanen överförts till den normala statsandelsfinansieringen av tilläggsutbildning. Den parlamentariska arbetsgruppen för vuxenutbildning har föreslagit att bidragen bibehålls på sin nuvarande nivå. Om verksamhetsbidragen på en gång märkbart minskas leder detta enligt utskottet till stora svårigheter för läroanstalterna och gör det svårare för dem att fullgöra sin specialuppgift inom vuxenutbildningen. Det är därför viktigt att verksamhetsbidragen bibehålls på sin nuvarande nivå även under 2003. Utskottet kommer i detalj att ta ställning till verksamhetsbidragen vid behandlingen av regeringens proposition om ändring av bestämmelserna om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (RP 140/2002 rd).

Utbildningen för romerbarn

Utbildningsstyrelsen har gjort en utredning om den grundläggande utbildningen för romerbarn. Bakom det riksomfattande projektet för att stöda den grundläggande utbildningen för romerbarn låg deras föräldrar och myndigheternas gemensamma oro dels för romerbarnens skolgång, dels för de befintliga stödformernas ändamålsenlighet och tillräcklighet när det gäller att främja romerbarnens skolgång och den egna minoritetskulturen.

Utredningen visar att romerbarn i relativt liten utsträckning är i dagvård eller får förundervisning, vilket försvårar inledandet av skolgången på jämbördig basis med andra barn. Delvis på grund av detta stannar romerbarnen huvudsakligen kvar i första och andra klassen i grundskolan. Vidare visade det sig att cirka hälften av de romerbarn som deltog i undersökningen får specialundervisning. Enligt vad utskottet erfarit kan detta inte basera sig på ett verkligt behov. Skolgången förändras i de högsta klasserna i grundskolan och i synnerhet då är de unga romerna benägna att avbryta sin skolgång på grund av bristande kunskaper och stöd. Det gör att alltför många romerbarn inte får avgångsbetyg från grundskolan. Möjlighet till fortsatt utbildning saknas då och risken för utslagning ökar.

Enligt utredningen ges undervisning i romani bara i 20 skolor. Utredningen visade dock att de lärare som ger undervisning i romani har en betydelsefull roll när det gäller att motivera barnen att gå i skolan och främja fostran till tolerans i skolomgivningen för övrigt.

Utskottet understryker att romerbarnen behöver tillräckliga stödåtgärder för att klara sig igenom grundskolan och den vägen få tillgång till fortsatt utbildning och skaffa sig ett yrke. Björneborgs är ett bra exempel på lyckade stödåtgärder. Utgångsläget var att de flesta romerbarn var i specialklass och fick specialundervisning. Tack vare olika åtgärder omfattas alla barn och unga nu av den allmänna undervisningen.

Utskottet betonar att stödåtgärderna bör utgå från ett samarbete med barnens föräldrar. I dagsläget bör skolan visa handlingskraft och ta ansvar för att samarbete uppstår. En stödperson med romerbakgrund, som kan stödja barnet när det gäller skola, läxläsning och introducering till fritidsintressen, har också en viktig roll. Stödpersonen kan likaså stödja romerfamiljerna och hjälpa till att skapa samarbete mellan hemmet och skolan. Det är viktigt att informera det övriga skolsamfundet om romerkulturen.

Lärarutbildningen har också en central ställning. Enligt 17 § i grundlagen har romerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Det förutsätter att det finns tillräckligt med lärare som undervisar i romani. Därför är det viktigt att effektivisera och fortsätta med utbildningen av lärare i romani. Likaså bör utbildningen av romer till klasslärare sporras och stödjas.

Finansiering av forskning

I Finland betraktades den vetenskapliga forskningen på 1990-talet som en central faktor vid när ett samhälle baserat på kunskap och kunnande byggdes upp. Vetenskapssystemet i Finland har också i en internationell jämförelse varit ytterst resultatbringande och konkurrenskraftigt. Det program för ökad finansiering av forskning som genomfördes åren 1997—1999 hade stor betydelse. Programmet visade också att välinriktade offentliga forsknings- och utvecklingsinvesteringar i motsvarande grad ökar den privata sektorns forskningssatsningar, försnabbar den ekonomiska tillväxten och förbättrar näringslivets konkurrenskraft. De ökade satsningarna på forskning inom den privata sektorn har gjort att den offentliga finansieringens andel av hela forskningfinansieringen har minskat till under en tredjedel av målet. Den offentliga finansieringens andel av bruttonationalprodukten har likaså minskat något från toppnivån 1997.

Finansieringen av de centrala forskningsorganisationerna ökar i budgetförslaget nästa år med totalt 11,7 miljoner euro. Jämfört med i år beror ökningen närmast på de höjda lagstadgade anslagen för universitetens omkostnader. När det gäller organisationerna för forskningsfinansiering är ändringarna däremot marginella. Å andra sidan minskar den övriga forskningsfinansieringen i statsbudgeten med ungefär 6 miljoner euro. Det är närmast fråga om ministeriernas obundna forskningsmedel. Socialministeriets forskningsanslag minskar exempelvis med 8 miljoner euro och specialstatsandelar för sjukhusforskning har överförts till utbildning. Den största ökningen, 3,1 miljoner euro, hänför sig till inrikesministeriets kompetenscenterprogram. Forskningsfinansieringsvolymen för 2003 är i sin helhet uppskattningsvis cirka 1 405 miljoner euro. Den nominella ökningen jämfört med innevarande år är under en procent.

Enligt OECD:s utredningar sporrar den offentliga finansieringen företagen att öka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. Enligt uppgift är den offentliga finansieringens sporrande effekt som mest 10—15 % av företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Enligt för tillfället tillgänglig statistik är medeltalet inom OECD för närvarande 8,3 % medan motsvarande tal i Finland är cirka 4 % (inklusive Nokia). Häri ingår endast finansiering i bidragsform. Utöver detta förekommer i de flesta länder även skattelättnader som gynnar forsknings- och utvecklingsverksamhet samt kapitallån. I Finland används inte skattelättnader som gynnar forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Till exempel den teknologifinansiering som staten senaste år anslog för små och medelstora företags produktutvecklingsprojekt får staten enligt erhållen utredning tillbaka inom 2—3 år och tiodubbelt tillbaka inom 5—8 år. På grund av otillräcklig offentlig finansiering blir över 40 % av företagens projektförslag i detta nu utan finansiering. Enligt erhållen utredning är likväl merparten av de ofinansierade projekten nästan av samma klass som de finansierade projekten.

Utskottet understryker att de små och medelstora företagens produktutvecklingsprojekt också förutsätter att kompetensbasen sköts. Det är därför nödvändigt att utveckla forskningsfinansieringen som en helhet så att satsningarna på utbildning, grundforskning, tillämpad forskning, produktutveckling och internationalisering är i balans.

Kulturutskottet uppmärksamgör finansutskottet på att det ekonomiska läget och exempelvis tillgången på privat riskkapital har försvårat de små och medelstora företagens verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit har upp till en tredjedel av de små och medelstora företagen utanför tillväxtcentra haft svårigheter att betala tillbaka produktutvecklingslån. Därför föreslår kulturutskottet att finansutskottet överväger att ge Tekes en flexibel möjlighet att konvertera risklån till kapitallån. Likaså bör övervägas att i högre grad än nu förskjuta tyngdpunkten i Tekes bevillningsfullmakter från lån till forsknings- och bidragsmomenten.

Det är enligt utskottet nödvändigt att ytterligare förstärka forskningsfinansieringen. På längre sikt är den offentliga finansieringens nuvarande nivå inte tillräcklig. Staten bör konsekvent förstärka den offentliga finansieringens andel så att Finland även i framtiden kan vara i världstoppen när det gäller forskning och innovationer.

Finansiering av ombyggnaden av Kansallisteatteri

Anslagen för konst och kultur höjs med två procent i budgetförslaget. Höjningen beror i huvudsak på indexjustering av statsandelarna samt på att lånekostnaderna för Suomen Kansallisteatteri budgeteras under momentet för tippningsvinstmedel. Utskottet påpekar att också de tilllägg till kulturbudgeten som riksdagen gjorde vid behandlingen av budgeten för i år har strukits, vilket medför att slutsumman för vissa moment minskar.

Kansallisteatteris lånekostnader på 2,8 miljoner euro skall finansieras med tippningsvinstmedel. Eftersom avkastningskravet för tippningsvinstmedlen kvarstår på samma nivå som i år medför detta stora svårigheter för de objekt som skall finansieras via konstbudgeten. Det har till exempel varit nödvändigt att avstå från tilläggsanslagen till danskonst, teatergrupper och inhemsk film. Under de närmaste åren förvärras problemet eftersom Kansallisteatteris lånekostnader fr.o.m. 2004 kommer att i stort sett fördubblas jämfört med årets nivå. Kulturutskottet kan inte godkänna att ombyggnaden av en nationell kulturinstitution finansieras med medel avsedda för andra objekt som skall finansieras med tippningsvinstmedel. Därför anser utskottet att Kansallisteatteris lånekostnader måste finansieras via den allmänna bugeten.

Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet ändrar budgetförslaget så att Kansallisteatteris lånekostnader för 2003 överförs att finansieras via den allmänna budgeten.

Barnkulturcentra

Barn och unga bör oberoende av boningsort och förmögenhet ha lika möjligheter till kvalitativa konst- och kulturtjänster. Ett sätt att utveckla dessa tjänster är enligt det kulturpolitiska programmet för barn att skapa ett nätverk av barnkulturcentra. Syftet är att det skall vara ett nätverk för barnkultur som har förutsättningar för riksomfattande verksamhet, ett övergripande kunnande när det gäller konst, är samarbetsorienterat och specialiserat på utvecklingsarbete.

Målet är att utveckla barninriktade tjänster inom hela landet och bidra till att tjänster uppstår där dylika ännu inte står till buds. Nätverket skall vara regionalt heltäckande och innehålla mångsidig kompetens inom olika konstområden.

I budgetförslaget anslås endast 135 000 euro för påbörjande av barnkulturcenterverksamhet. För att en nätverksverksamhet med tillräcklig täckning skall kunna inledas förutsätts enligt utskottet ett anslag på 400 000 euro nästa år.

Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet ökar anslaget för inledande av barnkulturcenterverksamhet med 400 000 euro.

Bibliotekens investeringar

Ett anslag på 6 miljoner euro föreslås för anläggningskostnader för allmänna bibliotek. Dessutom får bevillningsbeslut fattas för 5 miljoner euro enligt 2003 års prisnivå. Med beaktande av ett pågående stort byggnadsprojekts behov av anslag är det föreslagna anslaget för litet. För att även andra projekt skall kunna inledas bör bevillningsfullmakten enligt utskottet höjas.

Med stöd av det ovan framförda föreslår kulturutskottet

att finansutskottet ökar bevillningsfullmakten för anläggningskostnader för bibliotek med 1 miljon euro.

Övrigt

Utskottet hänvisar även till sitt utlåtande om budgetförslaget för i år (KuUU 8/2001 rd — RP 115/2001 rd) och det som där anförs om stödet för finländsk film och stödet för faktalitteratur.

Utskottet åberopar också det som i betänkandet om skollagsredogörelsen (KuUB 6/2002 rd — SRR 2/2002 rd) konstateras om ökad lärarutbildning.