FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 41/2006 rd

FiUB 41/2006 rd - RP 122/2006 rd RP 265/2006 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition om statsbudgeten för 2007

Regeringens proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2007 (RP 122/2006 rd)

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 15 september 2006 en proposition om statsbudgeten för 2007 till finansutskottet för beredning (RP 122/2006 rd).

Dessutom remitterade riksdagen den 21 november 2006 en proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2007 (RP 265/2006 rd) till finansutskottet för beredning.

Utskottet har behandlat propositionerna tillsammans och lämnar ett gemensamt betänkande om dem.

Budgetmotioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner som remitterades till finansutskottet den

BM 1/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för underhåll av föreningshus och Folkets hus-byggnader  29.80.50

BM 2/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för utveckling av verksamheten i Finlands Ungdomsföreningsmuseum 29.80.50

BM 3/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för bidrag till Eteläpohjalaiset Spelit 29.80.52

BM 4/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för restauration av sjön Ojajärvi i Luoma-aho i Alajärvi 30.50.77

BM 5/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för restauration av sjön Paalijärvi i byn Paalijärvi i Alajärvi 30.50.77

BM 6/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för restauration av vattendraget Ähtävänjoki och återställande av laxbeståndet 30.50.77

BM 7/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 68 och Luomantie i Luoma-aho, Alajärvi 31.24.21

BM 8/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 68 i Itäkylä i Lappajärvi 31.24.21

BM 9/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av Länsirannantie (landsväg 711) mellan Söyrinki korsning i Lappajärvi och Kurejoki i Alajärvi 31.24.21

BM 10/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdeväg 17253 på sträckan Myllymäenkylä—Vehunkylä i Etseri och Soini 31.24.21

BM 11/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdeväg 17783 på sträckan Tyynismaa—Viinikka i Kortesjärvi och Kauhava 31.24.21

BM 12/2006 rd Esko Ahonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av Rannantie i Evijärvi 31.24.21

BM 13/2006 rd Eero Akaan-Penttilä /saml m.fl. Anslag för filmatisering av marskalk Mannerheims liv 29.80.52

BM 14/2006 rd Eero Akaan-Penttilä /saml m.fl. Anslag för personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 15/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för statsunderstöd enligt prövning för kommuner i Birkaland 26.97.34

BM 16/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för statsandel till Tampereen Komediateatteri 29.90.31

BM 17/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för Pentinkulma-dagarna 29.90.33

BM 18/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för regionala investeringar i syfte att bevara nivån på basväghållningen 31.24.21

BM 19/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik 31.24.21

BM 20/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs vägsträckan Orivesi—Hirsilä 31.24.21

BM 21/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för förbättring av norra delen av riksväg 3 31.24.21

BM 22/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för den andra fasen i förbättringen av riksväg 9 på vägsträckan Tammerfors—Orivesi 31.24.78

BM 23/2006 rd Mikko Alatalo /cent m.fl. Anslag för höjning av stöd för närståendevård 33.32.30

BM 24/2006 rd Janina Andersson /gröna m.fl. Anslag för tryggande av kommunernas serviceproduktion 26.97.31

BM 25/2006 rd Janina Andersson /gröna m.fl. Anslag för utveckling av Skärgårdens Ringväg 31.24.21

BM 26/2006 rd Janina Andersson /gröna m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i storstäderna 31.60.63

BM 27/2006 rd Sirkka-Liisa Anttila /cent m.fl. Anslag till Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi för utveckling av forskningen i hästskötsel 30.20.21

BM 28/2006 rd Sirkka-Liisa Anttila /cent m.fl. Anslag för forskningsverksamheten vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 30.20.21

BM 29/2006 rd Sirkka-Liisa Anttila /cent m.fl. Anslag för avveckling av plankorsningarna på bansträckan Åbo—Toijala 31.24.21

BM 30/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Höjning av avfallsskatten och tillämpning av den på industrins privata deponier 11.10.08

BM 31/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Anslag för Crisis Management Initiative rf:s verksamhet 24.99.50

BM 32/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Anslag för bekämpning av trafikbuller i Helsingforsregionen 31.24.21

BM 33/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Anslag för samordning av arbetet med att förebygga våld i nära relationer och i familjer 33.01.63

BM 34/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Anslag för personliga assistenter för gravt handikappade 33.18.60

BM 35/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Anslag för stödjande av sysselsättning för handikappade 34.06.51

BM 36/2006 rd Ulla Anttila /gröna m.fl. Anslag till ett åtgärdsprogram för skydd av vargar 35.20.63

BM 37/2006 rd Sirpa Asko-Seljavaara /saml m.fl. Anslag för Sjöfartsverkets farledskostnader 31.30.21

BM 38/2006 rd Sirpa Asko-Seljavaara /saml m.fl. Anslag för biljettstöd till kollektivtrafiken i Helsingforsregionen 31.60.63

BM 39/2006 rd Sirpa Asko-Seljavaara /saml m.fl. Anslag för höjning av FPA:s taxor för ersättningen från sjukförsäkringen för läkararvoden 33.18.60

BM 40/2006 rd Sirpa Asko-Seljavaara /saml m.fl. Anslag för hälsovetenskaplig forskning vid hälso- och sjukvårdsenheter 33.32.32

BM 41/2006 rd Eva Biaudet /sv m.fl. Minskning av den beräknade avkastningen från inkomstskatten 11.01.01

BM 42/2006 rd Eva Biaudet /sv m.fl. Anslag för internationellt bistånd 24.30.66

BM 43/2006 rd Eva Biaudet /sv m.fl. Anslag för omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa 29.80.28

BM 44/2006 rd Eva Biaudet /sv m.fl. Anslag för barnbidragets ensamförsörjartillägg 33.15.52

BM 45/2006 rd Eva Biaudet /sv m.fl. Anslag för kompetenscenter inom det sociala området  33.32.39

BM 46/2006 rd Tuija Brax /gröna m.fl. Ökad intäkter av skatt på alkoholdrycker 11.08.04

BM 47/2006 rd Tuija Brax /gröna m.fl. Anslag för domstolarnas omkostnader 25.10.23

BM 48/2006 rd Tuija Brax /gröna m.fl. Anslag för Kriminalvårdsväsendets verksamhet 25.50.21

BM 49/2006 rd Tuija Brax /gröna m.fl. Anslag för fångvårdsutgifter 25.50.21

BM 50/2006 rd Tuija Brax /gröna m.fl. Anslag till driftskostnader för teatrar och orkestrar som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 29.80.31

BM 51/2006 rd Arto Bryggare /sd  Anslag för bättre förutsättningar för ungdomsidrott 29.90.50

BM 52/2006 rd Arto Bryggare /sd  Anslag för förbättring av den östra delen av Ring I 31.24.78

BM 53/2006 rd Arto Bryggare /sd  Anslag för stöd till kollektivtrafiken i Helsingforsregionen 31.60.63

BM 54/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för basverksamheten vid regionala resurscentra för kvinnor 26.98.43

BM 55/2006 rd Tarja Cronberg /gröna m.fl. Minskat anslag till försvarsmaktens omkostnader 27.10.21

BM 56/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för ökade möjligheter till virtuell undervisning i små lärandemiljöer 29.01.21

BM 57/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för undervisning i hemmet eller motsvarande undervisning 29.10.21

BM 58/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för att utveckla byskolornas lärandemiljö 29.10.21

BM 59/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för publika datorer i allmänna bibliotek och bokbussar samt anskaffning av snabba nätuppkopplingar 29.80.30

BM 60/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för bibliotekens försöks- och utvecklingsprojekt 29.80.30

BM 61/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag till centra för lokalkultur 29.80.30

BM 62/2006 rd Tarja Cronberg /gröna m.fl. Anslag för de allmänna bibliotekens anläggningskostnader 29.80.34

BM 63/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för utveckling av byaverksamhet på riksnivå 30.10.63

BM 64/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för att täcka egenandelen vid rovdjursskador 30.40.42

BM 65/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för utveckling av Skogsforskningsinstitutets verksamhet i Joensuu 30.60.21

BM 66/2006 rd Tarja Cronberg /gröna m.fl. Anslag för avveckling av plankorsningar på bansträckan Parikkala—Joensuu 31.40.21

BM 67/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för återställande av nattågstrafiken i norra och östra Finland 31.60.65

BM 68/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för demonstrationsprojekt i samband med ibruktagningen av biobränslen 32.60.50

BM 69/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 70/2006 rd Tarja Cronberg /gröna  Anslag för utbildning som behövs för att öka användningen av närodlade livsmedel 33.53.50

BM 71/2006 rd Tarja Cronberg /gröna m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 72/2006 rd Kaarina Dromberg /saml m.fl. Anslag för grundläggande bildkonstundervisning i bildkonstskolorna inom Södra Finlands län 29.10.30

BM 73/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag till statsunderstöd enligt prövning för grundläggande utbildning i konst 29.10.30

BM 74/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag för grundläggande utbildning i konst 29.10.30

BM 75/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag för timbaserad statsandel till konstskolor för barn och ungdomar som ger grundläggande konstundervisning 29.10.30

BM 76/2006 rd Kaarina Dromberg /saml m.fl. Anslag till Sommargymnasiesamfundet rf för sommargymnasieverksamhet 29.10.51

BM 77/2006 rd Kaarina Dromberg /saml m.fl. Anslag till yrkeshögskolorna för finansiering av forskning och utveckling 29.20.25

BM 78/2006 rd Kaarina Dromberg /saml m.fl. Anslag för inrättande av en regional marinarkeologstjänst i Åbo 29.80.24

BM 79/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag för isbrytaren Tarmos driftskostnader 29.80.24

BM 80/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag för verksamheten vid Museiverkets fyra regionala enheter 29.80.24

BM 81/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag för Nationalmuseets omkostnader 29.80.24

BM 82/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag till Finlands Sjöhistoriska museum för flyttkostnader 29.80.24

BM 83/2006 rd Kaarina Dromberg /saml  Anslag för Finlands Sjöhistoriska museums omkostnader 29.80.24

BM 84/2006 rd Kaarina Dromberg /saml m.fl. Anslag för publika terminaler och bredbandsförbindelser till bibliotek 29.80.30

BM 85/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för större intäkter av tobaksaccis än beräknat 11.08.01

BM 86/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för större intäkter av skatt på alkoholdrycker än beräknat 11.08.04

BM 87/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag till registrerade religiösa samfund 29.01.51

BM 88/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för höjd studiepenning 29.70.55

BM 89/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag till motions- och idrottsföreningar 29.90.50

BM 90/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för jordbruksforskning 30.20.21

BM 91/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 30.20.40

BM 92/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för företagens investerings- och utvecklingsprojekt i Egentliga Finland 32.30.45

BM 93/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 32.40.31

BM 94/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för energistöd 32.60.40

BM 95/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för utökade hemtjänster 33.32.30

BM 96/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 97/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag till kostnader för vård av drogmissbrukare 33.92.50

BM 98/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för ökad startpeng 34.06.51

BM 99/2006 rd Sari Essayah /kd m.fl. Anslag för restauration av vattendrag 35.10.77

BM 100/2006 rd Merikukka Forsius /gröna  Anslag till verksamhet med stödpersoner för skolavhoppare 29.10.25

BM 101/2006 rd Merikukka Forsius /gröna  Anslag för planering av en banförbindelse på sträckan Alberga—Esbo centrum—Nummela—Lojo 31.40.78

BM 102/2006 rd Merikukka Forsius /gröna m.fl. Anslag för förlängning av föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar 33.18.60

BM 103/2006 rd Merikukka Forsius /gröna m.fl. Anslag för höjning av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens miniminivå 33.18.60

BM 104/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Minskning av den beräknade avkastningen från energiskatter

BM 105/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för utbildning av svenskspråkiga barnträdgårdslärare

BM 106/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för stöd till Finlands Yrkesfiskarförbund 30.40.51

BM 107/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten 30.50.77

BM 108/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för förlängning av föräldrapenningsperioden 33.18.60

BM 109/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för det svenska missbrukarhemmet Tolvis

BM 110/2006 rd Christina Gestrin /sv m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten

BM 111/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag för utvecklande av växthusnäringen 30.20.46

BM 112/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl.  Anslag för basvägnätet 31.24.21

BM 113/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 7390 och bygdeväg 17903 i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 114/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag för gång-, cykel- och mopedväg på landsväg 748 i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 115/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag för en ny vägsträckning av landsväg 7430 och gång-, cykel- och mopedväg i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 116/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av landsväg 7450 31.24.21

BM 117/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag för avbytarservice inom pälsdjursnäringen 33.57

BM 118/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv  Anslag för utökad semester för lantbruksföretagare 33.57.40

BM 119/2006 rd Nils-Anders Granvik /sv m.fl. Anslag för planering av projektet Havets Hus i Korsholm 35.99.65

BM 120/2006 rd Jukka Gustafsson /sd m.fl. Anslag för att åtgärda eftersläpningen i finansieringen av specialstatsandelarna 33.32.33

BM 121/2006 rd Jukka Gustafsson /sd m.fl. Anslag för höjda lönesubventioner till sociala företag 34.06.51

BM 122/2006 rd Susanna Haapoja /cent m.fl. Anslag för basfinansiering av Finlands Företagarinstitut 29.30.31

BM 123/2006 rd Susanna Haapoja /cent m.fl. Anslag för åtgärder föranledda av Syd-Österbottens kulturella internationaliseringsprogram 29.80.52

BM 124/2006 rd Susanna Haapoja /cent  Anslag för ombyggnad av Pahkakankaantie i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 125/2006 rd Susanna Haapoja /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av vägen mellan Raparanta och Kauhajärvi i Kauhava 31.24.21

BM 126/2006 rd Susanna Haapoja /cent  Anslag för ombyggnad av bygdevägen Räyrinki—Itäkylä i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 127/2006 rd Susanna Haapoja /cent m.fl. Anslag för bättre trafiksäkerhet på regionalväg 723 i Ylihärmä 31.24.21

BM 128/2006 rd Leena Harkimo /saml  Anslag för utbyggnad och planering av vägsträckor med mitträcke och omkörningsfiler samt vägrenar 31.24.21

BM 129/2006 rd Leena Harkimo /saml  Anslag för bullerskydd i Sibbo och Veikkola 31.24.21

BM 130/2006 rd Leena Harkimo /saml  Anslag för att planera, underhålla och bygga rastplatser för tung trafik 31.24.21

BM 131/2006 rd Heidi Hautala /gröna m.fl. Anslag för en högre anslagsnivå för egentligt bistånd 24.30.66

BM 132/2006 rd Heidi Hautala /gröna m.fl. Anslag till stöd för finskundervisning för frändefolk 29.01.25

BM 133/2006 rd Heidi Hautala /gröna m.fl. Anslag till ersättning för utlåning av skyddade verk som betalas till upphovsmän 29.01.26

BM 134/2006 rd Heidi Hautala /gröna m.fl. Anslag för att påbörja planeringen av en ringbana i Vanda 31.40.78

BM 135/2006 rd Heidi Hautala /gröna m.fl. Anslag för förbättrad persontrafik på direktbanan Kervo—Lahtis 31.60.63

BM 136/2006 rd Heidi Hautala /gröna m.fl. Anslag för hälsofrämjande verksamhet 33.53.50

BM 137/2006 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för planering och genomförande av vägregleringar i Jurva kommuns centrum 31.24.21

BM 138/2006 rd Lasse Hautala /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av stamväg 44 på sträckan Kauhajoki—Äetsä 31.24.21

BM 139/2006 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för förbättring av landsväg 661 på sträckan Isojoki—Kuvaskangas fram till riksväg 8 31.24.21

BM 140/2006 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av regionväg 274 på sträckan Kauhajärvi—Karvia 31.24.21

BM 141/2006 rd Lasse Hautala /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av regionväg 6700 på sträckan Kauhajoki—Karvia 31.24.21

BM 142/2006 rd Lasse Hautala /cent  Anslag för ombyggnad av Säntintie i Kurikka på sträckan stamväg 67—landsväg 6900 31.24.21

BM 143/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för att förse vissa honorärkonsulat med tekniska möjligheter att utfärda pass 24.01.21

BM 144/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för polisväsendet i Borgå härad 26.75.21

BM 145/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för att utveckla kompetenskluster och samarbetsnätverk i Östra Nyland 26.98.43

BM 146/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för finansiering av ett kompetenscentrum i Östra Nyland 26.98.43

BM 147/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för utveckling av yrkeshögskoleverksamheten i landskap med låg utbildningsnivå 29.20.30

BM 148/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag till understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder 30.50.77

BM 149/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för nya vägförbindelser till Sköldvik 31.24.21

BM 150/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för en skärgårdsväg i Borgå 31.24.21

BM 151/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för byggande av vägar av lägre rang samt vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik i Nyland 31.24.21

BM 152/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för köp och utveckling av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården 31.60.64

BM 153/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 154/2006 rd Klaus Hellberg /sd m.fl. Anslag för att inrätta ett beredskaps- och kompetenscenter för oljebekämpning i Finska viken 35.10.27

BM 155/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för skydd av vattendragen i Södra Finland och av Östersjön 35.10.63

BM 156/2006 rd Klaus Hellberg /sd  Anslag för bevarande av byggnaderna och miljön i Gamla Borgå 35.20.64

BM 157/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för polisens omkostnader 26.75.21

BM 158/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för tillsättande av tjänster inom polisen 26.75.21

BM 159/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för specialundervisning 29.10.30

BM 160/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att stödja skolors utbyggnadsinvesteringar 29.10.34

BM 161/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för förbättring av äldreomsorgen 29.50.21

BM 162/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för jordbruksrådgivning 30.10.50

BM 163/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för utveckling av gårdsbruksstrukturen 30.20

BM 164/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för ersättning av sälskador 30.40.42

BM 165/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 166/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för ombyggnad av Haara bygdeväg i Loimaa 31.24.21

BM 167/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att bygga den s.k. HAKU-vägen på sträckan Aura—Virmo—Mietois 31.24.21

BM 168/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för ombyggnad och beläggning av Heinäsuovägen i Halikko 31.24.21

BM 169/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för reparation av vägen mellan Kyrö och Pöytyä 31.24.21

BM 170/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för reparation och beläggning av bygdeväg 12287 i Lundå 31.24.21

BM 171/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för beläggningsarbeten på Rahi och Riihimaa bygdevägar i Gustavs 31.24.21

BM 172/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för reparation och underhåll av vägnätet i Åbo vägdistrikt 31.24.21

BM 173/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag till Åbo vägdistrikt för ombyggnad av vägavsnittet Sauvo-Pyhäloukas 31.24.21

BM 174/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag till Åbo vägdistrikt för beläggning av bygdevägen i Seijainen 31.24.21

BM 175/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för planering av en vägförbindelse mellan Halikko och Kimito för att ersätta färjan i Kockis 31.24.78

BM 176/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för Lehmänkurkkuvägen mellan Gustavs och Lokalax 31.24.78

BM 177/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för att bygga en vägförbindelse på sträckan Loimaa—Somero—Helsingfors 31.24.78

BM 178/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för förbättring av riksväg 8 på sträckan Åbo—Björneborg 31.24.78

BM 179/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för bättre säkerhet på riksväg 9 på vägsträckan Åbo—riksväg 2 31.24.78

BM 180/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.25.50

BM 181/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för planering av uträtning av kustbanan Helsingfors-Åbo 31.40.21

BM 182/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för förbättring av bannätet 31.40.21

BM 183/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Slopande av handels- och industriministeriets anslag för utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet 32.20.28

BM 184/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag till småföretag för utveckling och marknadsintroduktion av biobränslen 32.60.27

BM 185/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för förbättrat hemvårdsstöd för adoptivbarn 33.15.51

BM 186/2006 rd Pertti Hemmilä /saml  Anslag för närståendevård 33.32.30

BM 187/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.92.59

BM 188/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Minskat anslag för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder 34.06.51

BM 189/2006 rd Pertti Hemmilä /saml m.fl. Anslag till Finlands miljöcentral för inrättande av en regional enhet i Åbo 35.60.21

BM 190/2006 rd Rakel Hiltunen /sd m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i storstäderna, också i Helsingforsregionen 31.60.63

BM 191/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för polisens omkostnader 26.75.21

BM 192/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för utökad läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 193/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för konsolidering av verksamheten vid sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Åbo universitet 29.50.21

BM 194/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag till en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Harjunpää—Rosnäs 31.24.21

BM 195/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för en cirkulationsplats i Ulfsby centrum 31.24.21

BM 196/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för förbättring av bygdeväg 12903 i Leineperi i Ulfsby 31.24.21

BM 197/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för reparation av bygdeväg 12887 och en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Finnepäkintie och Massi 31.24.21

BM 198/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för utökad finansiering av basväghållningen 31.24.21

BM 199/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för en parallell väg till riksväg 2 på sträckan Rantavainio industriområde—Haistila 31.24.21

BM 200/2006 rd Anne Holmlund /saml m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 8 på sträckan Åbo—Björneborg 31.24.21

BM 201/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för fronttillägg 33.21.52

BM 202/2006 rd Anne Holmlund /saml  Anslag för utökade stödåtgärder inom den öppna vården inom barnskyddet 33.32.30

BM 203/2006 rd Hannu Hoskonen /cent  Anslag för statsbidrag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk 30.60.42

BM 204/2006 rd Hannu Hoskonen /cent  Anslag för reparation av Herajärventie i Joensuu 31.24.21

BM 205/2006 rd Hannu Hoskonen /cent  Anslag för reparation av vägen mellan Ilomantsi i Hattuvaara och Lieksa i Kitsi 31.24.21

BM 206/2006 rd Hannu Hoskonen /cent  Anslag för reparation av Kontkalavägen i Libelits 31.24.21

BM 207/2006 rd Hannu Hoskonen /cent  Anslag till Savolax—Karelens vägdistrikt för reparation av Suvisrannantie i Libelits och Outokumpu 31.24.21

BM 208/2006 rd Hannu Hoskonen /cent  Anslag för planeringen av en kanal mellan Kymmene älv och Mäntyharju 31.30.78

BM 209/2006 rd Hannu Hoskonen /cent m.fl.  Anslag för ombyggnad av bansträckan Joensuu—Ilomants 31.40.21

BM 210/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för konstnärers pensions- och socialskyddsavgifter 29.80.51

BM 211/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för förhöjning av statens konstnärsstipendier 29.80.52

BM 212/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för reparation av Muurikkala bygdeväg 14745 i Miehikkälä 31.24.21

BM 213/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för bättre trafikflyt på riksväg 6 på sträckan Villmanstrand—Luumäki 31.24.21

BM 214/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för reparation av riksväg 15 på sträckan Kouvola—Tuohikotti 31.24.21

BM 215/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för byggande av ett dubbelspår på sträckan Imatra—Imatrankoski 31.40.78

BM 216/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag för förbättring av bansträckan Luumäki—Imatra på Karjalabanan och för byggande av ett dubbelspår 31.40.78

BM 217/2006 rd Sinikka Hurskainen /sd m.fl. Anslag till stöd för sådant arbete som omfattas av hushållsavdraget och som utomstående utför hos pensionärer med små inkomster 33.92.50

BM 218/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Minskade beräknade inkomstskatteaintäkter 11.01.01

BM 219/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Ökade beräknade mervärdesskatteintäkter 11.04.01

BM 220/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Ökade beräknade intäkter av tobaksaccis 11.08.01

BM 221/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Ökade intäkter av skatt på alkoholdrycker än beräknat 11.08.04

BM 222/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Ökat anslag för egentligt bistånd 24.30.66

BM 223/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för domstolarnas omkostnader 25.10.23

BM 224/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för polisens omkostnader  26.75.21

BM 225/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 226/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för försvarsmaktens omkostnader 27.10.21

BM 227/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag i form av statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader inom den allmänbildande utbildningen 29.10.30

BM 228/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag till statsandel för läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 229/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för universitetens omkostnader 29.50.21

BM 230/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Höjda bevillningsfullmakter för Finlands Akademis forskningsprojekt 29.60

BM 231/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för studiestödet 29.70.55

BM 232/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Ökat anslag för ungdomsverkstäder 29.91.51

BM 233/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 234/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 235/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för teknologisk forskning och utveckling 32.20.27

BM 236/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet 32.20.28

BM 237/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Fler beslut om bidrag till teknologisk forskning och utveckling 32.20.40

BM 238/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag till lån för teknologisk forskning och utveckling 32.20.83

BM 239/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för räntestöd till Finnvera 32.30.42

BM 240/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Minskat anslag till Stakes omkostnader 33.02.21

BM 241/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Nivåförhöjning av FPA-ersättningen för tandläkararvoden 33.18.60

BM 242/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för nivåförhöjning av moderskapspenningen 33.18.60

BM 243/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för nivåförhöjning av vårdbidraget, det förhöjda vårdbidraget och specialvårdsbidraget för pensionstagare 33.19.60

BM 244/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för statsandel till kommunerna för social- och hälsovården 33.32.30

BM 245/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning 33.32.33

BM 246/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsfarmare 33.57.40

BM 247/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.92.59

BM 248/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för forskning i effekterna av sysselsättningspolitiken 34.01.21

BM 249/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Minskat anslag för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder 34.06.51

BM 250/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för att inrätta ett oljebekämpningscentrum för Finska viken 35.01.21

BM 251/2006 rd Jyri Häkämies /saml m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 252/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för höjt hyrestak för studiestödets bostadstillägg 29.70.55

BM 253/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för verksamheten vid centret för förhistoriska och kulturresor i Kierikki 29.80.32

BM 254/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för att främja insamling och användning av naturprodukter 30.20.46

BM 255/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för småskalig livsmedelsindustri samt transportstöd till transport av skogsbär och svampar 30.20.46

BM 256/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för planering av fisktrappor för älvar som mynnar ut i Bottenviken 30.40.77

BM 257/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för förbättring av förbindelseväg 18779 på sträckan Ervasti—Jurmu i Taivalkoski 31.24.21

BM 258/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs riksväg 20 och Posiontie i Taivalkoski 31.24.21

BM 259/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för byggande av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik från Toranki till Sänkikangas i Kuusamo 31.24.21

BM 260/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för förbättring av Kollajaniemi (Petäjäkangas) förbindelseväg 18775 i Pudasjärvi 31.24.21

BM 261/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för ombyggnad av Liikasenvaarantie i Kuusamo 31.24.21

BM 262/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för beläggning och belysning av Ruottisenharju väg (Kongasjärvi förbindelseväg 18763) i Pudasjärvi 31.24.21

BM 263/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av Sallantie  31.24.21

BM 264/2006 rd Tuomo Hänninen /cent  Anslag för breddning av riksväg 20 på sträckan Puolangantie-Rovaniementie i Pudasjärvi 31.24.21

BM 265/2006 rd Tuomo Hänninen /cent m.fl. Anslag för utbyggnad av Kuusamo flygfält 31.52.41

BM 266/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag till omkostnaderna för konkursombudsmannens byrå för att bekämpa den s.k. grå ekonomin 25.40.21

BM 267/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag till åklagarväsendet för att bekämpa den s.k. grå ekonomin 25.60.21

BM 268/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag till yrkesfiskare för sälskadeersättningar 30.40.42

BM 269/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag för utbildning av sälfångare 30.40.42

BM 270/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag för anskaffning av sälskrämmor för Skärgårdshavet 30.40.51

BM 271/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag för upphandling av sälbeständiga ryssjor 30.40.51

BM 272/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag till Åbo vägdistrikt för förverkligande av investeringar i anslutning till ett temapaket 31.24.21

BM 273/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag för reparation av riksväg 8 på sträckan Reso—Mynämäki 31.24.21

BM 274/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag för Lehmänkurkku vägförbindelse mellan Gustavs och Lokalax 31.24.78

BM 275/2006 rd Mikko Immonen /vänst m.fl. Anslag för vård av byggnadsarvet 35.20.64

BM 276/2006 rd Mikko Immonen /vänst  Anslag för ny pålning av sjunkande byggnadsbestånd i Åbo 35.20.64

BM 277/2006 rd Liisa Jaakonsaari /sd m.fl. Anslag för förbättring av systemet med personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 278/2006 rd Roger Jansson /sv m.fl. Tryggande av konkurrensförutsättningarna för passagerarfartyg och passagerarbilfärjor i utrikesfart 31.32.42

BM 279/2006 rd Kauko Juhantalo /cent m.fl. Anslag för byggnadsarbeten på stamväg 44 i Satakunda 31.24.21

BM 280/2006 rd Kauko Juhantalo /cent m.fl. Anslag för utbyggnad av riksväg 8 på sträckan Björneborg—Södermark 31.24.21

BM 281/2006 rd Antti Kaikkonen /cent m.fl. Anslag för en förhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 282/2006 rd Antti Kaikkonen /cent m.fl. Anslag för förbättring av cirkulationsplatsen vid Koskenmäki i Tusby 31.24.21

BM 283/2006 rd Antti Kaikkonen /cent m.fl. Anslag till förbättring av transportkapaciteten och servicenivån på huvudbanan från Helsingfors norrut 31.40.78

BM 284/2006 rd Antti Kaikkonen /cent  Anslag för psykiatrisk rehabilitering av barn och ungdomar 33.18.60

BM 285/2006 rd Antti Kaikkonen /cent m.fl. Anslag för hemförlovningspenning till beväringar 33.28.50

BM 286/2006 rd Timo Kalli /cent m.fl. Anslag för en förhöjning av måltidsstödet för högskolestuderande 29.70.57

BM 287/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för regionala forskningsinstitut 29.10.21

BM 288/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för planering av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Tiilivuori och Eurajoki kyrkby 31.24.21

BM 289/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Kortela och Unaja i Raumo 31.24.21

BM 290/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för planering av en vägförbindelse mellan Panelia och Eura å 31.24.21

BM 291/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för planering av en trafikövervakningsplats för tung trafik 31.24.21

BM 292/2006 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för fördjupning av havsfarleden till Raumo 31.30.78

BM 293/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för att inleda persontågstrafik på bansträckan Raumo—Kumo 31.60.63

BM 294/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för att införa ett system med servicesedlar för små och medelstora företag 32.10.22

BM 295/2006 rd Reijo Kallio /sd  Anslag för utveckling av verksamheten vid Kansallinen Vesi-Instituutti 32.20.22

BM 296/2006 rd Reijo Kallio /sd m.fl. Anslag för inrättande av Bottenvikens nationalpark 35.20.76

BM 297/2006 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Minskade beräknade fordonsskatteintäkter 11.10.07

BM 298/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag för stöd av Lohteå kyrkomusikfest rf:s verksamhet 29.80.52

BM 299/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk 30.60.42

BM 300/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 301/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag till stöd för lanthandlar och butiksbussar 32.30.45

BM 302/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag för rehabilitering av krigsinvaliders makar och änkor 33.22.56

BM 303/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag för verksamheten i föreningen Inkeriläiset ja karjalaiset heimoveteraanit ry 33.22.57

BM 304/2006 rd Bjarne Kallis /kd m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.22.59

BM 305/2006 rd Bjarne Kallis /kd  Anslag för avgiftsfri TBE-vaccinering 33.32.30

BM 306/2006 rd Ilkka Kanerva /kok m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 8 på sträckan Åbo—Björneborg 31.24.21

BM 307/2006 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen i Mellersta Finland 29.10.30

BM 308/2006 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för reparation av mögelskador i skolor i Mellersta Finland 29.10.34

BM 309/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för utökad läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 310/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för restauration av vattendrag 30.50.77

BM 311/2006 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för reparation av landsväg 637, den s.k. Gröna leden i Mellersta Finland 31.24.21

BM 312/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 313/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för att avlägsna logistiska flaskhalsar i huvudvägnätet i Mellersta Finland 31.24.21

BM 314/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för projektplanering av Jyväskylä kraftverk 32.60.50

BM 315/2006 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för stöd av Mellersta Finlands arbetarskyddsdistrikt 33.13.21

BM 316/2006 rd Matti Kangas /vänst  Anslag för avlönande av extra personal till ålderdomshemmen i Mellersta Finland 33.32.30

BM 317/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.32.37

BM 318/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för samordning av grundvattenskyddet och vården av stenmaterial i Mellersta Finland 35.10.63

BM 319/2006 rd Matti Kangas /vänst m.fl. Anslag för en matarledning på sträckan Sumiainen—Suolahti 35.10.77

BM 320/2006 rd Matti Kangas /vänst  Anslag till understöd för reparation av bostäder i Mellersta Finland 35.30.55

BM 321/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Minskade beräknade fordonsskatteintäkter 11.10.07

BM 322/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för att inrätta ett center för civil krishantering i Keuruu 24.99

BM 323/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för domstolarnas utgifter 25.10.23

BM 324/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för häradens service i Mellersta Finland 26.07.21

BM 325/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för indexjusteringar av allmänna statsandelar till kommuner 26.97.31

BM 326/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för landskapsutvecklingspengar 26.98.43

BM 327/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för förbättrade förmåner för de värnpliktiga 27.10.21

BM 328/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för att planera en sluten enhet vid Laukaa fängelse 28.60

BM 329/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för omkostnader inom rådet för utbildningsutvärdering 29.01.22

BM 330/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för att förverkliga ett inlärnings- och innovationsnät (OPTIIMI) i Mellersta Finland 29.10.21

BM 331/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för indexjusteringar av statsandelar till bildningsväsendet i kommunerna 29.10.30

BM 332/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för utökad läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 333/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för ett byggprojekt vid folkhögskolan Iso Kirja i Keuruu 29.30.50

BM 334/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för kristna tidningar 29.80.50

BM 335/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för ungdomsverkstäder 29.91.50

BM 336/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för näringslivsrådgivning på landsbygden 30.10.50

BM 337/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för statsunderstöd till 4H-verksamhet 30.10.55

BM 338/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för att stöda landsbygds- och digitaliseringsverksamhet inom ramen för projektet Pihtiputaan Mummo 30.10.63

BM 339/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag till Fonden för landsbygdsutveckling 30.20.61

BM 340/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för restaurering av rinnande vattendrag 30.50.22

BM 341/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för hållbar virkesproduktion och tillvaratagande av energivirke 30.60.44

BM 342/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Användning av intäkter från statens aktieförsäljning samt dividendinkomster till trafikinvesteringar 31.24

BM 343/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för bullerhinder på vägsträckan Jyväskylä—Vaajakoski 31.24.21

BM 344/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för slutförande av ombyggnaden av landsvägen mellan Uurainen och Kintaus 31.24.21

BM 345/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för ombyggnad av riksväg 4 31.24.78

BM 346/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för förbättring av riksväg 13 på sträckan Huutomäki—Kyyjärvi 31.24.78

BM 347/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 348/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för köp av kollektivtrafiktjänster 31.60.63

BM 349/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag till de ekonomiska regionerna i Mellersta Finland för nätverksbyggen kring handikappservice 33.01.63

BM 350/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för speciella bidrag för nyfödda i kommuner med låg nativitet 33.15

BM 351/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för nivåförhöjning av folkpensionen 33.19.60

BM 352/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag till bättre budgetbaserat pensionsskydd för missionsarbetare 33.19.60

BM 353/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Anslag för indexjusteringar av statsandelarna till kommunerna för social- och hälsovården 33.32.30

BM 354/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för avbytartjänster för lantbruksföretagare 33.57.40

BM 355/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för främjande av egen aktivitet i de arbetslösas föreningar 34.06.51

BM 356/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Slopat anslag för flyttbidrag 34.06.51

BM 357/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för ett grundkapital i skadefonden för översvämnings- och stormskador 35.10

BM 358/2006 rd Saara Karhu /sd m.fl. Anslag för finansiering av laserteknologi och optoelektronik vid Tammerfors tekniska universitet 29.50.21

BM 359/2006 rd Marjukka Karttunen /saml  Anslag till utrikesministeriets avdelning för konsulära ärenden för förbättrad behandling av exempelvis frågor som gäller bortförande av barn 24.01.21

BM 360/2006 rd Marjukka Karttunen /saml m.fl. Anslag för bättre trafikfostran av barn och ungdomar 29.01.23

BM 361/2006 rd Marjukka Karttunen /saml  Anslag för anskaffning av en kopia av galjonsbilden av Vraket med galjonsbild och av en infotavla för en undervattenspark 29.80.24

BM 362/2006 rd Marjukka Karttunen /saml m.fl. Anslag för forskning och utveckling inom kommunikationsministeriet 31.01.21

BM 363/2006 rd Marjukka Karttunen /saml  Anslag för att främja Vägförvaltningens program för grundvattenskyddet 31.24.21

BM 364/2006 rd Marjukka Karttunen /saml  Anslag till Sjöfartsverket för förbättring och underhåll av farleder 31.30.21

BM 365/2006 rd Marjukka Karttunen /saml  Anslag för säkerhetsutbildning för båtförare 31.30.21

BM 366/2006 rd Marjukka Karttunen /saml m.fl. Anslag för att permanenta verksamheten inom Pro Skärgårdshavet 35.60.21

BM 367/2006 rd Tatja Karvonen /cent m.fl. Anslag för utveckling av elevhandledningen i den grundläggande utbildningen 29.10.30

BM 368/2006 rd Tatja Karvonen /cent m.fl. Anslag för Funet-nät mellan Rovaniemi och Sodankylä 29.50.22

BM 369/2006 rd Tatja Karvonen /cent  Anslag för höjd studiepenning för vårdnadshavare 29.70.55

BM 370/2006 rd Tatja Karvonen /cent  Anslag för studenternas hälsovårdsstiftelses hyresutgifter 29.70.58

BM 371/2006 rd Jyrki Kasvi /gröna  Anslag till centralkriminalpolisens IT-brottsenhet för teknisk expertservice 26.75.21

BM 372/2006 rd Jyrki Kasvi /gröna m.fl. Anslag för tilläggsutbildning inom läroavtalsutbildningen 29.20.31

BM 373/2006 rd Jyrki Kasvi /gröna m.fl. Anslag för universitetens refinansiering 29.50.21

BM 374/2006 rd Jyrki Kasvi /gröna m.fl. Anslag till stöd för organisationer som verkar för att främja den mentala hälsan 33.53.50

BM 375/2006 rd Jyrki Katainen /saml m.fl. Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 376/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för undersökning av narkotikabrottslighet 26.75.21

BM 377/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag till landskapsutvecklingspengar för Päijänne—Tavastland 26.98.43

BM 378/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för fler skolgångsbiträden 29.10.30

BM 379/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen i Lahtis 29.10.30

BM 380/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för reparation av mögelskador i skolor i Päijänne-Tavastland 29.10.34

BM 381/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för bättre utbildning om byggnaders innemiljö 29.20.21

BM 382/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för utökad läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 383/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna 29.40.25

BM 384/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att trygga universitetscentrens verksamhet 29.50.22

BM 385/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att säkerställa verksamheten vid Museiverkets regionala enhet i Tavastehus 29.80.24

BM 386/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för stöd till medborgarorganisationernas kulturverksamhet 29.80.33

BM 387/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för utveckling av landsbygdsstrukturen 30.20.61

BM 388/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för bidrag för vatten och avlopp på landsbygden 30.50.31

BM 389/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 390/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för förbättring av stamväg 54 på sträckan Tammela—Hollola 31.24.21

BM 391/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för fortsatt ombyggnad av Kopsuontie i Tavastlands vägdistrikt 31.24.21

BM 392/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för planering av Käkisalmi bro i Asikkala 31.24.21

BM 393/2006 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för basväghållning i landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne—Tavastland 31.24.21

BM 394/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för förbättring av riksväg 10 och 12 på sträckan Tavastehus—Lahtis 31.24.21

BM 395/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för förbättring av riksväg 24 på sträckan Lahtis—Vääksy 31.24.21

BM 396/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag till statsbidrag för enskilda vägar i Päijänne-Tavastland 31.25.50

BM 397/2006 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för köp av fjärrtågstrafikMäärärahan osoittaminen junien kaukoliikenteen ostoon 31.60.65

BM 398/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för företagens investerings- och utvecklingsprojekt 32.30.45

BM 399/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för utveckling av intressebevakningen för barn 33.32.30

BM 400/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för bättre patientsäkerhet i äldreboende 33.32.30

BM 401/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 402/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag att kanalisera omställningsskyddsresurser till arbetskraftsbyråerna 34.06.21

BM 403/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för introduktion i arbetet för sommarvikarier 34.06.51

BM 404/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag till de arbetslösas föreningar i Päijänne-Tavastland 34.06.51

BM 405/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att fortsätta försöket med servicerådgivning för invandrare i Päijänne-Tavastland 34.07.63

BM 406/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för att skydda regionala förbindelseledningar och matarledningar samt grundvattnet i Egentliga Tavastland 35.10.77

BM 407/2006 rd Matti Kauppila /vänst  Anslag för restauration av vattendrag och förorenade markområden 35.10.77

BM 408/2006 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för planläggning i kommuner och styrning av markanvändningen 35.20.37

BM 409/2006 rd Matti Kauppila /vänst m.fl. Anslag för att utreda och starta ett utvecklingscenter för experimentellt bostadsbyggande 35.70.21

BM 410/2006 rd Antero Kekkonen /sd  Anslag för statsunderstöd enligt prövning för kommuner i Kymmenedalen 26.97.34

BM 411/2006 rd Antero Kekkonen /sd  Anslag till anläggningskostnaderna för ett gymnasium i Anjalankoski 29.10.34

BM 412/2006 rd Antero Kekkonen /sd  Anslag för vattenförsörjningsprojekt på landsbygden 30.50.77

BM 413/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Minskning av den kalkylerade bilskatteintäkten för en högre skatteåterbäring för invalidbilar 11.10.03

BM 414/2006 rd Rauno Kettunen /cent m.fl. Anslag för landskapsutvecklingspengar 26.98.43

BM 415/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag till en förhöjning av statsandelen för läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 416/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för att starta tandläkarutbildning i Kuopio 29.50.21

BM 417/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för utveckling av en forskarkarriär 29.50.22

BM 418/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för Opera Cavas verksamhet i Nilsiä 29.80.31

BM 419/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag till föreningen Byaverksamhet i Finland rf 30.10.63

BM 420/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för statsunderstöd till 4H-verksamheten 30.55.10

BM 421/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ombyggnad av väg 569 mellan Juankoski och Nilsiä 31.24.21

BM 422/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av Losomäentie 16488 i Juankoski 31.24.21

BM 423/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av väg 5720 mellan Luikonlahti och Tuusniemi 31.24.21

BM 424/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för en högre finansieringsnivå för basväghållningen 31.24.21

BM 425/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för att göra skogsbilvägen Kiparintie i Rautavaara till allmän väg 31.24.21

BM 426/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad av väg 570 på sträckan Honkamäki—Säyneinen 31.24.21

BM 427/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad och beläggning av vägen mellan Kangaslahti och Palonurmi 31.24.21

BM 428/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad och beläggning av Mäntyjärventie 16495 31.24.21

BM 429/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad av väg 16349 på sträckan Kärsänmäki—Keyritty 31.24.21

BM 430/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Tossavanlahti—Sulkavanjärvi—Kumpuselkä—Haapamäki 31.24.21

BM 431/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för byggande av Vaajasalo bro 31.24.21

BM 432/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ny sträckning på riksväg 5 vid byn Nerkoo i Lapinlahti 31.24.21

BM 433/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för reparation av riksväg 17 mellan Riistavesi och Tuusniemi 31.24.21

BM 434/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ombyggnad av riksväg 17 mellan Tuusniemi kyrkby och Ohtaansalmi 31.24.21

BM 435/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 436/2006 rd Rauno Kettunen /cent m.fl. Anslag för planering av en järnväg för gruvprojektet i Talvivaara 31.40.78

BM 437/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för experiment med gips för att minska fosforutsläppen från åkrar 32.20.40

BM 438/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för utvidgat transportstöd till små och medelstora företag 32.30.44

BM 439/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för ökad användning av inhemsk bioenergi 32.60.40

BM 440/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för reparation av det byggnadsbestånd som utnyttjas av basservicen 33.32.36

BM 441/2006 rd Rauno Kettunen /cent m.fl. Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 442/2006 rd Rauno Kettunen /cent  Anslag för fler semesterdagar för lantbruksföretagare 33.57.40

BM 443/2006 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för komplettering av uppgifterna på hjältegravarnas gravstenar i Villmanstrand 29.01.51

BM 444/2006 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för omkostnader vid Institutet för Ryssland och Östeuropa 29.80.28

BM 445/2006 rd Anneli Kiljunen /sd m.fl. Anslag för vänskapsförbund och utlandsföreningars verksamhet 29.80.50

BM 446/2006 rd Kimmo Kiljunen /sd  Anslag till klubbverksamhet för skolelever i Södra Finland 29.10.30

BM 447/2006 rd Kimmo Kiljunen /sd  Anslag för Ringbanan i Vanda 31.40.78

BM 448/2006 rd Kimmo Kiljunen /sd  Anslag för stöd till kollektivtrafiken i Helsingforsregionen 31.60.63

BM 449/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för ett besökscentrum i anslutning till Tuorla observatorium 29.50.21

BM 450/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag till räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden 30.20.49

BM 451/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för höjning av Gårdsbrukets utvecklingsfonds kapital 30.20.61

BM 452/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 453/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 454/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för ombyggnad av vägen mellan Sagu och Pyhäloukas 31.24.21

BM 455/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för att bygga om vägsträckan Pikis—Ravattula till fyrfilig väg 31.24.78

BM 456/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.25.50

BM 457/2006 rd Esko Kiviranta /cent m.fl. Anslag för att bevara konkurrenskraften i tågtrafiken mellan Åbo och Helsingfors 31.40.21

BM 458/2006 rd Esko Kiviranta /cent  Anslag för att trygga förbindelsetrafiken i skärgården 31.60.64

BM 459/2006 rd Katri Komi /cent m.fl. Anslag för anläggning och reparation av skolbyggnader 29.10.34

BM 460/2006 rd Katri Komi /cent  Anslag för musikdagarna i Jorois 29.80.52

BM 461/2006 rd Katri Komi /cent  Anslag för en resurskartering bland lantbruks- och landsbygdsföretagare 30.20.61

BM 462/2006 rd Katri Komi /cent  Anslag för utgifter som föranleds av stöd för fastighetsförrättningar 30.70.40

BM 463/2006 rd Katri Komi /cent  Anslag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster 33.32.37

BM 464/2006 rd Katri Komi /cent  Anslag för att stödja lantbruksföretagarnas arbetsmotivation 33.57.40

BM 465/2006 rd Katri Komi /cent  Anslag för att balansera upp budgetunderskottet vid miljöupplysningsinstitutet i Rantasalmi 33.99.65

BM 466/2006 rd Valto Koski /sd  Ökade beräknade intäkter av tobaksaccis  11.08.01

BM 467/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag till Helsingfors och Kuopio universitet för att inleda specialistutbildning i apoteksfarmaci samt sjukhus- och hälsovårdscentralsfarmaci 29.10.21

BM 468/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för främjande av fiskerihushållningen 30.40.51

BM 469/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för ombyggnad av Ahviontie 3562 i Anjalankoski 31.24.21

BM 470/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för vägprojektet Huhdasjärvi—Pärnämäki 31.24.21

BM 471/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för förbättring av riksväg 15 på sträckan Rantahaka (Kotka)—Kouvola 31.24.78

BM 472/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för förbättring av riksväg 26 på sträckan Fredrikshamn—Taavetti 31.24.78

BM 473/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för planering av slussar i Kimola och Voikkaa samt för byggande av Pyhäjärvi farled 31.30.78

BM 474/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för ombyggnad av personbangården i Kouvola 31.40.21

BM 475/2006 rd Valto Koski /sd  Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 476/2006 rd Jari Koskinen /saml m.fl. Anslag till understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder 30.50.31

BM 477/2006 rd Johannes Koskinen /sd m.fl. Anslag för reparation av riksväg 10 och 12 på sträckan Tavastehus—Lahtis—Kouvola 31.24.78

BM 478/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen 26.97.31

BM 479/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för ett gemensamt centrum för förvaltningsservice för högskolorna i Åbo 29.50.22

BM 480/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag till Studenternas hälsovårdsstiftelse för hyresbidrag 29.70.58

BM 481/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för reparation av bryggan och båthamnen i Ahteentaka i Rimito 31.24.21

BM 482/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik i Yläne 31.24.21

BM 483/2006 rd Marjaana Koskinen /sd  Anslag för förbättring av systemet med personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 484/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl.  Anslag för en förhöjning av utkomststödets grunddel 33.32.38

BM 485/2006 rd Marjaana Koskinen /sd m.fl.  Anslag för ledarhundar till funktionshindrade 33.92.50

BM 486/2006 rd Risto Kuisma /sd  Minskade beräknade intäkter av bränsleaccis 11.08.07

BM 487/2006 rd Risto Kuisma /sd  Slopad inkomstpost för fordonsskatteintäkter 11.10.07

BM 488/2006 rd Risto Kuisma /sd  Anslag för underhåll av Folkets hus-byggnader och föreningshus 29.80.50

BM 489/2006 rd Risto Kuisma /sd m.fl. Anslag till understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder i Nyland 30.50.77

BM 490/2006 rd Risto Kuisma /sd m.fl. Anslag för basväghållningen i Nylands vägdistrikt 31.24.21

BM 491/2006 rd Risto Kuisma /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av landsvägen på sträckan Borgnäs—Nickby 31.24.21

BM 492/2006 rd Risto Kuisma /sd  Anslag för det nationella alkoholprogrammet 33.53.50

BM 493/2006 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för studiestöd till självständigt boende 18- och 19-åriga studerande på andra stadiet 29.70.55

BM 494/2006 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag till Museiverket för fortsatt verksamhet vid de regionala enheterna och för två nya regionala enheter 29.80.24

BM 495/2006 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för planering av en vägförbindelse mellan stamväg 68 och Jakobstads hamn 31.24.21

BM 496/2006 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för ett flyglogistikområde i anslutning till Vasa flygplats 31.52.41

BM 497/2006 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för utveckling av skärgården i Kvarken som en del av Unescos världsarv 35.20.52

BM 498/2006 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd m.fl. Anslag för planering och genomförande av Havets hus i Österbotten 35.99.65

BM 499/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag till Informationsbyrån Alternativ till EU för ökad informationsverksamhet 24.99.50

BM 500/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för allmän statsandel till kommunerna 26.97.31

BM 501/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 502/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag till kommuner i Birkaland med snabba strukturändringar 26.97.34

BM 503/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Minskat anslag för anskaffning av försvarsmateriel 27.10.16

BM 504/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Minskat anslag för de utgifter för anskaffning av försvarsmateriel som ändringar i index och valutakurser medför 27.10.16

BM 505/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för gymnasieböcker

BM 506/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för läromedel för den grundläggande yrkesutbildningen

BM 507/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för att inleda byggandet av ett nytt bibliotek i Nokia 29.80.34

BM 508/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för planering av en nybyggnad vid huvudbiblioteket i Birkala 29.80.34

BM 509/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag till en statsandel för de allmänna bibliotekens anläggningskostnader 29.80.34 tillägg

BM 510/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för förbättring av vatten- och avloppssystemen i glesbygden 30.50.31

BM 511/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för att bygga en station med information och personalrum i Kankimäki vid Helvetinjärvi nationalpark i Ruovesi 30.63.50

BM 512/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för Koskenkoski bro i Skuru 31.24.21

BM 513/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för uträtning av vägsträckan Valkeakoski—Kangasala 31.24.21

BM 514/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 515/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst m.fl. Anslag för full indexjustering av statsandelarna till kommunernas social- och hälsovårdsväsende 33.32.30

BM 516/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för planering av ett servicehus för äldre i Mouhijärvi 33.92.50

BM 517/2006 rd Mikko Kuoppa /vänst  Anslag för sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner och sysselsättning inom statsförvaltningen 34.06.51

BM 518/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för åklagarväsendet

BM 519/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för förbättring av Paimenportti plankorsning på riksväg 15 31.24.21

BM 520/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för förbättring av vägnätet i sydöstra Finland 31.24.21

BM 521/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för planering av en motorväg (E 18) på sträckan Forsby—Kotka 31.24.21

BM 522/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för planering av motorväg E 18 på sträckan Fredrikshamn—Vaalimaa 31.24.21

BM 523/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för planering av riksväg 6 på sträckan Taavetti—Selkäharju 31.24.21

BM 524/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för reparation av riksväg 6 på sträckan Keltti—Kaipiais 31.24.21

BM 525/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för planering av en förbättring av riksväg 12 på sträckan Uusikylä—Tillola 31.24.21

BM 526/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för förbättring av trafiksäkerheten på riksväg 26 på sträckan Taavetti—Fredrikshamn 31.24.21

BM 527/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för Fredrikshamn omfartsväg på riksväg 7 31.24.78

BM 528/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för förbättring av vägsträckan Kotka—Kouvola på riksväg 15 31.24.78

BM 529/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för hissar och höjda perronger på Kouvola järnvägsstation 31.40.21

BM 530/2006 rd Pekka Kuosmanen /saml  Anslag för ombyggnad av bansträckan Luumäki-Imatra och planering av ett dubbelspår 31.40.78

BM 531/2006 rd Esko Kurvinen /saml m.fl. Anslag till läroavtalsutbildning för invandrare 29.20.31

BM 532/2006 rd Esko Kurvinen /saml  Anslag för att förbättra vuxenutbildningen 29.30.25

BM 533/2006 rd Esko Kurvinen /saml  Anslag för att höja nivån på utbildningen inom den tekniska branschen 29.40.30

BM 534/2006 rd Esko Kurvinen /saml  Anslag för basväghållningen i Uleåborgs vägdistrikt 31.24.21

BM 535/2006 rd Esko Kurvinen /saml  Anslag för regionalt transportstöd 32.30.44

BM 536/2006 rd Esko Kurvinen /saml  Anslag för höjning av Aloitusrahasto Avera Ab:s kapital 32.30.45

BM 537/2006 rd Esko Kurvinen /saml  Anslag för företagskuvösverksamhet för ungdomar 32.30.47

BM 538/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för ombyggnad av Keskuskoulu i Lieksa 29.20.34

BM 539/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för ombyggnad av landsväg 524 på sträckan Lieksa—Kuhmo 31.24.21

BM 540/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 541/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad av förbindelseväg 15870 (Kantelelahdentie) 31.24.21

BM 542/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för ombyggnad av förbindelseväg 15850 mellan Kelvä och Jaakonvaara i Lieksa 31.24.21

BM 543/2006 rd Lauri Kähkönen /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av bansträckan Lieksa—Nurmes—Kontiomäki 31.40.21

BM 544/2006 rd Lauri Kähkönen /sd m.fl. Anslag för elektrifiering av bansträckorna Niirala—Säkäniemi och Joensuu—Uimaharju—Lieksa—Nurmes 31.40.21

BM 545/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för reinvesteringar i järnvägsnätet 31.40.21

BM 546/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för att trygga kollektivtrafiken i Östra Finland 31.60.63

BM 547/2006 rd Lauri Kähkönen /sd m.fl. Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i kommunerna 32.40.31

BM 548/2006 rd Lauri Kähkönen /sd  Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.22.59

BM 549/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Minskade beräknade intäkter av inkomst- och förmögenhetsskatt 11.01.01

BM 550/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Minskade beräknade intäkter av mervärdesskatten på livsmedel 11.04.01

BM 551/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för polisens omkostnader 26.75.21

BM 552/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för räddningshelikopterverksamhet 26.80.22

BM 553/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 554/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för riksomfattande utveckling av byaverksamhet 30.10.63

BM 555/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för byggande av en bro i Puutossalmi 31.24.21

BM 556/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för byggande av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Sorsakoskentie 31.24.21

BM 557/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Puurtilantie i Varkaus på sträckan riksväg 23—Kopolanniementie 31.24.21

BM 558/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för ombyggnad av Kallavesis broar i Kuopio 31.24.78

BM 559/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag till statsbidrag för enskilda vägar 31.25.50

BM 560/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för nya järnvägsöverbyggnader 31.40.21

BM 561/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för köp av kollektivtrafiktjänster 31.60.63

BM 562/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för att främja användning av biobränslen 32.60.27

BM 563/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för hemvårdsstöd 33.32.30

BM 564/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för effektivare hälsofostran 33.53.50

BM 565/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för organisationer som arbetar med kristlig missbrukarvård 33.92.50

BM 566/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd  Anslag för vattentjänster och miljöprojekt 35.10.77

BM 567/2006 rd Kari Kärkkäinen /kd m.fl. Anslag för reparations- och energiunderstöd till fastigheter 35.30.55

BM 568/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för finansieringsunderstöd enligt prövning till Vanda stad 26.97.34

BM 569/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för kostnader förorsakade av ökat behov av specialundervisning i Vanda 29.10.30

BM 570/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen i Vanda 29.10.30

BM 571/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för reparation av mögelskador i skolor i Vanda 29.10.34

BM 572/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för anläggning av skolor i Vanda 29.10.34

BM 573/2006 rd Jaakko Laakso /vänst m.fl. Anslag för ändringar i jämkade arbetslöshetsförmåner 33.17.51

BM 574/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag till de arbetslösas föreningar i Nyland 34.06.51

BM 575/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för vård och restauration av Hiidenvesi sjö 35.10.77

BM 576/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för restauration av sjöar i Nyland 35.10.77

BM 577/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för iståndsättning av förorenade jordområden i Vanda 35.10.77

BM 578/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för skydd av fågelsjöar i Nyland 35.20.22

BM 579/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för underhåll och ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Nyland 35.20.64

BM 580/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för sanering av förorter i Vanda 35.30.60

BM 581/2006 rd Jaakko Laakso /vänst  Anslag för understöd för reparation av hyreshus i ekonomiska svårigheter i Vanda 35.30.60

BM 582/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Återinförande av förmögenhetsskatten i början av 2007 11.10

BM 583/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till nya lokaler för Nurmes tingsrätt

BM 584/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utbyggnad av polis- och tingshuset i Joensuu 26.75.21

BM 585/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till nybygge för regionala brandstationen, nödcentralen och rörliga polisen i Joensuu 26.80.21

BM 586/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av gränsbevakningsstationen i Enare 26.90.21

BM 587/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att effektivera verksamheten vid Leminaho tillfälliga gränsövergångsställe i Ilomants 26.90.21

BM 588/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 589/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utveckling av Norra Karelens landskap 26.98.43

BM 590/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en ny infart till Kontioranta garnison 27.10.21

BM 591/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ett klubbhus vid Kontioranta garnison 28.10

BM 592/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av kasern 3 i Kontioranta garnison 28.60

BM 593/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för byggande av en täckt fordonsparkering vid Kontioranta garnison 28.60

BM 594/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av kasern 4 och utbyggnad av Karelens Militärmusikkårs lokaler vid Kontioranta garnison 28.60

BM 595/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för byggande av en utbildnings- och idrottshall samt för ombyggnad av idrottsplan vid Kontioranta garnison 28.60

BM 596/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Kontioranta garnisons kontrollcentral 28.60

BM 597/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Kontioranta garnisons sjukhus 28.60

BM 598/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utbyggnad och ombyggnad av stabens lokaler vid Norra Karelens brigad 28.60

BM 599/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för byggande av underhållslokaler vid Sotinpuro övningsområde i Nurmes 28.60

BM 600/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Uimaharjun koulu 29.10.30

BM 601/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för den allmänbildande utbildningens driftskostnader 29.10.30

BM 602/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sanering av utbildningslokalerna i Kaprakka yrkesutbildningscenter i Libelits 29.20.30

BM 603/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sanering av den västra flygeln i A-huset Otsola i Pohjois-Karjalan Ammattiopisto 29.20.30

BM 604/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Joensuus konservatorium 29.40.30

BM 605/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sanering av maskinhallen i Pohjois-Karjalan Ammattiopisto i Valtimo 29.40.30

BM 606/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sanering av Norra Karelens yrkeshögskolas lokaler för träteknik i samband med KuMU—Puugia 29.40.30

BM 607/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bostäder vid Pohjois-Karjalan Ammattiopisto i Peltola 29.40.30

BM 608/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sanering och utbyggnad av Sordavalahuset i Joensuu 29.40.30

BM 609/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Wärtsilähuset i Joensuu 29.40.30

BM 610/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av allmänbildande läroanstalter och yrkesläroanstalter samt yrkeshögskolor 29.40.30

BM 611/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för Joensuu universitets omkostnader 29.50.21

BM 612/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utbyggnad av Joensuu landsarkiv 29.60.22

BM 613/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl.  Anslag för en förhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 614/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att inrätta en rovdjursforskartjänst vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets forskningsstation i Joensuu 30.40.21

BM 615/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ersättning för rovdjurs och sälars skadegörelse i Norra Karelen 30.40.42

BM 616/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för vatten- och avloppsprojektet i Huhmari—Kunnasniemi—Puntarikoski—Pilkko 30.50.77

BM 617/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för byggande, reparation och planering av vattentjänster i Liperi, Eno och Kides 30.50.77

BM 618/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att trygga hållbar virkesproduktion i Norra Karelen 30.60.44

BM 619/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för främjande av en hållbar skogshushållning och fullgörande av uppgifter fullt ut i Norra Karelen 30.60.45

BM 620/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till organisationen för främjande och övervakning av skogsbruket i Norra Karelen 30.60.45

BM 621/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för basfinansiering av Europeiska skogsinstitutet 30.60.50

BM 622/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för byggande av en planskild anslutning på riksväg 17 i Ylämylly tätort 31.24.21

BM 623/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för beläggning av Iiksenjoki bygdeväg 15699 i Norra Karelen 31.24.21

BM 624/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av stamväg 70 på sträckan Onkamo—riksgränsen 31.24.21

BM 625/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 486 i Tohmajärvi 31.24.21

BM 626/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Kides—Koivikko 31.24.21

BM 627/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel och mopedtrafik på sträckan riksväg 17—Outokumpu 31.24.21

BM 628/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av vägsträckorna mellan Kinahmo, Ruvaslahti och Martonvaara 31.24.21

BM 629/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägarna på sträckan Kunonniemi-Haarajärvi och Ruppovaara i Norra Karelen 31.24.21

BM 630/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av riksväg 23 på sträckan Libelits-Varkaus 31.24.21

BM 631/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad och beläggning av Läpikäytäväntie i Lieksa 31.24.21

BM 632/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av Maljasalmi bygdeväg i Outokumpu 31.24.21

BM 633/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägarna i Ohvana och på sträckan Lotokka-Kostamo 31.24.21

BM 634/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägen i Oravisalo i Rääkkylä 31.24.21

BM 635/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägen på sträckan Valtimo—Pajukoski—Lotma 31.24.21

BM 636/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik vid omfartsvägen i Polvijärvi kyrkby 31.24.21

BM 637/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för en planskild korsning vid Lepikko i Puhos på riksväg 6 31.24.21

BM 638/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för reparation av underfarten under järnvägen vid stamväg 73 i Kontiolahti 31.24.21

BM 639/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för bättre säkerhet i korsningen mellan Revonjoki enskilda väg och Lounatlampi—Nurmes bygdeväg samt för ombyggnad av vägen mellan Lounatlampi och Nurmes 31.24.21

BM 640/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ny beläggning på vägen mellan Runo och Raja på sträckan Hattuvaara—Kitsi 31.24.21

BM 641/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för höjning, grundning, iståndsättning och beläggning av bron över Somerlampi kanal i Polvijärvi 31.24.21

BM 642/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för förbättring av anslutningarna på ringvägssträckan av riksväg 6 i Joensuu 31.24.21

BM 643/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdevägen Varmonniemi—Tasapää i Kesälax och Kides 31.24.21

BM 644/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bygdeväg 15667 på sträckan Viinijärvi—Siikakoski 31.24.21

BM 645/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för underhåll av allmänna vägar i Norra Karelen 31.24.21

BM 646/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av riksväg 6 på sträckan Repokallio—Käpykangas i Joensuu 31.24.78

BM 647/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en enskild väg i Itkonsalo 31.25.50

BM 648/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för underhåll av enskilda vägar 31.25.50

BM 649/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att förnya flottningsrännorna i Pielisjokis slussar 31.30.21

BM 650/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att slutföra planeringen av en kanal mellan Kymmene älv och Mäntyharju 31.30.78

BM 651/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för andra etappen av båtleden i Pyhäjärvi 31.30.78

BM 652/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för avveckling av plankorsningen i Koivuniemi i Joensuu 31.40.21

BM 653/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en underfartsbro för Pankakoski väg på bansträckan Joensuu—Viinijärvi 31.40.21

BM 654/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för avveckling av plankorsningar på bansträckan Parikkala—Joensuu 31.40.21

BM 655/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ny överbyggnad på bansträckan Uimaharju-Lieksa 31.40.21

BM 656/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bansträckan Joensuu-Ilomants 31.40.78

BM 657/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för ombyggnad av bansträckan Nurmes-Kontiomäki 31.40.78

BM 658/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för elektrifiering av bansträckorna Säkäniemi—Niirala och Joensuu—Uimaharju—Nurmes 31.40.78

BM 659/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att bevara stödnivån inom kollektivtrafiken 31.60.63

BM 660/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för regionalt transportstöd i östra och norra Finland 32.30.44

BM 661/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för fas III b av Joensuun Tiedepuisto Oy 32.30.45

BM 662/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för produktionslokaler i Juuan Kivikylä 32.30.45

BM 663/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för Pampalo guldgruva i Hattuvaara i Ilomants 32.30.45

BM 664/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utökad kapitalfinansiering 32.30.45

BM 665/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för utvecklingsprojekt vid energicentret Wenet 32.30.45

BM 666/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för Puhos återvinningspark i Kides 32.60.40

BM 667/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för budgetbaserad indexjustering av barnbidragen 33.15.52

BM 668/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till arbetskraftsavdelningen vid norra Karelens arbetskrafts- och näringscentral 34.06.21

BM 669/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för avveckling av prövning utifrån makes inkomster när arbetsmarknadsstöd beviljas 34.06.52

BM 670/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet 34.06.52

BM 671/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för reparation av grundskolor i form av statsunderstöd i sysselsättningsfrämjande syfte 34.06.64

BM 672/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för bibehållande av det sysselsättningsbaserade reservationsanslaget i Norra Karelen 34.06.64

BM 673/2006 rd Esa Lahtela /sd m.fl. Anslag för främjat resande med Statsjärnvägarna bland arbetslösa 34.06

BM 674/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för anläggning av vattenledningar på grund av oljeskador 35.10.27

BM 675/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för nya avloppsreningsverk i Norra Karelen 35.10.63

BM 676/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för matarledning i Aittolampi i Kontiolahti 35.10.77

BM 677/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en förbindelseledning i Pyhäselkä på sträckan Niittylahti—Hammaslahti 35.10.77

BM 678/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för upprustning och landskapsanpassning av den gamla industriplatsen i Penttilä 35.10.77

BM 679/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till Norra Karelens miljöcentral för sanering av förorenade markområden 35.10.77

BM 680/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en anläggning för avfallsbehandling i Sopensuo i Kides 35.10.77

BM 681/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för att förbättra vattenkvaliteten i Tohmajärvi 35.10.77

BM 682/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för en matarledning på sträckan Ylämylly—Joensuu 35.10.77

BM 683/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för sysselsättning av långtidsarbetslösa i miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 684/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för bättre servicenivå på Ruuna rekreationsområde i Lieksa 35.20.52

BM 685/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag till understöd för reparationsverksamhet 35.30.55

BM 686/2006 rd Esa Lahtela /sd  Anslag för miljöcentralernas omkostnader 35.40.21

BM 687/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för fler repetitionsövningsdygn 27.10.21

BM 688/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för stöd till försvarsorganisationers verksamhet 27.30.50

BM 689/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för att utveckla byskolor 29.10.21

BM 690/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för språkbad på samiska i Enare kommun 29.80.50

BM 691/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för basväghållning 31.24.21

BM 692/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för förbättring och beläggning av Kannusjärvi bygdeväg vid Kitula by i Fredrikshamn 31.24.21

BM 693/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för förbättring av Kannusjärvi bygdeväg på sträckan Husula—Kannusjärvi i Fredrikshamn 31.24.21

BM 694/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för förbättring av trafiksäkerheten på riksväg 26 på sträckan Taavetti—Fredrikshamn 31.24.21

BM 695/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för förbättring av riksväg 13 på sträckan Villmanstrand—Savitaipale 31.24.78

BM 696/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för förbättring av riksväg 15 på sträckan Rantahaka—Kouvola 31.24.78

BM 697/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för underhåll av enskilda vägar som används av försvarsmakten 31.25.50

BM 698/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för basväghållning i fråga om enskilda vägar 31.25.50

BM 699/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för en preliminär utredning om kanalparet Kymmene älv—Mäntyharju 31.30.78

BM 700/2006 rd Seppo Lahtela /cent  Anslag för att utreda miljöeffekterna av blyhagel 35.10.77

BM 701/2006 rd Reijo Laitinen /sd m.fl. Anslag för att förbättra trafiksäkerheten på huvudvägarna i Mellersta Finland 31.24.21

BM 702/2006 rd Reijo Laitinen /sd m.fl. Anslag för restaurering av Äijälänsalmi farled i Jyväskylä 31.30.78

BM 703/2006 rd Kalevi Lamminen /kok m.fl. Anslag för översvämningsskydd vid Kumo älv 35.10.77

BM 704/2006 rd Eero Lankia /cent m.fl. Anslag till understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder i Nyland 30.50.31

BM 705/2006 rd Annika Lapintie /vänst m.fl. Anslag för bistånd 24.30.66

BM 706/2006 rd Annika Lapintie /vänst m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i storstäderna 31.60.63

BM 707/2006 rd Annika Lapintie /vänst  Anslag för att basera finansieringen av Rundradion på statsbudgeten i stället för TV-avgifter 31.70.21

BM 708/2006 rd Annika Lapintie /vänst  Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning i kommunerna 32.40.31

BM 709/2006 rd Annika Lapintie /vänst  Anslag för att inrätta en äldreombudsmannatjänst 33.01.21

BM 710/2006 rd Annika Lapintie /vänst m.fl. Anslag för ändrade kriterier för utkomststödet när det gäller barnbidraget för det första barnet 33.32.30

BM 711/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för dygnetruntverksamhet vid Imatra gränsstation 26.90.21

BM 712/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag till ERUF-programmets finansieringsandel av EU:s konkurrens- och sysselsättningsmål 26.98.62

BM 713/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Nivån på den nationella medfinansieringen i Södra Finland av program som ERUF delvis finansierar under EU:s strukturfondsprogramperiod för 2007—2013 26.98

BM 714/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för verksamheten vid Viborgs-centret 29.80.50

BM 715/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för att inrätta museicentret Tali—Ihantala i Villmanstrand 29.80.52

BM 716/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för en planskild korsning vid Keltakangas i Anjalankoski på riksväg 15 31.24.21

BM 717/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för reparation av stamväg 62 på sträckan Ruokolax—Puumala 31.24.21

BM 718/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för basväghållning 31.24.21

BM 719/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för reparation av riksväg 6 på sträckan Rautjärvi—Särkisalmi 31.24.21

BM 720/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för planering av riksväg 26 på sträckan Fredrikshamn—Taavetti 31.24.21

BM 721/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för reparation av infarten till Kotka (riksväg 15) 31.24.78

BM 722/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för att starta motorvägsprojektet E18 31.24.78

BM 723/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för att inrätta ett kompetenscentrum för sjösäkerhet i Kotka 31.30.21

BM 724/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för planering av Kimola kanal 31.30.78

BM 725/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för att säkerställa verksamheten vid Saima kanal 31.30

BM 726/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för reparation av bangården i Kotolahti i Mussalo 31.40.21

BM 727/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för att bygga en tågbana mellan Imatra gränsstation och Imatra 31.40.78

BM 728/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för ett dubbelspår på bansträckan Luumäki—Villmanstrand—Imatra 31.40.78

BM 729/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för förbindelsefartygstrafik i skärgården i de östra delarna av Finska viken 31.60.64

BM 730/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för att genomföra ett nationellt kompetenscentrum för oljebekämpning 35.10.27

BM 731/2006 rd Markku Laukkanen /cent m.fl. Anslag för planering och byggande av ett naturcentrum i Repovesi nationalpark 35.20.52

BM 732/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för anställning av företagare för att ge utbildning i entreprenörskap i den grundläggande utbildningen och gymnasiet 29.10.25

BM 733/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för anställning av företagare för att ge utbildning i entreprenörskap vid yrkesläroinrättningar 29.20.25

BM 734/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för främjande av utbildning i entreprenörskap samt utveckling av inlärning i arbetet och arbetsuppgifter under studiernas gång 29.30.22

BM 735/2006 rd Jouko Laxell /saml m.fl. Anslag för en omfartsväg öster om Salo och reparation av en väg i Finby 31.24.78

BM 736/2006 rd Jouko Laxell /saml m.fl. Anslag för att märka ut och öppna Örö farled i Åbolands skärgård 31.30.78

BM 737/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för internationaliseringsbidrag gällande företagens samarbetsprojekt 32.30.40

BM 738/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för räntestödet till Finnvera Abp 32.30.42

BM 739/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för företagens investerings- och utvecklingsprojekt 32.30.45

BM 740/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för att starta biobränsleproduktion i sockerfabriken i Salo 32.60.40

BM 741/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för budgetbaserad nivåförhöjning av folkpensionen 33.19.60

BM 742/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag till kommunerna för personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 743/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.92.59

BM 744/2006 rd Jouko Laxell /saml  Slopat anslag till kommuner och samkommuner samt för sysselsättning inom statsförvaltningen 34.06.51

BM 745/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för startpeng 34.06.51

BM 746/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för lönesubvention till ensamföretagare 34.06.51

BM 747/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för miljöarbeten kring projekten Pro Skärgårdshavet och Satavesi 35.10.77

BM 748/2006 rd Jouko Laxell /saml  Anslag för en avloppslinje från Mathildedal och Tykö i Bjärnå till Salo 35.10.77

BM 749/2006 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för restaurering och reparation av föreningshus 29.80.50

BM 750/2006 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs vägsträckan Salmenkylä—Vuojalahti i Kangasniemi 31.24.21

BM 751/2006 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för reparation av bygdevägen mellan Koirakivi och Pertunmaa 31.24.21

BM 752/2006 rd Jari Leppä /cent  Anslag för ombyggnad av landsvägen på sträckan Mäntyharju—Rantti—Suomenniemi 31.24.21

BM 753/2006 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för att inleda färjtrafiken mellan Puukonsaari och Säkkisalo på sjön Puulavesi 31.24.21

BM 754/2006 rd Jari Leppä /cent m.fl. Anslag för reparation av riksväg 5 söder om S:t Michel 31.24.78

BM 755/2006 rd Jari Leppä /cent  Anslag till utökat statsbidrag för enskilda vägar 31.25.50

BM 756/2006 rd Jari Leppä /cent  Anslag för att förlänga lantbruksföretagarnas semester med en dag 33.57.40

BM 757/2006 rd Suvi Lindén /saml m.fl. Anslag för räddningshelikopterverksamhet 26.80.22

BM 758/2006 rd Suvi Lindén /saml  Anslag för forsknings- och utvecklingsprojekt inom innehållsproduktionen 32.20.40

BM 759/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent  Anslag för statsandel till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 760/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent m.fl. Anslag för universitetscentren 29.50.22

BM 761/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent  Anslag till föreningen Byaverksamhet i Finland rf för utveckling av byaverksamheten i hela landet 30.10.63

BM 762/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent  Anslag för stöd till kollektivtrafiken 31.60.63

BM 763/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent  Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 764/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent  Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 765/2006 rd Maija-Liisa Lindqvist /cent m.fl. Anslag för iståndsättning av förorenade områden, restauration av vattendrag och andra miljöarbeten 35.10.77

BM 766/2006 rd Minna Lintonen /sd m.fl. Anslag till yrkeshögskolorna för finansiering av forskning och utveckling 29.40.25

BM 767/2006 rd Minna Lintonen /sd m.fl. Anslag för att trygga finansieringen av finländska kultur- och vetenskapsinstitut utomlands 29.80.50

BM 768/2006 rd Minna Lintonen /sd m.fl. Anslag för utbyggnad av riksväg 2 på sträckan Vichtis-Björneborg 31.24.78

BM 769/2006 rd Eero Lämsä /cent m.fl. Anslag för genomförandet av den offentliga sektorns projekt för produktion av närmat och ekologisk mat 30.20.46

BM 770/2006 rd Eero Lämsä /cent m.fl. Anslag för anläggning av social- och hälsovårdstjänster 33.32.30

BM 771/2006 rd Pehr Löv /sv m.fl. Anslag för registrerade religionssamfund 29.01.51

BM 772/2006 rd Pehr Löv /sv m.fl. Anslag för planering av omkörningsfiler på sträckan Vassor—Kärklax och i Oravais 31.24.21

BM 773/2006 rd Pehr Löv /sv m.fl. Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 774/2006 rd Pehr Löv /sv m.fl. Anslag för psykiatriska tjänster för barn och ungdomar 33.32.37 33.32.30

BM 775/2006 rd Pehr Löv /sv m.fl. Anslag för hälsofrämjande åtgärder 33.53.50

BM 776/2006 rd Pehr Löv /sv m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.92.59

BM 777/2006 rd Marjo Matikainen-Kallström /saml m.fl. Anslag till klubbverksamhet för skolelever 29.10.51

BM 778/2006 rd Marjo Matikainen-Kallström /saml m.fl. Anslag för att råda bot på lärarbristen i tekniska vetenskaper 29.50.21

BM 779/2006 rd Marjo Matikainen-Kallström /saml m.fl. Anslag för inventarieanskaffningar vid undervisnings- och grundforskningslaboratorier på de tekniska vetenskapernas område 29.50.21

BM 780/2006 rd Marjo Matikainen-Kallström /saml m.fl. Anslag för byggande av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Tessjoki och Ruukki i Strömfors 31.24.21

BM 781/2006 rd Rosa Meriläinen /gröna m.fl. Anslag för ett försök med slopade inträdesavgifter till de statliga museernas basutställningar 29.80.22

BM 782/2006 rd Rosa Meriläinen /gröna m.fl. Anslag för underhåll och renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader 29.80.50

BM 783/2006 rd Rosa Meriläinen /gröna m.fl. Anslag till fler konstnärsstipendier 29.80.51

BM 784/2006 rd Rosa Meriläinen /gröna m.fl. Anslag för basbanhållningen 31.40.21

BM 785/2006 rd Rosa Meriläinen /gröna m.fl. Anslag för att befästa folkhälsoinstitutets verksamhet i Tammerfors 33.08.21

BM 786/2006 rd Rosa Meriläinen /gröna m.fl. Anslag till språkutbildning för flyktingar och asylsökande 34.07.63

BM 787/2006 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för beläggning av vägsträckan Juujärvi—Raajärvi—Misi i Kemijärvi 31.24.21

BM 788/2006 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för elektrifiering av bansträckan Rovaniemi-Kemijärvi 31.40.78

BM 789/2006 rd Markus Mustajärvi /vänst  Anslag för nattågstrafik på bansträckan Rovaniemi—Kemijärvi 31.60.65

BM 790/2006 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för en förhöjning av grunddagpenningen i enlighet med lagen om utkomststöd för arbetslösa 33.17.51

BM 791/2006 rd Markus Mustajärvi /vänst m.fl. Anslag för en höjning av arbetsmarknadsstödet 34.06.52

BM 792/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för att inleda teknologiutbildning vid Jyväskylä universitet 29.50.21

BM 793/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för en förhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 794/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för utbetalning av studiestödets bostadstillägg året runt 29.70.55

BM 795/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för tillräckliga skogsförbättringsåtgärder och för att säkerställa tillgången på energivirke 30.60.44

BM 796/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent m.fl. Anslag för en högre anslagsnivå för basväghållningen i Mellersta Finland 31.24.21

BM 797/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för reparation av riksväg 18 mellan Seinäjoki och Jyväskylä 31.24.21

BM 798/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för byggande av en gångtunnel under korsningen av Lantela byaväg i Äänekoski 31.24.21

BM 799/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag till Mellersta Finlands vägdistrikt för beläggning av vägsträckan Kivijärvi—Möttönen 31.24.21

BM 800/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för byggande av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik från Kevätlahti till korsningen av Liimattala bygdeväg i Äänekoski 31.24.21

BM 801/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för reparation av Kevätlahdentie i Äänekoski 31.24.21

BM 802/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för reparation och beläggning av Morva väg i Jämsä 31.24.21

BM 803/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för förbättring av Niemenkyläntie i Jämsä 31.24.21

BM 804/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Saarilampi-Simuna-Laukas 31.24.21

BM 805/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av landsvägen på sträckan Ylä-Kintaus—Kintaus i Mellersta Finland 31.24.21

BM 806/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för planering av en bansträcka mellan Lahtis och Jämsä 31.40.78

BM 807/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent m.fl. Anslag för en biobränslebaserad värmecentral vid företaget Saarijärven Kaukolämpö 32.60.50

BM 808/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent  Anslag för narkotikaupplysning 33.53.50

BM 809/2006 rd Petri Neittaanmäki /cent m.fl. Anslag för planering av Leivonmäki naturcenter 35.20.22

BM 810/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för försvarsmaktens omkostnader 27.10.21

BM 811/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för utveckling av Försvarsutbildning rf:s verksamhet 27.10.50

BM 812/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för extra pensioner till funktionärerna vid Krigsinvalidernas Brödraförbund 28.07.06

BM 813/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för forskningsverksamhet vid vissa yrkeshögskolor 29.20.30

BM 814/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för utveckling av Nationella digitaliseringscentret i S:t Michel 29.60.22

BM 815/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för att grunda ett nationellt elektroniskt arkiv i S:t Michel 29.60.22

BM 816/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för reparation av vägsträckan Haukivuori—Pieksämäki 31.24.21

BM 817/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för ombyggnad av landsvägen på sträckan Jäppilä kyrkby—Karkkola 31.24.21

BM 818/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för reparation av bygdevägen mellan Koirakivi och Pertunmaa 31.24.21

BM 819/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för reparation av vägsträckan Kolkonpää—Sulkava 31.24.21

BM 820/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för ombyggnad av vägsträckan S:t Michel—Puumala 31.24.21

BM 821/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för utveckling av vägnätet i S:t Michelsregionen 31.24.21

BM 822/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för beläggning av vägsträckan Puumala—Kristina 31.24.21

BM 823/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för reparation av Sarvikumpuvägen på turistrutten Nyslott—Koli 31.24.21

BM 824/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för reparation av riksväg 5 på sträckan Pitkäjärvi—Asema i S:t Michel 31.24.21

BM 825/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för förbättring av riksväg 5 på sträckan Lusi—S:t Michel 31.24.78

BM 826/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 827/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för främjande av Mäntyharju kanalprojekt 31.30.78

BM 828/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för förflyttning av Nyslotts djupfarled 31.30.78

BM 829/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för reparation av bansträckan Mynttilä—Kristina 31.40.21

BM 830/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för utveckling och underhåll av flygplatserna i S:t Michel och Seinäjoki 31.52.41

BM 831/2006 rd Olli Nepponen /saml m.fl. Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 32.40.31

BM 832/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för budgetbaserad nivåförhöjning av fronttillägget 33.21.52

BM 833/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för budgetbaserad nivåhöjning av extra fronttillägg 33.21.52

BM 834/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för betalning av frontunderstöd till utländska frivilliga frontmän 33.22.57

BM 835/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för rehabilitering av frontveteraner 33.22.59

BM 836/2006 rd Olli Nepponen /saml  Anslag för att stödja och utvidga hemhjälpsprojektet för veteraner, deras makar och krigsänkor 33.92.50

BM 837/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för understöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 838/2006 rd Pekka Nousiainen /cent m.fl. Anslag för att fortsätta med översättarutbildningen i Nyslott 29.50.21

BM 839/2006 rd Pekka Nousiainen /cent m.fl. Anslag till Savonlinnan normaalikoulu för att inleda undervisning i årskurserna 7—9 29.50.24

BM 840/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för att stödja verksamheten vid och byggandet av Finlands insjöfiskemuseum 30.40.77

BM 841/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för finansiering av ett hållbart skogsbruk 30.60.44

BM 842/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för omkostnaderna för Finlands skogsmuseum och skogsinfocenter Lusto 30.60.50

BM 843/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för förbättring av landsvägssträckan Heinävesi—Viljolahti 31.24.21

BM 844/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för ombyggnad av landsvägen på sträckan Kauvonniemi—Kirjavala 31.24.21

BM 845/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för beläggning av vägsträckan Kesämäki—Kolkonpää 31.24.21

BM 846/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för byggande av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på vägsträckan mellan Ruokolahti/Taimitarha vägkorsning och Kerimäki kyrkby 31.24.21

BM 847/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för reparation av vägsträckan Särkilahti—Lohikoski 31.24.21

BM 848/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Nojamaa—Haapala i Nyslott 31.24.21

BM 849/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för reparation av Kumpuranta bygdeväg i Kerimäki 31.24.21

BM 850/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för ändring av trafikregleringen på Moinsalmi bygdeväg vid anslutningen till Tanhuvaara idrottsinstitut 31.24.21

BM 851/2006 rd Pekka Nousiainen /cent m.fl. Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 852/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för förbättring av landsvägen på sträckan Purujärvi—Punkaharju 31.24.21

BM 853/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för reparation av landsvägssträckan Rantasalmi—Varkaus 31.24.21

BM 854/2006 rd Pekka Nousiainen /cent m.fl. Anslag för reparation av Rönkövaara bygdeväg i Savonranta 31.24.21

BM 855/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för reparation av Petruma bygdeväg på sträckan Sarvikumpu—Lepikkomäki i Heinävesi 31.24.21

BM 856/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för reparation av den sista biten av Sarvikumpuvägen på turistvägen Nyslott—Koli i Heinävesi 31.24.21

BM 857/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för reparation av landsvägssträckan Simanala—Kinnaraho i Kerimäki 31.24.21

BM 858/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för reparation av landsvägen på sträckan Simanala—Oravi i Enonkoski 31.24.21

BM 859/2006 rd Pekka Nousiainen /cent m.fl. Anslag för att planera förbättring av riksväg 5 på sträckan S:t Michel—Juva 31.24.21

BM 860/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag till utökat statsbidrag för enskilda vägar 31.25.50

BM 861/2006 rd Pekka Nousiainen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av bansträckan Nyslott—Huutokoski 31.40.21

BM 862/2006 rd Pekka Nousiainen /cent  Anslag för tryggad basfinansiering av Rantasalmen ympäristönkasvatusinstituutti 35.99.65

BM 863/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Minskade beräknade inkomstskatteintäkter på grund av rätten till skatteavdrag för anställda i hemmen 11.01.01

BM 864/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Justering av intäktskalkylen för inkomstskatt till följd av dödsbons rätt till hushållsavdrag 11.01.01

BM 865/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Justering av intäktskalkylen för mervärdesskatt till följd av sänkt moms för kosmetologer 11.04.01

BM 866/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för ett polis- och tingshus i Tavastehus 25.10.23

BM 867/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för att trygga konsumentklagonämndens utvidgade verksamhet 25.30.21

BM 868/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till försvarsmakten för utgifter för kapitalhyra och underhållshyra 27.10.21

BM 869/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till försvarsmakten för kostnader till följd av höjda bränslepriser 27.10.21

BM 870/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för att avhjälpa säkerhetsrisker som uppdagats i sprängämneslagringen 27.10.21

BM 871/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till försvarsministeriets förvaltningsområde för krishanteringsutgifter 27.30.22

BM 872/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för försvarsförvaltningens kostnader till följd av höjda priser på fastighetsenergi 27.92

BM 873/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för ersättning vid eventuella dödsfall i samband med krishanteringsuppgifter 28.07.50

BM 874/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för ett polis- och tingshus i Lahtis 28.60

BM 875/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för att avlöna personal vid naturskolor 28.01.34

BM 876/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för stöd till Itä-Hämeen opistos verksamhet 29.30.50

BM 877/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för yrkeshögskoleundervisning vid Lahden Diakoniasäätiö 29.40.22

BM 878/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föreningshus 29.80.50

BM 879/2006 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag till föreningen Schweizvänner i Finland ry 29.80.50

BM 880/2006 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för att bevara veterantraditioner 29.80.50

BM 881/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till Sotilaslääketieteen museosäätiö 29.80.52

BM 882/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för Lahden Tanssiopisto 29.90.50

BM 883/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till Suomen Partiolaiset — Finlands Scouter ry för anskaffning av ett lägerområde 29.91.50

BM 884/2006 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för planering av Käkisalmi bro i Asikkala 31.24.21

BM 885/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för trafiksäkerhetsprojekt i landskapen Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland 31.24.21

BM 886/2006 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 4 på sträckan Lusi—Vaajakoski 31.24.78

BM 887/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för en förhöjning av miniminivån på moderskaps- och föräldradagpenningen 33.18.60

BM 888/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till pensionsskydd för studerande som insjuknat under studietiden 33.18.60

BM 889/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till pensionsskydd för forskare och stipendiater 33.18.60

BM 890/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för rehabilitering av gravt handikappade över 65 år 33.18.60

BM 891/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till pension för föräldrar till barn under 7 år om barnet vårdats i hemmet 33.19.53

BM 892/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för pension som intjänas under värnpliktstiden 33.19.53

BM 893/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för utvidgat begravningsbidrag för krigsinvalider 33.22.50

BM 894/2006 rd Tuija Nurmi /saml m.fl. Anslag för rehabilitering av krigsbarn och krigsvärnlösa 33.23.30

BM 895/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.23.30

BM 896/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för kostnader förorsakade av närståendevårdarnas lediga dagar 33.23.30

BM 897/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för finansiering av Päijänne—Tavastlands centralsjukhus social- och hälsovårdsdistriktsprojekt 33.23.30

BM 898/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för personliga assistenter för gravt handikappade 33.23.30

BM 899/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning 33.32.33

BM 900/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för tv-avgifter för personer med enbart folkpension 33.32.38

BM 901/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för anläggning av ett hem för lindringsvård i Lahtis 33.92.50

BM 902/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för gemensam rehabilitering för närståendevårdare och patienter 33.92.50

BM 903/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag till föreningen Päijät-Hämeen Näkövammaiset ry 33.92.50

BM 904/2006 rd Tuija Nurmi /saml  Anslag för servicesedel till krigsinvalider 33.92.59

BM 905/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för ökad utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen i Östra Nyland 29.20.30

BM 906/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för en utvidgning av studiestödets bostadstillägg 29.70.55

BM 907/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för understöd för ersättning av Studenternas hälsovårdsstiftelses hyreskostnader 29.70.58

BM 908/2006 rd Mikaela Nylander /sv  Anslag för en skärgårdsväg i Borgå  31.24.21

BM 909/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för nya vägförbindelser till Sköldvik  31.24.21

BM 910/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för ombyggnad av vägar av lägre rang i Nyland 31.24.21

BM 911/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken 31.60.64

BM 912/2006 rd Mikaela Nylander /sv m.fl. Anslag för restaurering av Lappträsket  35.10.77

BM 913/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att inrätta ett internationellt center för civil krishantering i Keuruu 24.99.25

BM 914/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för specialskolning av polishundar  26.75.21

BM 915/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att påbörja planering och tillverkning vid Keuruu pionjärdepå av ersättande system för truppminor  27.10.16

BM 916/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för budgetbaserad pension till dem som gjorde lottatjänst under kriget 28.07.06

BM 917/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att inleda planering och uppförande av ett fängelse i Haapamäki 28.60

BM 918/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att inleda utbildning i filmkonst i gymnasiet i Haapamäen yhteiskoulu 29.10.30

BM 919/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för distans-, nät- och vuxengymnasieverksamhet i små glesbygdsgymnasier  29.10.30

BM 920/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att inleda vuxengymnasieverksamhet i gymnasiet i Haapamäen yhteiskoulu 29.10.30

BM 921/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för högre statsandel till gymnasiet vid Haapamäen yhteiskoulu 29.10.30

BM 922/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för ökad läkarutbildning  29.50.21

BM 923/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för Haapamäki filmfestival  29.80.52

BM 924/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för reparation av den gamla samskolebyggnaden i Haapamäki i Keuruu 29.80.75

BM 925/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att rädda ångloken i Haapamäki ånglokspark 29.80.95

BM 926/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för projektet Haapamäen uusi nousu  30.10.61

BM 927/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för arvoden till jägare för fällning av stora rovdjur 30.40.42

BM 928/2006 rd Lauri Oinonen /cent m.fl. Anslag för förbättring av vägförbindelser som stödjer samarbetet mellan kommunerna i Mellersta Finland  31.24.21

BM 929/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag till Mellersta Finlands vägdistrikt för förbättring av landsvägen på sträckan Pajupuro—Sahrajärvi  31.24.21

BM 930/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för ombyggnad och beläggning av vägar inom Mellersta Finlands vägdistrikt 31.24.21

BM 931/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för reparation av vägen på sträckan Kivijärvi—Perho 31.24.21

BM 932/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för ombyggnad av landsvägen mellan Kintaus i Petäjävesi och Uurainen 31.24.21

BM 933/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för förbättring av vägförbindelsen mellan Saarijärvi och Viitasaari på sträckan Riihipelto-Kumpu  31.24.21

BM 934/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för planering, vägbyggnads- och förbättringsarbeten på Suomenselkävägen i Mellersta Finland  31.24.21

BM 935/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för fortsatta vägarbeten på riksväg 18 på sträckan Multia—Etseri 31.24.78

BM 936/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att planera en elektrifiering av banorna genom Haapamäki 31.40.21

BM 937/2006 rd Lauri Oinonen /cent m.fl. Anslag för en utredning om att ta i bruk bansträckan Haapamäki-Björneborg 31.40.21

BM 938/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 32.40.31

BM 939/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för framställning av inhemskt vaccin  33.53.24

BM 940/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för att främja en alkohol- och drogfri livsstil  33.53.50

BM 941/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för frontmannatecken  33.92.59

BM 942/2006 rd Lauri Oinonen /cent m.fl. Anslag för Vitapolis-Gerocenter  34.06.64

BM 943/2006 rd Outi Ojala /vänst m.fl. Anslag för omkostnader vid Institutet för Ryssland och Östeuropa 29.80.28

BM 944/2006 rd Outi Ojala /vänst m.fl. Anslag för vissa understöd  29.80.50

BM 945/2006 rd Outi Ojala /vänst m.fl. Anslag till stöd för stads- och regiontrafik  31.60.63

BM 946/2006 rd Reino Ojala /sd m.fl. Anslag för ökad finansiering, oavhängig av program, för landskapsutvecklingspengar 26.98.43

BM 947/2006 rd Reino Ojala /sd m.fl. Anslag till Tavastlands vägdistrikt för ramparrangemang på riksväg 11 31.24.21

BM 948/2006 rd Reino Ojala /sd m.fl. Anslag för att slutföra ombyggnaden av landsväg 2501 på sträckan Nohkua-Emäkoski i Nokia 31.24.21

BM 949/2006 rd Reino Ojala /sd m.fl. Anslag för förbättring av regionalväg 301 på sträckan Toivola—Vesilahti 31.24.21

BM 950/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för planering av ett tingshus i Tavastehus  25.10.23

BM 951/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för fler extra konstnärspensioner  28.07.06

BM 952/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet  29.10.30

BM 953/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för utbildning i psykoterapi  29.50.21

BM 954/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för att avhjälpa bristen på årsverken vid museerna 29.80.32

BM 955/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för köp och förbättring av tjänster inom kollektivtrafiken 31.60.63

BM 956/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för att avveckla köerna till psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.32.37

BM 957/2006 rd Kirsi Ojansuu /gröna m.fl. Anslag för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området 33.32.39

BM 958/2006 rd Kalevi Olin /sd m.fl. Anslag för reparation av föreningshus, utredningar och inspektioner gällande reparationer samt upplysning och rådgivning  29.80.50

BM 959/2006 rd Kalevi Olin /sd m.fl. Anslag för förbränning av sorterat avfall vid Rauhalahti kraftverk i Jyväskylä 32.60.50

BM 960/2006 rd Kalevi Olin /sd m.fl. Anslag för planering av en värmecentral för lokalt bränsle i Palokka 32.60.50

BM 961/2006 rd Kalevi Olin /sd m.fl. Anslag för förbättring av Mellersta Finlands friluftsled 35.20.37

BM 962/2006 rd Heikki A. Ollila /saml m.fl. Anslag för en matarledning för vatten och avlopp mellan Kangasala och Tammerfors 35.10.77

BM 963/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för att sänka studentexamensavgifterna  29.10.22

BM 964/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för utveckling av byaverksamhet  30.10.63

BM 965/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag till Fonden för landsbygdsutveckling  30.20.61

BM 966/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för rening av Saimen vattendrag  30.50.77

BM 967/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag till Sydöstra Finlands vägdistrikt för ombyggnad av Kuivasensaari bygdeväg 31.24.21

BM 968/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för ombyggnad av Toija bygdeväg i Taipalsaari  31.24.21

BM 969/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för förbättrad säkerhet på och reparation av riksväg 26 på sträckan Fredrikshamn—Taavetti  31.24.21

BM 970/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för reparation och ombyggnad av riksväg 6 på sträckan Villmanstrand—Taavetti 31.24.78

BM 971/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för förbättrad säkerhet på och reparation av riksväg 13 på sträckan Villmanstrand—Savitaipale  31.24.78

BM 972/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för underhåll av enskilda vägar  31.25.50

BM 973/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för ett dubbelspår på sträckan Luumäki—Imatra  31.40.78

BM 974/2006 rd Reijo Paajanen /saml  Anslag för hemförlovningspenning till värnpliktiga  33.28

BM 975/2006 rd Heli Paasio /sd m.fl. Anslag för projektet Åbo kulturhuvudstad 2011 29.80.50

BM 976/2006 rd Aila Paloniemi /cent m.fl. Anslag för ett avloppsprojekt i Hankasalmi  30.50.77

BM 977/2006 rd Terhi Peltokorpi /cent m.fl. Anslag för ökad språkutbildning för invandrare  34.06.51

BM 978/2006 rd Pirkko Peltomo /sd m.fl. Anslag för arbetet med Björneborgs havsfarled  31.30.78

BM 979/2006 rd Klaus Pentti /cent m.fl. Anslag för finansiering av landsbygdsrådgivning  30.10.50

BM 980/2006 rd Klaus Pentti /cent m.fl. Anslag till Skogsforskningsinstitutet för fler forskartjänster vid enheten i Parkano 30.60.21

BM 981/2006 rd Maija Perho /saml m.fl. Anslag för förbättring av bansträckan Åbo—Toijala  31.40.21

BM 982/2006 rd Maija Perho /saml m.fl. Anslag för reformen av pensionsskydd och social trygghet för stipendiater 33.19.52

BM 983/2006 rd Maija Perho /saml m.fl. Anslag för effektivare hemserviceverksamhet  33.32.30

BM 984/2006 rd Maija Perho /saml m.fl. Anslag till samkommuner för sjukvårdsdistrikt till psykiatriska tjänster för barn och ungdomar  33.32.37

BM 985/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag för läroanstalternas anläggningskostnader  29.10.34

BM 986/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag för de allmänna bibliotekens anläggningskostnader  29.80.34

BM 987/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag för vattenförsörjningen i Övre Savolax  30.50.77

BM 988/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag för ombyggnad och beläggning av landsväg 5602 i Keitele 31.24.21

BM 989/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdevägar i Idensalmi 31.24.21

BM 990/2006 rd Iivo Polvi /vänst m.fl. Anslag för basväghållning  31.24.21

BM 991/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad och beläggning av landsväg 570 på sträckan Hankamäki—Säyneinen  31.24.21

BM 992/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för ombyggnad av landsväg 5611 på sträckan Heinäkylä—Runni 31.24.21

BM 993/2006 rd Iivo Polvi /vänst  Anslag för ombyggnad av Savolaxbanan  31.40.21

BM 994/2006 rd Iivo Polvi /vänst m.fl. Anslag för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt 35.01.21

BM 995/2006 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för riksomfattande utveckling av byaverksamhet 30.10.63

BM 996/2006 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag till Tavastlands vägdistrikt för uppgradering av vägträckan Jämi—Jylli till allmän landsväg 31.24.21

BM 997/2006 rd Veijo Puhjo /vänst  Anslag för planering av ombyggnaden av vägen mellan Jämijärvi och Ikalis 31.24.21

BM 998/2006 rd Veijo Puhjo /vänst  Anslag för elektrifiering av bansträckan mellan Björneborg och Björneborgs hamn 31.40.21

BM 999/2006 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för reparation av bansträckan Kumo—Tammerfors 31.40.21

BM 1000/2006 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för avveckling av plankorsningarna på bansträckan Tammerfors—Björneborg 31.40.21

BM 1001/2006 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för planering av en järnväg mellan Åbo och Björneborg 31.40.21

BM 1002/2006 rd Veijo Puhjo /vänst  Anslag för planering av regionaltågstrafiken på sträckan Björneborg—Kumo—Raumo 31.60.63

BM 1003/2006 rd Veijo Puhjo /vänst m.fl. Anslag för ett lönebaserat sysselsättningsstöd till staten, kommuner och samkommuner 34.06.51

BM 1004/2006 rd Virpa Puisto /sd m.fl. Anslag för kommunernas socialjour 33.32.30

BM 1005/2006 rd Virpa Puisto /sd m.fl. Anslag för förbättring av systemet med personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 1006/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna m.fl. Ökade beräknade inkomstskatteintäkter 11.01.01

BM 1007/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag för ersättning för rovdjursskadegörelse 30.40.42

BM 1008/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag till understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder 30.50.31

BM 1009/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna m.fl. Anslag för att trygga en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 1010/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag till statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 1011/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag för regionalt transportstöd 32.30.44

BM 1012/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag för investeringsstöd till detaljhandeln i glesbygden 32.30.45

BM 1013/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna m.fl. Anslag för att höja pensionen för dem som får full folkpension 33.19.60

BM 1014/2006 rd Erkki Pulliainen /gröna  Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 1015/2006 rd Susanna Rahkonen /sd m.fl. Anslag för att säkerställa rättssäkerheten i det finländska rättsväsendet 25.10.23

BM 1016/2006 rd Susanna Rahkonen /sd m.fl. Anslag till Finlands Konsumentförbund rf 32.40.50

BM 1017/2006 rd Susanna Rahkonen /sd  Anslag för att stabilisera den kommunala hemvårdshjälpen 33.32.36

BM 1018/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för Hannu Krankan koulus byggnadsprojekt i Limingo 29.10.34

BM 1019/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för ombyggnad av fukt- och mögelskadade skolor 29.10.34

BM 1020/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för förbättring av Kuusamontie på sträckan Jääli—Kiminge 31.24.21

BM 1021/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag till Uleåborgs vägdistrikt för beläggning av Sanginjoentie (8331) 31.24.21

BM 1022/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag till Uleåborgs vägdistrikt för förbättring av riksväg 4 vid Frantsila 31.24.21

BM 1023/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för att täcka isbrytningsverksamhetens ökade bränsleutgifter 31.30.21

BM 1024/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för Sjöfartsverkets temapaket 31.30.21

BM 1025/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för regionalt transportstöd 32.30.44

BM 1026/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för start på gruvprojektet i Talvivaara i Sotkamo 32.30.45

BM 1027/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för ett allaktivitetscentrum i Uleåborgsregionen 32.30.47

BM 1028/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för sanering av omsorgsavdelningen på Vihanti servicecenter 33.32.36

BM 1029/2006 rd Lyly Rajala /saml  Anslag för myrnaturcenter i Kuikkasuo i Ylikiiminki 35.20.22

BM 1030/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för Lehtimäki folkhögskola 29.30.50

BM 1031/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för organisationer som upprätthåller studiecentraler och som arbetar med bildning och medborgarinflytande 29.30.53

BM 1032/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för Mellersta Österbottens museicentral 29.80.32

BM 1033/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag till översvämningsskydd i och restaurering av Kainastonjoki 30.50.77

BM 1034/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för lantbrukets samarbetsforskning 30.90.27

BM 1035/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för reparation av vägar av lägre rang i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 1036/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för planering av en väg mellan Edsevö och Jakobstads hamn 31.24.21

BM 1037/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för en planskild korsning i Kovero i Lappo 31.24.21

BM 1038/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs riksväg 8 i Pörtom 31.24.21

BM 1039/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för en cirkulationsplats på riksväg 8 vid Karleby 31.24.21

BM 1040/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av Säntintie och Myllytöyräntie i Kurikka 31.24.21

BM 1041/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för reparation av bygdeväg 17273 på sträckan Norinkylä—Polvenkylä i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 1042/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av regionalväg 687 på sträckan Östermark—Bötom 31.24.21

BM 1043/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för förbättring av trafiksäkerheten på stamväg 63 på sträckan Evijärvi—Kaustby 31.24.21

BM 1044/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för en omkörningsfil på riksväg 8 mellan Vassor och Kärklax 31.24.21

BM 1045/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för muddring av farleden till Jakobstad  31.30.78

BM 1046/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för bättre säkerhet vid plankorsning på bansträckan Seinäjoki—Kaskö 31.40.21

BM 1047/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för elektrifiering av banavsnittet Vasa—Seinäjoki 31.40.78

BM 1048/2006 rd Aulis Ranta-Muotio /cent m.fl. Anslag för underhåll av vissa flygplatser 31.52.41

BM 1049/2006 rd Maija Rask /sd m.fl. Anslag för ett viltstängsel längs motorvägen mellan Kemi och Torneå 31.24.21

BM 1050/2006 rd Maija Rask /sd m.fl. Anslag för fördjupning av farleden in till hamnen i Kemi/Ajos 31.30.78

BM 1051/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för förebyggande kriminalvård 25.50.21

BM 1052/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för att utveckla verksamheten kring desarmering av sprängämnen vid Parkano pionjärdepå 27.10.21

BM 1053/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för särskild handledning och särskilt stöd för skolavhoppare 29.10.25

BM 1054/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd i den grundläggande utbildningen 29.10.30

BM 1055/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för fler skolgångsbiträden 29.10.30

BM 1056/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för läroavtalsutbildning 29.20.31

BM 1057/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för studieinriktad rehabilitering för funktionshindrade 29.30.50

BM 1058/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag till studiecentralerna för språk- och kulturutbildning för invandrare 29.30.55

BM 1059/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att öka antalet utbildningsplatser för geronomer 29.40.30

BM 1060/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att inrätta en professur i ungdomspsykiatri vid Tammerfors universitet 29.50.21

BM 1061/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att utveckla grundläggande universitetsutbildning 29.50.21

BM 1062/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för utbetalning av studiestödets bostadstillägg året runt 29.70.55

BM 1063/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att förbättra stipendiaters ställning 29.80.51

BM 1064/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att stödja föreningar som främjar invandrarnas integrering 29.91.50

BM 1065/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för att bevara nivån på basväghållningen 31.24.21

BM 1066/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för personliga assistenter för gravt handikappade 33.18.60

BM 1067/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för att höja föräldradagpenningens minimibelopp 33.18.60

BM 1068/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för höjt pensionsstöd till långtidsarbetslösa 33.28.60

BM 1069/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att åtgärda eftersläpningen i finansieringen av specialstatsandelarna 33.32.30

BM 1070/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för hemtjänst till barnfamiljer i förebyggande syfte 33.32.30

BM 1071/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för förebyggande psykiatrisk vård av barn och ungdomar 33.32.30

BM 1072/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att förbättra kvaliteten på boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom mentalvården 33.32.30

BM 1073/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att avveckla mentalvårdsservicens dolda köer 33.32.30

BM 1074/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för ökade resurser för barnavårdscentralerna 33.32.30

BM 1075/2006 rd Leena Rauhala /kd m.fl. Anslag för höjning av stödet för närståendevård och stödtjänsterna 33.32.30

BM 1076/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för utökade hemtjänster för äldre 33.32.30

BM 1077/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.29

BM 1078/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag till föreningen Maahanmuuttajavammaisten Tuki ry 33.92.50

BM 1079/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för utveckling av drogfri missbrukarvård 33.92.50

BM 1080/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för att säkerställa Brottsofferjourens verksamhet i hela landet 33.92.50

BM 1081/2006 rd Leena Rauhala /kd  Anslag för höjning av arbetsmarknadsstödet och för att rikta in arbetsinsatsen inom socialarbetet på rehabilitering och förebyggande socialarbete i stället för behandling av ansökningar 34.06.52

BM 1082/2006 rd Juha Rehula /cent m.fl. Anslag till Tavastlands vägdistrikt för fortsatt ombyggnad av Kopsuontie landsväg 31.24.21

BM 1083/2006 rd Juha Rehula /cent m.fl. Anslag för förbättring av Lahtis—Vesivehmaa flygplats 31.52.41

BM 1084/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för att förbättra gränsöverskridningen vid Enare gränsövergångsställe i Lieksa stad 26.90.21

BM 1085/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av Outokumpu centrumskola 29.10.34

BM 1086/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för vatten- och avloppssystem i byn Tutjunniemi i Libelits 30.50.31

BM 1087/2006 rd Eero Reijonen /cent m.fl. Anslag för byggande av en planskild anslutning på riksväg 17 i Ylämylly i Libelits 31.24.21

BM 1088/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ett älgstängsel längs riksväg 6 på sträckan Nunnanlahti—Kolinportti 31.24.21

BM 1089/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 476 på sträckan Salokylä—Libelits 31.24.21

BM 1090/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av landsväg 502 på sträckan Kylylahti—Hukkala i Polvijärvi 31.24.21

BM 1091/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för beläggning av landsväg 506 på sträckan Ukonvaara—Polvela i Juga 31.24.21

BM 1092/2006 rd Eero Reijonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 15667 på sträckan Viinijärvi—Siikakoski 31.24.21

BM 1093/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för att slutföra ombyggnaden av landsväg 15670 i Libelits 31.24.21

BM 1094/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för förbättring av landsväg 15793 på sträckan Nuottirannantie—Oriniementie i Polvijärvi 31.24.21

BM 1095/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av landsväg 15872 i Lieksa stad

BM 1096/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av Paalasmaa bygdeväg 15828 i Juga 31.24.21

BM 1097/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för basväghållning 31.24.21

BM 1098/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för en omkörningsfil på landsväg 502 vid Maaherranties korsning 31.24.21

BM 1099/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av Lieksa—Kuhmo regionalväg 524 på sträckan Nurmijärvi—Teljo 31.24.21

BM 1100/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av Sola landsväg 15780 i Polvijärvi 31.24.21

BM 1101/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för ombyggnad av Suvisranta landsväg 15657 i Libelits och Outokumpu 31.24.21

BM 1102/2006 rd Eero Reijonen /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av riksväg 23 på sträckan Varkaus—Kontkala 31.24.21

BM 1103/2006 rd Eero Reijonen /cent  Anslag för vatten- och avloppsprojektet i Sotkuma—Huhmari—Kunnasniemi—Puntarikoski—Pilkko i Norra Karelen 34.06.64

BM 1104/2006 rd Paula Risikko /saml  Minskning av det kalkylerade anslaget för bilskatt till följd av en förhöjning av rätten till restitution av bilskatt på grundval av invaliditet 11.10.03

BM 1105/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för stöd till partiverksamhet 23.27.50

BM 1106/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för att trygga driften av läkar- och räddningshelikoptrar 26.80.22

BM 1107/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för fler repetitionsövningsdygn 27.10.21

BM 1108/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för fortbildning av lärare och anställning av vikarier under fortbildningstiden 29.10.30

BM 1109/2006 rd Paula Risikko /saml m.fl. Anslag till stöd för Syd-Österbottens högskolenät Epanet 29.50.21

BM 1110/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för att utveckla universitetscenter 29.50.22

BM 1111/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för publika terminaler och bredbandsförbindelser till allmänna bibliotek 29.80.30

BM 1112/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för höjning av bevillningsfullmakten för statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek 29.80.34

BM 1113/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för statsunderstöd till tangofestivalen 29.80.52

BM 1114/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för att återinföra rättvisa stödproportioner mellan olika regioner och produktionsinriktningar inom jordbruket 30.20.40

BM 1115/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för förberedande arbeten för en omkörningsfil på stamväg 67 på vägsträckan Ilmajoki—Seinäjoki 31.24.21

BM 1116/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för att bygga omkörningsfiler på riksväg 19 på vägsträckan Nurmo—Lappo 31.24.21

BM 1117/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för omkörningsfiler på vägsträckan Jalasjärvi—Parkano 31.24.21

BM 1118/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för anläggning av en omfartsväg öster om Seinäjoki 31.24.21

BM 1119/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för ombyggnad av Ämmälänkylä bygdeväg i Seinäjoki 31.24.21

BM 1120/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för att bygga vägförbindelse mellan Tuuri och Hakojärvi på riksväg 18 31.24.21

BM 1121/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag till Vasa vägdistrikt för tidigareläggning av trafiksäkerhetsprojekten på stamväg 66 i Lappo 31.24.21

BM 1122/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag till Vasa vägdistrikt för tidigareläggning av trafiksäkerhetsprojekt på stamväg 66 i Tiistenjoki och Keronkylä 31.24.21

BM 1123/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för bättre praxis när det gäller krigsinvaliders invaliditetsgrad 33.22.50

BM 1124/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för rehabilitering av makar till krigsinvalider 33.22.56

BM 1125/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för hemförlovningspenning till värnpliktiga 33.28

BM 1126/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för lika tillgång och bättre kvalitet när det gäller handikappservice 33.32.30

BM 1127/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för bättre hjälpmedelstjänster för funktionshindrade 33.32.30

BM 1128/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för utveckling av de kommunala mentalvårdstjänsterna 33.32.37

BM 1129/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 1130/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för hälsofrämjande verksamhet 33.53.50

BM 1131/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för skolning av ledarhundar för funktionshindrade 33.92.50

BM 1132/2006 rd Paula Risikko /saml  Anslag för att säkerställa frivilligorganisationernas verksamhet inom social- och hälsovårdsområdet 33.92.50

BM 1133/2006 rd Jukka Roos /sd m.fl. Anslag till högskolorna i Åbo för utvecklat regionsamarbete 29.50.21

BM 1134/2006 rd Jukka Roos /sd m.fl. Anslag till de arbetslösas föreningar i Saloregionen 34.06.51

BM 1135/2006 rd Jukka Roos /sd  Anslag för en avloppslinje från Mathildedal och Tykö i Bjärnå till Salo 35.10.77

BM 1136/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för kompetenscentra i Inre Savolax 26.98.43

BM 1137/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av skolcentret i Maaninka 29.40.34

BM 1138/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Siilinjärvi kommungräns—Kinnulanlahti i Maaninka 31.24.21

BM 1139/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av landsvägen på sträckan Luvelahti—Särkinen i Norra Savolax 31.24.21

BM 1140/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av Länsirannantie, Varpasenmaantie 555 samt Pulkonkoskentie 5571 i Maaninka 31.24.21

BM 1141/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för förbättring och beläggning av Mäntyjärvi bygdeväg i Kaavi på sträckan Mäntyjärvi—Losomäki 31.24.21

BM 1142/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av Saikarivägen i Inre Savolax 31.24.21

BM 1143/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för förbättring av landsväg 551 på sträckan Pihkainmäki—Haminalahti 31.24.21

BM 1144/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag till Savolax-Karelens vägdistrikt för förbättring av vägsträckan Pihkainmäki—Itä-Karttula 31.24.21

BM 1145/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för en bro för gång-, cykel- och mopedtrafik i Vuonamonsalmi i Keitele 31.24.21

BM 1146/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för förbättring av stamväg 5 på sträckan Päiväranta—Vuorela i Norra Savolax 31.24.78

BM 1147/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 9 på sträckan Kuopio—Suonenjoki 31.24.78

BM 1148/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för planering och miljökonsekvensbedömning i fråga om en kanal mellan Päijänne och Saimen 31.30.78

BM 1149/2006 rd Markku Rossi /cent m.fl. Anslag för planering av en järnväg för gruvprojektet i Talvivaara 31.40.78

BM 1150/2006 rd Simo Rundgren /cent m.fl. Anslag till projekt för att starta vuxenutbildning 29.30.30

BM 1151/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för stöd till samebyar och föreningen Lappalaiskulttuuri- ja perinneyhdistys ry 29.80.50

BM 1152/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för främjande av fiskerihushållningen 30.40.51

BM 1153/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för att stimulera fiskenäringen i Loka och Porttipahka 30.40.51

BM 1154/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av vägen mellan Hanhimaa och Lintula i Kittilä 31.24.21

BM 1155/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Ivalo—Nellim i Enare 31.24.21

BM 1156/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik vid Kersilö by i Sodankylä 31.24.21

BM 1157/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av riksväg 21 mellan Kilpisjärvi och Palojoensuu 31.24.21

BM 1158/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av vägen på sträckan Köngäs—Pokka i Kittilä 31.24.21

BM 1159/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av vägen på sträckan Köngäs—Tepasto i Kittilä 31.24.21

BM 1160/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Kuloharju—Kuolio och Inget—Kynsilä—Sukkasuo i Posio kommun 31.24.21

BM 1161/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för förbättring av riksväg 21 på sträckan Torneå—Pello 31.24.21

BM 1162/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik i Pekanpää by i Övertorneå 31.24.21

BM 1163/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för ombyggnad av bygdevägarna Vaattojärvi—Poikkijärvi och Venejärvi—Venetti i Kolari 31.24.21

BM 1164/2006 rd Simo Rundgren /cent m.fl. Anslag för ombyggnad och elektrifiering av banan mellan Kemi och Kolari 31.40.21

BM 1165/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för att starta utbildning som behövs för gruvverksamheten i Kevitsa i Sodankylä 34.06.51

BM 1166/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för restaurering av Kurtakkojärvi i Kolari 35.10.77

BM 1167/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för restaurering av Meltosjärvi i Övertorneå kommun 35.10.77

BM 1168/2006 rd Simo Rundgren /cent  Anslag för miljövårdsarbeten i Pallas—Yllästunturi nationalpark 35.10.77

BM 1169/2006 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för egentligt bistånd 24.30.66

BM 1170/2006 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för Museiverkets regionala enheter 29.80.24

BM 1171/2006 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för ökad barnförhöjning i anslutning till grunddagpenningen 33.17.51

BM 1172/2006 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för att slopa den receptbundna självrisken 33.18.60

BM 1173/2006 rd Päivi Räsänen /kd m.fl. Anslag för statsandel till kommunerna för social- och hälsovården 33.32.30

BM 1174/2006 rd Päivi Räsänen /kd  Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 1175/2006 rd Tero Rönni /sd m.fl. Anslag för att inrätta en övervakningsenhet för tung trafik 26.75.21

BM 1176/2006 rd Tero Rönni /sd m.fl. Anslag för en matarledning mellan Kihniö och Parkano 35.10.77

BM 1177/2006 rd Martin Saarikangas /saml m.fl. Anslag för internationellt samarbete 29.01.25

BM 1178/2006 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för att genomföra restaurerings- och vårdplanen för Hiidenvesi 30.50.77

BM 1179/2006 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för ett älgstängsel längs riksväg 1 på sträckan Veikkola—Lojo åsen 31.24.21

BM 1180/2006 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för reparation av regional- och förbindelsevägnätet i Nyland 31.24.21

BM 1181/2006 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av riksväg 25 på sträckan Svartå—Mjölbolsta 31.24.21

BM 1182/2006 rd Matti Saarinen /sd m.fl. Anslag för elektrifiering av bansträckan Hangö—Hyvinge 31.40.78

BM 1183/2006 rd Mauri Salo /cent m.fl. Anslag för planering av ny sträckning för stamväg 52 från Palikkala i Ypäjä till Ollila i Somero 31.24.21

BM 1184/2006 rd Mauri Salo /cent m.fl. Anslag för planering och byggande av en ringväg öster om Salo 31.24.78

BM 1185/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till ersättningar för brottsskador 25.01.51

BM 1186/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för snabbare behandling vid förvaltningsdomstolarna 25.10.23

BM 1187/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för personaltillskott till åklagarväsendet 25.60.21

BM 1188/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för polisens omkostnader 26.75.21

BM 1189/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för statsandel till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 1190/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för att trygga universitetscentrens verksamhet 29.50.22

BM 1191/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till ersättningar för fångst och förintande av små rovdjur 30.40

BM 1192/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för Uusi-Somero matarvattenledning i Himanka 30.50.77

BM 1193/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för att bygga en vägförbindelse mellan Alahärmä och Kortesjärvi 31.24.21

BM 1194/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för regionala vägprojekt 31.24.21

BM 1195/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för förbättring av stamväg 68 mellan Edsevö och Jakobstad 31.24.21

BM 1196/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för förbättring av Haukantie i Perho kommun 31.24.21

BM 1197/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för reparation av stamväg 63 på sträckan Kaustby—Evijärvi 31.24.21

BM 1198/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till Vasa vägdistrikt för vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckorna Torkkola—Merikaarto och Perkiö—Saarenpää 31.24.21

BM 1199/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Lohteå—riksväg 8 31.24.21

BM 1200/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Kaustby—Vetil 31.24.21

BM 1201/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för en cirkulationsplats i Evijärvi i korsningen mellan stamväg 63 och 68 31.24.21

BM 1202/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för reparation av Kivihuhdantie i Alahärmä kommun 31.24.21

BM 1203/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för en cirkulationsplats på riksväg 8 vid Karleby 31.24.21

BM 1204/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till åtgärder för säkrare skolresor i tätorterna på landsbygden inom Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 1205/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för reparation av bygdeväg 17803 på sträckan Perho—Vimpeli 31.24.21

BM 1206/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till åtgärder för att minska antalet frontalkrockar på huvudvägarna 31.24.21

BM 1207/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för bättre säkerhet på huvudvägarna i Vasa vägdistrikt 31.24.21

BM 1208/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för ombyggnad av regionalväg 687 på sträckan Östermark—Bötom 31.24.21

BM 1209/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för att förbättra vägen mellan Ruto och Marttila i Laihia 31.24.21

BM 1210/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för reparation av vägsträckan Virdois—Jakobstad 31.24.21

BM 1211/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till Vasa vägdistrikt för reparation av Könnintie 31.24.21

BM 1212/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till Vasa vägdistrikt för reparation av väg 7520 på sträckan Komanne—Jänkä 31.24.21

BM 1213/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till Vasa vägdistrikt för planering av Smedsby omfartsväg 31.24.21

BM 1214/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för ändring av vägsträckan Vimpeli—Kurejoki till regional väg 31.24.21

BM 1215/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för utvecklingsinvesteringar för vägar 31.24.78

BM 1216/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för att förbättra vägsträckan Nurmo—Lappo 31.24.78

BM 1217/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 1218/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för muddring av farleden till Vasa 31.30.78

BM 1219/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för reparation och avveckling av farliga plankorsningar 31.40.21

BM 1220/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för elektrifiering av bansträckan Seinäjoki-Vasa 31.40.78

BM 1221/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för utbyggnad av Seinäjoki flygfält 31.52.41

BM 1222/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för förstoring av hälsovårdscentralen i Storå kommun 33.32.36

BM 1223/2006 rd Petri Salo /saml  Minskat sysselsättningspolitiskt anslag 34.06.51

BM 1224/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag till arbetskraftsavdelningen vid Österbottens arbetskrafts- och näringscentral 34.06.64

BM 1225/2006 rd Petri Salo /saml  Anslag för ett avloppssystem i Lehtimäki kyrkby 35.10.77

BM 1226/2006 rd Pertti Salovaara /cent  Anslag för ökad säkerhet längs Pirkkalavägen i Lempäälä 31.24.21

BM 1227/2006 rd Pertti Salovaara /cent  Anslag för en cirkulationsplats och för förbättring av trafiksäkerheten i korsningen mellan Saunatie, Satamatie och Hämeentie i Toijala 31.24.21

BM 1228/2006 rd Pertti Salovaara /cent  Anslag för en bullervall vid riksväg 3 mellan Kulju och Sääksmäki 31.24.21

BM 1229/2006 rd Pertti Salovaara /cent  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Vanattarantie i Lempäälä 31.24.21

BM 1230/2006 rd Sari Sarkomaa /saml m.fl. Anslag för fler nybörjarplatser inom hälsovårdsutbildningen i Nyland och Östra Nyland 29.20.30

BM 1231/2006 rd Sari Sarkomaa /saml m.fl. Anslag till Studenternas hälsovårdsstiftelse för hyresutgifter 29.70.58

BM 1232/2006 rd Sari Sarkomaa /saml m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i Helsingfors och andra storstäder 31.60.63

BM 1233/2006 rd Sari Sarkomaa /saml m.fl. Anslag för förlängning av föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar 33.18.60

BM 1234/2006 rd Sari Sarkomaa /saml m.fl. Anslag för höjning av FPA-ersättningen från sjukförsäkringen för läkararvoden 33.18.60

BM 1235/2006 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag till konsumenttvistenämnden för dess nya uppgifter 25.30.21

BM 1236/2006 rd Kimmo Sasi /saml m.fl. Anslag för basfinansiering av institutet för medicinsk teknologi vid Tammerfors universitet 29.50.21

BM 1237/2006 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag för högre statsunderstöd till musikinstitut 29.80.50

BM 1238/2006 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag för planering av en tunnel mellan Paasikiventie och Kekkosentie i Tammerfors 31.24.21

BM 1239/2006 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag för en planskild korsning från Teiskontie till centralsjukhuset i Tammerfors 31.24.78

BM 1240/2006 rd Kimmo Sasi /saml  Anslag för det sista byggskedet på riksväg 3 på sträckan Ylöjärvi—Sasi 31.24.78

BM 1241/2006 rd Arto Satonen /saml  Anslag för lokalpolisens omkostnader 26.75.21

BM 1242/2006 rd Arto Satonen /saml  Anslag för avveckling av plankorsningarna på bansträckan Tammerfors—Björneborg 31.40.78

BM 1243/2006 rd Arto Satonen /saml  Anslag för höjt fronttillägg 33.21.52

BM 1244/2006 rd Arto Satonen /saml m.fl. Anslag för att omorganisera Punkalaidun mottagningscentral till en utbildnings- och integrationscentral för arbetsrelaterad invandring 34.06.51

BM 1245/2006 rd Arto Seppälä /sd m.fl. Anslag för fortsatta extra pensioner för dem som arbetar med service till krigsinvalider 28.07.06

BM 1246/2006 rd Arto Seppälä /sd m.fl. Anslag för ombyggnad av väg 4474 på sträckan Haukivuori—Porsaskoski 31.24.21

BM 1247/2006 rd Arto Seppälä /sd m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs landsväg 717 i Lillkyro 31.24.21

BM 1248/2006 rd Arto Seppälä /sd  Anslag för ombyggnad av stamväg 62 mellan S:t Michel och Imatra 31.24.21

BM 1249/2006 rd Arto Seppälä /sd  Anslag för reparation av Siikakoski bygdeväg i Juva 31.24.21

BM 1250/2006 rd Arto Seppälä /sd  Anslag för förbättring av riksväg 13 på sträckan Löytö—Kristina 31.24.21

BM 1251/2006 rd Arto Seppälä /sd  Anslag för förbättring av riksväg 13 på sträckan Ostolahti—Suomenniemi 31.24.21

BM 1252/2006 rd Arto Seppälä /sd  Anslag för jämställdhetsdelegationens verksamhet 33.01.21

BM 1253/2006 rd Timo Seppälä /saml m.fl. Anslag för att främja kommun- och servicestrukturen 26.97.32

BM 1254/2006 rd Timo Seppälä /saml m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Rantatie i Hollola 31.24.21

BM 1255/2006 rd Timo Seppälä /saml m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 24 på sträckan Lahtis—Vääksy—Padasjoki 31.24.78

BM 1256/2006 rd Timo Seppälä /saml  Anslag för bibehållen servicenivå och konkurrenskraft inom kollektivtrafiken 31.60.63

BM 1257/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Ökade beräknade inkomstskatteintäkter 11.01.01

BM 1258/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Ökade beräknade intäkter av tobaksaccis 11.08.01

BM 1259/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna  Anslag för frändefolksprogrammet 29.01.25

BM 1260/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna  Anslag för att främja hälsosam vegetarisk kost i skolorna 29.10.25

BM 1261/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Anslag för en förhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 1262/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Anslag till Museiverket för flyttkostnader och hyra för nya lokaler 29.80.24

BM 1263/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Anslag till av prövning beroende stöd för scenkonsten för dem som står utanför lagens tillämpningsområde 29.80.52

BM 1264/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Anslag för högre underhållsstöd 33.32.30

BM 1265/2006 rd Anni Sinnemäki /gröna m.fl. Anslag för anskaffning av naturskyddsområden 35.20.76

BM 1266/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att trygga verksamheten vid hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, tingsrätterna, marknadsdomstolen, försäkringsdomstolen och arbetsdomstolen 25.10.23

BM 1267/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att trygga fängelsernas verksamhetsförutsättningar 25.50.21

BM 1268/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att trygga de öppna anstalternas verksamhetsförutsättningar 25.50.74

BM 1269/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för statsandelar till den grundläggande utbildningen och mindre klasser 29.10.30

BM 1270/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för specialundervisning inom den statliga yrkesutbildningen 29.20.21

BM 1271/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna 29.40.25

BM 1272/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag till Tammerfors tekniska universitet och Statens tekniska forskningscentrals Tammerforsenhet för biologisk informationshantering i anslutning till vävnadsforskning och en databank 29.50.21

BM 1273/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för de allmänna bibliotekens publika datorer och bredbandsförbindelser samt för en förhöjning av statsandelarna 29.80.30

BM 1274/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att stödja och permanenta regionteaterverksamheten 29.80.31

BM 1275/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för tio nya årsverken vid de teatrar som omfattas av teaterlagen 29.80.31

BM 1276/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för en förhöjning av det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen för teatrar 29.80.31

BM 1277/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för högre statsandelar och -understöd för kulturverksamhet i kommunerna 29.80.33

BM 1278/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för finansiering av pensionskydd och social trygghet för konstnärsstipendiater 29.80.51

BM 1279/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för att främja scenkonst och särskilt för finansiering av fria teatergrupper 29.80.5

BM 1280/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för produktion och spridning av finländska filmer 29.80.5

BM 1281/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för finansiering av pensionskydd och social trygghet för konstnärsstipendiater 29.80.5

BM 1282/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för bredbandsförbindelser i sydvästra och södra Birkaland 31.70.

BM 1283/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag till Statens tekniska forskningsanstalts Tammerforsenhet och Tammerfors tekniska universitet för biologisk informationshantering i anslutning till vävnadsforskning och en databank 32.20.

BM 1284/2006 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. Anslag för nivåförhöjning av folkpensionen 33.19.

BM 1285/2006 rd Juhani Sjöblom /saml m.fl. Anslag för att bygga ut Ring II från Åboleden till Tavastehusleden 31.24.78

BM 1286/2006 rd Juhani Sjöblom /saml m.fl. Anslag för föbättring av Ring III mellan Vandaforsen och Flygplatsvägen 31.24.78

BM 1287/2006 rd Juhani Sjöblom /saml m.fl. Anslag för förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum 31.40.78

BM 1288/2006 rd Juhani Sjöblom /saml m.fl. Anslag för Ringbanan i Vanda 31.40.78

BM 1289/2006 rd Juhani Sjöblom /saml m.fl. Anslag för västmetron från Gräsviken till Mattby 31.40.78

BM 1290/2006 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag för ett nytt tingshus för Lahtis tingsrätt 25.10.23

BM 1291/2006 rd Jouko Skinnari /sd m.fl. Anslag för förbättring av bansträckan Lahtis—Kouvola—Luumäki 31.40.78

BM 1292/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Minskat anslag för partistöd 23.27.50

BM 1293/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Minskat biståndsanslag 24.30.66

BM 1294/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för stöd till försvarsorganisationers verksamhet 27.10.50

BM 1295/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Minskning av det föreslagna anslaget för avgifter till Europeiska unionen samt av avgiftsnedsättningen för Förenade Konungariket 28.90.69

BM 1296/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Minskat anslag för statsunderstöd tll Svenska Finlands folkting 29.01.50

BM 1297/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Ökat anslag till stöd för statens skolhem 29.10.21

BM 1298/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag till Suomalaisuuden liitto ry för information om Finlands flagga 29.80.50

BM 1299/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Minskat anslag till Stiftelsen för Finlands Nationalopera 29.80.52

BM 1300/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Ökat anslag för tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete 29.91.50

BM 1301/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag till ersättningar för älgskador 30.40.41

BM 1302/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Kalliojärvivägen i Vetil 31.24.21

BM 1303/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på vägarna 1551 och 1552 på sträckan Tarkkis—Volax korsning i Borgå 31.24.21

BM 1304/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdeväg 170 och för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Ernestas—Kullo i Borgå 31.24.21

BM 1305/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för reparation och beläggning av bygdeväg 12287 i Lundå 31.24.21

BM 1306/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av väg 570 på sträckan Karinkylä—Säyneinen i Rautavaara och i Juankoski 31.24.21

BM 1307/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för förbättring av väg 1605 på sträckan Borgå—Mörskom 31.24.21

BM 1308/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av förbindelseväg 582 på sträckan Kangaslahti—Palonurmi i Rautavaara och i Nilsiä 31.24.21

BM 1309/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för planering av reparation och ombyggnad av vägsträckan Taavetti—Villmandstrand 31.24.78

BM 1310/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för förbättring av riksväg 17 på sträckan Kuopio—Riistavesi 31.24.78

BM 1311/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för omkostnaderna för statens sinnessjukhus 33.14.21

BM 1312/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för en budgetbaserad höjning av barnbidragen 33.15.52

BM 1313/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för budgetbaserat återinförande av folkpensionens basdel 33.19.60

BM 1314/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för budgetbaserad höjning av extra fronttillägg 33.21.52

BM 1315/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag till föreningen Fri Från Narkotika rf 33.92.50

BM 1316/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för höjning av stödet för närståendevård 33.92.50

BM 1317/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för rehabilitering av frontveteraner på dagtid 33.92.59

BM 1318/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Slopat anslag för flyttbidrag 34.06.51

BM 1319/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Minskat anslag för mottagande av asylsökande 34.07.63

BM 1320/2006 rd Timo Soini /saf m.fl. Anslag för grundlig sanering av Helsingfors förorter 35.30.60

BM 1321/2006 rd Osmo Soininvaara /gröna m.fl. Anslag för nedsättning av tariffnivån för järnvägens fjärrtrafik 31.60.63

BM 1322/2006 rd Osmo Soininvaara /gröna m.fl. Anslag för förlängning av pappamånaden 33.18.60

BM 1323/2006 rd Johanna Sumuvuori /gröna m.fl. Anslag för snabbinsatsstyrkors civilberedskapsgrupper inom ramen för krishantering 26.01.21

BM 1324/2006 rd Johanna Sumuvuori /gröna m.fl. Anslag för stöd till kulturtidningar 29.80.50

BM 1325/2006 rd Johanna Sumuvuori /gröna m.fl. Anslag för främjande av fredsarbete 29.80.50

BM 1326/2006 rd Johanna Sumuvuori /gröna m.fl. Anslag för en höjning av arbetsmarknadsstödet 34.06.52

BM 1327/2006 rd Johanna Sumuvuori /gröna m.fl. Anslag för civiltjänstgörarnas boendekostnader 34.99.23

BM 1328/2006 rd Seppo Särkiniemi /kesk m.fl. Anslag för serviceberedskapen inom den specialiserade sjukvården och vid hälsocentralerna i södra Finland samt för bestående kompetens i geriatrisk rehabilitering 33.32

BM 1329/2006 rd Säde Tahvanainen /sd m.fl. Anslag till Studenternas hälsovårdsstiftelse för hyreskostnader 29.70.58

BM 1330/2006 rd Säde Tahvanainen /sd m.fl. Anslag för förbättring av ringvägen i Joensuu 31.24.78

BM 1331/2006 rd Ilkka Taipale /sd  Anslag för främjande av fredsarbete 29.80.50

BM 1332/2006 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för Museiverkets omkostnader 29.80.24

BM 1333/2006 rd Satu Taiveaho /sd m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 1334/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för språkombudsmannatjänster för skoltsamiska och enaresamiska 25.01.51

BM 1335/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att utvidga verksamheten vid Övertorneå öppna fängelse 25.50.21

BM 1336/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst m.fl. Anslag för en förhöjning av landskapsutvecklingspengar 26.98.43

BM 1337/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för reparation av Kemi kulturcentrum 29.80.50

BM 1338/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad och utvidgning av Lappia-huset 29.80.50

BM 1339/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att bygga en idrottshall i anslutning till Sinetä skolcentrum 29.80.50

BM 1340/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för rennäringen 30.20.40

BM 1341/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ett renslakteri i Utsjoki 30.20.43

BM 1342/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för inlösen av laxfiskerätter 30.40.51

BM 1343/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för avloppssystem på landsbygden 30.50.31

BM 1344/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst m.fl. Anslag för att utvidga forskningsverksamheten vid Metlas forskningsstation i Kolari 30.60.21

BM 1345/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för utnyttjande av avverkningsavfall i Enare 30.60.42

BM 1346/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en underfart vid Kemi järnvägsstation 31.40.21

BM 1347/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Ivalo—Nellim 31.24.21

BM 1348/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för gruvvägar i Ranua och Rovaniemi 31.24.21

BM 1349/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på Pyhätunturi 31.24.21

BM 1350/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag till en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Tervola kyrkby—Mattinen 31.24.21

BM 1351/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägen mellan Kuloharju och Anetjärvi i Posio 31.24.21

BM 1352/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Martti—Tulppio i Savukoski 31.24.21

BM 1353/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av Rovaniementie i Keminmaa centrum 31.24.21

BM 1354/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägen norr om Simojoki 31.24.21

BM 1355/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för reparation av vägsträckan Pello kyrkby—Matinlompolo 31.24.21

BM 1356/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Utsjoki kyrkby—Nuorgam 31.24.21

BM 1357/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för en ny bro i Kaukonen i Kittilä 31.24.21

BM 1358/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för förbättring av riksväg 21 på sträckan Torneå—Övertorneå—Pello

BM 1359/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av riksväg 21 på sträckan Palojoensuu—Kilpisjärvi 31.24.21

BM 1360/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av Vanttausjärvi väg i Rovaniemi 31.24.21

BM 1361/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Venetti—Venejärvi—Vaattojärvi—Sieppijärvi 31.24.21

BM 1362/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av vägsträckan Vikajärvi—Kemijärvi—Salla 31.24.21

BM 1363/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst m.fl. Anslag för isbrytare 31.30.21

BM 1364/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för ombyggnad av bangården i Torneå 31.40.21

BM 1365/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för utökad flygtrafik till Enontekiö 31.60.63

BM 1366/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för effektivare skuldrådgivning 32.40.31

BM 1367/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst m.fl. Anslag för förhöjd lönesubvention för sysselsättning av långtidsarbetslösa 34.06.51

BM 1368/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för att avhjälpa olägenheter till följd av regleringen i Kemijärvi 35.10.77

BM 1369/2006 rd Esko-Juhani Tennilä /vänst  Anslag för utökade miljövårdsarbeten i Lappland 35.10.77

BM 1370/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för stöd för utvecklande av svenskspråkiga elektroniska läromedel

BM 1371/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för statsunderstöd till Svenska Finlands Folkting 29.01.50

BM 1372/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för utveckling av den finlandssvenska digitala taltidningen  29.80.25

BM 1373/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för stödjande av kulturtidningar 29.80.50

BM 1374/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för vänskapsföreningarnas kulturella samarbete 29.80.50 29.08.25

BM 1375/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för reparation av Borgå domkyrka 29.80.75

BM 1376/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för omfartsfiler och mitträcken  31.24.21

BM 1377/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för socialskydd för stipendietagare 33.28

BM 1378/2006 rd Astrid Thors /sv m.fl. Anslag för iståndsättning av byggnader på bruksområdet i Strömfors 35.20.64

BM 1379/2006 rd Kimmo Tiilikainen /cent m.fl. Anslag för att ta i bruk ett kösystem för den tunga trafiken vid gränsövergångsställena i Sydöstra Finland 28.40.21

BM 1380/2006 rd Marja Tiura /saml m.fl. Anslag för utlokalisering till Tammerfors av polisens analysverksamhet i anslutning till polisens resultatdatasystem 26.75.21

BM 1381/2006 rd Marja Tiura /saml  Anslag för räddningshelikoptrarnas verksamhet 26.80.22

BM 1382/2006 rd Marja Tiura /saml  Anslag för sanering av Lastumäki skola i Toijala 29.10.34

BM 1383/2006 rd Marja Tiura /saml m.fl. Anslag till amatörteatrar 29.90.52

BM 1384/2006 rd Marja Tiura /saml  Anslag för vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik i södra Birkaland 31.24.21

BM 1385/2006 rd Marja Tiura /saml  Anslag för byggande av en planskild anslutning på vägsträckan Tammerfors-Lahtis vid vägen till Luopioinen 31.24.21

BM 1386/2006 rd Marja Tiura /saml  Anslag för utveckling av Tammerfors strandled 31.24.21

BM 1387/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst  Minskat anslag för de utgifter för anskaffning av försvarsmateriel som ändringar i index och valutakurser medför 27.10.16

BM 1388/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst  Minskat anslag för nya vapenanskaffningsprogram 27.10.16

BM 1389/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst  Minskat anslag till försvarsmaktens omkostnader 27.10.21

BM 1390/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för fiskvägar i Koivukoski i Kymmene älv 30.14.77

BM 1391/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att säkerställa att vildlaxen i Ladoga vandrar upp i Hiitolanjoki i Kangaskoski 30.50.77

BM 1392/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för bättre trafiksäkerhet på vägsträckan Fredrikshamn—Vaalimaa 31.24.21

BM 1393/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för bättre bullerskydd i Kymmenedalen 31.24.21

BM 1394/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för bangården i Kotolahti i Mussalo i Kotka 31.40.21

BM 1395/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att påbörja planeringen av kustbanan från huvudstadsregionen rakt österut 31.40.21

BM 1396/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att utveckla kollektivtrafiken 31.60.63

BM 1397/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst  Anslag för att trygga finansieringen av förbindelsetrafiken i skärgården 31.60.64

BM 1398/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för höjt energistöd och återinförande av s.k. demonstrationsstöd 32.60.40

BM 1399/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag till utrednings- och merarbete för att återinföra folkpensionens basdel 33.19.60

BM 1400/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att ersätta service inom den öppna vården för krigsinvalider med en invalidprocent på 10—15 procent 33.22.50

BM 1401/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för att inrätta en strokeenhet och trygga trombolys vid hjärninfarkt i Sydöstra Finland 33.32.30

BM 1402/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för sanering av hälsovårdscentralen i Parikkala 33.32.30

BM 1403/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst  Anslag till Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt för social- och hälsovårdens driftskostnader 33.32.30

BM 1404/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 1405/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 1406/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för skydd av fågelsjöar i Kymmenedalen 35.20.22

BM 1407/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för planering och byggande av ett naturcentrum i Repovesi nationalpark 35.20.22

BM 1408/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag för planering och inrättande av Storsaimens nationalpark 35.20.76

BM 1409/2006 rd Pentti Tiusanen /vänst m.fl. Anslag till frivilligorganisationer för skydd av skärgården i Finska viken särskilt med avseende på eventuella olje- och kemikalieolyckor 35.99.65

BM 1410/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag för fler extra konstnärspensioner 28.07.06

BM 1411/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag för utökad grundläggande utbildning i konst 29.10.30

BM 1412/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag till Ahjola medborgarinstitut för ett saneringsprojekt 29.30.52

BM 1413/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag för övningsskolor 29.50.24

BM 1414/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag till fler årsverken vid teatrar och orkestrar 29.80.31

BM 1415/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag för utökad museipersonal 29.80.32

BM 1416/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag för de allmänna bibliotekens anläggningskostnader 29.80.34

BM 1417/2006 rd Irja Tulonen /saml m.fl. Anslag för stöd till kollektivtrafiken i storstäderna 31.60.63

BM 1418/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna m.fl. Anslag för närområdessamarbete, speciellt den nordliga dimensionens miljöprojekt 24.50.66

BM 1419/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Anslag till stöd för jämställdhetsorganisationer 29.30.53

BM 1420/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Anslag för utredning av alternativa metoder till djurförsök 30.30.25

BM 1421/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Anslag för att främja skyddet av skogsnatur och för restaurering av kärr 30.60.45

BM 1422/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Sänkning av Forststyrelsens resultatmål 30.63

BM 1423/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna m.fl. Anslag för planering av ett tredje spår på bansträckan Tammerfors-Toijala 31.40.21

BM 1424/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna m.fl. Anslag för forskning inom och utveckling av en hållbar energiteknologi 32.20.40

BM 1425/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna m.fl. Anslag för att främja användningen av förnybara energikällor och energisparande åtgärder samt för demonstrationsprojekt 32.60.40

BM 1426/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Anslag för att revidera Finlands vindatlas 32.60.40

BM 1427/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Anslag för miljöministeriets omkostnader 35.01.21

BM 1428/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna m.fl. Anslag för investeringsstöd till konvertering av uppvärmningsenergin i småhus 35.30.55

BM 1429/2006 rd Oras Tynkkynen /gröna  Anslag för de regionala miljöcentralernas verksamhet 35.40.21

BM 1430/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik i Nyland 31.24.21

BM 1431/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för bullerhinder i Nyland 31.24.21

BM 1432/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för att bygga ut Alberga stadsbana till Esbo centrum och Kyrkslätt via Köklax 31.40.21

BM 1433/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för basbanhållningen 31.40.21

BM 1434/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 1435/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag till de arbetslösas föreningar i Nyland 34.06.51

BM 1436/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för iståndsättning av förorenade jordområden i Nyland 35.10.77

BM 1437/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för vård och restauration av vattendrag i Nyland 35.10.77

BM 1438/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag för att förverkliga projektet Noux naturum 35.20.52

BM 1439/2006 rd Kari Uotila /vänst m.fl. Anslag till understöd för renovering av bostäder 35.30.55

BM 1440/2006 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag för universitetscentren 29.50.22

BM 1441/2006 rd Jutta Urpilainen /sd m.fl. Anslag för en förhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 1442/2006 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag till Vasa vägdistrikt för förbättring av vägsträckan Komanne—Jänkä 31.24.21

BM 1443/2006 rd Jutta Urpilainen /sd  Anslag till Vasa vägdistrikt för omkörningsfiler på riksväg 8 31.24.21

BM 1444/2006 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för ökad specialundervisning i Nyland och Östra Nyland 29.10.30

BM 1445/2006 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen 29.10.30

BM 1446/2006 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för grundläggande utbildning i teater- och cirkuskonst vid Tikkurilan Teatteri ry:s Teatteri ja Sirkuskoulu 29.40.30

BM 1447/2006 rd Raija Vahasalo /saml  Anslag för bostadstillägg till studiestödet till fullt belopp 29.70.55

BM 1448/2006 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för förlängning av föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar 33.18.60

BM 1449/2006 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag för föräldrapenning för adoptivbarn i åldern 7—9 år 33.18.60

BM 1450/2006 rd Raija Vahasalo /saml  Anslag för nivåhöjning av fronttillägg och höjning av extra fronttillägg 33.21.52

BM 1451/2006 rd Raija Vahasalo /saml m.fl. Anslag till bättre samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården i Nyland 33.32.30

BM 1452/2006 rd Unto Valpas /vänst  Minskade beräknade intäkter av arvs- och gåvoskatten 11.01.03

BM 1453/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till regionerna kring Brahestad, Nystad och Mänttä—Vilppula som staten klassat som områden med snabba strukturförändringar 26.98.62

BM 1454/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för sanering av fastigheterna vid det gamla seminariet i Brahestad 29.01.62

BM 1455/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av Ollinsaari lågstadium i Brahestad 29.10.34

BM 1456/2006 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för utbildning av musiklärare som tillämpar Suzuki-metoden 29.30.31

BM 1457/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för budgetbaserad utbetalning av bostadstillägget till studiepenningen under hela kalenderåret 29.70.55

BM 1458/2006 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för en nivåhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 1459/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till studiestöd för studerande på andra stadiet 29.70.55

BM 1460/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för 4H-verksamhet 30.10.55

BM 1461/2006 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag till stöd för en hållbar virkesproduktion 30.60.44

BM 1462/2006 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag till underhåll och ombyggnad av vägnätet i glesbygden 31.24.21

BM 1463/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för belysning längs riksväg 28 från Kajana till Karleby i Nivala 31.24.21

BM 1464/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av Ketunperäntie i Brahestad 31.24.21

BM 1465/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för en underfart för gång-, cykel- och mopedtrafik vid anslutningen till Luohuantie i Alpua i Vihanti 31.24.21

BM 1466/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik samt en underfart i Pyhäjoki 31.24.21

BM 1467/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för beläggning av en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs stamväg 88 i Läntisranta i Vihanti 31.24.21

BM 1468/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik från Olkijoki till Siikajoki kommungräns 31.24.21

BM 1469/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Hiihtomajantie från Pyhäjoki till Viirret 31.24.21

BM 1470/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik till Siikajoki från gränsen mellan Brahestad och Siikajoki kommuner 31.24.21

BM 1471/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av Koskenkankaantie i Ruukki på sträckan Sammalkangas—Huumola 31.24.21

BM 1472/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för att inleda ombyggnaden av bygdevägen Luohua—Ylipää—Heinolanperä i Ruukki kommun 31.24.21

BM 1473/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av landsväg 7891 i Pyhäjoki 31.24.21

BM 1474/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för arrangemang vid Paavola tätortsväg i Ruukki 31.24.21

BM 1475/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av landsvägen mellan Pyhäjoki och Vihanti 31.24.21

BM 1476/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av landsvägen mellan Raudaskylä och Sievi 31.24.21

BM 1477/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad och beläggning av den södra vägen mellan Siikajoki och Revonlahti 31.24.21

BM 1478/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för trafikregleringar vid Tauvo vägskäl i Siikajoki 31.24.21

BM 1479/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för en belyst väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs Jokiniituntie i Alavieska 31.24.21

BM 1480/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till Uleåborgs vägdistrikt för reglering av anslutningarna till riksväg 8 i Revonlahti 31.24.21

BM 1481/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av riksväg 8 vid Mettalanmäki i Brahestad 31.24.21

BM 1482/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för reparation av Vanha Raahentie i Vihanti 31.24.21

BM 1483/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för förbättring av vägen mellan Ylivieska och Pulkkila 31.24.21

BM 1484/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för utveckling av Tauvo hamn i Siikajoki 31.30.78

BM 1485/2006 rd Unto Valpas /vänst m.fl. Anslag för regionalt transportstöd 32.30.44

BM 1486/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag till frontmannatecken 33.21.52

BM 1487/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för rehabilitering av krigsvärnlösa 33.22.59

BM 1488/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för bättre dag- och arbetsverksamhet för förståndshandikappade 33.32.30

BM 1489/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för ombyggnad av omsorgsavdelningen på Vihanti kommunala servicecenter 34.06.64

BM 1490/2006 rd Unto Valpas /vänst  Anslag för underhåll av naturstråk och naturstigar 35.20.22

BM 1491/2006 rd Unto Valpas /vänst  Korrigering av det s.k. brutna indexet för arbetspensioner

BM 1492/2006 rd Ahti Vielma /saml m.fl. Anslag för att trygga vattenförsörjningen i Konnevesi kyrkby 30.50.77

BM 1493/2006 rd Ahti Vielma /saml m.fl. Anslag för fortsatt ombyggnad av banan mellan Tammerfors och Jyväskylä 31.40.21

BM 1494/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för att inleda verksamhet som presenterar statsförfattningens historia och utveckling i lantdagsman Santeri Alkios hem i Alkiomäki i Laihia 29.80.50

BM 1495/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för tangofestivalen i Seinäjoki 29.80.52

BM 1496/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för 4H-verksamhet 30.10.55

BM 1497/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för att bygga Saukonkylä—Lappakangas matar- och vattenledning för kristider i Alajärvi och Kuortane kommuner 30.50.77

BM 1498/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten 30.50.77

BM 1499/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 7000 på sträckan mellan Ylistaro station och Könni 31.24.21

BM 1500/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdevägar i Niemistönmaa i Seinäjoki 31.24.21

BM 1501/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för reparation av landsvägen till Ämmälänkylä i Seinäjoki 31.24.21

BM 1502/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdevägen mellan Sääksjärvi och Perho 31.24.21

BM 1503/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av vägsträckan Myllymäki—Vehu 31.24.21

BM 1504/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för ombyggnad av vägsträckan Tuuri—Peränne 31.24.21

BM 1505/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för lantbruksföretagarnas avbytarservice och utvidgning av rätten till ledighet 33.57.40

BM 1506/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för att starta ett avbytarsystem för pälsdjursuppfödare 33.57.40

BM 1507/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för en matarledning på sträckan Alapää—Haali—centrum i Nurmo kommun 35.10.77

BM 1508/2006 rd Jukka Vihriälä /cent m.fl. Anslag för miljövårdsarbeten 35.10.77

BM 1509/2006 rd Pia Viitanen /sd m.fl. Anslag för att inrätta en miljötillståndsmyndighet i Tammerfors 35.50.21

BM 1510/2006 rd Jari Vilén /saml m.fl. Anslag för en arkitekttävling för ett samiskt kulturcenter 29.80.50

BM 1511/2006 rd Jari Vilén /saml  Anslag för regionalt transportstöd 32.30.44

BM 1512/2006 rd Jari Vilén /saml  Anslag för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 32.40.31

BM 1513/2006 rd Lasse Virén /saml  Anslag för nya vägförbindelser till Sköldvik 31.24.21

BM 1514/2006 rd Lasse Virén /saml  Anslag för variabla hastighetsbegränsnings- och varningssystem längs de livligast trafikerade infartsvägarna och ringvägarna 31.24.21

BM 1515/2006 rd Lasse Virén /saml  Anslag för byggande av vägar av lägre rang samt vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik i Nyland 31.24.21

BM 1516/2006 rd Lasse Virén /saml  Anslag för förebyggande och bekämpning av drogproblem 33.53.50

BM 1517/2006 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning 26.97.34

BM 1518/2006 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag till kommunerna för kostnader till följd av vårdgarantin 33.32.30

BM 1519/2006 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området 33.32.39

BM 1520/2006 rd Erkki Virtanen /vänst m.fl. Anslag till understöd för reparation av bostäder 35.30.55

BM 1521/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för fler domartjänster vid högsta domstolen 25.10.21

BM 1522/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för fler domartjänster vid högsta förvaltningsdomstolen 25.10.22

BM 1523/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för fler tjänster vid underrätterna, hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen 25.10.23

BM 1524/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för personaltillskott till fångvårdsväsendet 25.50.21

BM 1525/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till utökade resurser för åklagarverksamhet 25.60.21

BM 1526/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till polisen för effektivare utredning av ekonomiska brott 26.75.21

BM 1527/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för en förhöjning av studiepenningen 29.70.55

BM 1528/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till skydds- och säkerhetsanordningar vid pälsdjursfarmer 30.10

BM 1529/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för understöd för lagring av naturprodukter 30.20.46

BM 1530/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för främjande av fiskerihushållningen 30.40.51

BM 1531/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för förnyande av skogen, vård av ung skog och tillvaratagande av energivirke 30.60.44

BM 1532/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Isosaari bygdeväg i Vetil och Halso 31.24.21

BM 1533/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdevägen på sträckan Yli—Valli—Korhoskylä i Jalasjärvi och Kihniö 31.24.21

BM 1534/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Mellersta Finlands vägdistrikt för ombyggnad av landsväg 637 på sträckan Tankolampi—Sumiainen 31.24.21

BM 1535/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Kullanmutka—Hoisko i Alajärvi 31.24.21

BM 1536/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Säntintie och Myllytöyräntie i Kurikka stad 31.24.21

BM 1537/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av förbindelseväg 7112 i Lappo 31.24.21

BM 1538/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för bättre trafiksäkerhet i korsningen mellan riksväg 16 och stamväg 68 i Alajärvi 31.24.21

BM 1539/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av landsvägarna på sträckan Halla-aho—Koivumäki och Koivumäki—Uusikylä i Alajärvi 31.24.21

BM 1540/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av landsväg 610 på sträckan Kärkistensalmi—Joutsa 31.24.21

BM 1541/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdevägen mellan Nykänen och Torppa i Vetil 31.24.21

BM 1542/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av bygdevägarna 17847 och 17849 i Lappajärvi 31.24.21

BM 1543/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdeväg 17109 mellan vägskälet till soptippen och Kauhajoki kommungräns 31.24.21

BM 1544/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad och beläggning av bygdevägen på sträckan Perho—Poranen—Hallapuro 31.24.21

BM 1545/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för beläggning och reparation av landsvägen på sträckan Perho—Kinnula 31.24.21

BM 1546/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ombyggnad av Lehtomäki bygdeväg på sträckan Soini—Karstula 31.24.21

BM 1547/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik längs riksväg 19 på sträckan Rengonharju—Luopajärvi 31.24.21

BM 1548/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av landsvägen på sträckan Laasala—Jokivarsi 31.24.21

BM 1549/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av väg 17613 på sträckan Hanhikoski—Malkamäki 31.24.21

BM 1550/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av Tyynismaa—Viinikka bygdeväg 31.24.21

BM 1551/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl Anslag till Vasa vägdistrikt för ombyggnad av landsvägen på sträckan Purmojärvi—Kuoppa-aho 31.24.21

BM 1552/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl Anslag för planering av riksväg 18 på sträckan Multia—Etseri 31.24.21

BM 1553/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för anläggning och underhåll av skogsbilvägar 31.25.50

BM 1554/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 31.25.50

BM 1555/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för byggnads- och ombyggnadsprojekt på små flygfält 31.52.41

BM 1556/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till Arbetshälsoinstitutet för en uppföljnings- och forskningsenhet för mobbning på arbetsplatserna 33.07.50

BM 1557/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för ersättning från sjukförsäkringen för läkarordinerad massage 33.18.60

BM 1558/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till ett försörjningsbidrag för personer som bara får folkpension 33.19.60

BM 1559/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag till frontmannatecken och fronttillägg för veteraner födda 1926 och för lantvärnsmän som ryckte in 1944 33.21.52

BM 1560/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för förbättring av systemet med personliga assistenter för gravt handikappade 33.32.30

BM 1561/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Alajärvi 35.10.77

BM 1562/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för att förebygga eutrofiering av sjön Lappajärvi 35.10.77

BM 1563/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Madesjärvi i Jalasjärvi och Parkano 35.10.77

BM 1564/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av Niskoslampi, Niskosjoki och Viinamäenlahti i Kihniö 35.10.77

BM 1565/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Ojutjärvi i Kauhava 35.10.77

BM 1566/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Räyringinjärvi 35.10.77

BM 1567/2006 rd Raimo Vistbacka /saf m.fl. Anslag för restaurering av sjön Valkiajärvi i Seinäjoki och Jalasjärvi 35.10.77

BM 1568/2006 rd Matti Väistö /cent m.fl. Anslag för programmet för Östra Finland 26.98.43

BM 1569/2006 rd Tuula Väätäinen /sd m.fl. Anslag för läkar- och tandläkarutbildning 33.32.33

BM 1570/2006 rd Harry Wallin /sd  Anslag för beläggning av Katilantie i Seinäjoki 31.24.21

BM 1571/2006 rd Harry Wallin /sd  Anslag för ombyggnad av landsväg 7594 på sträckan Yli-Lesti—Reisjärvi 31.24.21

BM 1572/2006 rd Harry Wallin /sd  Anslag till Vasa vägdistrikt för förbättring av bygdevägen Hautala Aunes 31.24.21

BM 1573/2006 rd Harry Wallin /sd  Anslag för ombyggnad av Ämmälänkyläntie i Seinäjoki 31.24.21

BM 1574/2006 rd Jaana Ylä-Mononen /cent m.fl. Anslag för matarledningar för vatten och avlopp på sträckan Killinkoski—Virdois—Ruovesi (Kukkokangas) 30.50.77

samt riksdagens budgetmotioner som remitterats den 24 november 2006

BM 1575/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för fortsatt gymnasieutbildning i Haapamäki 29.10.30

BM 1576/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för projektet Haapamäen Uusi Nousu 30.10.61

BM 1577/2006 rd Toimi Kankaanniemi /kd  Anslag för utvecklingen av landsbygden 30.10.62

BM 1578/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för vinterunderhåll i Mellersta Finlands vägdistrikt 31.24.21

BM 1579/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för skyddstak på järnvägsstationer i Mellersta Finland 31.40.21

BM 1580/2006 rd Lauri Oinonen /cent  Anslag för återupprättad kvällsförbindelse mellan Haapamäki och Keuruu 31.60.63

Utlåtanden

Enligt 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning kan ett fackutskott på eget initiatv lämna utlåtande om budgetpropositionen inom sitt behörighetsområde till finansutskottet inom 30 dagar från det budgetpropositionen remitterades till finansutskottet.

Utlåtande har lämnats om budgetpropositionen för 2007 av

  • förvaltningsutskottet FvUU 40/2006 rd
  • lagutskottet LaUU 15/2006 rd
  • kommunikationsutskottet KoUU 23/2006 rd
  • jord- och skogsbruksutskottet JsUU 15/2006 rd
  • försvarsutskottet FsUU 8/2006 rd
  • kulturutskottet KuUU 15/2006 rd
  • social- och hälsvovårdsutskottet ShUU 17/2006 rd
  • ekonomiutskotteet EkUU 28/2006 rd
  • framtidsutskottet FrUU 3/2006 rd
  • arbetslivs- och jämställdhetsutskottet AjUU 19/2006 rd
  • miljöutskottet MiUU 31/2006 rd.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets alla delegation.

ALLMÄN MOTIVERING

Ekonomin och sysselsättningen.

Världsekonomin passerar en konjunkturtopp och går in i en fas av långsammare tillväxt. I den internationella ekonomin har osäkerheten tilltagit i takt med att den politiska spänningen har ökat i världen. Den ekonomiska tillväxten i USA beräknas inte vara högre än knappa 3 procent 2006 och 2007. Avmattningen i den internationella handeln kommer sannolikt också att ge utslag i tillväxttakten i de utvecklade länderna, men i Kina, Indien och Ryssland förväntas den ekonomiska tillväxten vara fortsatt snabb.

I början av året växte ekonomin i euroområdet snabbare. Den ekonomiska utvecklingen spänner över ett bredare spektrum och är nu också beroende av den interna efterfrågan i euroområdet. Den totala produktionen förväntas öka med två procent både i år och nästa år. Den tilltagande osäkerheten kan emellertid ha en bromsande effekt på den ekonomiska tillväxten, men en långsammare tillväxttakt i USA återverkar sannolikt inte särskilt snabbt på euroområdet. Riskerna i den globaliserade ekonomin har att göra med oljepriset, inflationen, valutakurserna och den internationella konjunkturutvecklingen.

Den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningstrenden har i många hänseenden varit gynnsamma i Finland i år, framhåller finansutskottet. Den ekonomiska utvecklingen har varit exceptionellt god också jämfört med många andra EU-stater. Hos oss befinner sig den ekonomiska utvecklingen i den snabbaste fasen av konjunkturcykeln. Under några år har bnp ökat med 3 procent och nästa år stiger ökningstakten till 4,5 procent. Den ekonomiska tillväxten lutar sig mot en bred bas, både utländsk och inhemsk efterfrågan. Nästa år beräknas tillväxttakten avta, men fortfarande nå upp till 3 procent. Den långsammare ökningen i världshandeln och efterfrågan i Finland kommer sannolikt att dämpa tillväxten i utrikeshandeln nästa år trots att inga förändringar i priskonkurrenskraften för den finländska industrin är förväntade.

Sysselsättningen beräknas uppgå till 68,8 procent i år och förbättras ytterligare nästa år. Efterfrågan på arbetskraft har ökat framför allt inom den privata tjänstesektorn och byggande, men också inom industrin. Arbetslösheten förväntas sjunka till 7,7 procent i år och till 7,4 procent nästa år. Som det ser ut nu kan ett av de viktiga målen för regeringens ekonomiska politik, att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen med 100 000 personer under regeringsperioden, sannolikt att nås.

Problemen med tillgången på arbetskraft har ökat regionalt bland annat inom byggsektorn, men också inom vissa andra branscher där utbudet och efterfrågan på arbetskraft inte möts. Den strukturella arbetslösheten förväntas vara fortsatt hög och tillsammans med matchningsproblemet på arbetsmarknaden utgör den en tilltagande riskfaktor för en stabil ekonomisk tillväxt. Utskottet anser det viktigt att platssökande uppmuntras till yrkesmässig och regional rörlighet. För att stärka utbudet på arbetskraft bör äldre arbetstagare vara kvar i arbetslivet längre än nu och unga komma ut på arbetsmarknaden betydligt tidigare än de gör i dag. Utskottet vill särskilt lyfta fram åtgärder för att förhindra att unga slås ut ur arbetslivet och för att arbetskraftsinvandringen ska utfalla väl. Det behövs för att trygga tillgången på arbetskraft i framtiden.

Utskottet menar att regeringens inkomst- och skattepolitik som tar sikte på att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning har utfallit väl. Med vårt internationellt sett konkurrenskraftiga skattesystem kan vi trygga hög sysselsättning och skatteintäkter för välfärdstjänster för lång tid framöver. Skattelättnaderna i förvärvsinkomsterna uppgå till ungefär 2 650 miljoner euro under regeringsperioden. Skatterna har sänkts på alla inkomstnivåer, men skatterna för låg- och medelinkomsttagare har prioriterats särskilt.

Den samlade bilden av samhällsekonomin är positiv och till detta har regeringens ekonomiska politik i hög grad medverkat. Utgiftsökningen i statsfinanserna har hållit sig inom den återhållsamma reviderade utgiftsramen, skattesystemet har blivit mer konkurrenskraftigt och arbetsmarknaden fungerar bättre tack vare strukturella omställningar.

Offentlig ekonomi, finanspolitik.

Sammantaget sett har det finansiella läget inom den offentliga ekonomin varit fortsatt starkt. De kommande fyra åren beräknas den offentliga ekonomin uppvisa ett överskott på 2,5 procent i relation till den totala produktionen. Därmed uppfyller Finland kriterierna i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på medellång sikt (Valtiovarainministeriön julkaisu 4/2006). Socialskyddsfonderna står för merparten av överskottet i den offentliga ekonomin. De tillförs medel på grund av det ökade kostnadstrycket till följd av att befolkningen åldras.

För att den offentliga ekonomin ska stå på en hållbar grund måste statsskuldens förhållande till bnp minska med undantag för konjunkturbetingade avvikelser. Därför har regeringen föresatt sig att statsekonomin i slutet av valperioden ska ha uppnått balans i överensstämmelse med nationalräkenskaperna.

Enligt utskottet är det betydelsefullt att statsskulden uppvisar en nedåtgående trend, som det anges i regeringsprogrammet. I början av valperioden uppgick statens skulder till 43,4 procent av bnp. I år beräknas den sjunka till 35,2 procent och sjunka ytterligare nästa år.

Samtidigt som statens skulder har kunnat reduceras har kommunernas skulder stigit, om än långsammare än tidigare. Kommunekonomin förväntas emellertid gradvis balanseras upp mellan 2008 och 2011. Via statsbidrag finansierar staten kommunernas basservice med sammanlagt 7,8 miljarder euro 2007. Statsbidragen till kommunerna ökar med cirka 293 miljoner euro, inbegripet statsandelar för nya uppgifter, indexjusteringar av statsandelarna och utbetalningen 2007 av den justerade kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner.

I takt med att befolkningen åldras ökar servicebehovet, framför allt inom social- och hälsovården. Genom kommun- och servicestrukturreformen ska kommunsektorn få bättre kapacitet att möta de stora utmaningarna med att tillhandahålla basservice. Utskottet understryker att projektet är viktigt och hoppas att det avancerar enligt planerna, det vill säga att reformen är genomförd inom 2009. För en närmare analys av kommunekonomin hänvisar utskottet till kap. 26.97 Understöd åt kommuner.

Också förbättringar i produktiviteten spelar en framträdande roll för en hållbar offentlig ekonomi. I Finland åldras befolkningen i större omfattning än i de övriga EU-länderna. En befolkningsprognos från Statistikcentralen visar att befolkningen i arbetsför ålder fram till 2030 krymper med drygt 300 000 personer. En stabil ekonomisk tillväxt ställs inför många stora frågor, till exempel den minskade arbetskraften och den höga strukturella arbetslösheten, men också hushållens skuldsättning, ändrad regional struktur i befolkningen, globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen. Då kommer en långsiktig finanspolitik i förgrunden.

Ramförfarandet och hur det kan utvecklas.

Utskottet menar att ramförfarandet har varit ett fungerande och nödvändigt instrument för statsfinanserna. Förfarandet har tillfört finanspolitiken både stabilitet och trovärdighet. Som utskottet framhöll i betänkandet (FiUB 4/2006 rd) om utgiftsramarna för 2007—2011 bör ramförfarandets funktion och utvecklingsbehov utvärderas utifrån erfarenheterna under valperioden med tanke på nästa regeringsprogram och utgiftsram.

I mitten av regeringsperioden bör anslagsnivåerna kunna omvärderas, framhåller utskottet. Det behövs bland annat när förhållandena har förändrats eller om anslagen ända från början har satts för lågt. Till exempel resurserna för förbättring och underhåll av trafikleder var satta för lågt redan i början av valperioden, men det har inte gått att se över anslagen inom utgiftsramen. Samma problem har drabbat resurserna till fångvården. Inte heller resurserna inom social- och hälsovården räcker i alla stycken till för att fullfölja lagstiftningen. Utskottet understryker att det redan vid förberedelser av lagstiftning måste ses till att det finns adekvata resurser för verkställigheten.

Vidare anser utskottet att besparingar inom utgiftsramen bör kunna användas under andra år av ramperioden. Det ändrar ingenting på utgiftsramen, men ökar sparsamheten och förbättrar den långsiktiga planeringen och användningen av resurserna.

Dessutom anser utskottet det angeläget att styrningen av statsfinanserna förbättras. Planeringen av verksamheten och ekonomin och uppföljningen av utfallet måste ligga närmare varandra. Statsfinanserna kunde till exempel delas upp i driftsekonomi och kapitalekonomi. Det skulle ge tydligare beslutsfattande och större insyn. En reform kräver dock att budgetuppbyggnaden omvärderas och ses över.

Ministeriernas forskningsanslag.

I budgetpropositionen skärs forskningsanslagen för flera ministerier ner ordentligt. Ministerierna har behövt egna undersökningar i anknytning till politikstyrningen och vetenskaplig forskning och utveckling med relevans för respektive ministeriums strategier. Ministeriernas fria forskningsanslag ger ministeriernas egna forskningsinstitut en chans att bygga upp nätverk tillsammans med forskarsamhället.

Finansutskottet anser att nedskärningarna i forskningsanslagen strider mot målet att öka den offentliga finansieringen av FoU. Vidare hänvisar utskottet till statsrådets principbeslut från den 7 april 2005 om strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet. Enligt beslutet ska också ministerierna satsa mer medel på forskning.

Strukturfonderna.

Nästa år startar en ny programperiod 2007—2013 för EU:s strukturfonder. Under programperioden kommer Finland att genomföra målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning. I målet ingår i första hand forskning, innovation, tillgänglighet och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Dessutom kommer Finland att satsa på målet Europeiskt territoriellt samarbete, där det ingår bland annat integrera harmoniering inom alla delområden och att utöka det gränsöverskridande samarbetet och utbytet av bästa praxis.

Under den kommande programperioden får Finland sammanlagt 1 716 miljoner euro från strukturfonderna. I budgetpropositionen för 2007 är förhållandet mellan EU:s medfinansiering och den nationella offentliga medfinansieringen anpassade till nuläget och utgör i Östra och Norra Finland 50/50 och i Södra och Västra Finland 40/60.

Största delen av medlen från EU:s strukturfonder och bevillningsfullmakterna för den nationella medfinansieringen administreras av handels- och industriministeriet (30 procent) respektive arbetsministeriet (26 procent). Inför den kommande programperioden har det föreslagits att EU:s medfinansiering och den nationella medfinansieringen samlas under huvudtitlarna för dessa två ministerier, som är förvaltningsmyndigheter. Dessutom är det tänkt att strukturfondsprogrammen ska få en revisionsmyndighet som är knuten till finanscontrollerfunktion.

Övrigt.

Utskottet hänvisar till sina tidigare ståndpunkter (bl.a. FiUB 45/2005 rd) och påpekar fortfarande att flera av anslagen gång på gång underbudgeteras. Som exempel kan utgifterna för basbanhållning och fångvården nämnas. De måste ofta finansieras med tilläggsbudgetar. I 84 § i grundlagen föreskrivs att det i statsbudgeten skall tas in uppskattningar av de årliga inkomsterna och anslag för de årliga utgifterna, att ändamålen för anslagen ska anges och övriga budgetmotiveringar tas in. Enligt motiven till paragrafen ska budgeten innehålla kalkyler till fullt belopp för alla kända årliga inkomster och anslag för alla kända utgifter.

DETALJMOTIVERING

ANSLAG

Huvudtitel 21

RIKSDAGEN

Anslaget under riksdagens huvudtitel uppgår till 112 349 333 euro, vilket är 8 procent mer än innevarande år. Anslaget ökar ungefär lika mycket som i budgeten för i år. Ökningen beror i första hand på ett nytt lönesystem för personalen, reparationer av riksdagsbyggnader, kostnader för planering och anläggning av ändringsarbeten och på forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor. Ombyggnaden av riksdagsbyggnaderna börjar 2007 och ska enligt planerna vara avslutad 2012. Samtidigt undanröjs brister i tillgängligheten.

02 Riksdagens kansli

21. Omkostnader för riksdagens kansli (förslagsanslag)

Statsrevisorernas verksamhet läggs inte ner den 28 februari 2007. Det hade krävt ett brådskande förfarande enligt 73 § 2 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet rekommenderar att frågan behandlas enligt 73 § 1 mom. i grundlagen, det vill säga i normal grundlagsordning (GrUB 10/2006 rd) och då genomförs ändringen sannolikt under vårsessionen nästa riksmöte. Finansutskottet framhåller att budgeten ändras på behövligt sätt så snart grundlagsändringen har antagits.

Utskottet föreslår att 1 222 000 euro förs över till moment 21.09.21.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 58 276 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

09 Statsrevisorerna

21. Omkostnader för statsrevisorerna (förslagsanslag)

Omkostnaderna för statsrevisorerna budgeteras för hela 2007. Kanslichefstjänsten dras således inte in den 1 mars 2007 och förklaringen till momentet är därför onödig. Utskottet föreslår att momentet ökas med 1 222 000 euro från moment 21.02.21.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 1 461 000 euro.

(Stycke 2 utesl.)

30 Forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor

21. Omkostnader för forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor (reservationsanslag 2 år)

Den kommission som riksdagens kanslikommission har tillsatt för att handlägga förvaltningen av Utrikespolitiska institutet har kommit fram till att Forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor bör vara ett nettobudgeterat ämbetsverk redan från och med 2007. De senaste åren har Utrikespolitiska institutet haft ungefär 100 000 euro i kapitalanskaffning. Nettobudgetering måste införas för att forskningsinstitutet också i anknytning till riksdagen ska kunna använda medlen själv.

Utskottet anser det motiverat att momentet får en förklaring, där det sägs att anslaget har dimensionerats med hänsyn till att bland annat intäkter från publikationsverksamhet, uppdragsforskning och seminarieverksamhet är nettobudgeterade inkomster.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 500 000 euro.

Vid Forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor kan inrättas en direktörstjänst. Anslaget för användas för utgifter som föranleds av personaltillsättningar, lokalhyror och ansdra omkostnader vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor (kallat Utrikespolitiska institutet), som inrättas från den 1 januari 2007,

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30 Internationellt bistånd

66.  24.30.66 och 67Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Biståndsanslagets nivå.

I budgetpropositionen föreslås ett anslag på 746 130 000 euro för bistånd, varav 630 130 000 euro har budgeterats under utrikesförvaltningens huvudtitel. Anslaget är 75 000 000 euro större än för i år. I budgetpropositionen ingår också åtagandebemyndiganden som innebär utgifter om totalt högst 656 450 000 euro under åren efter 2007.

Utifrån förklaringen har statsbidragen för Finlands UNICEF-förening, Finlands UNIFEM — Finlands UNIFEM rf och Finlands Flyktinghjälp rf som lämpar sig för bistånd och som finansierats under moment 24.99.50 flyttats över till momentet. Utskottet anser att det finns goda grunder för att öka anslagen till organisationerna i detta sammanhang.

Det främsta målet för Finlands biståndspolitik är att arbeta för att avskaffa extrem fattigdom och hunger utifrån en uttalat rättslig utgångspunkt och med respekt för principen om hållbar utveckling. Värderingarna och utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration utgör en stabil grund för detta.

I det bilaterala samarbetet har Finland sedan länge samarbetat med länder som Mocambique, Tanzania, Etiopien, Sambia, Kenia, Nicaragua, Vietnam och Nepal. I planen för fördelning av biståndet till enskilda länder och områden står de för 108 miljoner euro, eller 54,6 procent. De fattigaste ländernas (LDC-länderna) andel av biståndet till enskilda länder och områden beräknas uppgå till omkring 85 miljoner euro 2007. Länderna söder om Sahara beräknas få totalt omkring 102 miljoner euro. LDC-länderna och Afrika prioriteras också i det multilaterala biståndet och EG:s bistånd. Utskottet anser att biståndet till enskilda länder och områden ännu starkare bör koncentreras på de långvariga biståndsländerna för att stödet ska få önskad effekt.

Regeringsprogrammet och regeringens utvecklingspolitiska program har som mål att höja biståndsanslagen till 0,7 procent av bnp fram till 2010. Anslagen i budgetpropositionen svarar mot 0,43 procent av vår beräknade bni 2007. Under pågående valperiod har biståndsanslagen ökat med totalt 239,33 miljoner euro, eller 57 procent.

För att vi ska ha nått målnivån kring 2010 krävs det omkring 1 325 miljoner euro i biståndsanslag. Vid förhandlingarna om regeringsprogrammet och de finansiella ramarna efter riksdagsvalet 2007 spikas den tilltänkta ökningen i biståndsanslagen under nästa valperiod. Finland har gjort ett åtagande både i FN och EU om att anslagen ska ha nått en nivå på 0,7 procent av bni kring 2010. Många medlemsländer i Europeiska unionen har klart och tydligt i enlighet med sina utfästelser ökat sina biståndsanslag. Med undantag av Finland har alla de nordiska länderna redan nått en nivå på 0,7 procent av bni.

I det multilaterala samarbetet koncentreras Finlands utbetalningar till FN-organisationer som UNDP, UNICEF, INFPA och WFP. De har alla beredskap att samordna stora anslag. I det bilaterala samarbetet finns det också ett flertal länder som kan säkerställa att också ett större bistånd blir använt på lämpligt sätt. Med tanke på en långsiktig planering är det enligt utskottets mening motiverat att biståndet utvecklas mot 0,7 procent av bni i jämn takt och med adekvata bemyndiganden.

99 Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

22. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag)

På momentet föreslås 66 767 000 euro.

Finland deltar i arbetet i de viktigaste globala och europeiska organisationerna för krishantering (som FN, OSSE, ER) genom att utveckla verksamheten och den nödvändiga beredskapen och genom att delta i krishantering i olika delar av världen.

Finlands krishanteringsstyrka omfattar totalt omkring 1 000 soldater. Finland deltar också i FN:s krishanteringsoperation i Libanon, som innebär utgifter om 11,55 miljoner euro under utrikesministeriets huvudtitel 2007.

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01 Ministeriet och myndigheter i samband med det

22. Vissa verks omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Rättspolitiska forskningsinstitutet.

  Rättspolitiska forskningsinstitutet stöder justitieministeriets lagberedning och producerar basfakta till grund för samhällsdebatten, planeringen och beslutsfattandet om rätts- och kriminalpolitiken. Justitieministeriets förvaltningsområde har mindre anslag för forskningsverksamhet än något annat ministeriums förvaltningsområde.

I åtgärdsprogrammet för en bättre reglering lyfts bristfälliga basfakta fram som en av de största bristerna inom lagberedningen. Problemet gäller särskilt sådan forskning i lagstiftningen som skulle stöda lagberedningen. Inom justitieministeriet hänger forskningens kvantitet och kvalitet i allra högsta grad på Rättspolitiska forskningsinstitutets resurser.

Finansutskottet påtalar också att det brådskar med att utsträcka för utredning av barns trygghet viktiga myndighetsregister samt olika typer av undersökningar av brottsoffers situation också till barn. Betydelsen av detta har konstaterats bl.a. i justitieombudsmannens särskilda berättelse (Barn, familjevåld och myndigheternas ansvar), i grundlagsutskottets betänkande GrUB 7/2006 rd och i lagutskottets utlåtande LaUU 15/2006 rd.

Finansutskottet är övertygat om att det till och med genom statsekonomiskt smärre satsningar kunde vara möjligt att nå betydande resultat med tanke på lagberedningen, vilket skulle bidra till ett mer systematiskt och ändamålsenligt utnyttjande av samhällsresurserna.

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Samiskt kulturcenter.

Det treåriga verksamhets- och kvalitetsprojektet för ett samiskt kulturcenter, som administreras av sametinget och finansieras av länsstyrelsen i Lapplands län med EU-medel, upphörde i augusti 2006. Beredningen av projektet fortgick därefter som ett nytt EU-projekt med syfte att planera och skapa en förvaltningsmodell för kulturcentret. Det handlar om att organisera centrets verksamhet mellan olika användare. Detta projekt upphör i oktober 2007. När det gäller deltagandet i finansieringen väntar justitieministeriet på ett avgörande om Europeiska unionens strukturfonders framtida program kan användas för investeringar i projektet.

Regeringen har slagit fast att kulturcentret är ett nationellt och inte ett landskapsprojekt. Finansutskottet anser projektet mycket viktigt och föreslår följande uttalande.

Utskottets förslag till uttalande 1

Riksdagen förutsätter att justitieministeriet så snart som möjligt efter att frågan om förvaltningsmodellen och EU-finansieringen avgjorts utreder dimensioneringen, tidsplaneringen och finansieringen av ett samiskt kulturcenter.
10 Domstolsväsendet

I huvudtitelns förklaringsdel konstateras att rättsväsendet ska främja det allmänna välbefinnandet genom att garantera en högklassig rättssäkerhet och trygga att förtroendet bevaras. Inom rättspolitiken bör särskild vikt fästas vid snabbhet, regional jämlikhet och kostnadernas skälighet.

Antalet personal vid de allmänna domstolarna uppskattas minska 2007 med 28 jämfört med 2006. Även om man på många sätt försökt utveckla rättegångsförfarandet innebär minskade personalresurser oundvikligen en risk för att behandlingstiderna förlängs eller att man blir tvungen att ge avkall på avgörandenas kvalitet för att nå de kvantitativa målen. Detta innebär större benägenhet till överklaganden, vilket märks särskilt tydligt i hovrätternas arbetssituation.

Europeiska människorättsdomstolen har redan i ett flertal fall ansett att Finland brutit mot bestämmelserna i den europeiska människorättskonventionen om en rättvis rättegång till följd av att rättegångsförfarandet dragit ut på tiden. Finansutskottet förenar sig om lagutskottets uppfattning om att rättegångarna inte får bli oskäligt långa och att skillnaderna i behandlingstider på olika håll i landet inte får bli alltför stora.

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag om 203 627 000 euro. Vid expertutfrågningen framgick det att bland annat marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen tampas med anhopningar av ärenden. År 2005 ökade antalet inkomna ärenden vid marknadsdomstolen med 71 procent. Den genomsnittliga behandlingstiden 2005 var ungefär 6 månader. Under 2006 har behandlingstiderna blivit klart längre och överskred redan 9 månader i ärenden som gällde upphandling. Antalet ärenden anses förbli högt även 2007.

Också vid försäkringsdomstolen har anhopningen av ärenden varit ett problem 2006. Den genomsnittliga behandlingstiden förlängdes till 14 månader. För 2007 har man som mål uppställt en genomsnittlig behandlingstid om 13 månader, vilken också den är alltför lång särskilt i ärenden som gäller parternas utkomst.

Vid tingsrätterna var den genomsnittliga behandlingstiden i brottmål över 3 månader 2005. Det finns emellertid stora skillnader mellan tingsrätterna. Särskilt huvudstadsregionens tingsrätter är överhopade.

I hovrätterna var den genomsnittliga behandlingstiden 2005 nästan 8 månader. Även när det gäller hovrätterna är de regionala skillnaderna i behandlingstider oroväckande stora. År 2005 avgjorde Kouvola hovrätt sina ärenden på i genomsnitt 5,1 månader medan de i Helsingfors hovrätt dröjde i genomsnitt 11,2 månader.

Antalet ärenden vid förvaltningsdomstolarna ökade 2005 med ungefär 14 procent till följd av alla bilskattebesvär som inkom till Helsingfors förvaltningsdomstol. Antalet inkomna ärenden antas 2006 och 2007 ligga minst på samma nivå som 2005. Den genomsnittliga behandlingstiden var 8,4 månader. Snabbast var Åbo förvaltningsdomstol med 6,3 månader medan Kouvola förvaltningsdomstol behandlade sina ärenden på en genomsnittstid om 11,7 månader. Enligt momentets förklaringsdel är målet att minska skillnaden i behandlingstiden till cirka fyra månader 2007 bl.a. genom en omfördelning av de personella resurserna.

Utskottet föreslår en ökning om 1 000 000 euro för att korta behandlingstiderna vid förvaltningsdomstolarna och hovrätterna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 204 627 000 euro.

(Stycke 2—6 som i RP 122/2006 rd)

30 Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumenttvistenämnden.

Under momentet har inget anslag öronmärkts för konsumenttvistenämnden. Däremot har det reserverats en ökning om 300 000 euro på grund av utvidgningen av konsumenttvistenämndens behörighet till att omfatta bl.a. boendefrågor (RP 115/2006 rd, som även innehåller ett förslag till att ombilda konsumentklagonämnden till konsumenttvistenämnden). Konsumentklagonämndens anslag 2006 var 1 516 000 euro.

Det anslag som föreslås i budgeten är tänkt att täcka kostnaderna för utvidgningen av nämndens behörighetsområde. Men behandlingen av ärenden i nämnden har anhopats redan tidigare. År 2005 var den genomsnittliga behandlingstiden på allmänna avdelningen ca 7 månader och på bostadsköpsavdelningen över 13 månader. I förklaringsdelen konstateras att de extra resurser som beviljades 2006 bedöms bidra till förkortade behandlingstider. Den målsatta behandlingstiden för 2007 i allmänna ärenden är 8 månader och i bostadsärenden 11 månader. Utskottet anser att dessa mål fortsättningsvis leder till oskäligt långa behandlingstider. Finansutskottet har redan i tidigare betänkanden om statsbudgeten (t.ex. FiUB 45/2005 rd och FiUB 41/2004 rd) fäst avseende vid att ärendena vid konsumentklagonämnden anhopas till följd av resursbrist. Anhopningen av ärenden var tydlig redan 1989—1990 och problemet har inte avhjälpts till dags dato.

50 Verkställighet av straff

21.  Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag om 198 580 000 euro. Av detta anslag har 175 130 000 euro reserverats för fångvårdsväsendets omkostnader, vilket är 1 602 000 euro mer än motsvarande anslag för 2006. Enligt momentets förklaringsdel har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats bl.a. 1,8 miljoner euro för verkställandet av den nya fängelselagstiftningen och 1,25 miljoner euro för uppgörande av planer för frigivning av fångar, stödåtgärder för införande av villkorlig frihet och för en utvidgning av missbrukarvården samt 3,5 miljoner euro för tryggande av fångvårdsväsendets verksamhetsförutsättningar. Enligt utredning har fångvårdsväsendet inget anslag att överföra till 2007 trots 2006 års tilläggsfinansiering.

Antalet fångar var 2005—2006 mer än 40 % större än i slutet av förra årtiondet. År 2005 var antalet fångar i genomsnitt 3 888. År 2006 beräknas antalet fångar uppgå till i genomsnitt 3 920. De ändringar som gäller verkställande av förvandlingsstraff för böter, de nya bestämmelserna om villkorlig frigivning och införande av övervakad prövofrihet kommer att minska fångtalet så att det 2007 är 3 800 i genomsnitt.

Finansutskottet har vid flera tillfällen fäst uppmärksamhet vid den svåra situationen inom fångvården (t.ex. FiUB 45/2005 rd FiUB 41/2004 rd). Både i den andra tilläggsbudgeten för 2005 och i den första tilläggsbudgeten för 2006 var man tvungen att anslå 3,5 miljoner euro i extra anslag i vardera tilläggsbudgeten för att trygga fångvårdsväsendets verksamhetsförutsättningar. Även om denna summa anvisas som tilläggsfinansiering för fångvårdsväsendet i budgetförslaget 2007 är anslaget enligt utredning till utskottet fortfarande underdimensionerat.

Det ökade fångtalet och de knappa anslagen har även haft betydande personalpolitiska verkningar. År 2000 var fångtalet i relation till årsverken inom fångvårdsväsendet 1,1 medan motsvarande tal 2005 redan uppgick till 1,42. Denna korrelation har ställts som mål också för 2007. År 2005 uppgick sjukfrånvaron bland den personal som ansvarar för straffverkställigheten till 14,3 arbetsdagar per årsverke när motsvarande siffra exempelvis vid de allmänna domstolarna var 7,5. Utskottet finner det utrett att den fortgående underdimensioneringen av personalen inom fångvårdsväsendet även inverkar på sjukfrånvaron. Justitieministeriet har tillsatt en utredningsman för att klarlägga situationen inom fångvårdsväsendet. Rapporten ska bli färdig i december. Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns.

Utskottets förslag till uttalande 2

Riksdagen förutsätter att regeringen utvärderar resurssituationen inom fångvårdsväsendet så snart utredningsmannens rapport blivit klar.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

75 Polisväsendet

21. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag om 574 140 000 euro, vilket är 2 537 000 euro mindre än i budgeten för i är.

Bekämpning av organiserad brottslighet.

På senare år har polisförvaltningen målmedvetet satsat på brottsförebyggande verksamhet. Bland de prioriterade områdena märks större satsningar på bekämpning och utredning av vardags- och egendomsbrott samt ekonomisk brottslighet och insatser för att minska våldsbrotten. År 2007 kommer bekämpning av narkotikabrott och organiserad brottslighet att ha högsta prioritet. Resultaten av metodiska insatser för att bekämpa kriminalitet har visat att goda resultat och bättre genomslag kan nås redan med intern samverkan inom polisorganisationen och analytiska förberedelser å ena sidan och stort engagemang från en rad aktörer å andra sidan.

På senare år har grupperingarna inom den organiserade brottsligheten i Finland byggt upp nätverk och börjat samarbeta. I Finland har internationella och nationella kriminella organisationer som skyltar med symboler helt tydligt aktiverat sig. De finns framför allt inom narkotikabrottsligheten, men utnyttjar också målmedvetet företagande som förevändning för sin brottsliga verksamhet och bygger ut aktiviteterna till ekobrottsligheten.

Det finns ett flertal grupper inom den organiserade brottsligheten i Finland. De tunga grupperna fortsätter med sina aktiviteter trots att enskilda medlemmar åker fast. När en kriminell grupp upphör med sin verksamhet till följd av brottsbekämpande åtgärder kan det bildas nya grupper i stället eller nya medlemmar rekryteras till andra grupper. Verksamheten förändras och avtar i takt med hur väl de brottsbekämpande insatserna utfaller.

Enligt 9 § i polisförvaltningslagen ska centralkriminalpolisen bekämpa internationell, organiserad, yrkesmässig, ekonomisk och annan allvarlig brottslighet, utföra undersökningar samt utveckla brottsbekämpningen och brottsundersökningsmetoderna. För goda resultat krävs det dessutom att den samlade brottsbekämpningskedjan är effektiv och bedriver internationellt samarbete.

Vi måste satsa på att bekämpa dels narkotikabrottsligheten, dels den organiserde brottsligheten, framhåller utskottet och välkomnar de brottsbekämpande åtgärderna inom polisförvaltningen. Enligt utskottet är det också viktigt att polisen har adekvata resurser för att komma åt den organiserade brottsligheten.

Momentet ökas med 500 000 euro för bekämpning av organiserad brottslighet.

Den lokala polisen.

Det finns planer på att se över distriktsindelningen inom den lokala polisen och bygga ut samarbetsområdena. Tanken är att inrätta en komplett samverkan över häradsgränserna. Utvecklingsarbetet inom polisförvaltningen tar sikte på att trygga tillgången till nationella säkerhetstjänster och förbättra resultaten inom polisenheterna. Därför kommer både strukturer och processer att ses över. Resurserna för polisens basservice ska dock säkerställas. Minimiantalet polismän har satts till samma nivå som 2002, minst 7 570 personer.

Utskottet uttrycker sin oro för bemanningen inom den lokala polisen och de lokala polisernas anställningsmöjligheter. Även om det totala antalet polismän ligger på samma nivå som 2002 betyder det inte nödvändigtvis att det också gäller den lokala polisen, sägs i utredning till utskottet. Polisinrättningarna måste låta bli att tillsätta lediga tjänster för att hålla sig inom den finansiella ramen. Dessutom befaras den nya indelningen av häraderna och polisdistrikten trots alla löften resultera i att polispatrullerna koncentreras till de stora tätorterna. Då blir det svårare att få tag på polisen och polisen syns mindre ute på fältet. Det i sin tur ökar människors känsla av otrygghet. När polisenheterna täcker in allt större geografiska områden är det följaktligen viktigt att enheterna bildas med hänsyn till operativ effektivitet och med utgångspunkt i att polisförvaltningen måste kunna bygga upp ett genuint samarbete när antalet polismän ligger på minst samma nivå som 2002. Det är av största vikt att reformerna genomförs enligt utfästelserna, det vill säga att tillgången till lokalpolistjänster tryggas på lika villkor och utifrån subsidiaritetsprincipen.

Utskottet menar att det kan vara värt att fundera över att sätta in kompletterande polispersonal till exempel för skyddsuppdrag vid sportevenemang och andra offentliga tillställningar. På så sätt kan den lokala polisen ägna sig åt andra saker.

Polis- och tingshus.

Enligt planerna ska polisen och tingsrätterna vara inrymda i samma byggnader, bland annat i Tavastehus och Lahtis. Projekten ingår i inrikesministeriets och justitieministeriets ansvarsområde. Båda ministerierna har lagt upp en lista över sina projekt. Ministeriernas planer och tilltänkta projekt skiljer sig mycket från varandra. Av allt att döma kommer de projekt som är tänkta att innefatta gemensamma arbetsrum att genomföras på olika tider. Enligt utskottet är det mycket oroväckande att statsförvaltningen inte tar vara på kostnadsvinsterna med samtidigt byggande. Det är nödvändigt att ministerierna satsar mera på samarbete för att säkerställa samordning och samsyn vid planering av arbetsrumsprojekt, framhåller utskottet.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 574 640 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

80 Räddningsväsendet
Dödsfall vid bränder.

På senare år har dödsfallen vid bränder ökat kraftigt. Också statsrevisorerna har lyft fram frågan (B 16/2006 rd). I relation till folkmängden har vi i Finland betydligt fler dödsfall vid bränder än de övriga nordiska länderna och mångdubbelt fler än i de flesta länderna i Västeuropa. De senaste åren har drygt 100 människor per år dött i eldsvådor. Målet är att det 2012 inte ska vara fler än högst 30 årligen.

Nästan alla dödsfall vid eldsvådor har med boende och de boendes eget beteende att göra. Drygt 90 procent av de bränder som leder till dödsfall uppstår i boendemiljö. I de flesta fall har den som omkommer varit ensam i bostaden när branden har brutit ut. Den största risken löper de som på ett eller annat sätt har nedsatt iakttagelse- och funktionsförmåga. Situationen är mycket oroväckande med tanke på framtiden eftersom dödsfallen vid bränder beräknas öka till 130—140 fall per år fram till 2025 bara på grund av att befolkningen blir äldre.

För att utvecklingen ska kunna motverkas behövs det snabba och effektiva insatser för att förbättra brandsäkerheten. Utredning till utskottet ger vid handen att automatiska släckanläggningar i lägenheterna är det effektivaste sättet att minska dödsfallen på grund av brand i riskgrupperna. Enligt vissa beräkningar kan dödsfallen reduceras med upp till 60—90 personer årligen med hjälp av släckanläggningar. Brandsäkerheten kan förbättras med hjälp av rådgivning och upplysning om allmän brandsäkerhet. Vidare anser utskottet det viktigt att det tas fram brandsäkra elapparater och att de används. Dessutom är det angeläget att husbolagen och andra sammanställer en räddningsplan enligt räddningslagen.

Det finns många olika sätt att reducera antalet dödsfall vid bränder och vi måste målmedvetet sätta in åtgärderna. Om målen ska nås krävs det samarbete mellan förvaltningsområdena, understryker utskottet.

Hur läkar- och räddningshelikopterverksamheten ordnas och finansieras.

Redan 2002 förutsatte riksdagen att det snabbt utreds om läkar- och räddningshelikopterverksamheten kan ordnas rikstäckande och finansieras med medel från statsbudgeten. I regeringsprogrammet skrevs 2003 följande mål in: "Läkar- och räddningshelikopterverksamheten utvecklas som en del av skyddsnätet i hela landet. Strävan är att överföra finansieringen av räddningshelikopterverksamheten så att den inte sker med penningautomatbidrag utan med medel ur budgeten". En arbetsgrupp inom inrikesministeriet ansåg det dock inte genomförbart att staten står för alla medel, utan föreslog en så kallad partnerskapsmodell. Enligt modellen finansieras eftersöknings- och räddningsverksamheten av inrikesministeriet, den medicinska verksamheten av sjukvårdsdistrikten och flygverksamheten med understöd från Penningautomatföreningen.

Men Penningautomatföreningen har inte kunnat bevilja bidrag till flygverksamheten eftersom två ansökningar har lämnats in till marknadsdomstolen på grund av resultatet från upphandlingen av flygoperatörer. Upphandlingsförfarandet har stoppats fram till dess att marknadsdomstolen har kommit med sitt avgörande. I år har Medi-Heli rf fått tillfälligt bidrag från staten för sin flygverksamhet.

I betänkande FiUB 45/2005 rd anser finansutskottet att det krävs ytterligare utredningar av hur verksamheten ska ordnas och finansieras. Utskottet ansåg fortfarande det bästa alternativet vara att verksamheten finansieras genom statsbudgeten.

Staten bör ha ansvar för finansieringen av läkar- och räddningshelikopterverksamheten. Utskottet föreslår följande uttalande:

Utskottets förslag till uttalande 3

Riksdagen förutsätter att läkar- och räddningshelikopterverksamheten betraktas som rikstäckande verksamhet och finansieras genom statsbudgeten.
97 Understöd åt kommuner

Nästa år beräknas kommunernas och samkommunernas årsbidrag förbättras med cirka 2,2 miljarder euro och därmed vara ungefär en femtedel större än avskrivningarna på anläggningstillgångar. Resultatet från räkenskapsperioden beräknas gå med cirka 0,7 miljarder euro på plus. Men årsbidraget räcker inte helt och hållet till för att täcka nettoinvesteringarna. När kommunekonomin fortfarande uppvisar ett litet underskott kommer kommunernas skulder fortfarande att växa, men i betydligt långsammare takt än de senaste åren.

Kommunekonomin förväntas gradvis komma i balans 2008—2011. Verksamhetens kostnader kommer att öka långsammare och i snitt ligga på knappa fyra procent eftersom förvärvsnivån ökar långsammare och antalet anställda stiger i moderat takt. Trots att kommunerna får större jämvikt i sin ekonomi kommer det att finnas betydande skillnader mellan kommuner, regioner och kommungrupper. År 2005 fanns det 134 kommuner på Fasta Finland med ett negativt årsbidrag. De finansiella problemen förekommer främst i kommuner med färre än 6 000 invånare och de finns företrädesvis i norra och östra Finland. Å andra sidan finns det också regioner med långsamt utveckling i andra delar av landet. De ligger långt från regioncentrumen och karakteriseras av en kraftig befolkningsminskning och stora förändringar i invånarnas åldersstruktur. Om man ser till enskilda kommuner beror den ekonomiska belastningen till exempel på större utgifter för specialiserad sjukvård, ökade kostnader på grund av åldersstrukturen och arbetslöshet. Hur olika kommunerna utvecklas återspeglas också i inkomstskattesatsen som varierar mellan 16 och 21 procent 2007. Det är oroväckande att kommunerna förutspås utvecklas i olika riktning också i den närmaste framtiden trots att deras ekonomiska situation sammantaget sett har förbättrats, påpekar utskottet.

De statliga åtgärderna i budgetpropositionen beräknas förbättra kommunernas finanser nästa år med 291 miljoner euro netto jämfört med i år utan indexhöjningar, och inklusive indexhöjningar med 424 miljoner euro. Nästa år indexjusteras statsandelarna med 2,0 procent, och det är 75 procent av den sammantagna förändringen i kostnadsnivån. Tidigare har utskottet påpekat i två betänkanden (FiUB 45/2005 rd och FiUB 41/2004 rd) att målet bör vara att kostnadsförändringarna kompenseras till fullt belopp. Så blir det för första gången 2008.

Nästa år betalas 86 miljoner euro ut av de periodiserade justeringarna av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner perioden 2005—2008. Det är positivt att den sista posten till kommunerna tidigareläggs till 2007, framhåller utskottet. Utbetalningen görs så att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen reduceras och skatteunderlagen för statsbeskattningen ändras. Följaktligen ökar kommunernas skatteintäkter med 185 miljoner euro nästa år.

Det är viktigt att vi får kontroll över den ökade efterfrågan på basservice och det tilltagande utgiftstrycket. Det är angeläget dels för att ekonomin ska kunna växa, dels för att finansieringen av kommunekonomin ska stå på en hållbar grund, framhåller utskottet. Kommun- och servicestrukturreformen (RP 155/2006 rd) är tänkt att ge kommunsektorn bättre möjligheter att möta de utmaningar som uppdraget att stå för basservicen medför. Reformen syftar till att förbättra produktiviteten, dämpa ökningen i kommunernas kostnader och skapa förutsättningar för bättre styrning av de kommunala tjänsterna. Kommunerna ska få bättre underlag för inkomstskatter genom att skatteavdragen börjar finansieras av staten. Utskottet påpekar att det är A och O att grundlagen genomförs och att lagstadgad service tillhandahålls på lika villkor i hela landet under alla omständigheter. Utskottet påpekar också att länsstyrelserna spelar en roll för tillsynen över de lagstadgade tjänsterna. Vidare påpekar utskottet att en tillräckligt stor del av det ekonomiska spelrummet också framöver måste gå till att förbättra kommunernas basservice, särskilt som befolkningen åldras.

Det är mycket välkommet att statsrådet genom ett beslut avsätter 30 miljoner euro av anslagen till inrikesministeriets, handels- och industriministeriets och arbetsministeriets förvaltningsområde för orter som drabbas av plötsliga ekonomiska omstruktureringar och stort bortfall av arbetstillfällen.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Ett anslag på 12 000 000 euro föreslås under momentet. Det är 14 500 000 mindre än i budgeten för i år. Finansieringsunderstödet till kommunerna enligt prövning är tänkt att hjälpa kommunerna med de största ekonomiska problemen för att de ska kunna tillhandahålla basservice. Enligt lagen om statsandelar till kommunerna kan understödet ges till kommuner som på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd.

På senare år har finansieringsunderstödet gradvis reducerats. Ändå har kommunerna ansett understödet vara nödvändigt och i år har 211 kommuner anhållit om finansieringsstöd. Ansökningarna har varit ungefär lika många trots nedskärningarna i anslagen. Den ekonomiska utvecklingen går åt mycket olika håll i kommunerna och skillnaderna förefaller att öka ytterligare. Problemen med att balansera upp ekonomin har också ökat på en del industriorter där kommunens skatteintäkter har minskat på grund av till exempel mindre samfundsskatt och störningar på arbetsmarknaden. De negativa effekterna av statsandelsreformen och det ändrade underlaget i kommunernas skatteinkomster ska i mån av möjlighet kompenseras med finansieringsunderstöd enligt prövning.

Kommun- och servicestrukturreformen syftar till att starta ett juridiskt och administrativt reformarbete för att de kommunala tjänsterna ska få en fullgod strukturell och ekonomisk grund att stå på. Arbetet ska vara genomfört inom 2009. Samtidigt är det viktigt att kommunerna uppmuntras att fortsätta med redan nu pågående saneringsåtgärder. Finansutskottet håller med förvaltningsutskottet om att det inte är lämpligt att på det här stadiet av reformarbetet minska anslaget till finansieringsunderstöd enligt prövning. Vidare är det angeläget att kommuner med exceptionellt stora ekonomiska svårigheter också framöver kan få hjälp av staten för att underlätta sin ekonomiska situation, påpekar utskottet.

Momentet ökas med 2 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 14 500 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

98 Utveckling av regionerna

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 31 380 000 euro, vilket är 1 500 000 euro mer än för i år. Anslaget går till utveckling av regioncentra och stadspolitiska åtgärder (9 200 000 euro), utveckling av kompetenscentrumen (8 700 000 euro), ett samlat landsbygdspolitiskt program (1 000 000 euro), skärgårdsprogrammet (200 000 euro) och till åtgärder som inte är kopplade till program (12 280 000 euro).

I förklaringen till kapitlet sägs att landskapsutvecklingspengarna för specialprogram genom beslut av statsrådet delas ut till landskapsförbunden. Förbunden kan själva bestämma hur de använder anslagen utan koppling till program. Utskottet menar att landskapsutvecklingspengarna får bästa genomslag av styrningen av utvecklingen i landskapen om användningen i så liten grad som möjligt styrs av ministeriet. Regionerna har själva den bästa kunskapen om sina utvecklingsbehov.

I flera sammanhang (t.ex. FiUB 39/2003 rd, FiUB 41/2004 rd och FiUB 45/2005 rd) har finansutskottet uttryckt sin oro inte minst för andelen anslag som inte är kopplad till program. Också den nuvarande regeringen framhåller i sitt program att det kommer att avsättas adekvata ekonomiska resurser för programmen för regional utveckling och att de obundna anslagen för landskapsutveckling stiger.

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Utgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde uppgår till 2 235 591 000 euro i budgetpropositionen för 2007. Förvaltningsområdets totala personal beräknas till 17 110 årsverken, alltså 410 årsverken mindre än 2006.

Försvarsministeriet har som sitt samhälleliga effektivitetsmål att upprätthålla en trovärdig försvarskapacitet och förbättra förmågan att förebygga och avvärja militära säkerhetshot. Försvarssystemet kommer att utvecklas utifrån statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse från 2004 mot bättre produktivitet och kostnadseffektivitet. Samarbetet med samhället i övrigt och andra myndigheter ska förbättras i syfte att skydda vitala funktioner och objekt. Dessutom ska försvarsförvaltningens kapacitet för internationell samverkan och internationell militär krishantering förbättras.

10 Militärt försvar
Det internationella flygutbildningscentrumet i Kauhava.

Försvarsministeriet tillsatte i juni 2005 en tväradministrativ arbetsgrupp för att utreda möjligheterna till internationellt samarbete kring flygutbildningen i Kauhava. Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att ett internationellt flygutbildningssamarbete i Kauhava betyder nya möjligheter för den finländska försvars-, luftfarts- och rymdindustrin och ger Finland en synligare plats i det europeiska luftfarts- och försvarssamarbetet. Dessutom skulle det förstärka ekonomin i området och öka efterfrågan på nya lokala samhällstjänster och andra tjänster.

Utskottet ser gärna att planeringen av ett internationellt flygutbildningscentrum i Kauhava fortsätter och vägs in i försvarsmaktens nästa utvecklingsprogram.

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 580 932 000 euro, vilket är 67 368 000 euro mindre än 2006. Minskningen beror på att det skurits i anslagen för upphandling av försvarsmateriel och att utgifterna för beställningsfullmakter har senarelagts. Av anslaget får 470,807 miljoner euro användas för att betala tidigare beviljade beställningsfullmakter och anknytande index- och växelkursförändringar och 45,98 miljoner euro för kostnaderna för annan upphandling av försvarsmateriel.

Till försvarsmateriel används omkring 31 procent av försvarsbudgeten, momsutgifterna medräknade. I förklaringen till kapitelmotiveringen framhålls att omkring en tredjedel av försvarsbudgeten kommer att användas för upphandling av försvarsmateriel för att värna en trovärdig materiell prestationskapacitet. Finansutskottet anser detta vara mycket viktigt.

Med de nya beställningsfullmakterna upphandlas materiel som behövs för försvarsmaktens integrerade spaning, övervakning och ledning. De får också användas för avtal om utveckling av marinen, luftvapnet och luftvärnet (PVKEH 2007) och för avtal i samband med försvarsmaktens tekniska forskning, projektberedning och utvecklingsarbete som föregår serieanskaffning samt anskaffning av prototyper (TTK-PROTO 2007).

Finland är med i den europeiska uppföranderegimen för upphandling av försvarsmateriel som trädde i kraft den 1 juli 2006 och som går ut på att upphandlingen av försvarsmateriel inom Europa ska ske genom konkurrensutsättning inom Europa. Men enligt utskottet är det nödvändigt att man ser på upphandlingen i ett totalekonomiskt perspektiv och väger in vår egen försörjningstrygghet. Målet bör vara att minst hälften av de tillgängliga anslagen för upphandling av försvarsmateriel utnyttjas i Finland, med beaktande av motköp och materielens livscykelkostnader.

Kompetensen inom den inhemska försvarsmaterielindustrin bör dessutom stärkas genom ökade resurser för forskning och produktutveckling. På så sätt kan konkurrenskraften värnas och produktionsnivån hållas hög också i framtiden. Den risken finns att om produktionskapaciteten en gång körs i botten är det inte längre möjligt att starka upp den igen. För den inhemska industrin är det viktigt att bl.a. projektet STALVA (utvecklande av Finlands krigsekonomiska beredskap) får fortsätta, att vi arbetar för att ersätta infanteriminor med inhemsk försvarsmateriel och stöder uppkomsten av komptenscentra i Finland.

Försvarsministeriet framhåller i sitt utlåtande (FsUU 8/2006 rd) att det enorma behovet av ny försvarsutrustning nästa decennium och de massiva prishöjningarna betyder att det under kommande år inte är möjligt att upprätthålla en handlingskapacitet av nuvarande slag med ett upphandlingsanslag på ca 600 miljoner euro. Sakkunniga har hävdat att det finansiella underskottet i materielupphandlingen kommer att vara uppe i 900 miljoner euro kring 2012. Finansutskottet omfattar försvarsutskottets utlåtande på den punkten att vi i nästa säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse måste ta ställning till försvarsbudgetens nivå om vi vill upprätthålla ett trovärdigt nationellt försvar med hänsyn till försvarsmaktens ökade handräckningsuppdrag och internationella krishanteringsåtaganden också under kommande år.

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag på 1 357 049 000 euro, alltså 22,701 miljoner mer än 2006. Lönekostnaderna utgör en andel på 53 procent. Ökningen på momentet beror huvudsakligen på lönejusteringar och den allmänna kostnadsökningen. Försvarsmaktens personalsystem utvecklas utifrån den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004, försvarsförvaltningens försvarspolitiska program och förvaltningsområdets produktivitetsprogram. Finansutskottet ser det som mycket viktigt att omstruktureringsprojekt och projekt för att ta fram nya verksamhetsmodeller som inverkar på personalens villkor genomförs enligt god arbetsgivarsed och att uppsägningar undviks.

I kapitelförklaringen framhålls att försvarsmaktens krigstida numerär fortsatt minskas så att maximistyrkan 2008 är 350 000 soldater. En utveckling av försvarsmakten kräver koncentrering på kärnverksamheterna och fortsatt omstrukturering. För att kunna ställa fram de nödvändiga utvecklingsresurserna ska försvarsmaktens lednings- och förvaltningssystem ses över, omstruktureringen fortsätta och stödfunktioner göra produktivare med hjälp av partnerskap och servicecentraler och genom utveckling av den egna verksamheten.

Kostnadstrycket inom försvarsmakten ska hållas under kontroll genom kraftfulla interna sparåtgärder. Med den tillgängliga finansieringen kan man t.ex. utbilda bara 5 000 reservister vid repetitionsövningar 2007, vilket motsvarar 17 procent av behovet av utbildning för krigstida trupper. Finansutskottet påpekar att det är ytterst viktigt att försvarsmakten återgår till normal nivå i fråga om repetitionesövningar (ca 30 000 reservister) 2008. Repetitionsövningarna 2006 och 2007 räcker inte till och inverkar negativt både på truppernas krigstida kapacitet och den allmänna försvarsviljan.

När fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen kördes i gång avtalades det om en årlig ökning på 3 miljoner euro för ökade hyror för nybyggen och renoveringar 2004—2006 och det genomfördes också. Delegationen för fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen konstaterade i slutsatserna i sin rapport våren 2006 att ett årligt tillägg på 3 miljoner euro för hyror är nödvändig också under kommande ramperiod. Enligt utredning finns det bara en miljon euro för detta i budgetpropositionen. Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns.

Utskottets förslag till uttalande 4

Riksdagen förutsätter att regeringen i linje med slutsatserna från delegationen för fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen håller fast vid den överenskomna årliga höjningen på 3 miljoner euro för kapital- och underhållshyror för försvarsförvaltningens lokaler under ramperioden 2007—2011.

De njugga anslagen för kapital- och underhållshyror för lokaler kan i praktiken leda till att kostnaderna måste täckas med omkostnadsanslag som ursprungligen varit avsedda för andra ändamål.

Bränslepriserna har sedan 2004 stigit nästan oavbrutet. För att försvarsmakten ska kunna bedriva en långsiktig verksamhet är det angeläget att garantera att det finansiella underskott som prisstegringen gett upphov till ersätts genom statsbudgeten.

50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås 1 650 000 euro, vilket är lika mycket som i fjol. Enligt momentförklaringen får anslaget användas till sådan frivillig försvarsutbildning utanför försvarsförvaltningen som stöder försvarsberedskapen och till verksamhet inom det frivilliga försvarssystemet på regional och lokal nivå. Målet är att den frivilliga försvarsutbildningen och frivilligverksamheten på regional och lokal nivå ska hållas på minst 2006 års nivå. Utskottet anser att det är nödvändigt och angeläget att stödja det frivilliga försvaret.

30 Militär krishantering

För militär krishantering föreslås 58 894 000 euro. Av anslaget ska 94 procent användas till utrustnings- och förvaltningsutgifter och 6 procent för omkostnader för Försvarsmaktens Internationella Central.

För Finlands deltagande i FN:s krishanteringsoperation i Libanon har reserverats 9,82 miljoner euro under försvarsministeriets huvudtitel och 11,55 miljoner euro under utrikesministeriets huvudtitel 2007.

Enligt uppgift från sakkunniga som utskottet har hört räcker finansieringen i det stora hela välför militär krishantering, med undantag av ersättningar för slitage på utrustningen och reparationer efter avslutad operation.

92 Försvarsförvaltningens byggverk
Läget beträffande sprängämeslagren.

Till följd av de allvarliga brister som uppdagats i lagringen av försvarsmaktens sprängämnen lät försvarsministeriet göra en utredning i saken 2005. I början av 2006 uppmanades huvudstaben att vidta åtgärder för att lagringen av sprängämnen i alla delar ska vara ordnad på tillbörligt vis fram till 2012.

Det största problemet med sprängämneslagringen är lagerbyggnadernas undermåliga skick. Försvarsförvaltningen har vidtagit en lång rad åtgärder och låtit utföra ytterligare utredningar i syfte att undanröja problemen kring lagringen. Genom interna finansiella åtgärder har förvaltningen kunnat avsätta omkring 15 miljoner euro för förbättring av sprängämneslagrens säkerhet 2007—2011. Men enligt utredning uppgår det totala kostnadsförslaget för nya lagerbyggnader och säkerhetskonstruktioner till 150 miljoner euro. Därmed ser det ut som om anslagen för Senatfastigheters investeringar inom försvarsförvaltningen absolut måste höjas 2008—2012 för att sprängämneslagringen ska kunna ställas på en sådan nivå som uppfyller alla strukturella säkerhetskrav utan att andra nödvändiga investeringar äventyras.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Allmänt

Inom utbildningspolitiken prioriteras bättre kvalitet och effektivitet i utbildningen, stöd för barn och unga och fler utbildningsmöjligheter för vuxna. För att förlänga arbetskarriären påskyndas de ungas placering i utbildning och arbetslivet och samtidigt ordnas fler möjligheter för den vuxna befolkningen i arbetsför ålder att utbilda sig. Utskottet anser att förvaltningsområdets värderingar som bildning, jämlikhet, kreativitet och välbefinnande är en hållbar grund för såväl undervisning, kultur, ungdomsarbete, motion och idrott som andra områden inom undervisningsministeriet. En hållbar ekonomisk tillväxt och Finlands andliga och materiella välfärd bygger i väsentlig grad på bildning.

Utskottet omfattar kulturutskottets syn (KuUU 15/2006 rd) att de totala anslagen för allmänbildande utbildning kan anses tillfredsställande. Det är betydelsefullt att den sista justeringsposten vid kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner i fråga om statsandelarna för 2005, som skulle ha betalats ut 2008, intäktsförs redan 2007. Det är viktigt att de fristående yrkeskompetensproven utvidgas. Anslagen för yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete föreslås bli ökade med totalt 9 miljoner euro. Av tillägget går 5 miljoner euro till programmet Kunskapslyft. Nästa år kommer den totala finansieringen av programmet att vara 35 miljoner euro.

Statsandelar för anläggningsprojekt.

Skolorna är i stort behov av renovering på grund av byggnadernas ålder, slitage och föråldrad teknik, funktionella ändringar till följd av förändringar i själva utbildningen och strukturella skador. Inte minst mögelskador gör projekten akuta. Behovet av nya lokaler beror i sin tur också på att inflyttningen har ökat antalet elever. Av de föreslagna projekten för hela planeringsperioden 2007—2009 kunde omkring 35 procent tas upp i planen för finansiering av den allmänbildande utbildningen, vilket delvis beror på att statsandelarna minskar år för år inom den ram som statsrådet fastställt. Bara omkring 28 procent av de föreslagna anläggningsprojekten inom vuxenutbildningen kan tas upp i finansieringsplanen.

Utskottet behandlar problematiken kring bibliotekens anläggningsprojekt i motiven till moment 29.80.34.

Utskottet anser att situationen för anläggningsprojekten inte längre kan fortsätta så att staten år efter år avsätter för lite anslag för finansieringen av dem. Utskottet föreslår ett uttalande i saken.

Utskottets förslag till uttalande 5:

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja anslagen för skolornas och bibliotekens anläggningsprojekt under kommande år.
Omstruktureringen av högskoleväsendet.

Finansutskottet hänvisar till det som kulturutskottet anför om utvecklingen av högskoleväsendet och understryker att det för ett effektivt och fungerande högskolenät krävs närmare samarbete och förenade krafter. Det är nödvändigt att beslut om ett finmaskigare nätverk och strukturer fattas i samråd med regioner och universitet så att de gagnar universitetens och yrkeshögskolornas eget utvecklingsarbete. Ett land som Finland behöver ett högskolenätverk med stor regional täckning. Det ska tillhandahålla utbildning och forskning också med hänsyn till den regionala effektiviteten och utvecklingen, vilket redan står skrivet i lag.

Tippningsvinstmedlen.

Enligt propositionen kommer staten att dela ut 397,8 miljoner euro av avkastningen av tippningsvinstmedel, vilket är 2,7 procent (10,6 miljoner euro) mer än 2006.

Utskottet ser positivt på att priset per enhet för statsandelarna till teatrar, orkestrar, museer och bibliotek har indexjusterats med 2 procent. För andra än teatrarna tas de nödvändiga extra anslagen från momentet för tippningsvinstmedel. Den sammantagna effekten av dem är att statsandelarna från tippningsvinstmedlen för konst ökar med omkring 1 miljon euro. Det gör i sin tur att de här statsandelarna i högre grad kommer att finansieras med tippningsvinstmedel. Tilläggen på grund av indexhöjningarna bör anvisas på statsandelsmomenten i den allmänna budgeten. Utskottet föreslår ett uttalande i saken.

Utskottets förslag till uttalande 6:

Riksdagen förutsätter att ökade lagfästa statsandelar i kommande budgetar anvisas i den allmänna budgeten.

Tippningsvinstmedlens slutsummor är inte lika på inkomst- och utgiftsmomenten. Det beror direkt på att 4 miljoner euro har öronmärkts för konst på utgiftssidan till stöd för Eurovisionssångtävlingen och 0,7 miljoner för vetenskap för finansiering av renoveringen av Arbetararkivet. Utgifterna finansieras med medel från tidigare år.

Huvudtitelns struktur.

Budgetpropositionen har omstrukturerats när det gäller undervisningsministeriets förvaltningsområde. Redan efter en behandlingsomgång kan utskottet konstatera att förändringen är positiv. Inte minst numreringen av momentens beslutsdelar förbättrar läsbarheten och specificeringen av ämnesgrupper. Den nya kapitelordningen är också logisk och argumenten för anslagsändringar tydliga. Å andra sidan gör det framställningen mindre informativ att anslagen presenteras i större klumpar och att dispositionsplanerna har förenklats genom sammanföring i större grupper, t.ex. hur anslagen får användas enligt förklaringen till moment 29.80.52 (Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten). Exempelvis Främjande av konstarter anger bara schematiskt vad anslaget är avsett för. Utskottet anser att det är viktigt för beslutsfattandet att budgetpropositionerna är mer informativa och genomskinliga.

01  29.01, 05, 07, 08, delvis och 10, delvis Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet

23.  29.07.21Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt utredning till utskottet har det i åratal varit brist på behöriga svenskspråkiga barnträdgårdslärare i södra Finland, inte minst i huvudstadsregionen, och det ses som ett allvarligt hot mot kvaliteten på barndagvården. Barnträdgårdarna är tvungna att anställa obehöriga personer för att ha tillräckligt med personal. De nuvarande resurserna tillgodoser inte behovet av barnträdgårdslärare i regionen. Det behövs därför mer anslag för att trygga tillgången på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen, bl.a. genom ett nära samarbete mellan kommunerna i regionen och utbildningsinstitutionerna. Rekryteringen av svenskspråkig barndagvårdspersonal måste systematiskt förbättras.

Momentet ökas med 100 000 euro till utbildningsstyrelsen för att öka utbudet av svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. Momentets beslutsdel ändras på motsvarande sätt.

Delaktighetsprojektet för ungdomar 2003—2007.

Delaktighetsprojektet för ungdomar är ett förvaltningsövergripande projekt som ska hjälpa ungdomarna i deras levnadsförhållanden, stärka deras delaktighet och stödja deras sociala tillväxt. Över 70 kommuner deltar i projektet som genomförs 2003—2007. Staten och kommunerna har stått för var sin hälft av kostnaderna. Ungdomarna ska kunna göra sig hörda och ges större möjligheter att delta och påverka för att förebygga att de marginaliseras. Verksamheten måste bibehållas på samma nivå som tidigare också under det sista projektåret. Därför är det viktigt att en adekvat finansiering garanteras genom budgeten också 2007.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 19 091 000 euro.

Anslaget får även användas till

(Stycke 1—3 som i RP 122/2006 rd)

4) 100 000 euro för att trygga utbildningen och utbudet av svenskspråkiga barnträdgårdslärare. (Nytt)

25.  29.08.25Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)

Anslaget föreslås bli minskat med totalt 1,4 miljoner euro, vilket betyder minskat statsbidrag för bl.a. Suomi-Seura ry, utomlands verksamma Finlandsskolor, utlandsfinländarparlamentet och utlandsfinländarnas kulturella verksamhet.

Finlandsskolorna.

I Finlandsskolorna ges undervisning i finska för barn som talar finska som sitt andra språk eller modersmål och vars ena förälder eller båda föräldrar är av finsk härkomst. Skolornas syfte är att stödja barnen i att lära sig finska eller att bevara deras kunskaper i finska och att värna den finska kulturen. Det finns totalt 135 Finlandsskolor.

Utskottet anser att Finlandsskolornas arbete för att främja och bevara utlandsfinländska barns kunskaper i finska är mycket viktigt. Kunskaper i finska hjälper återflyttare bl.a. att fortsätta studierna vid finska läroanstalter. Kunskaperna i finska är också viktiga för permanent utomlands bosatta finska barns kontakter med Finland.

Momentet ökas med 120 000 euro till stöd för Finlandsskolorna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas4 686 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

10  29.40Allmänbildande utbildning

22. Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har gjort en teknisk korrigering i momentets beslutsdel. Momentets slutsumma ändras inte.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 6 000 euro.

30.  29.40.30Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

I momentets beslutsdel görs en teknisk ändring i stycke 2 punkt 5. Momentets slutsumma förändras inte på grund av ändringen.

Utskottet fäster sig vid att anordnarna av grundläggande konstundervisning under de senaste åren inte har kunnat beviljas extra timmar eller nya statsandelsgilla tillstånd trots att utbildningsstyrelsen har fastställt läroplansgrunderna för flera konstarter. Det är angeläget att trygga resurserna också för den grundläggande konstundervisningen så att den timbaserade undervisningen kan byggas ut.

Bättre skoltrivsel.

Regeringen har lagt fram ett omfattande nationellt åtgärdspaket för bättre skoltrivsel och anvisat sammanlagt 8 miljoner euro för det i budgetpropositionen. Särskild uppmärksamhet ägnas förbyggande av mobbning och bättre undervisnings- och arbetsmetoder i övergången från grundskolans högre årskurser till utbildningen på andra stadiet i syfte att förebygga marginalisering. Tidigt stöd vid inlärnings- och skolsvårigheter och ett starkare engagemang för elever och studerande för en samverkanskultur i skolan prioriteras. Utskottet hänvisar här till kulturutskottets utlåtande.

Elevhandledningen.

Utskottet understryker attdet är viktigt med elevhandledning på alla utbildningsstadier. Det står utom allt tvivel att handledningen spelar en stor roll för att studierna ska löpa och för att elever och studerande ska bli färdiga med sina studier, för genomströmningen, framgång i studierna, undvikande av marginalisering och en smidig övergång från en nivå till en annan i utbildningen. Förekomsten av studiehandledare i grundskolan varierar från kommun till kommun och splittringen är stor. Det betyder att eleverna inte har lika möjligheter att få handledning och att de saknar tillräcklig personlig handledning. Kulturutskottet anser i sitt utlåtande att man med tillräcklig personlig handledning kan säkerställa att det framtida utbildnings- och yrkesvalet träffar rätt och den vägen förebygga avhopp. En arbetsgrupp som utvärderat övergången från grundläggande undervisning till utbildning på andra stadiet (ministeriets arbetsgruppspromemoria 2005:33) har föreslagit ett finansiellt tillägg på 5 miljoner euro per år för ändamålet från och med 2006.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 265/2006 rd)

Anslaget får användas

(Punkt 1 och 2 som i RP 122/2006 rd)

(Punkt 3 som i RP 265/2006 rd)

(Punkt 4 som i RP 122/2006 rd)

5) på de grunder som undervisningsministeriet bestämmer högst 9 652 000 euro till betalning av understöd enligt 42 i § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för läroanstalternas försöks- och utvecklingsverksamhet och för internationalisering av läroanstalterna, för stödjande av modersmålet och finska/svenska som andra språk samt av övrig undervisning i fråga om elever med främmande modersmål, för anordnande av modersmålsundervisning för samer och romer, till en kommun eller registrerad förening för kostnader som föranleds av finländska elevers på gränskommunernas samarbete baserade skolgång i Sverige samt läroanstalter som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme,

(Punkt 6—8 som i RP 122/2006 rd)

(Stycke 3 och 4 som i RP)

34.  29.40.34Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till huvudtitelmotiveringen ökas momentet med 600 000 euro och bevillningsfullmakten höjs med 1 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 47 700 000 euro.

Anslaget får användas

(Punkt 1—3 som RP 122/2006 rd)

Fullmakter:

1) År 2007 får statsandel beviljas för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen så att de statsandelar som projekten föranleder uppgår till sammanlagt högst 51 000 000 euro enligt kostnadsnivån i januari 2007. Av statsandelarna får sammanlagt högst 1 000 000 euro beviljas under genomförandetiden.

(Punkt 2 som i RP 122/2006 rd)

51.  29.40.51Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Utskottet noterar att anslaget under momentet har hållit sig oförändrat trots att de stödtagande organisationerna har blivit fler. Exempelvis sommargymnasierna ordnar kurser i finska och finsk kultur som är viktiga för utlandsfinländska skolelever.

20  29.60Yrkesutbildning

Utskottet välkomnar ambitionen att öka den yrkesinriktade utbildningen och understryker att det under kommande år nödvändigt behövs fler människor med specialkompetens för att tillgodose efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är också viktigt med fortsatt handledande och förberedande utbildning som ska göra det lättare att börja med yrkesutbildning och förebygga avhopp.

Bättre kvalitet på utbildningen, större överensstämmelse med kraven i arbetslivet och högre yrkeskompetens och status har hög prioritet.

30  29.69Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

30.  29.69.30Statsandel för medborgarinstitutens driftskostnader (förslagsanslag)

Finansutskottet anser att folkhögskolornas prioriteringar i momentförklaringen är helt riktiga och understryker att folkhögskolorna i sin fria bildningsroll har en viktig uppgift också i att främja medverkan i det civila samhället.

31.  29.69.31Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Utskottet har gjort en teknisk korrigering i beslutsdelen i momentets motivering.

Momentets slutsumma förändras inte på grund av korrigeringen.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 122/2006 rd)

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998),

(Punkt 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

(Stycke 3 som i RP 122/2006 rd)

53.  29.69.53Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Momentet ökas med 250 000 euro i tillägg för bildningsarbete som utförs av organisationer som driver en studiecentral och verksamhet som gäller medborgarinflytande.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 578 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

56.  29.69.56Statsandel för sommaruniversitets driftskostnader (förslagsanslag)

Utskottet påpekar att sommaruniversiteten redan länge har spelat en viktig roll som arrangörer av utbildning inom öppna universitetet. År 2003 ordnade de t.ex. näst mest undervisning inom öppna universitetet efter universiteten. Sommaruniversiteten stod för 58 procent av den undervisning inom öppna universitetet som ordnades av läroanstalter för fritt bildningsarbete. Verksamheten är efterfrågestyrd och undervisning ges på en lång rad orter. Det ger studerandena vid öppna universitetet större valfrihet, det medger studier över högskolegränserna och det garanterar tvärvetenskapligheten i det regionala undervisningsutbudet. Det positiva är att utbildning ges också på sommaren, då det annars inte skulle finnas någon undervisning.

40  29.20Yrkeshögskoleundervisning

Frågan om omstrukturering av högskoleväsendet har behandlats tidigare i detta betänkande. Yrkeshögskolorna bör inte minst inom sina respektive områden samarbeta med näringslivet och arbetslivet över lag, liksom med finländska och utländska högskolor och övriga läroanstalter.

Enligt yrkeshögskolelagen ska yrkeshögskolorna bl.a. bedriva tilllämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen.

Undervisningsministeriet har under målavtalsperioden 2004—2006 beviljat yrkeshögskolorna årligen sammanlagt 6,5 miljoner euro utöver basfinansieringen för att förbättra villkoren för forskning och utveckling. Det är enligt utskottets mening helt riktigt med fortsatt infrastrukturell finansiering av denna verksamhet.

50  29.10, delvisUndervisning och forskning vid universitet

Utskottet poängterar än en gång vilken central roll universiteten spelar för Finlands nationella strategi. Det absolut centrala här är kvaliteten, som bara kan tryggas genom långsiktiga insatser för verksamhetsvillkoren. Utskottet upprepar likaså att det också måste till andra indikatorer än enbart kvantitativa för att mäta hur effektiv undervisningen och forskningen vid universiteten är. Därför är det viktigt att utbildnings- och vetenskapspolitiken är övervägd, långsiktig och stabil. Utskottet omfattar kulturutskottets uppfattning också på den punkten att produktivitetsprogrammet inte får bli enbart ett program för att minska universitetens personal, utan att utgångspunkten bör vara att värna utbildningens kvalitet.

Universitetens omkostnadsfinansiering ökar med 31 miljoner euro, varav 20 miljoner följer av tillägg enligt lagen om utveckling av högskoleväsendet för att säkerställa verksamhetens effektivitet och resultat vid universiteten. Enligt propositionens motivering utvecklar universiteten sin verksamhet och sina strukturer så att resurser frigörs för att sköta kärnuppgifterna och stärka prioriterade områden. De verkställighetsbeslut som hänför sig till produktivitetsprogrammet fattas 2007 med målet att minska antalet årsverken inom universiteten med 1 000 fram till 2011, vilket inverkar på de årliga anslagen, och att omfördela 1 000 årsverken. Antalet årsverken vid universiteten ska kring 2007 ligga på högst samma nivå som årte innan.

Utskottet påpekar emellertid att de ökade anslagen upprepade gånger har omdirigerats för att täcka in de ökade lokalkostnaderna. Universitetsfastigheterna står för omkring 35 procent av Senatfastigheters totala omsättning och 33 procent av bolagets fastighetsförmögenhet. Enligt utredning till utskottet har universiteten använt sina lokaler effektivare, men det oaktat fortsätter hyreskostnaderna att växa i proportion till omkostnaderna.

Universiteten tvingas ta av sin basfinansiering också för allmänna kostnader på grund av den ökade forskningsfinansieringen. Bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsfinansiering föreslås bli ökat med 19,7 miljoner euro. Men Akademins allmänna kostnadsbidrag till de grundläggande forskningsbetingelserna är inte tillräckligt i relation till universitetens verkliga kostnader.

Den reella ökning som utvecklingslagen garanterat under de senaste åren har kommit mycket lägligt för universiteten. Statens vetenskaps- och teknologiråd föreslår i sin strategiska rapport i juni 2006 att universitetens basfinansiering ökas med 50 miljoner euro per år 2008—2011. Detta mål kan genomföras tack vare lagen om utveckling av högskoleväsendet 2008—2011.

Undervisningen i trafikmedicin.

Kommunikationsutskottet fäster i sitt utlåtande om budgetpropositionen allvarlig uppmärksamhet vid att det slag av undervisning i tillämpningen och efterlevnaden av anmälningsskyldigheten som avses i 73 a § i vägtrafiklagen inte alls ingår i den grundläggande medicinska utbildningen och bara begränsat i fortbildningen och den kompletterande utbildningen. Statsrådet förutsätter i sitt principbeslut den 9 mars 2006 samarbete mellan kommunikationsministeriet och undervisningsministeriet om effektivare trafikmedicinsk undervisning.

22.  29.10.22Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år)

Universitetscentren är en modern modell för kompetensutveckling. De förbättrar universitetens regionala täckning och regionala genomslagskraft och tillför verksamheten ett mervärde genom sin tvärvetenskapliga arbetsmetod och förstärker interaktionen mellan universitetet och det omgivande samhället. Universitetscentren kompletterar universitetsnätverket i de områden som saknar ett eget universitet. De fullföljer framför allt universitetens tredje uppgift att skapa ökad interaktion mellan universiteten och det omgivande samhället. Centren möjliggör ett organiserat samarbete och en bättre arbetsfördelning med yrkeshögskolorna.

I sitt program har regeringen utfäst sig att förstärka högskolornas regionala verkningar och att trygga universitetscentrens verksamhet.

Momentet ökas med 500 000 euro för verksamheten vid universitetscentra.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 26 643 000 euro.

Anslaget får användas

(Punkt 1—4 som i RP 122/2006 rd)

(Punkt 5 som i RP 265/2006 rd)

(Punkt 6 som punkt 5 i RP 122/2006 rd)

Dispositionsplan
1. Forsknings-, utvecklings- och publikationsverksamhet 8 043 000
2. Universitetens gemensamma ADB-verksamhet och datakommunikationer 13 000 000
3. Utveckling av universitetens vuxenutbildning 2 500 000
4. Utvecklandet av universitetscentren 3 000 000
5. Undersökning av begravningsplatserna i Huhtiniemi med närområden i Villmanstrand 100 000
Sammanlagt 26 643 000

24.  29.90.24Övningsskolornas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt utredning från undervisningsministeriet betyder besluten om genomförande av universitetens produktivitetsprogram i anknytning till budgetpropositionen för 2007 för övningsskolornas vidkommande att antalet årsverken 2007 minskas med sexton och anslagen med 352 000 euro jämfört med 2006. Sammantaget är syftet med besluten om genomförande av produktivitetsprogrammet att antalet årsverken i övningsskolorna minskas med 81 fram till 2011 med effekter för de årliga anslagen. Undervisningsministeriet har en utredning på gång om utveckling av den handledda praktiken vid universitetens övningsskolor och om genomförande av praktiken inom kommunens skolväsende. Utredningen förväntas vara klar i slutet av 2006.

Utskottet konstaterar att ju mer åldersklasserna minskar, desto viktigare är det att man i lärarutbildningen inser att det en enhetlig grundskola behöver lärare som kan tjänstgöra som lärare på olika stadier av den grundläggande utbildningen.

Undervisningsministeriet har beviljat tillstånd för övningsskolan i Nyslott att utvidga verksamheten till årskurserna 7—9. Utskottet förutsätter att regeringen i en första tilläggsbudget anvisar ökat anslag för att inleda verksamheten.

60  29.88Vetenskap

Den globala ekonomiska utvecklingen gör att de världsekonomiska konjunkturerna får allt starkare genomslag också i Finland. Utskottet omfattar regeringens syn att forskning, innovationer, produktutveckling och spjutspetskunskap kommer att bli allt viktigare aspekter av den globala konkurrenskraften. Vetenskaplig forskning är grunden för ett informations- och kompetenssamhälle. Fortlöpande satsningar på kultur och forskning bidrar till att stärka det finländska välfärdssamhället och innovationssystemet.

I en internationell jämförelse kan vårt forskningssystem visa upp resultat och god konkurrenskraft, mätt med utbildningens och forskningens kvantitet och kvalitet eller interaktionen mellan olika aktörer. En bibehållen tätposition inom forskning och vetenskapspolitik internationellt kräver att vi fortlöpande tar fram nya handlingsmodeller och ökar resurserna. Ett viktigt element i ett stabilt forskningssystem är att den offentliga finansieringen håller en adekvat nivå.

För Finland är det viktigt att det finns finansiering för strategisk primärforskning som företagen sannolikt har nytta av först på sikt. Den här typen av forskare kan inte nödvändigtvis ännu lägga fram bevis som placerar dem i den internationella utvecklingens framkant. Forskningen kan vara tvärvetenskaplig men ändå gälla områden med stor betydelse för vår framtid. Det ligger i samhällets intresse att våga satsa också på riskforskning. Om man ser enbart till kvaliteten finns det risk för att den för näringslivet viktiga tillämpande forskningen minskar.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det bl.a. framhållits att undervisningsministeriet med hänsyn till sitt ansvar för forskarutbildningen bör se till att det inrättas forskarskolor inom sådana områden som kan sysselsätta utbildade forskare.

Utskottet har också fått utredning om skogsforskningen i Finland. Det lyfter fram det finska skogsklustrets forskningsstrategi som offentliggjordes i oktober. Målet är att ha fördubblat värdet av skogsklustrets produkter och tjänster kring 2030, där nya produkter står för hälften av värdet, och klustrets satsningar på forskning och utveckling. För att våra viktigaste kluster ska kunna förnyas och förbättra sin konkurrenskraft, komma med innovationer och generera ny affärsverksamhet behövs det enligt utskottets mening ökade offentliga och privata satsningar på forskning.

Med hjälp av produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen 2007—2011 kan forskningens resultat och genomslag i samhället förbättras. Men om det skärs radikalt i anslag och årsverken betyder det att skogsforskningen i Finland minskar ännu mer både kvalitativt och kvantitativt. Sektorsforskningen spelar en stor roll i skogsforskningen, både för fortbildningen och som sysselsättare av doktorer.

Utskottet uppmärksammar vidare att produktivitetsprogrammet minskar framför allt unga forskares möjligheter att få arbete i början av karriären. Därför bör ekonomiska resurser för finansiering av forskarkarriärmodellen avsättas också för institutioner för sektorsforskning.

Utskottet anser att det absolut behövs fortsatt infrastrukturell finansiering av yrkeshögskolornas FoU-verksamhet. Därför bör adekvata anslag avsättas för forskning och utveckling vid dem och yrkeshögskolorna beaktas på samma villkor i utdelningen av forskningsanslag.

Utskottets förslag till uttalande 7:

Riksdagen förutsätter säkerställd finansiering av yrkeshögskolornas tillämpade forskning och tryggade resurser för sektorsforskningen, som är viktig för en konkurrenskraftig samhällsekonomi.
70 Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Utskottet noterar att studiepenningen inte har höjts sedan studiestödsreformen på 1990-talet. Speciellt låg är studiepenningen för studerande som inte fyllt 18 år och som bor hemma hos föräldrarna. Studiepenningen bör stegvis höjas så att den i reella termer ligger på 1995 års nivå och att de lägsta studiepenningarna är på samma nivå som barnbidraget för det första barnet. Behovsprövningen utifrån föräldrarnas inkomster bör lindras genom att förändringen i förtjänstnivåindex efter 1993 vägs in. Föräldrarnas inkomster bör inte få påverka studiestödet för den som avlagt examen på andra stadiet. Inkomstgränserna vid prövning av studerandens egna och makens inkomster bör också justeras mot den ökade kostnadsnivån. Övre gränsen för boendekostnaderna för bostadstillägg bör justeras enligt förändringen i boendekostnaderna. Behovet av att höja måltidsstödet till högskolestuderande bör bedömas årligen utifrån behovet att höja priset på studentmåltiderna. Orättvisorna i samordningen av sjukdagpenning och studiestöd bör elimineras.

Utskottet förutsätter en bedömning av hur systemet med stöd för skolresor för elever i gymnasieutbildning och yrkesutbildning fungerar och en utredning av huruvida också de som går på utbildning för en fristående yrkesexamen kan få stöd för skolresan.

Momentet ökas med 2 800 000 euro för höjning av föräldrarnas inkomstgränser med effekt för studiestödet från och med den 1 november 2007. På detta sätt beaktas huvuddelen av förändringen i förtjänstnivåindex efter 1993. Det påverkar utgifterna med 14 000 000 euro på årsnivå.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 693 732 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Med hänvisning till motiveringen till moment 29.70.55 ovan ökas momentet med 2 600 000 euro för höjning av måltidsstödet till högskolestuderande med 0,2 euro per måltid räknat från den 1 januari 2007.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 22 900 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av understöd till studentrestauranger för att sänka priset på måltider med 1,67 euro per måltid för högskolestuderande som avlägger lägre eller högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen samt studerande som deltar i yrkes- eller specialiseringsutbildningsprogram som berättigar till studiestöd eller i undantagsutbildning,

(Punkt 2 som i RP 122/2006 rd)

58. Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen har skurit i anslaget för hyresunderstöd till Studenternas hälsovårdsstiftelse med 268 000 euro jämfört med undervisningsministeriets förslag. Det betyder att anslaget inte räcker till för stiftelsens samtliga hyreskostnader 2007.

Momentet ökas med 268 000 euro till Studenternas hälsovårdsstiftelse.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 268 000 euro.

Anslaget får användas

(Punkt 1 och 2 som punkt 5 i RP 122/2006 rd)

Dispositionsplan
1. Studenternas hälsovårdsstiftelse 2 995 000
2. Bostadsorganisationerna för studerande 1 273 000
Sammanlagt 4 268 000
80  29.90Konst och kultur

24.  29.90.24Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt utredning till utskottet behövs det minst 500 000 euro till för Museiverkets verksamhet. Därför föreslog kulturutskottet att moment 29.80.24 ökas för att trygga adekvat verkksamhet vid Museiverket.

28.  29.08.22Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år)

Omkostnadsanslaget för Institutet för Ryssland och Östeuropa i budgetpropositionen räcker till för sex månaders verksamhet. Institutets finansiella situation är besvärlig. Undervisningsministeriet tillsatte den 1 december 2005 en utredningsman som före mars 2007 ska komma med en bedömning av hur institutet ska klara av utmaningarna i en förändrad omvärld.

Momentet ökas med 400 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 802 000 euro.

31.  29.90.31Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

När utskottet behandlade budgeten för 2006 krävde det att teatrarnas och orkestrarnas årsverken ska ökas snabbare än fram till 2010. I budgetpropositionen för 2007 är antalet årsverken för teatrarna 2 469, för orkestrarna 1 033 och museerna 1 158. Antalet årsverken är detsamma som för 2006. Utskottet beklagar att det på grund av det knappa anslaget inte har gått att öka teatrarnas, orkestrarnas eller museernas statsunderstödsberättigande årsverken i nästa års budget.

Kulturutskottet föreslår i sitt utlåtande ett uttalande om en samlad utvärdering av teatrarnas och orkestrarnas årsverken. Finansutskottet föreslår ett uttalande i saken.

Utskottets förslag till uttalande 8:

Riksdagen förutsätter att regeringen låter göra en samlad utvärdering av fördelningen och det totala behovet av årsverken vid teatrar, orkestrar och museer.

34.  29.90.34Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

Anslagen för biblioteksbyggnader minskar i budgetpropositionen. Anslagen för bibliotekens anläggningsprojekt minskar till 5,8 miljoner euro, dvs. med 1,2 miljoner euro jämfört med i år. Anslaget räcker till för de årliga betalningarna till följd av finansieringsbeslut som fattats före 2007. Vad gäller fullmakterna får beslut om att bevilja statsandelar för anläggningsprojekt fattas för 4 miljoner euro 2007 enligt budgetpropositionen. Minskningen är 1 miljon euro. Det medges ingen fullmakt för att fastställa omfattningen. Den var 4 miljoner euro 2006. De minskade bevillningsfullmakterna och totalt avskaffade fullmakterna att fastställa omfattningen betyder i praktiken att bibliotekens anläggningsprojekt utgår under de kommande åren. Utskottet hänvisar till det som sägs i motiven till huvudtiteln. Omfattningen måste fortsatt fastställas efter nästa år för att det ska vara möjligt att anlägga bibliotek och upphandla bokbussar också framöver.

Momentet ökas med 400 000 euro för bibliotekens anläggningsprojekt och bevillningsfullmakten höjs samtidigt med 400 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 200 000 euro.

(Stycke 2 mom. i RP 122/2006 rd)

Fullmakter:

1) År 2007 får beslut om beviljande av statsandel enligt nämnda lag för anläggningsprojekt ingås till ett belopp av högst 4 400 000 euro.

50.  29.08.50 och 29.90.50Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet beklagar att anslagen för internationell kulturverksamhet i propositionen för konst och kultur minskar med omkring 1,8 miljoner euro. Från momentet beviljas anslag för många viktiga ändamål, som medborgarorganisationers verksamhet, kulturtidningar, fredsarbete och bevarande av kulturhistoriskt värdefulla objekt. Därför ökas momentet med 1 370 000 euro.

Momentet ökas dessutom med 722 000 euro för vänskapsföreningar.

Utöver detta ökas moment 29.80.52 med 450 000 euro för Restaurering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader (+ 140 000 euro), Reparationsarbeten på föreningshus samt upplysning och rådgivning (+ 248 000 euro), Restaurering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla fartyg (+ 46 000 euro) och Upptecknande av och forskning i kulturtraditioner (+ 15 000 euro).

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 10 487 000 euro.

(Stycke 2 mom. i RP 122/2006 rd)

52.  29.90.52Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Med hänvisning till motiveringen till moment 29.80.50 ökas anslagen under stycke 2 punkt 3) i beslutsdelen med 450 000 euro för Restaurering och reparation +435 000 euro (+141 000 euro, +248 000 euro, +46 000 euro) och +15 000 euro för Upptecknande av och forskning i kulturtraditioner.

Enligt utredning är det meningen att öka stödet för filmkonst och kulturexport. Utskottet omfattar inte på denna punkt regeringens förslag till användning av anslaget på momentet utan drar av 250 000 euro från det ökade anslaget för kulturexport under punkt 1) i beslutsdelen och 200 000 euro från det ökade anslaget för främjande av filmkonsten.

Momentets slutsumma förändras inte på grund av detta.

Stöd för Tyska biblioteket.

Tyska biblioteket fungerar som litteraturcentrum för de tyskspråkiga länderna i Finland. Biblioteket drivs av Tyska biblioteksföreningen. Samlingarna består framför allt av litteratur och språkvetenskapliga verk och verk om de tyskspråkiga ländernas historia. Problemet har redan i åratal varit att biblioteket huvudsakligen har tysk finansiering men betjänar i första hand finländare.

Utskottet ser det som mycket viktigt att den tyskspråkiga kulturen främjas i Finland. Därför är det nödvändigt att trygga Tyska bibliotekets ekonomiska resurser.

Musikinstituten.

Utskottet fäster sig vid att musikinstituten genom sin verksamhet stöder undervisningsministeriets verksamhets- och resultatmål. Bland dem kan nämnas att öka utbudet av kulturella tjänster för unga och minoritetsgrupper, stärka en kreativ ekonomi och den nationella konkurrenskraften och främja kulturell export. Men det är ett missförhållande att understödet till musikinstituten totalt har varit nästan oförändrat efter svackan i början av 1990-talet. Samtidigt har utbildningen i och produktionen av de musikarter som instituten representerar och deras status och uppskattning ökat avsevärt i hela landet.

90  29.98Idrottsverksamhet

Idrottspolitiken finns till för att främja befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga. För att förstärka människors samhällsengagemang och medinflytande vill regeringen stödja bättre utbildning för lokala frivilliga aktörer som ett led i utbildningen i idrott och fysisk fostran. Målet är att förbättra utbildningens kvalitet och innehåll med hänsyn till barns och ungas, den hälsofrämjande motionens och elitidrottens behov.

Utskottet upprepar sitt ställningstagande att beslut om hur anslaget används bör fattas med hänsyn framför allt till motion för barn och unga, hälsofrämjande motionsprojekt och behovet av näridrottsplatser.

Motion för barn och unga prioriteras också i motionsprogrammet för barn och unga. Enligt propositionen ökar det jämförbara stödet för 2007 med 150 000 euro.

På grund av förändringarna i idrottskulturen föreslår utskottet att undervisningsministeriet utreder om understödssystemet behöver utvecklas.

Samtidigt pekar utskottet på att idrottsbudgeten bör göras mer informativ och genomskinlig. Insatser mot berusningsmedel och rökning bör tas in som positiva inslag i resultatstyrningskriterierna.

91  29.99Ungdomsarbete

Utskottet ser positivt på att riksdagens uttalande har beaktats i beredningen av budgetpropositionen för 2007 på så sätt att anslagen för enskilda ungdomsarbetsprojekt i kommunerna ökas under anslagen för ungdomsarbete. En stark satsning på ungdomsarbete ligger i hela nationens intresse. Utskottet anser att det bästa ungdomsarbetet utförs i kommuner och organisationer. Därför är det nödvändigt att avsätta medel för dem. Kommunerna tillhandahåller grundlagsenliga kulturella tjänster dit också ungdomstjänster och fritidstjänster räknas. Ungdomsarbetet ger de unga mer jämlika möjligheter och i jämlikhetens namn måste kommunernas möjligheter att ge sina unga basala ungdomstjänster ses om.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10 Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 8 580 000 euro, vilket är 25 procent mindre än i budgeten för i år.

Av förklaringen framgår det att anslaget ska räcka till att trygga heltäckande och högkvalitativ rådgivning på samma villkor i hela landet. Preliminärt har det lagts upp tre prioriterade resultatområden för näringsrådgivningen på landsbygden: större konkurrenskraft för landsbygdsföretag, bättre kvalitet på produkter, verksamhet och tjänster samt bättre miljö och landsbygdsutveckling och för det tredje större diversifiering för landsbygdsnäringarna.

I samråd med övriga landsbygdsaktörer arbetar rådgivningsorganisationerna med att diversifiera företagsverksamheten. Också jord- och skogsbruksministeriets utvärderingar visar att samarbetsmodellen spelar en stor roll för hanteringen av rådgivningsverksamheten. Rådgivningen spelar en extra stor roll när EU:s nya programperiod för med sig nya stora frågor och omvärlden är stadd i förändring.

Statsbidragen har utgjort ungefär 20 procent av rådgivningsorganisationernas budget. Också de europeiska rådgivningsorganisationerna har framhållit på ett samarbetsmöte att staten bör gå in och finansiera organisationernas verksamhet med ungefär 20 procent, om man vill att nationellt viktiga utvecklingsfrågor på landsbygden ska kunna genomföras över hela landet.

Med hjälp av offentliga medel (anslaget under momentet och EU-projekt) har rådgivningen för gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar kunnat sysselsätta nästan 900 personer. När statsbidraget skärs ner försvinner ungefär 100 årsverken. Samtidigt går också serviceavgifter förlorade eftersom nedskärningarna inte kan ersättas med större tjänsteproduktion per person eller genom högre priser per enhet.

Rådgivningsorganisationernas situation försvåras dessutom av att projektmedlen minskar 2007. De har stått för ungefär en femtedel av anslagen för verksamheten. Nedskärningarna i projektmedlen beräknas resultera i att organisationerna måste göra sig av med mellan 50 och 70 personer. Sammanlagt leder nedskärningarna i statsbidraget och projektmedlen således till att rådgivningsorganisationerna minskar personalen med 150—170 personer 2007. Utskottet hänvisar till riksdagens uttalande (JsUB 7/2006 rd) i samband med behandlingen av den jordbrukspolitiska redogörelsen. I uttalandet förutsätter riksdagen att det avsätts adekvata medel för rådgivningen inom livsmedelsekonomin. Utskottet anser anslaget till näringsrådgivning vara alltför litet.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 1 400 000 euro för utvecklande av landsbygdsnäringarna.

Hyresutgifter och andra omkostnader för lantbruksmuseet.

Enligt motiven får högst 673 000 euro av anslaget användas till hyresutgifter och andra omkostnader för lantbruksmuseet, som inrättades i Loimaa 2004. I budgetarna för 2004, 2005 och 2006 avsattes högst 852 000 euro för museet. Det är enligt finansutskottet fortfarande det lägsta möjliga statsbidraget för de kommande åren.

Vid Finlands lantbruksmuseum Sarka uppgår fastighetskostnaderna till 505 000 euro och lönerna med lönebikostnader till 362 000 euro om året. Det föreslagna statsbidraget räcker således inte ens till för fastighets- och personalkostnaderna. Enligt uppgifter till utskottet uppgår övriga nödvändiga omkostnader (datakommunikation, utläggning av tjänster, försäkringar, utställningar, samlingar, publikationer och utredningar) till sammanlagt 338 000 euro.

Som villkor för statsbidrag har riksdagen krävt att museet ordnar rikstäckande verksamhet och tar sikte på att bli ett specialmuseum.

Tanken har varit att lantbruksmuseet ska få statsbidrag fram till 2010 från jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel. Ministeriet har ansett att museiverksamhet rimmar mycket illa med dess förvaltningsområde. Finansutskottet anser undervisningsministeriets huvudtitel vara ett lämpligare kostnadsställe eftersom övrig museiverksamhet huvudsakligen är placerad där. Utskottet anser sitt konstaterande i betänkande FiUB 45/2005 rd fortfarande vara aktuellt. Utskottet ansåg då att det behövs en utredning av hållbara finansieringsalternativ för den här typen av verksamhet. Utredningen skulle enligt utskottet slutföras inom 2008.

Momentet ökas med 179 000 euro till hyresutgifter och andra omkostnader för lantbruksmuseet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 10 159 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

Av anslaget får också högst 852 000 euro användas till hyresutgifter och andra omkostnader för lantbruksmuseet i Loimaa, som inrättades år 2004. Vid särskild ansökan får anslaget även beviljas i form av specialunderstöd. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 4 620 000 euro, vilket är 250 000 euro mindre än i budgeten för i år.

Ett av de viktigaste målen med 4H-verksamheten är att främja företagsamhet och arbetslivskunskap hos unga människor för att så många människor i arbetsför ålder som möjligt ska vara både arbetsförmögna och arbetsintresserade i framtiden. 4H-verksamheten anpassas fortlöpande till omgivningen och resurserna används så effektivt som möjligt. En stor del av resurserna samlas in på frivillig väg. Men inte minst det förebyggande ungdomsarbetet för att mota problem i grind och den anknytande rådgivningen kräver stöd från samhällets sida. Basfinansieringen finns och bildar ett gott underlag som kan hjälpa organisationen att mångdubbla de materiella och psykiska insatserna för ungdomsarbete och rådgivning.

I 4H-föreningarna är statsbidraget och det kommunala stödet kopplade till varandra. Risken är att också det kommunala stödet skärs ner om statsbidraget minskar. Åtstramningen i ekonomin kan då leda till att 4H:s ungdomsarbete först tynar bort i de regioner där det behövs mest.

Momentet ökas med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 820 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

61. EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)

Utskottet stryker programperioden 2007—2013 i det sjätte stycket. Det är en teknisk ändring.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 och 2 som i RP 265/2006 rd)

(Stycke 3—5 som i RP 122/2006 rd)

I enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland hänför sig 1 300 000 euro av momentets bevillningsfullmakt (utesl.) och 2 810 000 euro av anslaget under momentet till landskapet Kajanaland.

62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)

Momentet minskas med 2 949 000 euro.

I det sjätte stycket stryker utskottet programperioden 2007—2013. Det är en teknisk ändring.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 26 551 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 265/2006 rd)

(Stycke 3 som i RP 122/2006 rd)

(Stycke 4 som i RP 265/2006 rd)

(Stycke 5 som i RP 122/2006 rd)

I enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland hänför sig 1 450 000 euro av momentets bevillningsfullmakt (utesl.) och 2 390 000 euro av anslaget under momentet till landskapet Kajanaland.

20 Jordbruk

21. Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett nettoanslag på 31 725 000 euro, vilket är 204 000 euro mindre än i budgeten för i år. Dessutom bedöms det enligt vissa uppgifter till utskottet att nedskärningarna i jord- och skogsbruksministeriets samforskningsmedel minskar projektinkomsterna för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi med 600 000 — 700 000 euro.

Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi ska ta fram och förmedla forskningsinformation i syfte att utveckla jordbruket och livsmedelsekonomin samt anknytande landsbygdsföretagande. Dessutom ska forskningscentralen bland annat arbeta för att främja konkurrenskraften inom livsmedelsindustrin och den aknytande råvaruindustrin samt värna en hållbar utveckling i livsmiljön, på landsbygden och inom jordbruket. Enligt utskottet är det viktigt att forskningscentralen utför sitt uppdrag rationellt och använder sina resurser effektivare.

Utskottet hänvisar till riksdagens uttalande (JsUB 7/2006 rd) i samband med behandlingen av statsrådets jordbrukspolitiska redogörelse. I uttalandet förutsätter riksdagen att finansieringen av forskning och produktutveckling i anknytning till livsmedelsekonomi tryggas. Anslaget till forskningscentralen är för litet, anser utskottet.

Momentet ökas med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 31 925 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

46. Utveckling av marknadsföring och produktion (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 3 642 000 euro, vilket är 600 000 euro mindre än i budgeten för i år. Enligt förklaringen till momentet syftar den verksamhet som finansieras med anslaget till att förbättra produktkvaliteten och öka kundnöjdheten, öka de hälsosamma matvanorna och förbättra kunskapen om livsmedelskedjan i dess helhet.

I Finland finns det drygt 21 000 professionella kök som årligen tillhandahåller drygt 755 miljoner måltider. Det innebär att var tredje måltid äts utanför hemmet. År 2010 beräknas andelen ha stigit till nästan 50 procent. Medel som läggs ut på färskvaror och livsmedel med kort leveranskedja är på sikt en investering i finländarnas folkhälsa, försörjningsberedskapen och miljön. När transport- och lagringstiderna minskar behövs det färre tillsatser och hjälpsubstanser som utsätter människor för allergier och överkänslighet.

I år har ett närköksprojekt startat. Det avser att aktivera och vägleda personal på lokal nivå vid professionella kök inom den offentliga sektorn samt aktörer i livsmedelskedjan i upphandling av lokalt producerade och ekologiskt odlade livsmedel. Tanken är att de måltider kostservicen inom den offentliga sektorn serverar barn och unga ska ha högre kvalitet. Projektet genomförs av Luomukeittiökeskus i Suonenjoki.

Det är mycket viktigt och nödvändigt att rådgivningsarbetet för att uppmuntra till användning av lokalt producerade och ekologiskt odlade livsmedel får fortsätta. På grundval av budgetmotion BM 769/2006 rd ökas momentet med 300 000 euro till Luomukeittiökeskus för att planera och genomföra åtgärder för att främja lokalt producerad och ekologiskt odlad mat.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 942 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

Av anslaget avsätts 300 000 euro till Luomukeittiökeskus för planering och genomförande av åtgärder som gäller lokalt producerad och ekologiskt odlad mat. (Nytt)

(Stycke 4 som stycke 3 i RP 122/2006 rd)

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år)

Anslaget till Gårdsbrukets utvecklingsfond ingår i det anslag som avsattes för omstruktureringar och andra utvecklingsbehov inom jordbruket i samband med att regeringsprogrammet antogs. Med bidrag från fonden stöds produktionsinvesteringar och generationsväxlingar på gårdsbruk.

Med avseende på Gårdsbrukets utvecklingsfond är det av stor betydelse att kommissionens beslut om det nationella stödet till södra Finland (artikel 141) kräver att startstöd och investeringsstöd ges ut till fullt belopp åtminstone fram till utgången av 2007. Förfarandet kommer att infrias i hela landet genom nationella beslut. När investeringsstöden har satts in till fullt belopp har det samtidigt inneburit att statliga lån som tidigare kom från fonden inte längre har kunnat beviljas. Samtidigt har det varit nödvändigt att öka beloppen för direkta bidrag och bevillningsfullmakterna för räntestödslån. Utskottet hänvisar till riksdagens uttalande (JsUB 7/2006 rd) i samband med behandlingen av statsrådets jordbrukspolitiska redogörelse. Där förutsätter riksdagen att Gårdsbrukets utvecklingsfond garanteras bättre beredskap för långsiktig finansiering genom att ett adekvat anslag årligen flyttas över från statsbudgeten till fonden. Det är enligt riksdagen en bättre lösning med tanke på statsekonomin än att fondens eget kapital först utnyttjas fullt ut och anslag för finansiering av investeringar i gårdsbruket därefter avsätts uteslutande över statsbudgeten. Uttalandet är mycket viktigt, anser utskottet och förväntar sig den typen av åtgärder från regeringens sida.

I förklaringen till momentet beräknas fonden 2007 bevilja ungefär 121 miljoner euro i understöd för investeringar inom jordbruket och i startstöd. Enligt uppgifter till utskottet kommer bidragsansökningar för 160 miljoner euro från 2006 att föras över till 2007. Det är således förutsägbart att det föreslagna anslaget inte ens räcker till för behandlingen av de anslag som förs över från 2006. Om anslagen för startstöd till dem som startar ett jordbruk 2007 tryggas, kan en betydande del av de ansökningar om investeringsstöd som förs över från 2006 inte avgöras med det föreslagna anslaget. Utskottet anser att anslaget för 2007 är för litet.

40 Fiskeri-, vilt- och renhushållning

43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

Stödjande av Renbeteslagsföreningen.

  Enligt renskötsellagen ingår det i Renbeteslagsföreningens grundläggande uppgifter att bland annat främja forskning om renskötsel och bedriva försöksverksamhet inom renskötseln. Verksamheten är huvudsakligen förlagd till Kutuharju försöksrengård i Enare där det också bedrivs internationell forskning på 140—190 försöksrenar. För forskningsverksamheten behövs det bättre personalrum, logi, torkrum och lager. Man kan inte kräva av forskarna att de lever under fältförhållanden vid långvariga undersökningar. Renskötarutbildningen vid Sameområdets utbildningscentral är ett nytillskott i verksamheten. Eleverna deltar i verksamheten vid försöksgården på många olika sätt. För samarbetet med olika aktörer behövs det fler lokaler.

Utskottet föreslår att anslaget under momentet ökas med 170 000 euro till Renbeteslagsföreningen för anläggande av en tillbyggnad och renovering av gamla lokaler som behövs för att utveckla Kutuharju försöksrengård.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 814 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 5 799 000 euro, vilket är 329 000 euro mindre än i budgeten för i år. I 90 § i lagen om fiske sägs att det årligen i statsbudgeten ska tas in ett anslag för främjande av fiskerihushållningen på riksnivå och regional nivå. Anslaget ska motsvara minst det belopp som, beräknat enligt medelantalet personer som under de tre närmast föregående åren har betalat fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter. För ändamålet ska det ändå beviljas minst det belopp som har influtit i fiskevårdsavgifter året före det år som budgetpropositionen gäller. Anslaget beräknas minska ytterligare de närmaste åren eftersom antalet betalande fiskare minskar snabbt i takt med att befolkningen åldras. Utskottet uttrycker sin oro över utvecklingen och anser det viktigt att frågan ägnas större uppmärksamhet. Fram till 1997 var anslaget relativt stabilt, men när personer över 65 år och pilkfiskare befriades från fiskevårdsavgiften sjönk anslaget med cirka 30 procent.

Enligt planerna ska en nationell strategiplan och ett handlingsprogram för fiskerinäringen 2007—2013 starta. Syftet är att förbättra verksamhetsmöjligheterna, lönsamheten och konkurrenskraften inom fiskerinäringen. Trycket på fiskerinäringen är stort och det måste till aktiva insatser för att utveckla näringsgrenen i en föränderlig omvärld. I detta läge bör större anslag avsättas för omstruktureringar av företagandet och för rådgivningsverksamhet. Finlands Yrkesfiskarförbund är den enda rikstäckande organisationen för yrkesfiskare och fiskerinäringen i vårt land. Förbundet har finansierat sin verksamhet i första hand med medlemsavgifter från fiskarna. Det finansiella läget har försvårats eftersom antalet yrkesfiskare har varit på nedåtgående redan en längre tid.

På grundval av det ovanstående och budgetmotion BM 106/2006 rd ökas momentet med 50 000 euro till stöd för Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. Anslaget ska användas för information till fiskeriföretag, för start och stöd av utvecklingsinsatser inom fiskerinäringen samt till att bygga upp nätverk för ökat samarbete mellan fiskeriföretagen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 849 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

Av anslaget avsätts 50 000 euro som bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. (Nytt)

62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

Upphandling av sälbeständiga ryssjor.

  Sälarna är just nu ett stort problem inom fisket. Statistiken visar att sälarna hela tiden blir fler. Inom ramen för de gällande EU-rättsakterna kan stödåtgärder bara sättas in för att förebygga sälskador. Under programperioden 2007—2013 stöder staten inköp av sälbeständiga ryssjor och utvecklingsarbete för att förebygga skador inom ramen för det nationella handlingsprogrammet för fiskerinäringen, som medfinansieras av Europeiska fiskerifonden.

Det är angeläget att Finland lyfter fram möjligheten att ersätta sälskador när EU:s nya riktlinjer för statsstöd till fiskerinäringen behandlas, framhåller utskottet. På så sätt kan en samordnad och tillåtande linje i fråga om skadedjur integreras i EU:s bestämmelser om stöd till fiskerinäringen. Finland bör också följa upp hur kommissionens yttrande (fiskerådet i juni 2006) om att undersöka möjligheterna att ersätta sälskador har utfallit och förutsätta att ersättningsmekanismen får en del som tillåter att yrkesfiskare kan få ersättning för skador som orsakas av gråsäl. Dessutom bör Finland lyfta fram frågan om en framtida reglering av sälbeståndet.

77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 757 000 euro.

Enligt motiven till momentet får anslaget användas till utgifter för planering och genomförande av fiskeriekonomiska iståndsättningsprojekt som syftar till att trygga och förbättra bestånden av vandringsfisk, projekt för iständsättning och restaurering av dammar med naturligt foder och till andra byggnadsprojekt som främjar fiskerinäringen. Anslaget får också användas för att fullgöra skyldigheter som ingår i tillståndsbeslut för olika projekt.

Momentet ökas med 300 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 057 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

50 Vattenhushållning

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 9 158 000 euro, vilket är 4 230 000 euro mindre än i budgeten för i år. Inom ramen för anslaget måste medlen till restaurering bli större. Därmed minskar möjligheterna att starta nya vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten avsevärt.

Extra stort behov finns det av projekt som förbättrar det regionala samarbetet, tryggar vatten och avlopp i särskilda situationer och förbättrar vatten- och avloppssituationen i landsbygdssamhällen och i glesbygd som inte nås av vattentjänstverkens nätverk, likaså av projekt som minskar miljöbelastningen från kommunalt avloppsvatten. Nya nödvändiga vattenvårdsarbeten är projekt som förbättrar samhällenas skydd mot översvämningar, men också kompletteringar till tidigare statssubventionerade vattendragsarbeten alternativt restaureringsarbeten för att undanröja skador.

Extra viktigt är det att tillgodose kraven i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät, som trädde i kraft 2004. Ett av målen med förordningen är att näringsbelastningen på vattendragen och den anknytande eutrofieringen ska reduceras i betydande grad fram till 2014.

Det bedöms att 60 000 — 80 000 hushåll i glesbygden bör kopplas till avloppsnätet de närmaste åren. Med de nuvarande stödåtgärderna och den nuvarande anslutningstakten kommer uppskattningsvis bara hälften av målet att nås fram till utgången av 2013. Följaktligen måste statens stöd till vatten- och avloppsarbeten och samhällenas vatten- och avloppsåtgärder utökas de närmaste åren för att snabba på avloppsprojekten på landsbygden. På så sätt kan orationella och kortvariga investeringar i fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten undvikas.

Med hänvisning till det som sägs ovan ökas momentet med 1 600 000 euro till brådskande vatten- och avloppsarbeten samt översvämningsskyddsarbeten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 10 758 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

60 Skogsbruk

De viktigaste riktlinjerna för skogspolitiken ingår i det nationella skogsprogrammet 2010. Med programmet ska arbete och försörjning ur skogen, skogarnas mångfald och vitalitet och skogarnas roll som rekreationskälla för alla finländare tryggas. Programmet antogs av statsrådet 1999. Det nationella skogsprogrammet 2010 ingår också i det nuvarande regeringsprogrammet och samordnas av jord- och skogsbruksministeriet.

De närmaste åren stiger medelåldern bland skogsägarna samtidigt som fler stadsbor kommer att äga skog. Därmed ökar efterfrågan på skogsrådgivning och skogsarbeten eftersom skogsägarna inte längre själva i lika hög grad tar hand om skogsarbetet. På grund av omvärldsförändringarna startade en översyn av det nationella skogsprogrammet 2010 hösten 2005. Det justerade programmet sträcker sig fram till 2015 och lyfter fram långsiktigheten inom skogssektorn. Enligt planerna ska programmet antas av statsrådet i slutet av 2007 samtidigt med beslutet om fortsatt giltighet för programmet för biodiversitet i södra Finlands skogar (METSO).

Jord- och skogsbruksministeriet har satt upp mål för de viktigaste samhälleliga effekterna av skogspolitiken de närmaste åren. De viktigaste målen är en hög verkningsgrad inom virkesproduktionen, ett gott virkesläge för produktionen, mångfald och ett lönsamt skogsbruk. Målen ska uppnås genom att det nationella skogsprogrammet 2010 i regeringsprogrammet och det anknytande programmet för biodiversitet i södra Finlands skogar genomförs.

Anslagen minskar emellertid med 7,1 miljoner euro. Därför sägs det i motiven till huvudtiteln att det blir svårare att nå målen i det nationella skogsprogrammet. Enligt utskottet är det mycket oroväckande att vi inte håller fast vid målen i det nationella skogsprogrammet som finns inskrivet i regeringsprogrammet.

42. Statsbidrag till organisationer för främjande och övervakning av skogsbruk (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 42 789 000 euro, vilket är 2 590 000 euro mindre än i budgeten för i år. Enligt uppgifter till utskottet betyder anslagsnedskärningarna att personalen vid skogscentralerna och vid Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio minskar med ungefär 30 årsverken.

Överlag är det en mycket arbetskraftsintensiv expertsektor att främja skogsbruket och utöva tillsyn över skogslagarna. När statsbidraget minskar är det svårt för skogscentralerna att avsätta adekvata resurser för nödvändig verksamhet, till exempel rådgivning kring energiutvinning ur ved och arbete för att nå målen med det nationella skogsprogrammet, och samtidigt kvantitativt sett tillhandahålla lika mycket service som förr.

Dessutom får skogscentralerna sämre förutsättningar att genomföra sina utvecklingsstrategier. Bland de viktigaste utvecklingsinsatserna märks samordning av datasystemen, certifiering av arbetsmodellerna, översyn av informationssystemet för skogsresurser, större satsningar på elektronisk kommunikation och utläggning av förvaltnings- och stödtjänster. Dessutom kräver de ökande behoven av skogsvård större aktivitet bland skogsägarna. Då får skogsrådgivningen en betydligt viktigare roll.

Utskottet anser anslaget vara för litet. Med hänvisning till det som sägs ovan ökas momentet med 900 000 euro.

Under momentet beviljas 43 689 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 265/2006 rd)

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 57 680 000 euro. Det är 5,2 miljoner euro mindre än i budgeten för i år. Enligt planerna ska 19,8 miljoner euro användas till vård av ungskog. Vidare beräknas 5,5 miljoner euro användas till drivning och flisning av energivirke.

Arbeten i enlighet med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk finansieras med utgångspunkt i att långsiktiga arbeten med dålig privatekonomisk lönsamhet får stöd. Merparten av arbetskostnaderna finansieras av skogsägarna. Årligen har den statsfinansierade skogsförbättringsverksamheten genererat arbete motsvarande nästan 3 000 årsverken. Det minskade anslaget betyder att sysselsättningen försämras med ungefär 200 årsverken. Minskningen slås ut över hela landet, men relativt sett hårdast mot norra Finland. År 2005 användes 64 procent av anslaget i Södra Finlands skogscentrals distrikt och 36 procent i distrikten för tre skogscentraler i norra Finland.

De nya möjligheterna att utvinna energi ur ved ställer stora krav på en hållbar virkesproduktion i framtiden. Vi måste satsa på vård av ungskog och plantskog med siktet inställt på att tillgången till befintlig virkesråvara inte kommer i farozonen. Att sänka budgetmålen för vården av ungskog strider mot de behov av vård av ungskog som redan har slagits fast.

Det föreslagna anslaget ligger drygt 7 procent under kalkylerna i det nationella skogsprogrammet 2010.

50. Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 520 000 euro till Skogsmuseistiftelsen. Stiftelsen driver ett skogsmuseum och informations-, utställnings- och äventyrscentret Lusto, som öppnades för allmänheten i Punkaharju 1994. Centrumet är det enda rikstäckande museet och informationscentret inom skogssektorn i Finland.

Lusto finansierar 25—30 procent av sin årliga budget med egna intäkter. Dessutom får centrumet stöd från kommunen och skaffar dessutom fram projektmedel från intressenter inom skogssektorn. Statsbidraget har inte ökat i samma relation som personal- och fastighetskostnaderna har stigit till följd av en utbyggnad av museilokalerna. Enligt uppgifter till utskottet kommer Lusto att ha ett underskott på 150 000 euro i sin budget.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 150 000 euro till Finlands skogsmuseum och skogsinfocentret Lusto för att täcka fastighetsskötsel- och personalkostnader som uppstått på grund av ett utbyggnadsprojekt.

Vidare hänvisar utskottet till sitt betänkande FiUB 45/2005 rd. I betänkandet uttryckte utskottet önskemål om att finansieringen av museiverksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ska vila på en hållbar grund senast i slutet av 2008. Enligt utskottet är undervisningsministeriets huvudtitel ett lämpligt kostnadsställe för finansieringen av skogsmuseet. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Utskottets förslag till uttalande 9

Riksdagen förutsätter att det skyndsamt utreds om finansieringen av skogsmuseet Lusto som drivs av Skogsmuseistiftelsen kan lyftas över från jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel till undervisningsministeriets huvudtitel.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 726 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd till de föreningar och stiftelser som nämns i dispositionsplanen.

Dispositionsplan euro
Föreningen för Skogskultur rf 50 000
Arbetseffektivitetsföreningen rf 521 000
Skogsmuseistiftelsen 670 000
Stiftelsen Mustilan Kotikunnas 51 000
Finska Forstföreningen rf 434 000
Europeiska skogsinstitutet rf -
Sammanlagt 1 726 000

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Utveckling och finansiering av trafikinfrastruktren

Finansutskottet har under denna valperiod fäst exceptionell stor uppmärksamhet vid utvecklingen och finansieringen av trafikinfrakstrukturen av den anledningen att den utgiftsram som godkändes i början av valperioden överlag inte beaktar att trafiklederna behöver utvecklas. Ursprungligen omfattade utgiftsramen bara kostnaderna för redan påbörjade projekt. Eftersom man därför har fattat separata beslut om varje nytt projekt har beslutsfattandet saknat långsiktighet och varit svårförutsägbart.

När det gäller trafikledspolitiken har utskottet i flera sammanhang krävt att planeringen och finansieringen ska ske på lång sikt. Betänkande 2004 från den trafikpolitiska ministerarbetsgruppen (KM:s publikationer 7/2004) tog ett steg i denna riktning, men eftersom investeringsplanen inte kopplades ihop med en bindande finansieringsplan förbättrades beslutsfattandet inte på önskat sätt. Kommunikationsministeriet tillsatte senare en arbetsgrupp under verkställande direktör Matti Vuoria som fick i uppdrag att ta fram ett förslag om nya långsiktiga finansieringsmetoder i väghållningen. Arbetsgruppen föreslog en modell med trafikpolitiska redogörelser för 10—15 år som skulle behandlas av riksdagen (KM:s publikationer 18/2006).

Det är absolut nödvändigt, menar utskottet, att besluten om trafikinvesteringar och deras finansiering fattas på längre sikt än nu. Långsiktiga beslut har en lång rad fördelar; de t.ex. minskar ovissheten kring trafikprojekt och gör planläggningen effektivare. Också för företagen spelar långsiktighet, prognostiserbarhet och säkerhet en stor roll när de utvecklar logistiken och fattar beslut om investeringar. En långsiktig planering borgar framför allt för att resurserna utnyttjas optimalt. Enligt information till utskottet bedöms ett långsiktigt beslutsfattande enbart inom väghållningen generera en direkt besparing på inte mindre än 5 procent av de totala kostnaderna för ett projekt. De indirekta fördelarna blir flerdubbelt större. Utskottet anser att betänkandet från arbetsgruppen Vuoria ger en utmärkt plattform för att utveckla beslutsmekanismen.

Finansieringen måste också fås att bli tydligare och bättre överblickbar. Det bästa sättet att åstadkomma detta är att utveckla budgeteringsmekanismen så att investeringsutgifterna och driftsutgifterna skiljs åt tydligare. Det är också viktigt att avtalsfullmaktspaxis avseende utvecklingsinvesteringar görs smidigare och att man alltid föresätter sig att genomföra projekten effektivt. Anslagsramen får inte heller resa hinder för olika finansieringsmodeller.

Den för projekten beräknade nytto-kostnadskvoten ger en bra bild av hur lönsamma investeringarna är och gör det lättare att jämföra olika projekt med varandra. Men det gäller också att väga in sådana egenskaper i besluten som inte viktas i nytto-kostnadskalkylen. Det kan handla om saker som har att göra med säkerhet eller regional utveckling eller att områden i glesbygden ska bevara sin livsduglighet.

I nästa års budget föreslås start för tio investeringsprojekt, dvs. sex vägprojekt, tre banprojekt och ett havsledsprojekt. Dessutom har ett principbeslut fattas om start för ett vägprojekt 2008. Avtalsfullmakten för de projekt som inleds nästa år uppgår till ca 800 miljoner euro. Genom beslut som fattats under den pågående regeringsperioden inleds totalt 18 projekt vars sammantagna avtalsfullmakt uppgår till ungefär 1 870 miljoner euro. Här ingår även livscykelprojektet Lojo—Muurla, som beslutades under föregående regeringsperiod och som hade en beställningsfullmakt på ca 700 miljoner euro.

Genom besluten har de av ministerarbetsgruppen föreslagna projekten i den första korgen genomförts. Det är endast arbetena på en omfartsväg i Smedsby (på riksväg 8) som inte inleds på grund av att planeringstiden gått ut. Men eftersom utgiftsramen är så snäv inleds de flesta projekten först mot slutet av valperioden. Därmed minskar nästa års investeringsutgifter mot att utgiftstrycket blir enormt 2008 och 2009.

Utskottet anser att anslagsramen under nästa regeringsperiod redan från starten ska ges sådana dimensioner att trafiklederna kan utvecklas och underhållas på lång sikt och att kollektivtrafiken kan stärkas.

Utskottets förslag till uttalande 10

Riksdagen förutsätter att anslagsramen under den regeringsperiod som börjar våren 2007 redan från starten innefattar adekvata anslag för att trafiklederna ska kunna utvecklas och underhållas på lång sikt och kollektivtrafiken stärkas.
Rysslandstrafiken

Rysslandsatrafiken har ökat snabbare än någon prognos kunnat förutspå och väntas fortsätta växa kraftigt. För att göra trafiken smidigare kommer man nästa år att sätta i gång bl.a. med nya trafikarrangemang vid gränsövergången i Vaalimaa och med en breddning av vägrenen på sträckan Fredrikshamn—Virojoki.

Projekten är enligt utskottets mening befogade. Men utöver dem behövs snabba lösningar för att åtgärda de olägenheter lokalbefolkningen och trafiksäkerheten utsätts för på grund av transporterna till och från Ryssland.

24 Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Anslagen för basväghållningen har minskat flera år i rad trots att kostnadsnivån och trafikmängderna samtidigt har stigit kraftigt. Basväghållningen föreslås nästa år få ett nettoanslag om ca 574,5 miljoner euro, alltså 12 miljoner eruo mindre än i årets ordinarie budget. Dessutom anslås ca 20 miljoner euro för väghållningen i landskapet Kajanaland.

Enligt utredning till utskottet kan man med de pengar regeringen föreslagit i stort sett upprätthålla vägarnas nuvarande skick och servicenivå. Likaså kan man fortsätta planenligt med temaprojekten, men för att de ska kunna slutföras behövs under åren 2008—2011 ytterligare 56 miljoner euro.

Det som däremot minskar drastiskt är finansieringen till regionala investeringar, från ca 35 miljoner till ungefär 15 miljoner euro. De regionela investeringarna handlar t.ex. om att bygga leder för gång-, cykel- och mopedtrafik samt mitträcken och att trygga hamnars och terminalers verksamhetsvillkor.

I den rikstäckande trafiksäkerhetsplanen och statsrådets uppbackande principbeslutet sätts särskild fokus på mitträcken på vägsträckor som kan anses farliga. Meningen är att 2007 starta ett mitträcksprogram, som kostar ungefär 450 miljoner euro men för vilket kan avsättas bara 5 miljoner euro.

Det är också tänkt att övervakningen av den tunga trafiken ska intensifieras i trafiksäkerhetsökande syfte. Enligt information till utskottet behövs det fler stopp- och kontrollsplatser längs huvudvägarna. Som läget är nu saknar huvudstadsregionens högtrafikerade ringvägar helt sådana stopplatser.

Utskottet konstaterar att det framöver behövs extrainsatser för de projekt som förbättrar basväghållningen och i synnerhet trafiksäkerheten. Dessutom bör ny teknik tas i bruk för att även den vägen öka trafiksäkerheten.

Momentet ökas med 8 800 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 583 327 000 euro.

(Sycke 2 som i RP 122/2006 rd)

25 Statsbidrag för väghållningen

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslår 12 miljoner euro, vilket är 2 miljoner mindre än i år.

Det blir allt svårare att underhålla enskilda vägar när befolkningen blir äldre och människorna på landet allt färre och kostnaderna då slås ut på ett allt mindre antal personer. Anslaget har redan under en lång tid varit alltför knappt tilltaget och många nödvändiga reparationer har därför skjutits på framtiden. Det har satt tryck på kommunerna att öka finansieringen när staten dragit ned på sin finansiering, men ofta har kommunerna inte råd att bidra till underhållet av enskilda vägar.

Momentet ökas med 2 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 14 200 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

30 Sjöfartsverket

21. Sjöfartsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det har påpekats för utskottet att de höjda bränslekostnaderna inte beaktats i anslaget under momentet. För att is ska kunna brytas under de 650 dagar som nämns i budgetspropositionen behövs det ca 2,5 miljoner euro till för isbrytarnas bränslekostnader.

Utskottet konstaterar att i förekommande fall måste de pengar som fattas tas in i en tilläggsbudget nästa år.

Alla temapaket som ministerarbetsgruppen föreslagit ska ingå i den första korgen har inletts med undantag för temapaketet för sjöfarten. Med tanke på Finlands konkurrenskraft och trafiksäkerheten vore det viktigt att detta paket, som kostar totalt 8 miljoner euro, ros i land. Logistiskt sett är vårt land fortfarande helt beroende av sjötransporter, och industrins transportkostnader blir på intet sätt mindre av att farlederna är i dåligt skick. Grunda farleder ger upphov till stora olägenheter, om man beaktar att en uppgrundning med så lite som 30 cm minskar ett fartygs lastkapacitet med 10—15 procent. I exempelvis en 10-metersfarled innebär detta ett par tusen ton.

Utskottet vill också framhålla att intäkterna från farledsavgifter redan nu täcker kostnaderna för att rusta upp farleder till havs.

34 Lotsverket

För lotsning på Saima kanal och i Saimens vattenområde tas ut en nedsatt avgift som är ungefär 26 procent lägre än lotsningsavgiften för kustområdena. Lotsverket är skyldigt att svara för olönsam lotsning men får ersättning för inkomstbortfallet genom statsbudgeten.

Anslaget i budgeten har enligt utredning till utskottet emellertid varit för litet med hänsyn till kostnaderna för verksamheten.

Det gäller enligt utskottet att i fortsättningen se till att anslagen för underprissatt verksamhet anpassas efter de faktiska utgifterna. För att underlätta en riktig bedömning av anslagsbehovet bör anslaget ändras till förslagsanslag.

40 Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Med invägande av budgetfinansieringen och inkomster föreslår regeringen för basbanhållningen 343 miljoner euro, alltså ca 15 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för i år. Det stora problemet är de njugga anslagen för reinvesteringar. Så sent som i slutet av 1990-talet rörde sig de årliga anslagen för reinvesteringar kring 180—190 miljoner euro, men under det här årtiondet har anslaget konstant legat under den summan. Exempelvis 1999 anslogs ca 177 miljoner euro för reinvesteringar, 2005 ungefär 165 miljoner men i år inte mer än ca 143 miljoner. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas till knappa 126 miljoner euro nästa år.

När reinvesteringarna aldrig når upp till miniminivån kommer allt mer av överbyggnaden att bli överårig. I år gäller hastighetsbegränsningar på ca 300 kilometer, nästa år på ungefär 600 kilometer. Om anslagen inte höjs förutspås vi 2011 ha hastighetsbegränsningar på inte mindre än 900 kilometer. Hela bannätet omfattar ungefär 5 600 kilometer, men för att underhålla det räcker den nuvarande finansieringen inte till. Därför kan det inom en snar framtid bli aktuellt att lägga ned vissa lågtrafikerade bansträckor. Det undermåliga bannätet ökar säkerhetsriskerna, försämrar järnvägstrafikens konkurrenspotential och gör industrins transporter mindre smidiga.

Momentet ökas med 8 800 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 302 082 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag)

Budgetpropositionen innebär starten för tre stora banprojekt: första fasen av Seinäjoki—Uleåborg, Lahtis—Luumäki och Mellersta Böle. Utskottet är ytterst tillfreds med att dessa projekt kör i gång, eftersom de bidrar till att höja järnvägstrafikens servicenivå och konkurrenspotential. Också den pågående upprustningen av bangården i Ilmala får järnvägstrafiken att löpa smidigare i hela landet.

Elektrifieringsprojekten har slutförst för denna gång när elektrifieringen på sträckorna Uleåborg—Kontiomäki—Vartius samt Kontiomäki—Idensalmi nyss blivit färdig. Ministerarbetsgruppen föreslog att tre banavsnitt skulle elektrifieras inom ramen för den andra temakorgen 2008—2013. Det gäller bansträckorna Hyvinge—Hangö, Seinäjoki—Vasa samt två bansträckor i Joensuuregionen.

Efter att ministerarbetsgruppen blev klar med sitt arbete gjorde Banförvaltningscentralen 2005 en utredning av behovet av fortsatt elektrifiering och en bedömning av vilka samhälleliga konsekvenser elektrifieringsprojekten får och hur lönsamma de blir. Där ingick bl.a. de ovan nämnda bansträckorna. Enligt utredningen blev nytto-kostnadskvoten för bansträckan Hyvinge—Hangö 0,8, bansträckan Vasa—Seinäjoki 0,2 och bansträckorna Säkäniemi—Niirala och Joensuu—Uimaharju 1,0. Utifrån utredningen gör Banförvaltningscentralen den bedömningen att det inte är lönt att fortsätta med elektrifieringen genast efter att arbetet i norra Finland blivit klart, utan att man i stället bör fokusera på att förbättra järnvägstrafikens villkor genom samhällsekonomiskt lönsammare åtgärder.

Utskottet konstaterar att utvecklingen av bannätet och behovet av att elektrifiera banor bör bedömas i ett bredare perspektiv bl.a. med hänsyn till näringslivets och den regionala utvecklingens behov. Utskottet ser det som angeläget att elektrifieringen av banorna fortsätter i enlighet med ministerarbetsgruppens förslag till andra korg.

Utskottets förslag till uttalande 11

Riksdagens förutsätter att elektrifieringen av banorna fortsätter i enlighet med ministerarbetsgruppens förslag och att detta beaktas när följande investeringsprogram utarbetas.
50 Luftfartsverket

Enligt budgetpropositionen får Luftfartsverkets investeringar kosta högst 90 miljoner euro nästa år. Dessutom får Luftfartsverket ingå investeringsåtaganden till ett belopp av högst 250 miljoner euro under de följande åren.

Enligt inkommen utredning har Luftfartsverket inlett investeringsprojekt som inbegriper en utvidgning av terminalen för icke-Schengenresenärer och ett komplett utbyte av bagagesystemet i passagerarterminal på Helsingfors-Vanda flygplats. Investeringen finansieras med Luftfartsverkets inkomster och i investeringsfasen också med lån.

Till följd av dessa inveseringar räcker fullmakterna i budgetpropositionen inte till, och följaktligen föreslår utskottet att de höjs.

Punkt 2 i kapitelmotiven får följande lydelse:

2. Maximibeloppet av investeringarna och maximibeloppet av investeringsförbindelserna

Luftfartsverkets investeringar får år 2007 åsamka utgifter om högst 100 miljoner euro. Dessutom får Luftfartsverket år 2007 ingå förbindelser i fråga om investeringar som under följande år får åsamka utgifter om högst 270 miljoner euro.

52 Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken

41. Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (fast anslag)

Trafiken på flygplatsen i Seinäjoki har ökat kraftigt och den gynnsamma trenden tros hålla i sig. Startbanan behöver nödvändigtvis förlängas, eftersom flygbolagens nya plantyper inte klarar av att landa på den. En längre startbana gör också flygplatsen säkrare och underlättar för frakttransporter och semesterflyg. Flygplatsinvesteringens skattefria kostnadskalkyl uppgår till 8,3 miljoner euor, varav staten i år lagt ut ca en miljon euro.

Kommunerna i regionen står för en del av investeringskostnaderna, men det behövs ett större statligt stöd för att projektet ska kunna slutföras.

Momentet ökas med 500 000 euro för investeringar i startbanan på Seinjoki flygfält. Dessutom kompletteras momentmotiveringen med att ett sådant åtagande om understöd för kostnaderna för utvidgningsprojektet får göras att statsunderstöden efter 2007 utgör högst 3 947 000 euro. Statsunderstöden får sammantagna uppgå till högst 70 procent av kostnaderna minus moms.

Momentet ändras samtidigt till ett treårigt reservationsanslag.

Momentet får följande lydelse:

41. Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas ett anslag om 1 500 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

Dessutom får anslaget användas för bidrag till kostnaderna för den utbyggnad av Seinäjoki (Rengonharju) flygplats som inleddes 2006. Ett sådant åtagande om understöd för kostnaderna för utvidgningsprojektet får göras att statsunderstöden efter 2007 utgör högst 3 947 000 euro, dock så att statsunderstöden sammantaget utgör högst 70 procent av kostnaderna minus moms. (Nytt)

60 Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

De sammanräknade anslagen för kollektivtrafik har ökat med ca 2 miljoner euro från i år. Trots det lilla påslaget finns det inga möjligheter att höja kollektivtrafikens servicenivå men däremot nog för att trygga merparten av de nuvarande tjänsterna och stödja bl.a. persontrafiken på direktbanan Helsingfors—Lahtis. Pengar har också avsatts för nattågstrafiken till Kemijärvi.

De avsatta medlen för köp av buss- och taxiturer samt för rabatter på stads- och regionbiljetter är ungefär lika stora som i år. Men den kraftigt stegrade kostnadsnivån tvingar till indragning av bussturer och gallring bland chaufförsjobben. På många orter kommer man också att bli tvungen att höja biljettpriserna. Trenden förefaller vara den att kollektivtrafiken tunnas ut ännu mer på landsbygden men ambitioinen är ändå att tillhandahålla en grundläggande servicenivå.

Det är enligt utskottets mening viktigt att trafikförbindelserna på landet tryggas och att åtminstone trafiken mellan kommuncentrumen sköts. Men samtidigt måste man ge särskild akt på att trafiken är effektiv och ändamålsenlig. På många håll saknar kollektivtrafiken sammanhållning och sköts inom alltför små enheter. På landsbygden kunde användningen av taxi ytterligare ökas och beställaren då bara betala vad det kostar att tillhandahålla servicen. Det finns ca 3 000 stortaxibilar i trafik på landsbygden och deras passagerarkapacitet räcker normalt till för kollektivtrafik.

Fortfarande har inga pengar anslagits för stora städers kollektivtrafik, trots att finansutskottet propsade på det i sitt betänkande om årets budget. Utskottet understryker än en gång att det både trafikpolitiskt och med hänsyn till ett rättvist bemötande av kommunerna och medborgarna är motiverat att understödja kollektivtrafiken. Att uppmuntra folk att åka kollektivt hör till de bästa sätten att minska trafikens utsläpp av växthusgaser.

Av alla resor inom kollektivtrafiken i vårt land görs cirka 70 procent inom SAD-området, Tammerfors och Åbo. Kommunerna inom dessa områden lägger totalt ut över 160 miljoner euro på kollektivtrafiken, huvudstadsregionen ca 145 miljoner euro av detta belopp. I flera stora europeiska städer bidrar staten med 50—60 procent, men hos oss består kollektivtrafikens inkomster i de stora städerna av biljettintäkter och kommunala bidrag.

För att ett kollektivtrafikstöd ska kunna betalas till de stora städerna måste kollektivtrafikanslagen höjas rejält. Detta faktum bör vägas in när beslut följande gång fattas om utgiftsramarna. Man bör också försäkra sig om att kommunernas satsningar inte minskar i motsvarande grad för att statens stöd genuint ska resultera i en höjd servicenivå och sänkta biljettpriser inom kollektivtrafiken.

Utskottets förslag till uttalande 12

Riksdagen förutsätter att stödet till kollektivtrafiken utsträcks till att även omfatta kollektivtrafiken i huvudstadsregionen samt Tammerfors- och Åboregionerna och att detta vägs in i nästa regeringsprogram och beslut om utgiftsramar.

Enligt propositionen stöds reguljär flygtrafik till Nyslott och Varkaus med högst 1 miljon euro 2007. Utskottet påpekar att reguljära flyg är A och O för den ekonomiska utvecklingen inom de regioner där flygplatserna ligger. Stödet till reguljär flygtrafik till S:t Michel har däremot dragits in och de reguljära flygrutterna dit har åtminstone tillfälligt lagts ner.

För köp av fjärrtrafiktjänster på järnvägarna finns upptaget 30,4 miljoner euro. Det är utmärkt, menar utskottet, att det finns en upphandlings- och finansieringsplan för köp av fjärrtrafiktjänster som sträcker sig ända fram till 2011. Utskottet påpekar att finansieringsbesluten för kollektivtrafiken gärna överlag kunde fattas på längre sikt. Då skulle också kommuner, länsstyrelser och andra aktörer vara bättre insatta i hur stora anslagen blir under kommande år.

Anslaget under momentet. Momentet ökas med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 52 999 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 122/2006 rd)

(Stycke 5 som i RP 265/2006 rd)

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på ungefär 6,5 miljoner euro, varav 586 000 euro för köp av förbindelsefartygstjänster i skärgården. Jämfört med årets budget har anslaget skurits ned med cirka 1,6 miljoner euro. Den summan har budgeterats under moment 31.24.21 för basväghållningen, eftersom underhållet av Iniö och Hitis stamrutter överförts på Vägförvaltningen. Den totala finansieringen för 2007 ligger i stort sett på samma nivå som i år.

Enligt utredning till utskottet kommer det föreslagna anslaget emellertid inte att räcka till för att bevara servicenivån utan för det behövs 1 667 000 euro till. Av det kräver understöden till östra Finska viken 300 000 euro och de ökade bränslekostnaderna 500 000 euro. Dessutom behövs det ett extranslag för att fraktpriserna stigit och vissa EU-stöd upphör.

Konkurrensutsättningen av färjetrafiken har inte utfallit till belåtenhet, utan har tvärtom lett till en ansenlig utgiftsökning i och med att utbudet är så litet och avtalstiderna så korta. Framtidsutsikterna förmörkas också av att det gamla färjebeståndet behöver bytas ut och de uttjänta bryggorna byggas om.

Kommunikationsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att tillföra den färjetrafik Sjöfartsverket och Vägförvaltningen lagt en beställning på större effektivitet och säkerställa dess servicenivå. Arbetsgruppens mandat löper ut vid årets slut. För att skärgårdstrafiken ska vara tryggad i ett längre perspekiv är det viktigt att fastsälla en bindande servicenivå för den och ange hur mycket pengar som behövs för ändamålet. Beredskap ska också finnas att förnya färjebeståndet och bygga om bryggor. Även anbudsförfarande behöver ses över.

Momentet ökas med 1 200 000 euro för bibehållande av skärgårdstrafikens servicenivå.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 7 767 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

80 Meteorologiska institutet

Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att väderradarna är i behov av reparation. De äldsta radarna finns i södra Finland, i Vanda, Ikalis och Anjalankoski. De härstammar från 1993 och har nått slutet av sin tekniska livstid. Men Meteorologiska institutet klarar inte av att skaffa fram nya radar inom ramen för den normala budgetfinansieringen. Speciellt med tanke på trafiksäkerheten är väderradarna en viktig informationsdistributör. Till exempel vinterunderhållet av vägar med därtill hörande plogning och andra åtgärder utgår i allt väsentligt från den information radar ger.

Det är också angeläget att larmsystemet för naturkatastrofer vidareutvecklas, menar utskottet. Med hjälp av uppgifter från systemet kunde myndigheter och invånare både inom och utanför landets gränser varnas för plötsliga naturkatastrofer utomlands.

Huvudtitel 32

HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Att befästa teknologi- och innovationspolitiken har enligt regeringsprogrammet varit ett av de viktigaste målen under hela valperioden. Finansieringen ökar också i budgeten för nästa år, där forsknings- och utvecklingsanslagen i synnerhet är allokerade för verksamhet som skapar ny kunskap och nytt kunnande samt möjligheter till innovativ affärsverksamhet. Teknologi- och innovationspolitikens andel av anslagen för förvaltningsområdet är 56 procent.

Utskottet anser att satsningarna är tillfredsställande men att Finlands ställning som ledande innovationsmiljö i världen förutsätter ökade satsningar på finansieringen av forskning och utveckling. Regeringen har dessutom ställt upp som mål att den offentliga forskningsfinansieringen ökas så att den privata och offentliga forskningsfinansieringens andel av BNP stiger till fyra procent före utgången av detta årtionde. Vetenskaps- och teknologirådet beräknar att den statliga forskningsfinansieringen kumulativt måste ökas med i genomsnitt 100 miljoner euro per år de kommande åren för att målet ska nås. Utgångspunkten är att statens andel av den nationella satsningen på forskning förblir densamma, dvs. knappt 30 procent. För att målet på fyra procent ska nås kräver det att forsknings- och utvecklingsfinansieringen ökar även inom företagssektorn.

De teknologiska innovationerna kommer att vara en viktig del av det finländska innovationssystemet i framtiden också. Utöver dem är det dock nödvändigt att andra innovationer och framgångsrika branscher utvecklas. Utskottet vill i synnerhet lyfta fram främjande och utveckling av innovativ verksamhet som har sitt ursprung i kontaktytan mellan företagen och kunderna på marknaden. I fråga om en marknads- och utvecklingscentrerad handlingsmodell är det viktigt med en förmåga att förstå behoven på marknaden bättre än andra. I fortsättningen kommer det att behövas allt mer kunskaper som gäller kännedom om marknaden och som har affärsverksamhet som utgångspunkt. Därför vore det befogat att upprätta ett speciellt program för tillväxtföretag. Programmet kunde fokusera på verksamhet som utgår från behoven på marknaden och stödja företagen t.ex. genom produktutveckling.

Utskottet framhåller också de utmaningar som internationaliseringen för med sig och ser det som viktigt att de nya, växande marknadsområdena får s.k. plattformar för internationalisering som samlar in information om marknaden på områdena och hjälper företagen att etablera sig där. Det behövs också bredbasiga kluster som främjar exporten av know-how och i synnerhet internationaliseringen bland små företag.

Den åldrande befolkningen utgör en stor utmaning för Finland och balansen i utvecklingen av de olika regionerna i landet. Bland annat därför är det viktigt att befästa och målmedvetet utveckla den regionala innovationspolitiken. För effekternas skull måste strategierna och metodurvalet anpassas efter regionernas behov. Med tanke på en innovationsmiljö kan en region dock inte alltid avgränsas endast geografiskt, utan det kan också bli fråga om kompetensnätverk över kommun-, läns- och landsgränserna.

20 Teknologi- och innovationspolitik

20. Samordning av klustren i kompetenscentraprogrammet (reservationsanslag 2 år)

I budgetpropositionen anvisas 2,6 miljoner euro för samordning av klustren i kompetenscentraprogrammet. Inom ramen för det nya kompetenscentraprogrammet 2007 inrättas högst 13 riksomfattande kluster.

Handels- och industriministeriet utser för varje kluster en samordnare som avtalsbaserat ansvarar för gemensamt godkända uppgifter. Samordnarna förutsätts ha god sakkännedom och färdighet att leda nätverksverksamhet. Enligt utredning medger EG-lagstiftningen att valet av samordnare inte konkurrensutsätts separat.

30 Företagspolitik

40.  32.50.40Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 17 miljoner euro, som motsvarar det innevarande årets nivå. Bevillningsfullmakten minskar däremot med ca 2 miljoner euro, dvs. från det innevarande årets 17,6 miljoner euro till 15,5 miljoner euro.

Utskottet anser att den föreslagna bevillningsfullmakten inte räcker till för att tillgodose företagens behov. Den ger också fel signal om internationaliseringens betydelse och anknytande utmaningar.

Så som konstaterats ovan är internationaliseringen mycket krävande för företagen. De strävar då ofta efter tillväxt på nya marknader som är under utveckling och därför innebär mer osäkerhet och risker. Internationaliseringen kräver gedigen sakkunskap i den egna branschen och dessutom kännedom om affärsverksamhet, marknad och kunder. För många nystartade företag är den inhemska marknaden inte tillräcklig ens i början, utan de måste genast ge sig ut på den internationella marknaden för att klara sig. För nya små företag kan understödet vara en avgörande faktor då de kommersialiserar sin affärsidé.

Handels- och industriministeriet har ställt upp som mål att bl.a. företagens tillväxt, internationalisering och kunskaper i affärsverksamhet samt tillväxtföretagsamheten stärks.

För att målen ska nås och företagens strävan mot den internationella marknaden ska stödjas krävs det klara och konsekventa satsningar på internationalisering, anser utskottet.

Därför föreslår utskottet att den i momentets motivering nämnda fullmakten att bevilja understöd utökas med 2 500 000 euro. Till följd av detta ökar anslaget under momentet med 1 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 18 500 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 122/2006 rd)

Nya anslag kan under 2007 beviljas upp till 18 028 000 euro.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Enligt budgetpropositionen anvisas 17,3 miljoner euro under momentet och bevillningsfullmakten för stöden är ca 22,7 miljoner euro. Jämfört med innevarande år ökar bevillningsfullmakten med ca 10 miljoner euro, men enligt motiveringen till momentet reserveras 12 miljoner euro för att enligt beslut av statsrådet användas till understöd för lindrande av störningar till följd av omstruktureringar. Med denna fullmakt om 12 miljoner euro är syftet att understödja orter som lider av omstruktureringar och t.ex. stora arbetsplatsförluster.

Det är bra att bereda sig på behoven av understöd till orter där det sker omstruktureringar och att vid behov rikta in specialåtgärder på områden med svår arbetslöshet. Utskottet menar dock att avgränsningen i budgetpropositionen kan visa sig vara för skarp. Den medger ingen möjlighet att bevilja andra orter understöd ens i det fallet att efterfrågan inte är tillräcklig på de orter där det sker omstruktureringar. I värsta fall kan det leda till att t.o.m. 2 miljoner euro mindre än i år kan användas under 2007 trots en tilläggsfullmakt på 10 miljoner euro.

Enligt utredning finns det stor efterfrågan på investeringsstöd till företag på olika håll i landet. Arbetskrafts- och näringscentralernas behov av företagsstöd har i regel varit dubbelt så stort som den tillgängliga fullmakten.

Om stödbehoven till följd av omstrukturering underskrider 12 miljoner euro nästa år, måste motiveringen till momentet i tilläggsbudgeten för 2007 ändras så att fullmakten kan användas till andra ansökningar om företagsstöd också, menar utskottet.

40 Konsument- och konkurrenspolitik

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

För ordnande av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning föreslås ett anslag på 4,5 miljoner euro, alltså 200 000 euro mer än i år. Enligt sakkunniga är anslaget fortfarande otillräckligt i förhållande till efterfrågan.

År 2002-2004 genomfördes ett tidsbegränsat skuldförlikningsprogram som bidrog till att utöka den frivilliga skuldförlikningen. Efter att programmet slutförts har efterfrågan dock inte minskat, utan köerna och behandlingstiderna har blivit längre. Antalet nya kunder har stabiliserat sig på en nivå om 15 000-20 000 om året. I synnerhet har antalet unga skuldsatta och kunder med multiproblem ökat. Riskerna för att hushållen blir överskuldsatta har ökat bl.a. eftersom det har blivit lättare att få kredit och konsumentkrediter blivit populärare. På grund av den stora efterfrågan på skuldrådgivning blir det inte tillräckligt med resurser över för förebyggande arbete. Kommunerna har blivit mindre villiga att delta i kostnaderna för skuldrådgivningen och de regionala skillnaderna har ökat.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 150 000 euro. Dessutom understryker utskottet att delegationen för ekonomihantering och andra aktörer framför allt bör främja det förebyggande arbetet. Konsumtionsvanorna bildas i allmänhet rätt tidigt, så när det gäller detta är hemmet, skolan och andra läroinrättningar samt samarbetet mellan dem mycket viktigt. Utskottet betonar också likabehandling av medborgarna och ser det som viktigt att den regionala jämlikheten främjas.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 4 661 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)

Statsunderstödet för konsumentorganisationer har varit på samma nivå i flera år. För konsumenterna blir det dock allt svårare att få opartisk information. Därför bör konsumentrådgivningen ökas och förbättras så att den blir regionalt tillgänglig på lika villkor. Utskottet hänvisar också till regeringens konsumentpolitiska program, där ett av målen är att konsumenterna tillförsäkras en tillräcklig kunskapsbas och färdigheter för att kunna verka på en marknad som är stadd i utveckling.

För en förbättring av villkoren för konsumentrådgivningen ökas momentet med 150 000 euro och anvisas för Finlands Konsumentförbund rf:s verksamhet.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 823 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

60 Energipolitik

De energipolitiska linjedragningarna och målen ingår i statsrådets energi- och klimatpolitiska redogörelse (SRR 5/2005 rd), som antogs av riksdagen i juni innevarande år (EkUB 8/2006 rd). Riksdagen godkände också åtta uttalanden där det förutsattes att regeringen bl.a. ser till att energiproduktionen är diversifierad och i högsta möjliga mån självförsörjande samt att ingen produktionsform utesluts om den är utsläppsfri, har låga utsläpp eller är utsläppsmässigt neutral. Regeringen förutsattes också främja nyttiggörandet av förnybara energikällor, öka energisparandet och energieffektiviteten samt reservera tillräckliga anslag för energiteknologisk forskning.

Anslagen för nästa år motsvarar till stor del det innevarande årets nivå, med undantag för Kyotomekanismerna. För dem anvisas ett förslagsanslag om 5 miljoner euro och en bevillningsfullmakt om 30 miljoner euro för anskaffning av utsläppsenheter. I budgetpropositionen sägs att man för att nå dessa mål satsar kraftigt på att effektivisera energiproduktionen och energianvändningen, att effektivt nyttiggöra förnybara energikällor och biobränslen samt att utveckla prisstrukturen för el.

Finansutskottet konstaterar att de energipolitiska målen i sig är klara men att det kommer att bli svårt att nå dem. Det är viktigt att energiproduktionen är diversifierad och att alla åtgärder som stödjer målen vidtas samtidigt och så effektivt som möjligt.

Det är också av stor betydelse att tillräckliga anslag reserveras för energiteknologisk forskning, utveckling och kommersialisering. I detta sammanhang hänvisar utskottet till den andra tilläggsbudgeten för innevarande år där det ingår ett anslag om 9 miljoner euro för utveckling av andra generationens biobränslen. Med tanke på framtiden är det viktigt att uttryckligen satsa på att uveckla andra generationens biobränslen, för de är miljövänligare, mer kostnadseffektiva och överlag bättre än dagens bränslen. För att lösningarna ska kunna kommersialiseras och en konkurrenskraftig prisnivå nås behövs det mycket starka satsningar på forskning och utveckling. Därför bör behovet av offentligt stöd ses över på nytt i fortsättningen.

Utskottet betonar också vikten av åtgärder för att säkerställa tillgången till el i alla förhållanden. Under köldperioden i vintras ökade elförbrukningen kraftigt samtidigt som både Ryssland och Sverige tillfälligt begränsade sin elexport för att tillgodose sitt eget behov. För att inte behöva begränsa elförbrukningen bör Finland bli mer självförsörjande när det gäller elproduktionen.

Riksdagen har nyligen antagit lagen om säkerställande av att vissa effektreserver inom elproduktionen kan användas (RP 228/2006 rd). Enligt lagen försätts oanvända reservkraftverk i beredskap inför nästa vinter och det tidsbegränsade arrangemanget pågår till slutet av vinterperioden 2010—2011. När riksdagen antog lagen förutsatte den att regeringen genom sina åtgärder ser till att trygga elförsörjningen i Finland med hjälp av en adekvat självförsörjning i alla lägen utan att behöva begränsa förbrukningen.

Utskottet hänvisar till detta uttalande och poängterar att elproduktionen bör vara så diversifierad som möjligt och också i allt högre grad basera sig på förnybara energikällor.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde står för ca 12 miljarder euro av anslagen i budgetpropositionen. Det är cirka 370 miljoner euro mindre än i budgeten för i år. I propositionen får tjänster och bidrag framför allt till barnfamiljer, funktionshindrade, företagare, pensionärer och veteraner. Merparten av anslagen går fortfarande till statsandel till driftskostnader inom kommunernas social- och hälsovård, pensioner, barnbidrag och socialförsäkring. Nästa år uppskattas de sociala utgifterna uppgå till cirka 45,2 miljarder euro, varav ungefär en tredjedel finansieras via statsbudgeten. Social- och hälsovårdsministeriet står för två tredjedelar.

01 Social- och hälsovårdsministeriet

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna har ökat mycket kraftigt sedan 2004, då införsel av alkohol från andra EU-länder släpptes fri och alkoholskatten sänktes i Finland. Mellan 2003 och 2005 berodde ungefär 70 procent av ökningen i den totala alkoholkonsumtionen på ökad resandeinförsel.

Det beräknas finnas ungefär 500 000 storkonsumenter i Finland och årligen anlitas särskild service inom missbrukarvården av ungefär 70 000 personer. Inom den särskilda missbrukarvården stöter personalen på allt allvarligare missbruksproblem.

Alkoholproblemen återspeglas också i att behovet av barnskydd har ökat kraftigt de senaste åren. Utredningar visar att stor alkoholkonsumtion bland föräldrarna har varit orsaken eller rent av den viktigaste orsaken till omhändertagande av barn i 30—50 procent av fallen.

Det är extra oroväckande att missbruksproblemen har ökat bland gravida kvinnor. Studier visar att ungefär 6 procent av gravida kvinnor har beroendeproblem.

Enligt uppgifter till utskottet motsvarar inte utbudet på missbrukarvård efterfrågan. Öppenvårdsplatserna, avgiftningsenheterna och den så kallade lågtröskelverksamheten har fullsatt hela tiden och kommunerna ger inte betalningsförbindelser för långvarigare slutenvårdsrehabilitering där det finns fri kapacitet. Dessutom är det brist på vårdmöjligheter för mödrar med missbrukarproblem.

Kommunerna bör tillsammans med andra aktörer mer målmedvetet utvärdera missbrukssituationen och förbättra sitt servicenätverk i överensstämmelse med de faktiska behoven, framhåller utskottet. Framför allt behövs mer insatser för hänvisningar till vård. Dessutom bör kommunerna vara beredda att betala för långvarig slutenvårdsrehabilitering.

Enligt utskottet är det nödvändigt att bygga ut vårdmöjligheterna för mödrar med missbruksproblem. Det är av största vikt både för mödrarna och barnen. Enligt uppgifter till utskottet är kvinnorna mer motiverade att söka hjälp för sitt missbruk under graviditet än under andra omständigheter.

Prevention och brett upplagd behandling vid missbruksproblem kräver ett diversifierat samarbetsnätverk, som över hela linjen tar hänsyn till familjens situation och behov av tjänster, framhåller utskottet.

Vidare vill utskottet rent allmänt lyfta fram de ökande alkoholproblemen bland kvinnor. Kvinnor drar sig vanligen mer än män för att söka vård och vårdmöjligheterna för kvinnor är ofta sämre än för män. Det är viktigt att behandlingen av alkoholproblem bland kvinnor förbättras. Med effektiva satsningar på vårdhänvisning kan dessutom illabefinnandet bland barn och omhändertagandena minska.

Dessutom vill utskottet påpeka att samarbetet mellan missbrukarvården och den psykiatriska specialistvården inte fungerar friktionsfritt. Större fokus måste sättas på insatser för att förbättra och utveckla samarbetet.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 3 500 000 euro. Anslaget går till länsstyrelserna för finansiering av projekt som syftar till att utveckla vårdsystemen för personer med missbruksproblem. Åtgärder för att förbättra vårdsystemet för mödrar och kvinnor med missbruksproblem och eventuellt också psykiska problem ska ha hög prioritet. Syftet är att stärka det nuvarande systemet för att det ska gå att intervenera tidigare och effeketivare i gravida kvinnors missbruksproblem.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 700 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 122/2006 rd)

32 Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Statsandelen till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader föreslås uppgå till 4,3 miljarder euro och det är cirka 280 miljoner euro mer än i budgeten för i år. Av ökningen står 63 miljoner euro för översynen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner och 82,3 miljoner euro för en höjning på 2,0 procent av statsandelarna på grund av ändringar i kostnadsnivån. Statsandelen till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader ökar procentuellt sett från 33,32 till 33,88 procent.

Kommunekonomin kommer fortfarande att vara kärv, men kommunernas finansiella läge förväntas förbättras nästa år med 424 miljoner euro netto inklusive indexhöjningar. Sammanlagt 75 miljoner euro föreslås till det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprojektet inom det sociala området.

Fattigdom och utsatthet.

Trots den positiva utvecklingen i ekonomin har de som är beroende av sistahandsförmåner fått det relativt sämre. Den ökade relativa fattigdomen visar framför allt att inkomstutvecklingen bland låginkomsttagarna släpar efter den allmänna inkomstutvecklingen.

De socialpolitiska åtgärderna i budgeten för nästa år är mycket välkomna eftersom de explicit är avsedda för familjer och personer med stora ekonomiska svårigheter. I åtgärderna ingår bland annat högre underhållsstöd, högre hemvårdsstöd för familjer med många barn, bättre service och stöd till funktionshindrade, utvidgning av bidraget till adoptivfamiljer, höjning av det högsta beloppet för boendekostnader vid bostadsbidraget till pensionstagare och högre specialhandikappbidrag.

Det behövs många olika insatser för att lösa fattigdomsproblemet, framhåller utskottet. Bland annat måste de primära förmånerna, till exempel grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet, höjas. Vidare måste låga inkomster och små förmåner samordnas bättre.

Vidare lyfter utskottet fram åtgärder för att förbättra situationen för ensamstående föräldrar. Inkomstutvecklingen har varit extra dålig i familjer med ensamföräldrar. Följaktligen måste åtminstone ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjas skyndsamt.

Psykiatrisk vuxenvård och vårdgarantin.

De psykiska problemen har ökat bland vuxna och allt fler söker hjälp. Enligt uppgifter till utskottet har vårdgarantin emellertid inte kunnat genomföras heltäckande inom den psykiska vården, utan det finns betydande regionala skillnader i tillgång, resurser och arbetsmetoder. Framför allt inom primärvården brister det både i resurser och i kompetens. Följaktligen slussas patienterna vidare till specialistvård alltför sent.

Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det dessutom fram att vårdgarantin inte lämpar sig lika väl för mentalvård som för annan hälsovård. För att uppfylla kraven på vårdgaranti räcker det med att behovet av psykiatrisk specialistvård bedöms och behandlingen sätts in inom en viss tid. Men resurserna räcker inte alltid till för att ge patienterna behörig behandling.

Det faktum att det inte finns vårdköer ger inte nödvändigtvis rätt bild av vårdtillgången eftersom patienter inte ställs i kö på grund av resursbrist. Dessutom bevakas inte köerna till polikliniker.

Utskottet understryker vikten av att satsningar på att förbättra kompetensen inom psykvården sätts in inom primärvården och av att lågtröskelverksamheten byggs ut. När vi satsar på psykiatrisk öppenvård för att leva upp till vårdgarantin satsar vi samtidigt på tidig prevention av arbetsoförmåga på grund av psykiska problem, ett ohälsoproblem som blir allt vanligare.

Enligt uppgifter till utskottet utreder social- och hälsovårdsministeriet i samråd med Stakes kösituationen inom vuxenpsykiatrin i början av 2007. Det är viktigt att projektet för uppföljning av vårdköerna och innehållet i psykvården genomförs utan dröjsmål för att tillgången till vård ska förbättras, framhåller utskottet.

Service och stöd till handikappade.

Nästa år kommer servicen till funktionshindrade att förbättras. Den lägsta omfattningen tolktjänster för hörselskadade, hörsel- och synskadade och personer med talsvårigheter utökas. Samtidigt utvidgas dagverksamheten till att utöver grav handikappade också omfatta arbetsoförmögna personer som på grund av sitt handikapp inte har förutsättningar att delta i arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen.

Social- och hälsovårdsminiseriet har utarbetat en övergripande reform av lagstiftningen om stöd till handikappade, men målet i regeringsprogrammet, att revidera och samordna lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och lagen om service och stöd på grund av handikapp, kommer inte att genomföras den här valperioden. I översynen av lagstiftningen om service till handikappade ingår också en revidering av bestämmelserna om personliga assistenter. Det är en fråga som brådskar.

Utskottet skyndar på lagstiftningsreformen eftersom likabehandlingen av funktionshindrade i dagsläget i alltför hög grad är beroende av kommunernas ekonomiska situation. Det är extra viktigt att öka resurserna till personliga assistenter eftersom det ofta gör att funktionshindrade kan bo kvar hemma, frisätter resurser för hemtjänsten och minskar behovet av färdtjänst.

Framöver är det av central betydelse att slå fast i vilka situationer gravt handikappade personer absolut behöver en assistent och särskilt för dessa fall trygga möjligheterna att anlita en personlig assistent. Lagberedningen bör utgå från att alla grupper av funktionshindrade ska behandlas lika. Dessutom är det enligt utskottet viktigt att det läggs upp en tidsplan för reformen.

Det har presenterats mycket varierande kalkyler för de årliga kostnaderna på grund av reformen. Handikapporganisationerna räknar med att 40 miljoner euro räcker till för att ge ungefär 3 000 gravt handikappade 25 timmar mer assistenthjälp per vecka. Social- och hälsovårdsministeriet räknar med att kostnaderna kan uppgå till 200—300 miljoner euro årligen beroende på hur assistenthjälpen ordnas. I dagsläget har cirka 4 500 handikappade personlig assistent.

Utskottet anser det viktigt att en genomgripande reform av lagstiftningen om service till handikappade genomförs så snart som möjligt och att reformen innebär att gravt handikappade får rätt att anlita personlig assistent.

Utskottets förslag till uttalande 13

Riksdagen förutsätter att en övergripande reform av lagstiftningen om service till handikappade genomförs skyndsamt och att gravt handikappade samtidigt får rätt att anlita personlig assistent.
Hälso- och sjukvård för arbetslösa.

I budgeten för i år lyfte riksdagen fram hälso- och sjukvården för långtidsarbetslösa och ökade budgeten med 1 miljon euro för hälsokontroller av långtidsarbetslösa. I budgeten för nästa år avsätts 1,5 miljoner euro till hälso- och sjukvård för långtidsarbetslösa. Enligt uppgifter till utskottet ska anslaget gå till finansiering av projekt på försöksorter. Avsikten är att projektet ska generera en modell som framöver kan tillämpas på alla servicecentraler för arbetskraften.

Utskottet välkomnar förslaget. Långtidsarbetslösa har ofta många sociala och hälsomässiga problem som kräver större insatser än sedvanlig service.

Det är viktigt att hälso- och sjukvården för långtidsarbetslösa effektiviseras utöver det föreslagna utvecklingsprojektet. Följaktligen föreslår utskottet att momentet ökas med 1 000 000 euro för utökning av hälsokontrollerna av långtidsarbetslösa.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 307 400 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Anslaget till statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning föreslås vara ungefär 136 miljoner euro, vilket är lika mycket som i budgeten för i år. Specialstatsandelarna har inte justerats efter kostnadsökningen sedan mitten av 1990-talet och realnivån har sjunkit kraftigt. En studie som Stakes gjorde 2004 visar att underskottet i de statliga bidragen var 61 miljoner euro, varav utbildningen stod för 33 och forskningen för 28 miljoner euro.

De uteblivna statliga medlen har kompenserats med ett finansieringsbidrag som ingår i servicepriserna för kommunerna. De kommuner som driver universitetssjukhusen har därmed blivit tvungna att ta över ett allt större ekonomiskt ansvar för forskning i hälsovetenskap och läkar- och tandläkarutbildning.

I regeringsprogrammet sägs att ersättningarna för kostnaderna för forskning och undervisning ska höjas för att motsvara den faktiska kostnadsnivån. Frågan har utretts av en arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet.

Arbetsgruppen för statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning föreslog i sitt betänkande (STM, Työryhmämuistioita 2005:10) att ersättningarna för läkar- och tandläkarutbildning gradvis höjs för att stämma överens med utbyggnaden av utbildningen och ett anslag som beviljas särskilt för varje år. Dessutom försvåras rekryteringen av personal när det är ovisst om verksamheten fortsätter.

Som det sägs ovan är kostnaderna för läkarutbildningen 33 miljoner euro dyrare än i vad staten betalar i ersättningar. Utbildningen bör ändå byggas ut eftersom hälso- och sjukvården lider av personalbrist inom ett flertal sektorer.

På grund av läkarbristen är det svårt att genomföra vårdgarantin. Bristen på arbetskraft kan i viss mån kompenseras med att arbetsmetoderna och arbetsfördelningen ses över, men det räcker inte till för att undanröja behovet av vårdpersonal. Adekvat tillgång till arbetskraft är A och O för vårdgarantin. När befolkningen blir äldre är det dessutom viktigt att satsa mer på bland annat geriatrik och psykogeriatrik.

Utskottet vill också särskilt lyfta fram tandläkarsituationen. Redan nu råder det brist på tandläkare i många delar av landet. Enligt uppgifter till utskottet är läget värst i Västra Finlands län där det behövs ungefär 120 HVC-tanläkare till. Läget kommer att förvärras ytterligare eftersom fler tandläkare blir pensionerade än det utexamineras tandläkare och specialisttandläkare. De närmaste tio åren pensioneras till exempel ungefär hälften av specialisttandläkarna.

Vidare vill utskottet sätta fokus på finansieringen av tandläkarutvecklingen vid Åbo universitet. Utbildningen har fått specialstatsandel sedan 2000, men den får ersättningar till fullt belopp först 2013. Det hänger samman med att utbildningen drogs in på 1990-talet och att det inte utexamineras några tandläkare från Åbo universitet 1999—2008. Kostnaderna för utbildningen under en övergångsperiod vältras i värsta fall över på sjukvårdsdistriktet.

Momentet ökas med 2 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 89 170 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

37. Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala mentalvårdstjänsterna (fast anslag)

Sedan 2000 har riksdagen avsatt ett särskilt anslag till psykiatrisk vård av barn och unga. Anslaget har varierat mellan drygt tre och knappa 12 miljoner euro. I budgeten får i år är anslaget fyra miljoner euro, och två miljoner får användas till rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga. Dessutom ingår det verksamhet för att förbättra mentalvården för barn och unga i både det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprojektet inom det sociala området.

Ett separat anslag har ansetts vara mycket nödvändigt. Tack vare anslaget har tjänsteutbudet kunnat förbättras och utökas, ny personal anställas och nya arbetsmetoder och samarbetsmodeller införas. Enligt vad utskottet har erfarit har verksamheten på vissa ställen kunnat integreras i de normala anslagen, men i många fall är fortsatt verksamhet beroende av ett särskilt anslag. Vårdkedjorna fungerar ännu inte fullt ut i alla hänseenden och vårdköerna är långa på vissa orter. Dessutom är de vårdbehövande barnen och unga i behov av mycket mer krävande vård än tidigare.

Det är fortfarande befogat att ta in ett särskilt anslag för psykiatrisk vård av barn och unga, framhåller utskottet. Anslaget bör i synnerhet gå till projekt och verksamheter som annars riskerar att upphöra.

Framöver måste den psykiatriska vården för barn och unga finansieras med normala medel, framhåller utskottet. Det är svårt att planera verksamheterna på lång sikt när de är beroende av att anslagen beviljas på nytt varje år. Dessutom är det svårt att rekrytera personal när det är ovisst om verksamheten fortsätter.

I samband med kommun- och servicestrukturreformen är det meningen att kostnaderna för rättspsykiatrisk hjälp till barn och unga ska tas över av staten. Reformen kan genomföras tidigast 2008. Därför föreslår utskottet att högst två miljoner euro av anslaget också nästa år får användas till rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga. Om det eventuellt blir över medel ska de avsättas för andra ändamål under momentet.

Med hänvisning till budgetmotionerna BM 317/2006 rd, BM 463/2006 rd, BM 774/2006 rd, BM 895/2006 rd, BM 956/2006 rd, BM 984/2006 rd och BM 1128/2006 rd föreslår utskottet att det avskaffade momentet 33.32.37 återinförs och att det avsätts 4 000 000 euro under momentet. Anslaget får användas till psykiatrisk vård och rehabilitering för barn och unga under 16 år och till kostnader i samband med att mentalvården utvecklas. Dessutom får anslaget användas till kostnader för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga i samband med förundersökningar av brott.

Ett nytt moment införs:

37. Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala mentalvårdstjänsterna (fast anslag)

Under momentet beviljas 4 000 000 euro.

Anslaget får användas till statsbidrag till sjukvårdsdistrikten för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och unga under 16 år samt till kommunerna och samkommunerna för kostnader för att utveckla tjänster för att uppehålla den psykiska hälsan och förebygga mentala problem hos barn och unga. Statsbidraget uppgår till högst 80 procent av kostnaderna för verksamheten.

Anslaget får också användas till kostnader för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga i samband med förundersökning av brott.

53 Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för hälsofrämjande verksamhet föreslås uppgå till 7,8 miljoner euro, vilket är 300 000 euro mer än i budgeten för i år. Ökningen beror på anslagsöverföringar från projektmomentet 33.01.63 och ändringen ger i själva verket inte mer medel till hälsofrämjande verksamhet.

Utskottet menar att anslaget är mycket litet i relation till förvaltningsområdets mål för samhällsgenomslag och resultatmålen för hälsofrämjande verksamhet å ena sidan och minskad rökning och minskad användning av berusningsmedel å andra sidan. Anslaget har praktiskt taget inte stigit sedan 2003 trots att många företeelser och trender i samhället skulle kräva kraftfullare satsningar på preventivt arbete.

Folkhälsan utvecklas mestadels utifrån faktorer som inte ingår i hälso- och sjukvården, till exempel livsstil och livsmiljö. Därför spelar resurserna för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet en stor roll. Tack vare den hälsofrämjande och den förebyggande verksamheten kan vi på sikt generera större livskvalitet och dessutom betydande kostnadsbesparingar, till exempel när sjukfrånvaron minskar. Genom att minska hälsoskillnaderna kan vi också motverka social utsatthet och samtidigt medverka till att arbetskraften räcker till. Utskottet understryker att hälsofrämjande verksamhet bör integreras i allt samhälleligt beslutsfattande.

Vidare anser utskottet att det också i tjänstekollektivavtalet för läkare är viktigt att lyfta fram hälsofrämjande verksamhet.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 1 500 000 euro. Det är viktigt att också effekterna av förebyggande arbete lyfts fram.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 300 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

92 Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Den 1 januari 2007 träder en ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst och den ger krigsinvalider större rehabiliteringsmöjligheter. Invaliditetsgraden sänks från 25 till 20 procent och möjligheterna att få slutenvårds- respektive öppenvårdsrehabilitering förbättras. Reformen förbättrar situationen för lindrigt funktionshindrade krigsinvalider som inte behöver långvarig slutenvård, men tidvis kan behöva slutenvård för att klara sig på egen hand hemma. Genom reformen får också de makar eller andra närstående som vårdar krigsinvalider hemma hjälp och stöd med att klara av vården.

Utskottet välkomnar reformen. Framöver bör det undersökas om lagstiftningen kan ändras så att alla veteraner kan få öppenvård i enlighet med lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

Vidare påpekar utskottet att det måste avsättas adekvata resurser för rehabiliteringen av veteraner och att rehabilitering måste tryggas för alla som är berättigade till tjänsten. I förekommande fall måste frågan tas upp i en tilläggsbudget nästa år.

Huvudtitel 34

ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

06 Arbetskraftspolitiken
Allmänt

Sysselsättningen har förbättrats mycket de senaste åren. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta även om den blir långsammare. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka med 7,4 procent nästa år och beräknas detta år ligga på 68,8 procent.

I budgetpropositionen sägs att nya arbetsplatser i synnerhet uppstår inom de privata tjänsterna och byggbranschen, men att efterfrågan på arbetskraft ökar också inom industrin. I och med att efterfrågan har ökat har också utbudet av arbetskraft ökat, eftersom äldre arbetstagare stannar längre på arbetsmarknaden, yngre aktivare än tidigare söker sig ut på arbetsmarknaden och också andelen utländsk arbetskraft som söker sig till den finska arbetsmarknaden i någon mån ökar.

Problemen med att få tag i arbetskraft har dock förvärrats regionalt, särskilt inom byggbranschen, men också inom vissa andra branscher där efterfrågan och utbudet på arbetskraft inte matchar varandra. Även den strukturella arbetslösheten förblir ett stort problem.

I budgetpropositionen föreslås mer satsningar på att sporra de arbetssökande till yrkesmässig och regional rörlighet. För en bättre rörlighet föreslås följande åtgärder: maximibeloppet av avdraget för arbetsresor höjs, maximitiden under vilken arbetsmarknadsstöd betalas i form av resebidrag förlängs från två månader till fyra och ett nytt flyttbidrag om 700 euro införs.

Enligt arbetsministeriets uppgifter var ca 227 000 arbetslösa arbetssökande registrerade vid arbetskraftsbyråerna i slutet av oktober. Det är ca 31 000 färre än ett år tidigare. Arbetslösheten minskade i alla arbetskrafts- och näringscentralers distrikt och i alla yrkesgrupper jämfört med föregående år. Också långtidsarbetslösheten har minskat. Arbetslöshetsgraden var 8,7 procent i oktober.

För verkställigheten av arbetskraftspolitiken föreslås ca 1 552 miljoner euro, dvs. ca 16 miljoner euro mindre än i fjol. I förhållande till det minskande antalet arbetslösa kan anslagen för arbetsförvaltningen anses vara tillfredsställande.

Utskottet betonar att användningen av sysselsättningsanslagen fortfarande måste följas upp. De medel som blir över bör i tid överlåtas på sådana områden som har behov och beredskap att använda dem.

Effekterna av de sysselsättningspolitiska åtgärderna varierar helt tydligt beroende på många olika faktorer. Enligt utredning är bl.a. läroavtalsutbildning, startpeng och stödsysselsättning inom den privata sektorn effektiva åtgärder. Förberedande arbetskraftspolitisk utbildning och stödsysselsättning inom den offentliga sektorn har däremot inte lika stor effekt på sysselsättningen. Målen med sysselsättningsstöden kan också vara att förbättra livshanteringen och förebygga marginalisering. Hur dessa mål lyckas är svårare att bedöma och mäta.

Utskottet ser det som viktigt att åtgärdernas effekter följs upp och att nya sysselsättningspolitiska metoder tillämpas vid behov. Det är också viktigt att uppföljningen är tillräckligt långsiktig. I fortsättningen finns det också skäl att bedöma om mätetalen och uppföljningen bör utvecklas vidare.

Sysselsättning av handikappade

Tack vare arbetsmarknadsstödsreformen i början av året har långtidsarbetslösheten minskat med nästan 15 procent på ett år, alltså snabbare än den övriga arbetslösheten. Den primära målgruppen för reformen, stödtagare som fått passivt stöd i över 500 dagar, har minskat med 17 procent jämfört med fjolåret.

Det är mycket viktigt att långtidsarbetslösheten minskar. För att höja sysselsättningsgraden är det också viktigt att effektivisera åtgärderna för att sysselsätta handikappade, långtidsarbetslösa och invandrare.

Det behövs då ett slags mellanliggande arbetsmarknad som inte är lönsam enligt marknadsekonomiska spelregler men som kan hjälpa många arbetslösa arbetssökande att komma in i arbetslivet igen.

Långtidsarbetslösa och handikappade kan också få det lättare att komma in på arbetsmarknaden om de sociala företagens verksamhet förbättras. Hittills har det inte grundats så många sociala företag som beräknat och de har inte heller förbättrat sysselsättningen bland handikappade och långtidsarbetslösa som planerat.

I sin utredning MINU 10/2006 rd i juni i år föreslog arbetsministeriet en rad åtgärder för att öka antalet sociala företag och deras genomslagskraft. Det kunde bli fråga om att höja lönesubventionen, bevilja förhöjt företagsstöd, höja projektstödet, bevilja mervärdesskattelättnader och göra de sociala företagen mer allmänt kända.

Finansutskottet hänvisar till arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande (AjUU 15/2006 rd) i ärendet och ser det som viktigt att de behövliga ändringarna i lagstiftningen bereds i brådskande ordning.

De handikappade och långtidsarbetslösa utgör en betydande arbetskraftsreserv och det blir allt nödvändigare att kunna utnyttja deras arbetsinsats nu då befolkningen åldras och antalet personer i arbetsför ålder minskar. Trots den positiva sysselsättningsutvecklingen den senaste tiden är det fortfarande mycket svårt för handikappade och långtidsarbetslösa att få arbete. Enligt bl.a. en färsk utredning har gravt handikappade relativt sett fått sämre villkor på arbetsmarknaden samtidigt som sysselsättningen har förbättrats. De handikappades inkomstnivå släpar också efter (Stakes rapport 15/2006).

De sociala företagen kan inte ens i bästa fall sysselsätta mer än en liten del av de handikappade och långtidsarbetslösa. Därför borde vanliga företag bära ett större ansvar för att sysselsätta handikappade. Utskottet anser att målet bör vara att undanröja hindren för sysselsättning och att utveckla stödformerna så att det blir lättare för handikappade och långtidsarbetslösa att få arbete i vanliga företag.

07 Flykting- och migrationsärenden
Problemen med tillfälligt uppehållstillstånd.

I sitt betänkande om budgeten för innevarande år påtalade finansutskottet tillämpningspraxis för 51 § i utlänningslagen och de problem detta gett upphov till.

Enligt 51 § i utlänningslagen (301/2004) beviljas en utlänning tillfälligt uppehållstillstånd, om han eller hon av hälsoskäl inte kan återsändas till sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland eller om det faktiskt är omöjligt att avlägsna honom eller henne ur landet. Även om uppehållstillståndet är tillfälligt och vistelsen i landet avses bli kortvarig, har det i praktiken visat sig att de som fått tillfälligt uppehållstillstånd i vissa fall ändå stannat kvar länge i Finland.

Eftersom uppehållstillståndet är tillfälligt har de här personerna inte fått hemkommun här, vilket gör det svårare för dem att få social trygghet och sociala tjänster. Personer med tillfälligt uppehållstillstånd har inte heller rätt till en integrationsplan eller integrationsfrämjande åtgärder. Också barns skolgång försvåras.

Tillfälligt uppehållstillstånd kan beviljas för högst två år. Därefter beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd om utlänningen fortfarande inte kan avlägsnas ur landet.

Nu har det utfärdats klart fler tillfälliga uppehållstillstånd än vad som beräknades när lagen stiftades. Enligt utredning kommer de första uppehållstillstånd som beviljats för två år att gå ut i slutet av innevarande år.

Regeringen har överlämnat en proposition (RP 206/2006 rd) om ändring av 4 § i lagen om hemkommun. Enligt förslaget ska bestämmelsen om invandring ändras så att grunderna för bestämmande av invandrares hemkommun och bostad där fastställs mera exakt och täckande i lagen.

Behandlingen av förslaget pågår ännu i riksdagen. Den föreslagna ordalydelsen verkar dock inte eliminera alla problem med det tillfälliga uppehållstillståndet.

Utlänningslagen har varit i kraft drygt två år. Finansutskottet anser det vara nödvändigt att så fort som möjligt börja utreda frågorna och praxisen kring bl.a. beviljandet av tillfälligt uppehållstillstånd och tillståndets giltighetstid. Utifrån utredningen bör man bedöma hur lagstiftningen eller tillämpningen av den behöver ändras.

Det är också nödvändigt att snabbt hitta en lösning som medger att de som fått tillfälligt uppehållstillstånd omfattas av integrationsåtgärder och tjänster som gör det möjligt att fortsätta med integrationsprocessen vid behov. Det är speciellt viktigt att förhindra marginaliseringen bland barn. De bör kunna gå i skola och också på annat sätt integreras i det finländska samhället så tidigt som möjligt.

Utbildning för invandrare.

Regeringen godkände den 19 oktober 2006 ett invandringspolitiskt program som syftar till att aktivt främja arbetskraftsinvandring. I programmet prioriteras också en effektivisering av integrationssystemet och en förbättring av de etniska relationerna. Målet är att främja utvecklingen av ett pluralistiskt, multikulturellt och icke-diskriminerande samhälle. Man vill även främja invandring av studerande och forskare.

Målen är bra och värda att stödja, anser utskottet. Utökad arbetskraftsinvandring förutsätter ett bra servicenätverk som beaktar behoven hos de medflyttande familjemedlemmarna till arbetstagaren. Arbetskraftsinvandringen bör beredas i samråd mellan arbetsgivare, myndigheter, fackförbund, den offentliga sektorn, organisationer och utbildare.

Med undantag för arbetskraftsinvandrarna har invandrarna det fortfarande sämre ställt på arbetsmarknaden. Det beror bl.a. på bristfälliga kunskaper, ogiltiga examina, bristfälliga språkfärdigheter och fördomar. Invandrarnas möjligheter att få arbete kan främjas genom språkutbildning. Enligt utredning är det dock svårt att effektivt utnyttja språkutbildningen och utbudet eftersom de personella resurserna är för små när det gäller att samordna och administrera utbildningen samt hjälpa deltagarna att välja kurser.

Utskottet ser det som viktigt att tillräckliga resurser avsätts för språkutbildningen. Inlärningen och integrationen skulle bli effektivare om språkutbildningen i högre grad kunde kombineras med arbetspraktik.

Det är också viktigt att göra mer resurser tillgängliga för handledning och rådgivning på invandrarnas egna språk. Handledningen på det egna språket är speciellt viktig i början av integrationsprocessen, för den hjälper invandrarna att undvika missförstånd och snabbare anpassa sig till den nya miljön och arbetslivet.

99 Övriga utgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde

23. Civiltjänst (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till sina tidigare ståndpunkter (bl.a. FiUB 45/2005 rd) och fäster fortsatt uppmärksamhet vid bostadssituationen för civiltjänstgörare. I 23 a § i civiltjänstlagen föreskrivs att civiltjänstgörarna under tjänstgöringen har rätt till fri inkvartering, som tjänstgöringsstället ombesörjer. Tjänstgöringsställena sköter i regel bra sina övriga lagfästa skyldigheter att ordna uppehälle, men ersättningen av boendekostnaderna ger ständigt upphov till problem. Enligt arbetsministeriets utredningar uppfyller bara mindre än 50 procent av tjänstgöringsställena sina förpliktelser visavi boendekostnaderna klanderfritt. Omkring hälften av tjänstgöringsställena försöker på ett eller annat sätt kringgå sitt ansvar att ersätta boendekostnaderna.

Problemen har utretts flera gånger. Senast behandlades det i en av arbetsministeriet tillsatt arbetsgrupp för civiltjänstgöringslagen. I sitt betänkande föreslog arbetsgruppen att staten skulle ersätta de skäliga inkvarteringskostnader som orsakats tjänstgöringsstället. Närmare bestämmelser om ersättningsbeloppet skulle utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utskottet menar att ersättningen av civiltjänstgörarnas boendekostnader är en viktig jämlikhetsfråga som bör avgöras i nästa regeringsprogram.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Budgetpropositionen för 2007 avsätter omkring 742 miljoner euro för miljöministeriets förvaltningsområde, alltså något mindre än i fjol. Två tredjedelar av anslagen används för allmänt bostadsstöd och reparations- och energiunderstöd och en tredjedel för att finansiera miljövården och naturskyddet. Dessutom beräknas det att omkring 2,7 miljarder euro av medlen i statens bostadsfond kommer att användas för att betala bostadslån, ränte stöd och understöd inom bostadsväsendet och räntor och amorteringar på lån från fonden.

10 Miljövård
Skyddet av Östersjön

Statsrådet fattade våren 2002 ett principbeslut om ett program för skydd av Östersjön. I enlighet med programmet har man målmedvetet förbättrat oljebekämpningsberedskapen och till denna del har programmet lyckats mycket väl. Däremot har de eutrofierande utsläppen inte minskat i enlighet med målen för skyddsprogrammet. Östersjöns tillstånd har på grund av den s.k. inre belastningen rent av försämrats ytterligare under de senaste åren.

Eutrofieringen är en följd av näringsbelastningen från både jordbruk och bosättning och det krävs synnerligen målmedvetna åtgärder både i Finland och i alla andra Östersjöstater för att minska den. Det är speciellt viktigt att minska utsläppen från staden S:t Petersburg eftersom den är den största enskilda belastningskällan i Östersjön.

Finland och Sverige har finansierat en nyligen färdigställd utredning som ska prioritera investeringar i vattenskydd i S:t Petersburg. De samlade kostnaderna för investeringsprogrammet är 708 miljoner euro och det ska genomföras 2006—2015. I projektet ingår bl.a. en tunnel för avloppsvatten och kemisk fosforrening i stora avloppsvattensverk. Investeringsprogrammet ingår i ett av projekten för miljöpartnerskapsfonden inom den nordliga dimensionen och nordiska investeringsbanken har hand om de finansiella förhandlingarna.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att skyddsåtgärderna i Östersjön fortskrider. Det är ytterst viktigt att Finland också i framtiden målmedvetet arbetar för att minska näringsbelastningen och inte minst fosforutsläppen i Östersjön. Finland bör också agera aktivt i internationella fora för strängare fosforutsläppsnormer. Med modern teknik är det möjligt att nå betydligt lägre fosforutsläpp än vad som är tillåtet internationellt.

Vidare är det viktigt att den bilateratla närområdetsfinansieringen fortsätter, för den tillåter att bl.a. brådskande utvecklingsprojekt och småskaliga investeringsprojekt genomförs snabbt och effektivt. Den bilaterala projektfinansieringen kan också inriktas på finländsk kompetens och teknik.

För att förbättra tillståndet i våra insjövatten och kustvatten krävs det klart mer radikala åtgärder också för att minska jordbrukets utsläpp. Jordbrukets odlingsmetoder har blivit mer miljövänliga, men åtgärderna är inte tillräckligt effektiva för att reducera näringsbelastningen. Därför måste man i framtiden noga ge akt på hur miljöstödet för jordbruket riktas och verkar.

Utskottet uppmärksammar ytterligare statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) som trädde i kraft i början av 2004. Den kräver effektivare reningssystem i enskilda fastigheter. Förordningen medger gamla fastigheter en övergångstid till slutet av 2013. Enligt utredning till utskottet går det mycket långsamt med ändringsarbetena på grund av den långa övergångsperioden. Den risken finns att arbetena till stor del inte kommer att vara slutförda när övergångsperioden går ut och att det i framtiden inte går att hitta tillräckligt med yrkesmän för att genomföra dem. Utskottet efterlyser åtgärder för att påskynda ändringsarbetena.

Utskottet applåderar statsrådets principbeslut den 23 november 2006 om nya nationella mål och riktlinjer för vattenskyddet fram till 2015. Målet är bl.a. att minska den eutrofierande belastningen, skydda grundvattnen och iståndsätta vattendrag. De nya riktlinjerna bidrar för sin del till att förbättra insjövattnens och Östersjöns status. Programmet stöder också beredningen och genomförandet av EU:s havsstrategi och Östersjöstaternas gemensamma handlingsprogram för skydd av Östersjön.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för miljövårdsarbeten har varit alldeles för små under hela regeringsperioden. För nästa år föreslås 9 miljoner euro, vilket är nästan en fjärdedel mindre än för i år. Enligt rambeslutet ska 9 miljoner euro anvisas för miljövårdsarbeten 2008. Som finansutskottet har påpekat i flera sammanhang gör de knappa anslagen det omöjligt att svara på utmaningarna.

Anslagen ska främst användas för rening av förorenade markområden, överföringsledningar och iståndsättning av vattendrag. Det grundläggande syftet med anslagen för miljövårdsarbeten är att hjälpa till att uppnå de miljöskyddsmål som regeringen ställt upp. Dessutom bidrar miljövårdsarbeten till att förbättra sysselsättningen.

I Finland har man kartlagt totalt omkring 20 000 markområden som eventuellt är förorenade. Många av den kräver akut iståndsättning, för de är belägna inom bosättningsområden, på viktiga grundvattenområden eller i närheten av vattentag. En betydande del av de akuta objekten är belägna i kommuner, där dyra iståndsättningsprojekt kan få allvarliga konsekvenser för den kommunala ekonomin. Det finns omkring 3 300 akuta objekt som bör utredas och i förekommande fall iståndsättas under de kommande fem åren. Även om det är förorenarna och områdenas innehavare som får stå för merparten av kostnaderna har det beräknats att det behövs totalt omkring 300—400 miljoner euro i kommunala och statliga medel för nödvändiga undersökningar och iståndsättningsåtgärder.

Enligt framställningar från de regionala miljöcentralerna behöver sammanlagt fler än 30 nya överföringsledningsprojekt startas 2007—2011 och de slukar tillsammans över 32 miljoner euro av anslagen för miljövårdsarbeten. De föreslagna anslagen för nästa år tillåter bara tre nya projekt i anslutning till överföringsledningar. Med hjälp av överföringsledningar kan vattenvården främjas och ordentlig avloppsrening erbjudas också glesbygderna.

Det innebär stora utmaningar att iståndsätta vattendragen. Enligt vissa utredningar finns det omkring 1 500 sjöar och 500 älvavsnitt i Finland som kräver omedelbar iståndsättning. De samlade kostnaderna för iståndsättningsprojekten uppskattas till över 250 miljoner euro.

Utskottet anser att det absolut behövs en klar nivåhöjning av anslagen för miljövårdsarbeten i nästa utgiftsram.

Momentet ökas med 2 000 000 euro för överföringsledningar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 11 000 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 122/2006 rd)

30 Främjande av boendet

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har flera missförhållanden med bostadsbidragssystemet påtalats. Det har ansetts komplicerat och administrativt tungrott. Stödreglerna är stränga och stödbeloppen begränsas av alltför höga kvadratmetershyror och areor även om hyran på det hela taget vore skälig. I praktiken hänvisar bostadsbidragets gränser familjer till små bostäder av en viss storlek.

Bostadsbidragets funktion och utvecklingsbehov har utretts i en arbetsgrupp vid miljöministeriet. Gruppen kom med flera förslag till förbättringar i systemets funktion och genomsebarhet (MM:s rapporter 15/2006). Arbetsgruppen föreslog att systemet kunde korrigeras t.ex. genom att bostadens ålder inte ska få inverka på bidraget och och genom att bidrag också ska kunna betalas för en bostadsarea utöver vad som betraktas som skäligt om hyran i sin helhet är förmånlig.

Utskottet anser att det nuvarande systemet absolut måste förtydligas. Också bidragsgrunderna måste ses över så att bostadsbidraget primärt bestäms enligt stödtagarens ekonomiska situation, familjens storlek och bostadens läge. Behovet av en översyn av bostadsbidragssystemet bör beaktas i nästa regeringsprogram. Det kräver extra resurser, för i annat fall måste det skäras i bidraget och antalet bidragsberättigade. De resurser som reformen kräver måste därför beaktas också i de kommande utgiftsramarna.

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

För reparationsunderstöd föreslås 50 miljoner euro som i första hand ska användas för hinderfritt boende och bättre möjligheter för äldre och handikappade att bo kvar hemma. Av anslaget används 4 miljoner euro för energiunderstöd för att stödja ombyggnad av uppvärmningssystemen i småhus. Övriga energiunderstöd läggs ner. I framtiden kommer energiekonomiska reparationer i bostadsbyggnader med flera bostäder att stödjas genom att reparationslån på 40 procent för hus som ägs av ägarbostadsaktiebolag utsträcks till energiekonomiska reparationer.

Momentets anslag minskar med 20 miljoner euro jämfört med 2006. Minskningen drabbar främst energiunderstöd, som under tidigare år fått 17 miljoner euro, men som nästa år alltså bara får 4 miljoner euro. Av momentets anslag återstår 46 miljoner euro för andra understöd, vilket är 7 miljoner euro mindre än i år. Enligt utredning till utskottet betyder minskningen ändå inte att färre nya hissar skulle installeras, men däremot betyder det att reparationer av gamla hissar inte längre kan stödjas.

Enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) får understöd beviljas för mycket varierande syften, som för att installera hissar, reparera åldringars och handikappades bostäder, förbättra avloppsvattensystemet i fastigheter och för att hjälpa upp sanitära olägenheter i bostäder. Anslaget har varit fortsatt underdimensionerat i förhållande till behoven.

Regeringen framhåller i sitt bostadspolitiska program att det bl.a. krävs extra investeringar i tillgänglighet för att den åldrande befolkningen ska kunna bo kvar hemma. Miljöministeriet har ställt som mål för en fungerande bostadsmarknad nästa år att underlätta för äldre att bo kvar hemma.

Utskottet anser att det bör satsas klart mer på andra åtgärder för att förbättra tillgängligheten i bostäder för att äldre och andra som behöver hjälp för sitt boende ska kunna bo kvar i vanliga bostäder så länge som möjligt. Ju mer befolkningen åldras desto mer motiverat är det att samhället bistår med renoveringar och reparationsarbeten, eftersom andra bostadslösningar ställer sig betydligt dyrare.

På senare tid har det också funnits ett ökat intresse för att bygga och reparera hissar. Enligt utredning till utskottet har t.ex. ansökningarna om understöd för nya hissar fördubblats jämfört med i fjol. Det är helt naturligt med beaktande av att befolkningen åldras och att det fortfarande hos oss finns omkring 50 000 trappuppgångar utan hiss i hus med minst tre våningar. Det är också viktigt att olika slags kommun- eller regionvisa bestämmelser inte blir ett hinder för att bygga hissar.

Utskottet ser positivt för stöd för ombyggnad av uppvärmningscentret i småhus, men stöd för andra energireparationer skulle också vara motverade. Att höja bostädernas energieffektivitet är ett av målen för energi- och klimatpolitiken. Enligt vad utskottet har erfarit främjas nya reparationsprojekt klart mer genom understöd än räntestödslån.

Momentet ökas med 500 000 euro i understöd för hissar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 50 500 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

60. Överföring till statens bostadsfond

Regeringen antog i januari 2004 ett bostadspolitiskt program för 2004—2006, som har lyckats mycket väl. Under den sittande regeringen har bl.a. aravaräntorna sänkts, räntestödsvillkoren förbättrats, inkomstgränserna för aravabostäder och räntestödda hyresbostäder höjts och en ny typ av investeringsunderstöd för specialgruppers boende införts. Situationen i områden med befolkningsförlust har underlättats bl.a. genom rivningsunderstöd. Den låga räntenivån, de långa lånetiderna och den fortsatt goda utvecklingen för hushållens ekonomi har ökat ägarbostadsboendet. Detta har i sin tur förbättrat tillgången på hyresbostäder. Också nybyggandet har varit fortsatt starkt.

Bostadspolitiken har i många avseenden utvecklats mycket positivt, men bostadssituationen framför allt i tillväxtcentret och inte minst i huvudstadsregionen är fortfarande problematisk. Den stora efterfrågan höjer bostadspriserna och räntenivåerna. Under de senaste åren har det inte producerats just alls nya hyresbostäder, varken med statligt stöd eller fri finansiering. Den främsta orsaken är bristen på tomtmark och de höga tomtpriserna. Det dyra boendet begränsar möjligheterna att flytta till ett tillväxtcentra, vilket i sin tur drabbar arbetskraftens rörlighet och rekryteringen av nya arbetskraft. De höga bostadspriserna ökar utflyttningen till huvudstadsregionens kranskommuner, vilket i sin tur bidrar till en splittrad samhällsstruktur och ökad pendeltrafik.

Hushållens skuldsättning har också ökat, för de långa lånetiderna lockar människor att ta allt större bostadslån. Unga och medelålders hushåll skuldsätter sig i allt snabbare takt. Enligt statistikcentralens utredningar ökade skulderna för personer i åldern 25—34 år med upp till 95 procent mellan 1998 och 2004. Lånekostnaderna har inte ökat i proportion till de disponibla inkomsterna i snitt.

Regeringen höjde den 1 oktober 2006 inkomstgränserna för aravabostäder och räntestödda hyresbostädda med i snitt 15 procent. Syftet med ändringen är att underlätta för sökande med medelstora inkomster att få en aravabostad och räntestödd hyresbostad och den vägen främja arbetskraftens rörlighet. Också planläggningen har så vitt möjligt gjorts flexiblare (RP 81/2006 rdMiUB 8/2006 rd). Dessutom har staten främjat bostadsproduktionen i tillväxtcentra genom stöd för kommunalteknik.

Utskottet är tillfreds med de här åtgärderna men påpekar att det krävs ytterligare åtgärder för att få fart inte minst på hyresbostadsproduktionen i huvudstadsregionen. Det är viktigt att villkoren för den statligt stödda produktionen omvärderas åtminstone i fråga om huvudstadsregionen och att lånesystemen förbättras för att begränsningarna i produktionen ska stå i rätt proportion till stödbeloppen. Utskottet understryker vidare att markområden i statens ägo bör lösgöras för bostadsproduktion. Likaså är det angeläget att också i fortsättningen påskynda uppkomsten av nya bostadsområden genom understöd till kommunalteknik.

Enligt budgetpropositionen räknar men med att börja bygga 6 500 bostäder med statligt stöd, men i praktiken kommer de av ovan redovisade skäl att vara betydligt färre. Därmed är fullmakterna i budgeten adekvata.

Den statligt stödda bostadsproduktione går allt tydligare i riktning mot räntestödslån samtidigt som andelen aravalån minskas. Utskottet vill att man i framtiden bedömer om de räntestödda lånen kunde kompletteras med ett särskilt stödelement som mer konkret skulle stödja hyresgäster med låga inkomster.

Nästa år flyttas medel från statens bostadsfond över till budgeten redan för tredje gången. Nästa år är intäktsföringen 116,5 miljoner euro; tidigare överföringar medräknade kommer redan över 370 miljoner euro att ha intäktsförts i budgeten.

Utskottet anser att det under nästa regeringsperiod finns anledning att allvarligt överväga om det är lämpligt att fortsätta på detta sätt. Redan nu är efterfrågan på olika slag av understöd klart större än de understöd bostadsfonden ger ut. I framtiden ställs bostadsfonden inför ökade utmaningar ju mer t.ex. behovet av understöd för tillgängligare boende och renoveringar av bostadbeståndet ökar. Dessutom kommer bostadsfondens uppgifter att utvidgas och breddas från 2008, då reformen av bostadsfonden ska träda i kraft.

Det bostadspolitiska programmet har som sagt lyckats mycket väl och bidragit till att bostadspolitiken har kunnat utvecklas långsiktigt och planmässigt hela regeringsperioden ut. Det är mycket viktigt att det också i början av nästa valperiod läggs upp ett bostadspolitiskt program som styr bostadspolitiken och ger den större konkretion, långsiktighet och förutsebarhet.

Utveckling av förorterna.

I huvudstadsregionen infördes 2006 ett femårigt understödsprogram för enskilda bostadsområden. Det är avsett för utveckling av boendemiljön i förorterna och för att främja kompletteringsbyggande av dem. För understödsprogrammet reserverades sammanlagt 5 miljoner euro och det blev bestämt att understöden får vara högst 10 procent av kostnaderna.

Enligt utredning till utskottet räcker understödsbeloppen och procenterna inte till för att få i gång projekten. Städerna har inte ansökt om understöd i nämndvärd grad och en stor del av anslagen ligger kvar outnyttjade.

Behovet av grundlig renovering av förorterna är stort nu när de förorter som byggdes på 1960- och 1970-talen har nått renoveringsåldern. Därför är det viktigt att upprustningen av förorterna stöds också under nästa valperiod. Men det bör ses till att understöden håller en sådan nivå att det finns realistiska möjligheter att få i gång projekten. Likaså är det viktigt att bidragen kan utnyttjas inte bara i huvudstadsregionen utan också i andra stora tillväxtcentra.

Bättre bostadsförhållanden för specialgrupper.

Ur statens bostadsfond beviljas nästa år högst 45 miljoner euro i understöd för bättre bostadsförhållanden för specialgrupper, vilket är ungefär lika mycket som i år.

Det handlar om en rätt ny form av understöd som funnits till först i knappt två års tid. Men det har visat sig att den verkligen behövs och fungerar och efterfrågan har varit större än utbudet. Man kan räkna med att efterfrågan på understöd för specialgrupper kommer att vara ännu större i framtiden ju mer efterfrågan t.ex. på servicebostäder för äldre och handikappade ökar. Också behovet av att renovera studentbostäder kommer att öka i betydande grad under de närmaste åren i och med att en stor del av studentbostäderna i och med att det blir dags att renovera en stor del av studentbostäderna.

Utskottet insisterar på uppföljning av att fullmakten räcker till och att saken i förekommande fall beaktas i en tilläggsbudgetproposition. Det är också viktigt att ett likadant understöd tas upp i nästa bostadspolitiska program och att fullmakten dimensioneras med hänsyn till det ökande understödsbehovet.

Sakkunniga som utskottet har hört har påpekat att myndigheterna har mycket olika tolkningar av brandsäkerhetskraven på bostäder för specialgrupper. För att boenden och serviceenheter för specialgrupper ska kunna byggas måste också brand- och räddningsbestämmelserna absolut vara tydliga och tillämpas på samma sätt i hela landet.

Bostadslösheten.

Bostadslösheten har generellt sett minskat under de senaste åren, men det finns fortfarande omkring 7 400 bostadslösa, drygt 3 000 av dem i huvudstadsregionen.

Enligt utredning till utskottet förbereder miljöministeriet ett nytt understödsprogram för att förbättra villkoren för dem som länge varit bostadslösa. Meningen är att understöd ska kunna beviljas av bostadsfondens medel för att bygga, upphandla och renovera boenden för långtidsbostadslösa.

Det är viktigt att understödssystemet utvecklas, anser utskottet. De som länge varit bostadslösa är till stor del t.ex. missbrukare, mentalvårdspatienter eller frigivna fångar och för att avskaffa bostadslösheten för dem krävs det framför allt olika slag av tjänster som stöder boendet. Därför måste det effektiva åtgärder till och extra resurser både från staten och kommunerna för att undanröja bostadslösheten.

Ett kompetenskluster för boendet.

Utskottet är till freds med att boendet ser ut att bli ett nytt kompetenskluster i det kompetenscenterprogram som startar i början av 2007. Kompetensklustret för boendet omfattar fyra branscher som kompletterar varandra, nämligen boende, byggande, möbel- och inredningsbyggande och träbyggande. Det är positivt att kompetensklustret också omfattar främjat träbyggande, eftersom utskottet i flera sammanhang har velat fästa uppmärksamhet vid det.

Huvudtitel 37

MINSKNING AV STATSSKULDEN

01 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Momentet minskas med 54 930 000 euro. Minskningen är en följd av de ökningar som föreslagits för moment i de övriga huvudtitlarna.

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 34 512 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 122/2006 rd)

SAMMANFATTNING

Enligt utskottets förslag uppgår såväl utgiftsstaten som inkomststaten till 40 517 211 000 euro.

Utskottet har ökat anslagen med 54 930 000 euro och i analogi härmed minskat anslaget under moment 37.01.94 (Nettoamorteringar och skuldhantering).

Propositionen € Utskottet €
Avd. 11 35 091 576 000 35 091 576 000
Avd. 12 3 852 880 000 3 852 880 000
Avd. 13 1 338 075 000 1 338 075 000
Avd. 15 234 680 000 234 680 000
Totalt 40 517 211 000 40 517 211 000

Skillnaderna mellan inkomsterna i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell:

Propositionen € Utskottet €
Ht. 21 112 349 000 112 349 000
Ht. 22 9 943 000 9 943 000
Ht. 23 52 444 000 52 444 000
Ht. 24 992 470 000 992 470 000
Ht. 25 706 652 000 707 652 000
Ht. 26 1 597 520 000 1 600 520 000
Ht. 27 2 235 591 000 2 235 591 000
Ht. 28 6 016 721 000 6 016 721 000
Ht. 29 6 555 043 000 6 565 173 000
Ht. 30 2 623 671 000 2 626 171 000
Ht. 31 1 806 764 000 1 828 764 000
Ht. 32 1 013 636 000 1 015 436 000
Ht. 33 11 673 573 000 11 685 573 000
Ht. 34 1 941 568 000 1 941 568 000
Ht. 35 742 124 000 744 624 000
Ht. 36 2 347 700 000 2 347 700 000
Ht. 37 89 442 000 34 512 000
Totalt 40 517 211 000 40 517 211 000

FÖRSLAG TILL BESLUT

Med stöd av det ovan anförda föreslår utskottet

att förslaget till budget för 2007 godkänns i enlighet med propositionen och den kompletterande propositionen med de föreslagna ändringarna,

att de föreslagna uttalandena 1—13 godkänns,

att budgetmotionerna BM 106, 317, 463, 769, 774, 895, 956, 984 och 1128/2006 rd godkänns,

att budgetmotionerna BM 1—105, 107—316, 318—462, 464—768, 770—773, 775—894, 896—955, 957—893, 985—1127 och 1129—1580/2006 rd förkastas och

att budgeten tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Helsingfors den 8 december 2006

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Markku Koski /cent
  • vordf. Matti Ahde /sd
  • medl. Christina Gestrin /sv
  • Kyösti Karjula /cent
  • Jari Koskinen /saml
  • Pekka Kuosmanen /saml
  • Reijo Laitinen /sd
  • Maija-Liisa Lindqvist /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Pekka Nousiainen /cent
  • Tuija Nurmi /saml
  • Pirkko Peltomo /sd
  • Iivo Polvi /vänst
  • Virpa Puisto /sd
  • Markku Rossi /cent
  • Matti Saarinen /sd
  • Kimmo Sasi /saml
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Irja Tulonen /saml
  • Kari Uotila /vänst
  • Jukka Vihriälä /cent
  • ers. Eva Biaudet /sv
  • Arto Bryggare /sd
  • Klaus Hellberg /sd
  • Jyri Häkämies /saml
  • Mikko Immonen /vänst
  • Timo Kalli /cent
  • Reijo Kallio /sd
  • Bjarne Kallis /kd
  • Esko Kiviranta /cent
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Olli Nepponen /saml
  • Maija Perho /saml
  • Aulis Ranta-Muotio /cent
  • Maija Rask /sd
  • Eero Reijonen /cent
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Johanna Sumuvuori /gröna
  • Pia Viitanen /sd
  • Jaana Ylä-Mononen /cent

Sekreterare i delegationerna var

utskottsråd Hellevi Ikävalko

utskottsråd Maarit Pekkanen

utskottsråd Mari Nuutila

utskottsråd Marjo Hakkila

RESERVATION 1

Allmän motivering

Kristdemokratiska riksdagsgruppen presenterar i denna reservation sitt eget balanserade alternativ till regeringens budgetproposition. I skuggbudgeten lyfter vi fram frågor som gäller social rättvisa, stöd till familjer, basservicen och dessutom åtgärder för att förbättra sysselsättningen. Vår skuggbudget harmonierar med de mål som partiet ställer upp i såväl riksdags- som kommunalval.

Under perioden för Vanhanens regering har ojämlikheten mellan medborgarna ökat. Alarmerande är framför allt att fattigdomen bland barn har ökat. Grundtrygghetsförmånernas köpkraft har gått ned samtidigt som samhällsekonomin har förbättrats med god fart och den reella inkomstnivån stigit raskt.

I sin budgetproposition för 2007 beräknar regeringen att statens skatteinkomster kommer att öka med 5 procent trots inkomstskattelättnaderna. Regeringens socialpaket är mycket anspråkslöst och helt otillräckligt i förhållande till behoven. Budgetpropositionen leder till ökade inkomstskillnader bland befolkningen nästa år.

Rättvisare beskattning

Under valperioden har regeringen genomfört betydande skattelättnader upp till totalt 3,5 miljarder euro, men de har inte låginkomsttagarna kunnat dra nytta av. I den indirekta beskattningen har spritpriserna sänkts, vilket har fört med sig ökade problem.

Kristdemokraterna föreslår att matmomsen sänks med 5 procentenheter. Tack vare detta kunde matpriset sänkas och det inhemska jordbruket och livsmedelsekonomin stödjas. Projektet finansieras genom att ungefär hälften av de planerade inkomstskattelättnaderna i stället används för en sänkning av matmomsen. Då blir skattelättnaderna lika stora för alla grupper av inkomsttagare. Samtidigt fördelas skattelättnaderna jämlikt, i synnerhet med tanke på barnfamiljerna och de medborgare som har de allra minsta inkomsterna.

I Finland är beskattningen av barnfamiljer sträng i internationell jämförelse. KD föreslår att förvärvsinkomstavdraget för vårdnadshavare höjs. Bara den ena av vårdnadshavarna kan få det, så ensamma föräldrar drar lika mycket nytta av det.

Spritskatten bör höjas med det snaraste, så att den ökade konsumtionen och alkoholskadorna kan minskas. Med stöd av många sakkunnigutlåtanden föreslår kristdemokraterna att spritskatten höjs med 20 procent, framför allt med inriktning på starka alkoholdrycker. Tobaksaccisen bör höjas så mycket att konsumtionen dämpas.

Kristdemokraterna är beredda att finansiera basservicen och förbättringar som gynnar de mest utsatta genom en kännbarare beskattning av vissa kapitalrörelser. Gruppen föreslår fortsättningsvis att en skatt på 0,1 procent vid försäljning av börsnoterade aktier borde införas och att beskattningen av försäljningsvinster vid kortvarigt ägande borde skärpas. Enligt gruppen vore det motiverat att lagstadga om en skatt på underhållningsvåld i form av en s.k. K 18/15-skatt.

Det mest påkallande behovet i fråga om arvsskatten är att rätta till beskattningen för efterlevande make och minderåriga barn genom en höjning av avdragen för efterlevande make och minderåriga barn.

KD:s grundtrygghets- och servicepaket...

Inkomsterna i de befolkningsgrupper som har det svårast har oroväckande mycket släpat efter den allmänna utvecklingen. Eftersom de viktigaste inkomstöverföringarna inte är indexbundna har denna utveckling bara accelererat. Kristdemokraterna föreslår därför ett mångsidigt grundtrygghets- och servicepaket som omfattar många befolkningsgrupper och vars mål är att avhjälpa respektive grupps mest akuta problem.

- ingriper i fattigdomen bland barn

Regeringen tar inte hänsyn till fattigdomen bland barn och låginkomsttagares önskan att kunna skaffa barn då den fortfarande är ovillig att rätta till nivån på den minsta moderskapspenningen och föräldradagpenningen, fastän den inkomstrelaterade föräldradagpenningen höjs. Kristdemokraterna föreslår att de lägsta moderskaps- och föräldrapenningarna höjs till samma nivå som grundtryggheten för arbetslösa. Vi föreslår att barnbidraget inte längre räknas som inkomst när utkomststödet bestäms. Dessutom föreslår vi en nivåförhöjning med 4 procent på barntillägget i utkomstskyddet för arbetslösa.

- hjälper studerande

Studiestödets reella värde har sjunkit med en femtedel under de senaste 15 åren. Tillsammans med bostadsbidraget underskrider studiepenningen helt klart nivån på det minsta utkomstskyddet för arbetslösa. KD föreslår en nivåförhöjning med 15 procent på studiepenningen och ett barntillägg om 50 euro för underhållsskyldiga.

- gör det lättare för pensionärer

I Finland får totalt 656 000 personer folkpension. Av dem lever 86 000 på en nettopension om ca 500 euro. KD föreslår att folkpensionenen höjs med 20 euro i månaden. Pensionsstödet för långtidsarbetslösa bör utökas så att det omfattar ungefär 750 personer mer än vad regeringen föreslår. Det gäller personer över 58 år som varit arbetslösa i över 10 år. Detta vore ett mänskligt bemötande av människor som inte har några faktiska förutsättningar att få arbete.

Ordning på äldreomsorgen

Kristdemokraterna föreslår ett tillskott om 4 000 vårdare till äldreomsorgen. Detta finansieras genom ökade statsandelar till kommunerna och en lagstiftning som förpliktar kommunerna att garantera en tillräcklig kvalitet på äldreomsorgen.

Närståendevårdarna behöver få det bättre ställt med det snaraste, för en stor del av dem faller helt och hållet utanför stödet för närståendevård p.g.a. penningbristen. Gravt handikappade måste få bättre möjligheter att anställa en personlig assistent.

För att klara av basservicen måste kommunerna få sina statsandelar indexförhöjda till fullt belopp. Det behövs också mer satsningar på finansieringsunderstöd enligt prövning till kommunerna.

I Finland är självriskandelarna för de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna stora i internationell jämförelse. KD föreslår att den receptbundna självrisken slopas. Detta skulle underlätta särskilt för långtidssjuka.

Kriminalvården behöver mer resurser för att förebygga återfall i brott. Vi måste också satsa mer på att stödja organisationer som arbetar mot missbruk.

Stöd för sysselsättning och en balanserad regionutveckling

Kristdemokraterna föreslår att anslaget för startpenga höjs. Det inkomstbunda utkomstskyddet för arbetslösa som sysselsätter sig själv behöver förbättras så att det blir mindre riskabelt och mer lockande att starta ett eget företag.

KD anser att en rätt till skatteavdrag för dubbelt boende på arbetsplatsorten skulle hjälpa upp den strukturella arbetslösheten i regionerna. Det blir då lättare att ta emot korttidsarbete tills man hittar arbete inom den egna branschen närmare hemorten.

Strukturomvandlingen inom jordbruket är fortfarande snabb. För detta ändamål behövs nya investeringar som finansieras av gårdsbrukets utvecklingsfond. Vi måste se till att det nationella lantbruksstödet håller en tillräckligt hög nivå så att den inhemska livsmedelsproduktionen är säkrad. Det behövs också mer satsningar på lantbruksforskning och -rådgivning.

KD vill öka på stödet för förnybara energikällor. Stödet för tillvaratagande av energivirke bör också höjas. Detta främjar den framväxande inhemska miljöteknologin och exporten av den. Dessutom förbättras sysselsättningen, landsbygdens livskraft och försörjningsberedskapen.

Trafiklederna förbättras

Landsvägarna och järnvägarna får inte förfalla. De nedskärningar som regeringen föreslår i de sedan tidigare knappa anslagen för basväghållningen och basbanhållningen måste förhindras. Därför behövs det i budgeten mer anslag för att öka finansieringsandelen för basväghållningen, till statsandelar för enskilda vägar och till omedelbara reparationer av det existerande bannätet som nu håller på att slitas ner. Statsunderstöden för kollektivtrafik behöver höjas så att kollektivtrafiken kan bevaras även i glesbygden. KD föreslår att drivkraftsskatten på dieselbilar sänks. Dieselbilar har låga utsläpp och kan också använda biobränslen. Den skattemässiga behandlingen av hybridbilar bör mildras.

Säkerheten är viktig

Det är viktigt att omedelbart tillsätta lediga polistjänster. Resursbristen har lett till att medborgarna känner sig allt mer osäkra när de vet att de får vänta allt längre på hjälp från myndigheterna. Inte heller domstolarna klarar sig utan tillläggsresurser om de ska förmå avveckla anhopningen av ärenden. Staten bör ta sitt ansvar också när det gäller räddningshelikopterverksamheten. Verksamheten sparar både människoliv och sjukvårdskostnader. Det är motiverat att reservera anslag för stöd till registrerade religionssamfund.

Biståndsmålet får inte glömmas

Kristdemokraterna ser det som viktigt att biståndsanslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån på 0,7 % nås så fort som möjligt. I syfte att öka medborgaraktiviteten föreslår vi en rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget 2007 i siffror Kostnadseffekt i jämförelse med regeringens budgetproposition:
INKOMSTER
Höjning av alkoholskatten med 20 % i genomsnitt med inriktning + 200 000 000 euro
Höjning av tobaksaccisen (med ca 5 %) + 26 000 000 euro
Börsskatt + 280 000 000 euro
Beskattning av överlåtelsevinst som grundar sig på ett kortare ägarskap + 130 000 000 euro
K 15/18-skatt + 4 000 euro
Lättnaderna i förvärvsinkomstbeskattningen överförs till matmoms, så att det återstår 400 miljoner euro för skattelättnader + 390 000 000 euro
Lägre moms till EU p.g.a. lägre matmoms + 20 000 000 euro
En del av intäkterna från statens aktieförsäljning samt dividendinkomster används bl.a. till investeringar i trafikens infrastruktur (amorteringar på skulder minskar) + 325 000 000 euro
Alla inkomster tot. + 1 375 000 000 euro
UTGIFTER
BESKATTNING
Sänkt matmoms - 390 000 000 euro
Höjning av förvärvsinkomstavdraget för vårdnadshavare - 160 000 000 euro
Arvsbeskattningen korrigeras - 10 000 000 euro
Rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd + 325 000 000 euro
Alla inkomster tot. + 1 375 000 000 euro
GRUNDTRYGGHETS- OCH SERVICEPAKET
FAMILJER
Barnbidraget räknas inte som inkomst när utkomststödet bestäms - 80 000 000 euro
Minimiföräldradagpenningen höjs till samma nivå som utkomstskyddet för arbetslösa - 44 000 000 euro
PENSIONÄRER OCH VETERANER
Folkpensionen höjs med 20 I/mån för varje folkpensionstagare - 157 000 000 euro
Rehabiliteringen av och omsorgen om krigsveteraner och -invalider - 1 000 000 euro
STUDERANDE
Studiepenningen höjs med 15 procent - 66 000 000 euro
Barntillägg till studiepenningen för underhållsskyldiga - 10 000 000 euro
ARBETSLÖSA
Barntillägget till utkomstskyddet för arbetslösa höjs med 4% -5 000 000 euro
Pensionsstöd till långtidsarbetslösa - 4 000 000 euro
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Utvidgning av närståendevården och stödtjänsterna - 40 000 000 euro
Personliga assistenter för gravt handikappade - 40 000 000 euro
Slopad receptbunden självriskandel - 3 000 000 euro
Effektiverad förebyggande kriminalvård - 2 000 000 euro
Stöd till organisationer som arbetar mot missbruk - 1 000 000 euro
KOMMUNAL BASSERVICE
4000 fler vårdare till äldreomsorgen - 40 000 000 euro
Fulla indexförhöjningar av statsandelarna till kommunerna - 40 000 000 euro
Ökat finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning - 10 000 000 euro
Grundtrygghets- och servicepaketet tot. 626 000 000 euro
SYSSELSÄTTNING OCH FÖRETAGSAMHET
Rätt till skatteavdrag för dubbelt boende i stället för flyttbidrag +/- 0 euro
Ökad startpeng till företagar - 7 500 000 euro
Bättre utkomstskydd för arbetslösa blivande ensamföretagare - 2 000 000 euro
TRAFIK
Basväghållning - 18 000 000 euro
Basbanhållning - 18 000 000 euro
Statligt stöd för enskilda vägar - 2 000 000 euro
Statligt stöd till kollektivtrafiken - 2 000 000 euro
Skattelättnad för hybridbilar och biobränsle - 1 000 000 euro
Sänkning av drivkraftsskatten på dieselbilar - 33 000 000 euro
MILJÖ OCH JORDBRUK
Stöd för förnybara energikällor - 5 000 000 euro
Stöd för att tillvarata energived - 5 000 000 euro
Ökade anslag för nationellt stöd - 20 000 000 euro
Gårdsbrukets utvecklingsfond - 10 000 000 euro
Jordbruksforskning och rådgivning - 1 000 000 euro
SÄKERHET
Anställning av poliser / ca 230 tjänster - 10 000 000 euro
Räddningshelikopterverksamhet - 2000 000 euro
Avveckling av anhopningen av ärenden vid domstolarna - 1 000 000 euro
Stöd till registrerade religionssamfund - 500 000 euro
BISTÅND
Frivilligorganisationers utvecklingssamarbete - 50 000 000 euro
Alla utgifter tot -1 375 000 000 euro

Regeringens budgetförslag främjar inte social rättvisa eller högkvalitativ produktion av basservice i kommunerna. Speciellt oroväckande är det att arbetslösheten ökar bland ungdomar.

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen konstaterar att statsminister Vanhanens regering fortsätter med en ekonomi-, skatte-, pensions- och socialpolitik som ytterligare ökar skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Trots den starka ekonomiska tillväxten har regeringen försummat att förbättra situationen för fattiga barnfamiljer, studerande och pensionärer med liten pension och att stärka kommunalekonomin så att den viktiga basservicen kan tryggas. På grund av detta konstaterar riksdagen att regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIET

30. Bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Regeringen har i sitt program och i det utvecklingspolitiska program det godkände 2004 förbundit sig att göra det möjligt för Finland att höja sitt biståndsanslag till den nivå som FN rekommenderar, dvs till 0,7 procent av bni senast 2010. Av de andra nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för länge sen nått denna 0,7 %:s nivå och rent av överskridit den.

Regeringen föreslår att biståndsanslagen höjs till 0,43 procent av bni och att totalbeloppet utgör 746,13 miljoner euro. Under det gångna året har biståndet varit uppskattningsvis 0,42 procent av bni. Kristdemokraterna ser det som viktigt att biståndsanslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån nås så fort som möjligt. Ökningen föreslås uttryckligen gälla biståndsanslagen för frivilligorganisationer. Denna budgetmotion ingår i vår skuggbudget. I en anknytande lagmotion föreslår vi också en rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd för att öka medborgaraktiviteten.

Av världens sex miljarder människor lever var femte i extrem fattigdom, alltså på mindre än en dollar per dag. FN:s generalförsamlings främsta mål för det gemensamma biståndet är att eliminera fattigdom och svält i världen. Strävan är att halvera andelen extremt fattiga före utgången av 2015.

Enligt undersökningar är majoriteten av medborgarna beredda att bära ett större ansvar för de fattiga i världen. Genom bistånd kan vi göra förhållandena väsentligt bättre för just de fattigaste länderna och de människor som har det sämst ställt — kvinnor och barn. För att lindra nöden i världen bör vi målinriktat öka biståndsresurserna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1169/2006 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 50 000 000 euro för egentligt bistånd.

Huvudtitel 25

OIKEUSMINISTERIÖN HALLINNONALA

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Medborgarnas rättssäkerhet förutsätter att domstolarna har tillräckliga resurser att avgöra ärenden omsorgsfullt och inom en skälig tid. Så är inte fallet nu. I hovrätterna finns en anhopning av ärenden. Också förvaltningsdomstolarna har problem i detta avseende eftersom exempelvis besvär som gäller planläggningsärenden dröjer mer än ett år.

En effektivare verksamhet vid domstolarna förutsätter tilläggsfinansiering.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 323/2006 rd föreslår jag

att moment 25.10.23 ökas med 1 000 000 euro för domstolarnas utgifter.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Verkligheten inom fångvården idag är inte guldkantad: för vart år som går ökar fångtalet och fångarnas problem både innanför och utanför murarna och ingen ljusning är heller ställd i utsikt. Resurserna och personalen inom fångvården eller inom kriminalvårdens preventiva verksamhet utanför fängelserna har inte ökat i den takt som de växande utmaningarna hade förutsatt.

En utmaning är i synnerhet att rehabilitera fångarna så de blir en del av samhället utanför murarna. Det är svårt att bemöta denna utmaning. Med oförändrade resurser är det omöjligt att vårda ett större antal kriminalvårdskunder med allt svårare problem. Detta ställer allt större krav på arbetet bland kunderna. Kriminalvården har varit tvungen att ta allt mer ansvar för de frigivna fångarnas hälso- och sjukvård, rehabilitering och missbrukarvård.

Resursbristen kommer till synes i kriminalvårdens möjligheter att sköta sin grundläggande uppgift, nämligen att förhindra återfall i brott. För att klara sig i det civila behöver en frigiven fånge fortsättning på den vård och rehabilitering som har påbörjats i fängelset. För närvarande finns det inte alltid möjligheter till detta även om en hel del projekt har inletts

Endast en liten del av fångarna har en arbetsplats vid frigivningen och i allmänhet saknar de också fast bostad. För att kunna bryta den negativa utvecklingen behöver en frigiven absolut få sitt vardagsliv i ordning. Det är mycket lätt att falla in i en kriminell livsstil på nytt om man inte efter en fängelsevistelse får tillräckligt stöd för att ordna de elementäraste frågorna i livet. Den brottsspiral som många frigivna råkar in i kunde brytas genom effektiva stödåtgärder efter frigivningen. Efter sin tid i fängelset behöver fången verkliga möjligheter att komma loss från brottsspiralen. För detta ändamål behöver kriminalvården mer resurser för att tillhandahålla fysisk, social och psykisk rehabilitering för frigivna fångar, på en nivå som motsvarar behovet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1051/2006 rd föreslår jag

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro för preventiv verksamhet inom kriminalvården.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

75. Polisväsendet

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det är viktigt att omedelbart tillsätta de lediga polistjänsterna nu då bristen på personal har lett till att jourberedskapen blivit sämre och otryggheten ökat bland medborgarna när det speciellt i glesbygden har blivit allt svårare att få polishandräckning. Utöver det vanliga polisarbetet behövs det resurser för utredning av den allt mer komplicerade narkotikabrottsligheten och bekämpningen av internationella kriminella nätverk.

Med hjälp av ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro kan cirka 250 polistjänster tillsättas för ett år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 551 /2006 rd föreslår jag

att moment 25.75.21 ökas med 10 000 000 euro för polisens omkostnader.

80. Räddningsväsendet

22. Särskilda utgifter (förslagsanslag)

I regeringsprogrammet för regeringen Vanhanen uppställdes som mål att läkar- och räddningshelikopterverksamheten utvecklas som en del av skyddsnätet i hela landet. Strävan är att överföra finansieringen av räddningshelikopterverksamheten så att den inte sker med penningautomatbidrag utan med budgetmedel.

Den arbetsgrupp som utredde finansieringen avlade rapport i januari 2004 och rekommenderade då en s.k. partnerskapsmodell, där kostnaderna för flygverksamheten täcks med penningautomatbidrag, tilläggskostnaderna för hälsovården till fullt belopp ingår i statsandelen för sjukvårdsdistrikten och ett specialanslag för inrikesministeriet används för räddningsverksamheten och efterspaningen av försvunna personer. Föreningarna skulle fortsättningsvis vara tvungna att skaffa egen finansiering men andelen egen finansiering skulle minska i betydande grad. Det är meningen att läkar- och räddningshelikopterverksamheten som en del av hälso- och sjukvården och räddningsväsendet fastställs klart och att verksamheten permanentas.

Trots detta kommer riksdagens vilja att överföra ansvaret för finansieringen av läkar- och räddningshelikoptrarna på staten inte till uttryck i budgeten för 2007. Att delvis överföra finansieringen på sjukvårdsdistrikten försämrar ytterligare kommunernas ekonomiska ställning eftersom de i stor utsträckning ansvarar för finansieringen av dem.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 552/2006 rd föreslår jag

att moment 26.80.22 ökas med 2 000 000 euro för stöd till räddningshelikopterverksamheten.

97. Understöd till kommuner

31. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning (förslagsanslag)

Statsminister Matti Vanhanens regering har fortsatt att liksom de tidigare regeringarna skära ned på de årliga indexjusteringarna av alla statsandelar till kommunerna. Kommunerna har de senaste åren förlorat miljarder euro på grund av det. Nedskärningarna har varit en viktig orsak till att det blivit kris i kommunalekonomin.

Regeringen fortsätter med indexnedskärningen på 25 %. Kommunalekonomin kommer fortfarande att visa underskott nästa år och kommunerna kommer att bli mer skuldsatta. De som behöver basservice kommer att lida av det. Servicen måste skäras ned.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller 40 000 000 euros indexjusteringar av de allmänna statsandelarna till kommunerna samt statsandelarna för social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Bildningsväsendet behöver ett tilläggsanslag om 12 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 325/2006 rd föreslår jag

att moment 26.97.31 ökas med 1 000 000 euro för indexjusteringar av allmänna statsandelar till kommunerna.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

I budgetpropositionen för 2007 skär statsminister Matti Vanhanens regering ner anslaget för finansieringsstöd till kommunerna enligt prövning med 14 000 000 euro, trots att antalet kommuner med negativt årsbidrag ökar och den kommunala ekonomin står inför allt större problem. I budgetpropositionen föreslås ett anslag om 12 miljoner euro för 2007 för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning trots att motsvarande belopp enligt 2005 års bokslut är drygt 40 miljoner euro.

Sammanlagt 207 kommuner har under innevarande år ansökt om finansieringsunderstöd enligt prövning. Motsvarande siffra år 2005 var 238 kommuner. Att de sökande kommunerna är nästan lika många som tidigare visar att kommunernas ekonomi fortfarande är dålig. Särskilt landsbygdskommuner med flyttningsunderskott får en allt mer ansträngd ekonomi till följd av regeringens politik eftersom skatteinkomsterna minskar och de statsandelar som relaterar till invånare och elever skärs ner.

Regeringens politik försätter medborgarna i en så ojämlik situation beroende på var de bor att deras grundlagstryggade likställdhet är allvarligt hotad.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 553/2006 rd föreslår jag

att moment 26.97.34 ökas med 10 000 000 euro för finansieringsunderstöd enligt prövning.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. (29.01, 05, 07, 08, del och 10, delvis) ) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet

51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

Finansministeriet har i 2007 års budgetproposition slopat det redan utlovade understödet till religionssamfund.

När riksdagen hördes i frågan den 18 februari 2005 framgick det att ett understöd för registrerade religionssamfund kommer att beviljas 2007. En arbetsgrupp som berett ärendet åt undervisningsministeriet lade fram ett betänkande om understödet och dess grunder den 13 maj 2005.

Bakom detta ligger frågan om att övergå till samfundsskatt, som var aktuell 1993. Enligt lagen om skatteredovisning delas samfundsskatteintäkterna mellan staten, kommunerna och församlingarna. Med församling avses bara den lutherska och ortodoxa kyrkan. I sitt betänkande om hörandet 1998 skrev finansutskottets skattedelegation att religionssamfunden bemöts ojämlikt i fråga om skatteintäkterna, vilket upplevs vara problematiskt (FiUB 18/1998 rd).

Även den kommitté som berett lagen om religionsfrihet hade i sitt lagförslag en 28 § som föreskrev att registrerade religionssamfund skulle få statsunderstöd. Paragrafen ströks emellertid i lagen.

Understödet om 250 000 euro som nu slopats i budgetpropositionen är mindre än vad undervisningsministeriets arbetsgrupp föreslår, alltså 300 000 euro vilket betyder ca 4 euro per medlem. Som jämförelse får t.ex. fritänkarna i Finland ca 21 euro per medlem i stöd ur statsbudgeten, så ett stöd om 500 000 euro till registrerade religionssamfund vore mycket befogat. Stödet kunde användas till att underhålla bl.a. kulturhistoriskt värdefulla byggnader och egna begravningsplatser samt ordna barn- och ungdomsverksamhet samt musikverksamhet. Ur statsekonomisk synvinkel är det en obetydlig summa men den skulle i viss mån tillgodose den rättvisa och jämlikhet som staten bör visa gentemot olika religionssamfund.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 87/2006 rd föreslår jag

att moment 29.01.51 ökas med 500 000 euro och

att motiveringen till momentet kompletteras med att 500 000 euro av totalanslaget anvisas som understöd till registrerade religionssamfund.

10. (29.40) Allmänbildande utbildning

30. (29.40.30) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Statsminister Matti Vanhanens regering har fortsatt att liksom de tidigare regeringarna skära ned på de årliga indexjusteringarna av alla statsandelar till kommunerna. Kommunerna har de senaste åren förlorat miljarder euro på grund av det. Nedskärningarna har varit en viktig orsak till att det blivit kris i kommunalekonomin.

Regeringen fortsätter med indexnedskärningen på 25 %. Kommunalekonomin kommer fortfarande att visa underskott nästa år och kommunerna kommer att bli mer skuldsatta. De som behöver basservice kommer att lida av det. Servicen måste skäras ned.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller 40 000 000 euros indexjusteringar av de allmänna statsandelarna till kommunerna samt statsandelarna för social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Bildningsväsendet behöver ett tilläggsanslag om 12 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 331/2006 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 12 000 000 euro för budgetbaserade indexjusteringar av allmänna statsandelar till bildningsväsendet i kommunerna.

70. Studiestöd

Eftersom studiestödets reella värde sjunkit med en femtedel under de senaste 15 åren föreslår jag:

följande uttalande i motiveringen till kapitel 29.70:

Reservationens förslag till uttalande

1. Riksdagen förutsätter att regeringen i brådskande ordning förelägger riksdagen ett förslag om att höja studiepenningen med 15 %.

Reservationens förslag till uttalande

2. Riksdagen förutsätter att regeringen bereder ett förslag om barntillägg till studiestödet

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

De studerande som har låga inkomster utgör en särskild grupp av fattiga. Studiestödets reella värde har sjunkit med en femtedel under de senaste 15 åren. Tillsammans med bostadsbidraget underskrider studiepenningen helt klart nivån på det minsta utkomstskyddet för arbetslösa. KD föreslår en nivåförhöjning med 15 procent på studiepenningen och ett barntillägg om 50 euro för underhållsskyldiga.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 88/2006 rd föreslår jag

att moment 29.70.55 ökas med 76 000 000 euro för en nivåförhöjning av studiepenningen och införande av ett barntillägg till studiepenningen.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Behoven av näringsrådgivning på landsbygden ökar i takt med att EU:s jordbrukspolitik blir allt mer komplicerad. Då också vissa produktionsinriktningar så som socker upphör uppstår nya problem. Landsbygdsföretagens konkurrenskraft och utveckling, miljöfrågor och växelverkan mellan landsbygden och tätorterna är viktiga. När det gäller dessa frågor behövs det stöd och stora satsningar.

Statsminister Matti Vanhanens regering är oskäligt landsbygdsfientlig i sin politik. Det syns också i att anslaget för rådgivning i landsbygdsnäringar har skurits ned med nästan tre miljoner euro, dvs. ca 25 %, i budgeten för nästa år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 336/2006 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 1 000 000 euro för statsunderstöd till rådgivning i landsbygdsnäringar.

20. Jordbruk

21. Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Statsminister Matti Vanhanens regering skär ned finansieringen av forskning i jordbruk och livsmedelsekonomi. Det är mycket oförsiktigt med tanke på den pågående omvandlingen inom jordbruket och skadligt för utvecklingen.

I sin skuggbudget föreslår kristdemokraterna ett tilläggsanslag för jordbruksforskning.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 90/2006 rd föreslår jag

att moment 30.20.21 ökas med 1 000 000 euro för jordbruksforskning.

40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)

Det är en säkerhetsfråga att garantera en inhemsk livsmedelsproduktion som motsvarar konsumtionen i landet. Därför bör vi inte förbigå frågan under några omständigheter. EU:s jordbrukspolitik i kombination med den obetydliga nationella jordbrukspolitiken har redan lett till att gårdsbruken häftigt minskat i antal och utvecklingen går fortfarande i samma riktning. Samtidigt avfolkas landsbygden. Avfolkningen accelererar till följd av regeringens centraliseringspolitik.

Jordbrukets villkor är svåra i Finland p.g.a. naturförhållandena. Jordbruket behöver offentligt stöd för att folkets livsmedelsförsörjning ska vara tryggad. Regeringen misslyckades i sina förhandlingar med EU-kommissionen om utvecklingsmedlen för landsbygden. Det innebär bl.a. att miljöstödet skärs ned.

I sin balanserade skuggbudget föreslår kristdemokratiska riksdagsgruppen ett tilläggsanslag för det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen så att jordbrukets verksamhetsbetingelser säkerställs ända från början av den nya finansieringsperioden.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 91/2006 rd föreslår jag

att moment 30.20.40 ökas med 20 000 000 euro för nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen.

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (fast anslag)

Regeringen föreslår ett alldeles otillräckligt anslag för Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Detta förslår inte för de behov som grundar sig på lag. Anslaget bör höjas för att säkerställa finansieringen av jordbruket och andra strukturpolitiskt motiverade projekt. Detta är ett sätt att hindra att jordbruket och landsbygden körs ned helt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 339/2006 rd föreslår jag

att moment 30.20.61 ökas med 10 000 000 euro för överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond.

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Skogsbruket utgör stommen för den finländska näringsstrukturen. Ett hållbart skogsbruk är mycket viktigt för industri, sysselsättning, landsbygdsnäringar och miljöfrågor. Regeringen skär ned anslaget för stöd till en uthållig virkesproduktion med 5 miljoner euro. Inga motiveringar ges.

Nedskärningen gör att det blir svårare att producera inhemsk energi, vilket strider mot de uttalade målen.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller ett anslagstillägg om fem miljoner euro som syftar till att öka stödet för bl.a. tillvaratagande av energivirke som en del av ett hållbart skogsbruk och en hållbar energihushållning.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 341/2006 rd föreslår jag

att moment 30.60.44 ökas med 5 000 000 euro för stöd till en uthållig virkesproduktion.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

24. Vägförvaltningen

I det rambeslut som statsminister Matti Vanhanens regering har fattat sägs det att av de årliga inkomster av försäljning av aktier som överstiger 500 miljoner euro kan högst 20 % av den överskjutande delen användas för infrastrukturinvesteringar samt forskning och utveckling.

Regeringens beslut innebär att försäljningsinkomsterna inte kan användas för skapande av ny egendom på ett sätt som skulle gynna särskilt näringsverksamheten och samhällsekonomin. Många viktiga projekt som skulle vara till nytta för näringsverksamheten, en livskraftig landsbygd samt säkerheten väntar fortfarande på finansiering. De ovan nämnda försäljningsvinstintäkterna kunde användas för detta ändamål. Andelen bör vara minst 30 % och en motsvarande andel av dividendinkomsterna bör anvisas för ändamålet.

I sin balanserade skuggbudget beräknar kristdemokraterna att de tillgängliga tilläggsinkomsterna uppgår till 300 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 343/2006 rd föreslår jag

att i motiven till kap. 31.24 uttalas följande:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att av den del av dividendinkomsterna och inkomsterna av försäljning av aktier som överstiger 500 000 000 euro används minst 30 procent för trafikinvesteringar av engångsnatur.

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Vägnätet i Finland (inklusive gator) omfattar ca 460 000 km, och dess kapitalvärde uppgår till ca 26 miljarder euro. Detta betydelsefulla nationella kapital måste skötas, annars kommer det att bli oskäligt dyrt att reparera och återställa vägnätet i dess tidigare skick. Om vägnätet sakta men säkert tillåts försämras orsakar det också betydande olägenheter för basindustrins transporter och bidrar till att försämra verksamhetsförutsättningarna för dem som bor och driver företagsverksamhet på landsbygden.

Under de senaste decennierna har statens totalfinansiering av trafikens infrastruktur varit någorlunda stabil. Under denna tid har man satsat särskilt mycket på bannätet vilket har resulterat i att den årliga finansieringen av väghållningen har minskat med 200—300 miljoner euro sedan decenniets början. Minskningarna har särskilt drabbat finansieringen av projekt som syftar till att utveckla vägnätet.

Basvägnätet i vårt land har därför under de senaste åren blivit mycket sämre. Anslagen har inte på långt när räckt till för ombyggnad av vägnätet och även underhållsarbetena har varit få. Basväghållningen är ett sätt att upprätthålla infrastrukturen och förbättra den allmänna säkerheten, men den är samtidigt också ett effektivt sätt att stödja en balanserad regional utveckling och sysselsättningen.

I budgetpropositionen för 2007 minskar anslaget för basväghållningen jämfört med finansieringen under de senaste åren. Detta innebär att det blir väsentligt mycket svårare att genomföra de åtgärder som nämns i verksamhets- och ekonomiplanen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1065/2006 rd föreslår jag

att moment 31.24.21 ökas med 18 000 000 euro för bevarande av nivån på basväghållningen.

25. Statsbidrag för väghållningen

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

De enskilda vägarna är en viktig del av hela vägnätet. Det är hela samhällets angelägenhet att underhålla och förbättra dessa vägar. Under de senaste åren har staten deltagit så lite i underhållet av enskilda vägar att människor försatts i en ojämlik ställning samtidigt som vägnätets skick försämrats. Både säkerheten och mångsidiga transportbehov förutsätter att staten igen höjer stödet till enskilda vägar till en lämpligt hög nivå. Detta är motiverat även från regionalpolitisk synpunkt eftersom åtgärden skulle lätta på kommunernas börda.

Det är ofattbart att Vanhanens regering drar ner på landsbygdssatsningarna genom att igen skära i anslaget för statsbidrag till enskilda vägar 2007.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 347/2006 rd föreslår jag

att moment 31.25.50 ökas med 2 000 000 euro för underhåll och förbättring av enskilda vägar.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Bannätets skick är till vissa delar rätt kritiskt. Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Många banavsnitt är nu belagda med trafikbegränsningar och det är möjligt att antalet trafikbegränsningar kommer att öka kraftigt. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker ändå inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstrafikens del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar transporten av exempelvis trävaror. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för varutransporter. Om däremot varutransporterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som också de är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 560/2006 rd föreslår jag

att moment 31.40.21 ökas med 18 000 000 euro för förnyande av bannätets överbyggnad.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Kollektivtrafikens villkor och service har blivit allt sämre under hela regeringsperioden och finansieringen har minskat. I budgetpropositionen skärs stödet för kollektivtrafiken ned med ca 28 miljoner euro.

Utbudet på bussturer som helt finansieras med biljettinkomster har minskat i en årlig takt om 10 % under de tre senaste åren. Den köptrafik som länsstyrelserna finansierar har årligen gallrats med 3—4 % p.g.a. minskade anslag. Överlag är det så att utbudet på bussturer minskat med nästan 40 % på tre år.

Enbart SAD har önskat att staten i sin budget för 2007 tar in ett enormt anslag på 25 miljoner euro för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Summa summarum kommer regeringens mål att öka kollektivtrafikens andel av persontrafiken i stadsregionerna inte att gå i uppfyllelse med det nu föreslagna anslaget.

Ett oemotsägligt faktum är att verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken på glesbygden i exempelvis norra och östra Finland kommer att försämras och resandet bli dyrare. Med tanke på det allt dyrare bränslet skulle det vara mycket klokt att stödja kollektivtrafiken.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1065/2006 rd föreslår jag

att moment 31.60.63 ökas med 2 000 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster.

Huvudtitel 32

HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Vi måste satsa på att utveckla inhemska och förnybara energikällor både på grund av det ökande energibehovet och med tanke på klimatfrågorna. Regeringen föreslår nu en mycket anspråkslös ökning trots att satsningarna på energisparande och i synnerhet på ökad användning av trädbränsle, vindkraft och returbränsle borde vara omfattande just nu.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 94/2006 rd föreslår jag

att moment 32.60.40 ökas med 5 000 000 euro för energistöd för främjande av energisparande samt användning av trädbränsle och returbränslen.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

15. Utjämning av familjekostnader

Barnfamiljerna har fått det sämre ställt de senaste åren, delvis därför att det inte har gjorts några indexförhöjningar i barnbidragen. Barnbidraget höjdes senast den 1 januari 2004 men höjningen var anspråkslös i förhållande till hur levnadskostnaderna utvecklats. Barnbidraget är viktigt för familjer med små inkomster och därför är det också särskilt viktigt för dem att dess reella värde bevaras.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag följande uttalande

i motiveringen till kapitel 33.15:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder ett förslag om att binda barnbidraget vid ett index.

17. Utkomstskydd för arbetslösa

I sitt program har regeringen förbundit sig att anpassa lagstiftningen till de små företagens behov, göra företagarnas sociala trygghet mer sporrande och uppmuntra till självsysselsättning genom företagsamhet.

Den sociala tryggheten för dem som sysselsätter sig själva genom att sälja eget know-how är fortfarande sämre än för löntagare. Inkomsterna är ofta också lägre än löntagarnas. De som sysselsätter sig själva kan dessutom vara ekonomiskt beroende av sina uppdragsgivare, vilket visar sig som dåliga möjligheter att förhandla om kontrakt, villkor och arvoden.

Deras situation avviker på många sätt från villkoren för en företagare vars verksamhet grundar sig på en genuin företagarrisk. De har oftast inga arbetstagare, verksamheten kräver inga lager och som motvikt till företagarrisken har de ingen möjlighet att få vinst.

Det är obefogat att utkomstskyddet är olika för arbetslösa löntagare och företagare som sysselsatt sig själva. För självanställda är det svårare och dyrare att få utkomskydd vid arbetslöshet.

Medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna för företagare är dyra och förutsättningarna för inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa är stränga. Därför har många självanställda som anses vara företagare valt att inte bli medlem i någon företagarkassa. Inte heller löntagarkassorna i yrkesbranschen kan försäkra dessa personer som inte har något anställningsförhållande.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har företagare rätt till grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning förutsatt att de arbetat och betalat försäkringspremie i 24 månader. Företagaren måste också i regel sälja de redskap som behövs i företagsverksamheten och avstå från företagsverksamhet i fyra månader innan rätten till dagpenning uppstår, om inte företagsverksamheten upphör helt och hållet.

Det bör också bättre beaktas att man flexibelt ska kunna byta position på arbetsmarknaden. Efter att ha varit företagare kan man formellt bli löntagare t.ex. på två dagar under en arbetsvecka eller rentav samma dag.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag följande uttalande

i motiveringen till kapitel 33.17:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att utreda enligt vilka förutsättningar löntagarkassorna i de olika yrkesbranscherna kan försäkra yrkesgrupper som sysselsätter sig själva och för att utreda vilken ställning företagarnas arbetslöshetskassor har i fråga om att försäkra personer som sysselsätter sig själva. Dessutom bör företagarkassornas medlemsvillkor utvärderas, liksom avgifterna i jämförelse med löntagarkassorna. För nyblivna företagare som sysselsätter sig själva bör det utvecklas en förmånligare typ av arbetslöshetsförsäkring.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

I år har Stakes publicerat en omfattande undersökning av finländarnas välfärd. Antalet fattiga beräknas nu vara uppe i 600 000. Undersökningen, som bygger på material om inkomstfördelning, visar att fattigdomen har ökat kraftigt. Under de senaste tio åren har den relativa inkomstfattigdomen ökat från lite över 7 procent till 12 procent av befolkningen.

I synnerhet har fattigdomen ökat bland barnfamiljer: småbarnsfamiljer, familjer med ensamma föräldrar och familjer med många barn har mest fallit utanför inkomstutvecklingen. Antalet barnfamiljer som levde under fattigdomsgränsen fördubblades mellan 1990 och 2003, från 28 000 till mer än 63 000. Antalet barn i dessa familjer har nästan tredubblats till 131 000. År 2003 hörde drygt nio procent av barnfamiljerna till den lägsta decilen. En nivåförhöjning om fyra procent på barntillägget till utkomstskyddet för arbetslösa skulle göra livet lättare just för de allra fattigaste barnfamiljerna som lider av arbetslöshet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1171/2006 rd föreslår jag

att moment 33.17.51 ökas med 5 000 000 euro för en höjning av barntillägget till utkomstskyddet för arbetslösa.

18. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

a) Syftet med denna motion, som ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget, är att eliminera det uppenbara missförhållandet att den lägsta moderskaps- och föräldradagpenningen till och med efter en proposition om frågan är mindre än den lägsta arbetslöshetsersättningen. Vi föreslår att minimibeloppet av moderskaps- och föräldradagpenningen höjs till samma nivå som det lägsta utkomstskyddet för alla förmånstagare.

Enligt propositionen höjs moderskaps- och föräldrapenningen bara för förvärvsarbetande och företagare. Ändå kan en femtedel av föräldrarna inte få någon inkomstrelaterad förmån. Det är fråga om bl.a. studerande, korttidsanställda och arbetslösa. De bör också få en ekonomiskt rimlig möjlighet att bilda familj. Om denna femtedel lämnas utanför betyder det att föräldrarna blir särbehandlade.

För tillfället är moderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp 15,20 euro per dag och den betalas ut för sex dagar per vecka. Fullt arbetsmarknadsstöd utan barntillägg eller grunddagpenning för arbetslösa är 23,50 euro per dag och betalas ut för fem dagar per vecka. För att moderskapspenningen på månadsnivå ska vara lika stor borde den höjas till 19,58 euro.

Det har ansetts att arbetslöshetsdagpenningen är det minimum som kan ge en grundläggande försörjning och det är alltså inte möjligt att klara sig på ett mindre belopp. Av de mammor som lyfter bidrag får ungefär en fjärdedel föräldradagpenning som underskrider grunddagpenningen för en arbetslös. Den låga föräldradagpenningen motiveras med att den kompenseras av barnbidraget. I själva verket räcker barnbidraget inte till för att täcka de kostnader som ett barn föranleder. Av detta följer att minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenningen 15,20 euro är oskäligt lågt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1067/2006 rd föreslår jag

att moment 33.18.60 ökas med 44 000 000 euro för en höjning av föräldradagpenningens minimibelopp.

b) Att gravt handikappade, också utvecklingsstörda, ska få subjektiv rätt till en personlig assistent har varit ett av handikapporganisationernas viktigaste mål. En personlig assistent kan vara absolut nödvändig för att den handikappade ska klara av att klä sig, tvätta sig, sköta sitt hushåll, studera, syssla med hobbyer och förvärvsarbeta. Om den handikappade inte får hjälp med sådant måste han eller hon leva i en inskränkt livsmiljö, riskerar att bli marginaliserad och i värsta fall tas in på institution.

Alla kommuner har inte ordnat med assistenter. Det har föreslagits att assistentsystemet ska förbättras genom att kostnaderna jämnas ut med FPA som stödkanal. Samtidigt införs en likadan praxis i hela landet. Den regionala jämlikheten och utvecklingen av assistentservicen får inte bli ett tvistefrö mellan staten och kommunerna.

I morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever bör de handikappade barn som får specialundervisning beaktas. För dem har morgon- och eftermiddagsvård ordnats under hela den grundläggande utbildningen. Det vore eftersträvansvärt att den handikappade har samma person som skolgångsbiträde och personlig assistent på fritiden. Anställningen av stödpersoner för handikappade bör också förbättras. Det bör vara en subjektiv rätt att få en personlig assistent. Assistentsystemet är också den enda självständiga stödform som verkligen kan tillförsäkra gravt handikappade lagfästa rättigheter och självbestämmanderätt.

Då den gravt handikappade själv är arbetsgivare medför arbetet som assistent inte heller investerings- eller förvaltningskostnader. Assistentservicen frigör också medel från annan slags service som inte nödvändigtvis längre behövs tack vare assistenten.

Vid kostnadsberäkningen bör vi beakta att en del av de gravt handikappade redan har en personlig assistent. En del av kommunerna har ordnat servicen på ett exemplariskt sätt.

Som en början på reformen bör 15 miljoner euro reserveras för anställning av assistenter för gravt handikappade nästa år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1066/2006 rd föreslår jag

att moment 33.18.60 ökas med budgetbaserade 40 000 000 euro för anställning av personliga assistenter för gravt handikappade.

c) I jämförelse med andra europeiska länder placerar sig Finland högt uppe på listan över storleken på patienternas egenandel av läkemedelskostnaderna. I en internationell jämförelse är denna andel av sjukvårdskostnaderna och särskilt av läkemedlen mycket hög och har stigit under de senaste åren. Den ändring av systemet för läkemedelsersättning som regeringen satt i verket är i genomsnitt kostnadsneutral för patienterna. Men då den läkemedelsspecifika självrisken gäller läkemedelsinköp som överstiger det årliga s.k. avgiftstaket drabbar kostnaderna patienter som också annars har höga läkemedelskostnader och vars levnadsstandard försämrats av sjukdomen. När det gäller långtidssjuka kan det årliga taket för egenandelen nås redan i början av året och om patienten tvingas använda många läkemedel kan räkningen lätt överstiga 100 euro per år. De som använder läkemedel bara då och då har däremot nytta av reformen.

En god hälsa är något av det viktigaste människan har och tillgången till hälso- och sjukvårdsservice får inte vara beroende av personens förmögenhet. De sjukdomsrelaterade kostnaderna måste delas solidariskt mellan hela befolkningen. 2007 års budget bör ökas med 3 miljoner euro för att den receptbundna självriskandelen ska kunna slopas för den del som överstiger det årliga avgiftstaket.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1172/2006 rd föreslår jag

att moment 33.18.60 ökas med budgetbaserade 3 000 000 euro för att den receptbundna självriskandelen ska slopas för den del som överstiger avgiftstaket.

19. Pensionsförsäkring

På grund av ändringarna i pensionslagstiftningen har inkomstutvecklingen bland pensionärer varit klart sämre än bland förvärvsinkomsttagare. Alla partier har påtalat detta missförhållande, men det har inte åtgärdats.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag följande uttalande

i motiveringen till kap. 19:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en tillräcklig nivåförhöjning av folkpensionerna och bereder ett förslag till ett nytt pensionsindexsystem som bättre följer inkomstnivåns utveckling.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Enligt färska uppgifter finns det i Finland en betydande andel personer som lever endast på sin folkpension och som enligt EU:s sätt att räkna ständigt befinner sig under fattigdomsgränsen. Detta är en förfärlig skam för vårt land. Statsminister Matti Vanhanens regering lovar dessa pensionärer endast fem euro till i månaden och dessutom först från hösten 2006. Eftersom folkpensionsindexet dessutom är mycket ofördelaktigt faller dessa pensionärer utanför den allmänna inkomstutvecklingen varje månad.

I sin skuggbudget föreslår kristdemokraterna en höjning om 20 euro per månad av den grundläggande folkpensionen från början av 2007. Detta är ett belopp som kännbart förbättrar levnadsstandarden för dem som är beroende av en pension till minimibelopp. I skuggbudgeten anvisas medel för en höjning av folkpensionerna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 351/2006 rd föreslår jag

att moment 33.19.60 ökas med 157 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av den grundläggande folkpensionen.

22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering

59. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Samma dag som budgetpropositionen togs till behandling i riksdagen överlämnade veteranorganisationernas representanter till riksdagsgrupperna en vädjan om tilläggsanslag till rehabilitering för veteraner. Varje riksdagsgrupp lovade ta vädjan på allvar och informerade finansministern om den samma dag.

I budgetpropositionen är 38 288 000 euro av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet reserverat under moment 32.92.59 för rehabilitering av veteraner och 8 000 euro är reserverat under moment 33.23.59. Anslaget är klart mindre än det innevarande årets anslag.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 304/2006 rd föreslår jag

att moment 33.22.59 ökas med 1 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.

28. Annat utkomstskydd

60. Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag)

Efter den ekonomiska regressionen i Finland för drygt tio år sedan finns det fortsättningsvis en stor hop långtidsarbetslösa som är svårsysselsatta. Det är mer eller mindre omöjligt att på den öppna arbetsmarknaden sysselsätta dem som utgör arbetslöshetens hårda kärna, dvs. ungefär 65 000-70 000 äldre långtidsarbetslösa. Dessa personer hänförs ändå till kategorin arbetslösa arbetssökande och de är således förpliktade att aktivt söka arbete även om de de facto saknar arbetsförmåga och chans att få ett jobb.

Lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa trädde i kraft den 1 maj 2005. Med stöd av den tillförsäkras en person som är född 1941-1947 och som varit arbetslös en lång tid en utkomst i form av pensionsstöd innan den egentliga ålderspensionen börjar utbetalas. Men det har uppstått problem kring tolkningen av villkoren för beviljande av sådant stöd. Detta har lett till att en del personer som varit arbetslösa i mer än tio år och som fyllt 58 år inte har en chans till pensionsstöd.

Lagen måste förtydligas på denna punkt och förutsättningarna för beviljande av stödet omformuleras så att de är mänskliga. Detta skulle öka antalet långtidsarbetslösa med pensionsstöd med uppskattningsvis 1 000 personer som har varit arbetslösa i mer än tio år och som fyllt 58 år. Detta vore ett mänskligt bemötande av människor som inte har några faktiska förutsättningar att få arbete.

Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget och frågan tas också upp i en lagmotion.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1068/2006 rd föreslår jag

att moment 33.28.60 ökas med 4 000 000 euro för en höjning av pensionsstödet för långtidsarbetslösa.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

I år har särskilt mycket uppmärksamhet fästs vid äldreomsorgens omfattning och kvalitet. Medborgaradresser har överlämnats både till omsorgsministern och finansministern. Senast hände det för bara några veckor sedan då en vädjan av mer än 400 000 medborgare för en bättre äldreomsorg överlämnades till finansministern. Frågan är allvarlig och avgörandet får inte skjutas fram

Med stöd av det ovan sagda föreslår jag

att i motiven till kap. 33.32 uttalas följande:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en lag som säkerställer kvaliteten på äldreomsorgen och tillräcklig service samt anvisar tillräcklig finansiering för ändamålet.

30. (33.32.30 ja 35) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

a) Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en utveckling av närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Då nyttiggörs personens naturliga nätverk av nära och kära, vilket redan i sig ger omsorgen ett mervärde. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre.

I budgetpropositionen föreslås att de lediga dagarna för närståendevårdare ska utökas från två till tre i månaden. Det är inte tillräckligt, för närståendevårdarna bör ha åtminstone en ledig dag i veckan. Nu fattas den lediga dagen för en av veckorna i månaden.

De nya förmånerna gäller emellertid bara personer som fått stöd för närståendevård. I Finland finns det uppskattningsvis 300 000 närståendevårdare och av dem får bara lite mer än 26 000 kommunalt stöd för närståendevård. Socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt dem ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och med hjälp av tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara sporadiskt som vårdarna kan få stöd för närståendevård, för det utgör ingen subjektiv rättighet. Antalet stödtagare bör målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. De bör få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre chanser att orka fysiskt och psykiskt.

Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1075/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 40 000 000 euro för att stödet för närståendevård ska kunna omfatta alla närståendevårdare som uppfyller kriterierna och stödtjänsterna utvidgas så att vårdarna får fyra lediga dagar per stödmånad i stället för tre.

b) Statsminister Matti Vanhanens regering har fortsatt att liksom de tidigare regeringarna skära ned på de årliga indexjusteringarna av alla statsandelar till kommunerna. Kommunerna har de senaste åren förlorat miljarder euro på grund av det. Nedskärningarna har varit en viktig orsak till att det blivit kris i kommunalekonomin.

Regeringen fortsätter med indexnedskärningen på 25 %. Kommunalekonomin kommer fortfarande att visa underskott nästa år och kommunerna kommer att bli mer skuldsatta. De som behöver basservice kommer att lida av det. Servicen måste skäras ned.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller 40 000 000 euros indexjusteringar av de allmänna statsandelarna till kommunerna samt statsandelarna för social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. För statsandelen till social- och hälsovården behövs ett tilläggsanslag om 27 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 353/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 27 000 000 euro för budgetbaserade indexjusteringar av statsandelar till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna.

c) Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat under de senaste femton åren. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

I Finland försöker vi klara oss med bara hälften av den personal som äldreomsorgen har tillgång till i Sverige. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare ersätts enligt forskare med mediciner. Antidepressiva och lugnande medel ordineras rentav 98 % av de äldre, tre gånger mer än i övriga Norden.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet gjort började sjukfrånvaron i kommunbranschen öka i fjol, i synnerhet bland närvårdare. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen visar hur civiliserat vårt samhälle är.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1173/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 123 000 000 euro för budgetbaserade statsandelar till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna i syfte att anställa 4 000 vårdare inom äldreomsorgen.

d) Det är alarmerande att fattigdomen ökar bland barn. Barnfamiljerna har fått det sämre ställt i inkomstfördelningen, men utvecklingen har varit mycket olika mellan de olika typerna av barnfamiljer. Sämst har inkomstutvecklingen varit bland ensamma föräldrar och i familjer med många barn och i familjer med barn under tre år. Antalet barnfamiljer som levde under fattigdomsgränsen fördubblades mellan 1990 och 2003, från 28 000 till 63 000. Av barnen lever 120 000 i hushåll vars inkomster understiger den EU-fastställda fattigdomsgränsen 750 euro i månaden. De familjepolitiska inkomstöverföringarna till barnfamiljerna har reellt sätt minskat med ca 10 procent per hushåll sedan 1990. De små höjningarna i barnbidraget, minimibeloppet av föräldradagpenningen och vissa andra stöd har inte räckt till för att förbättra ekonomin för fattiga barnfamiljer och familjer som hotas av fattigdom. Då familjeförhållandena och arbetsmarknaden samtidigt instabiliserats har betydelsen och behovet av det skydd och den försörjning som välfärdsstaten ger ökat. Enligt 11 § i lagen om utkomststöd påverkas utkomststödets storlek av alla inkomster som personen och familjemedlemmarna har till sitt förfogande. S.k. prioriterad inkomst beaktas inte. Barnbidraget hör inte till denna inkomst, utan det beaktas i stödberäkningen och minskar därmed stödbeloppet. I motionen föreslås att barnbidraget ska bli en prioriterad inkomst så att barnfamiljernas situation förbättras. Kostnaderna är ca 80 miljoner euro på årsnivå.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 91/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 80 000 000 euro för en budgetbaserad statsandel till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna för en förbättrad utkomst för barnfamiljer.

92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Alkohol- och narkotikamissbruket har ökat hela tiden. Tillgången till rehabilitering för missbrukare har försämrats kraftigt under de senaste åren trots att antalet personer som skulle vara i behov av sådan har ökat. Anstaltsplatserna har minskat och vårdperioderna förkortats. När användningen av rusmedel ökar måste också mer pengar anslås för att ordna vård för dem som vill bli fria från sitt missbruk.

Resurser bör avsättas för bra avvänjning och rehabilitering där patienten försöker lösgöra sig från sitt alkohol- och narkotikamissbruk helt och hållet. Speciellt lönsamt och brådskande är det att ordna avvänjning för gravida kvinnor. Rusmedelsmissbruket har ökat mest markant bland flickor och unga kvinnor. Därför har också graviditeterna bland missbrukare ökat.

Året 2004 var särskilt problematiskt till följd av den sänkta spritskatten och den påföljande ökningen i alkoholskador. De senaste åren har inte fört med sig någon förbättring, utan konsumtionen och skadorna har ökat ytterligare. Alkoholen dödar redan nu 3 000 finländare per år och 700 barn föds årligen med bestående, av alkohol orsakade men. Det är därför viktigt att kampen mot rusmedel effektiviseras på alla tänkbara sätt.

Aktörerna inom tredje sektorn är mycket viktiga när det gäller arbetet mot missbruk. Flera olika organisationer som arbetar bland missbrukare har nått goda resultat. Missbrukarvården är i regel också förmånligare inom tredje sektorn. Eftersom kommunalekonomin ständigt försämras och antalet missbrukare ökar är det viktigt att hitta vårdplatser till skäligt pris.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 94/2006 rd föreslår jag

att moment 33.92.50 ökas med 1 000 000 euro för sänkning av kostnaderna för missbrukarvård genom stöd till sammanslutningar som arbetar mot missbruk.

Huvudtitel 34

ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Långtidsarbetslöshet är den största enskilda riskfaktorn för utslagning och ger upphov till många sociala och hälsorelaterade problem. Den utdragna arbetslösheten är ett stort orosmoment. För en del grupper i samhället blir långtidsarbetslöshet och dess alla konsekvenser ett livsöde och kan rent av generera subkulturer. Ändå vill inte myndigheterna se arbetslösheten i familjerna i ett mer övergripande perspektiv och de administrativa hindren upplevs vara stora. Frånvaron av ett förvaltningsövergripande synsätt har lett till att det de facto inte finns någon myndighet som bevakar hur arbetslösheten tornar upp sig i familjerna. Det finns ett akut behov av en övergripande syn på problemen i arbetslösa familjer. Det är angeläget att behovet beaktas mer både på riksplanet och på det lokala planet.

I vårt välfärdssamhälle ska det inte finnas en enda familj där båda föräldrarna är arbetslösa samtidigt. Om man ser till den arbetslösa familjen är detta inget orimligt krav. Inte heller krävs det någon orimligt stor insats från samhällets sida för att tillgodose kravet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att det i motiveringen till huvudtitel 34 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att med exempelvis en aktiv arbetskraftspolitik garantera att åtminstone den ena vårdnadshavaren i familjen har ett arbete.

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt.

I fjol startades ett försök där startpengen kan beviljas arbetslösa såväl som studerande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Nu har knappt hälften av ansökningarna kommit inom ramen för försöket. Utan försöket hade många företag säkert inte grundats. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tilläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 98/2006 rd föreslår jag

att moment 34.06.51 ökas med 7 500 000 euro och att motiveringen till momentet kompletteras med att 29 500 000 euro av totalanslaget anvisas för startpengen.

INKOMSTPOSTER

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

När bruttonationalprodukten ökar måste alla grupper i samhället bli delaktiga av det, det vill säga sysselsättningen måste stärkas och större rättvisa skapas.

Lägre moms på livsmedel kommer alla medborgare till godo räknat i euro i ungefär lika stor omfattning. Ändå går den relativt största nyttan till de befolkningsgrupper där matutgifterna är allra störst i relation till de totala utgifterna. Kristdemokraterna vill sänka momsen med 5 procentenheter på alla de livsmedel som är viktiga för medborgarna (LM 39/2003 rd).

Regeringens proposition med förslag till lag om skatteskalorna för 2007 minskar intäkterna av statens skatteinkomster 2007 med cirka 600 miljoner euro. Av beloppet står ungefär 150 miljoner euro för en inflationsjustering av sänkningarna i inkomstskatteskalan. I skattedebatterna har Kristdemokraterna framhållit att det i socialt hänseende vore rättvisare att låta skattesänkningarna gå till lägre moms på livsmedel. Utöver en momssänkning för livsmedel hade vi också behövt en inflationsjustering på 1,6 procent av skatteskalan i kombination med en sänkning på 1 procentenhet av marginalskattesatsen i den lägsta inkomstklassen.

Kristdemokraterna har föreslagit att skatten på tillfälliga överlåtelsevinster höjs till 50 procent när vinsten grundar sig på ett ägande under kortare tid än 6 månader (LM 93/2006 rd). Vi anser att skattesystemet bör gynna långsiktigt sparande och vårt ändringsförslag tjänar uttryckligen detta syfte. I USA exempelvis beskattas reavinster vid kortvarigt ägande mycket hårdare än försäljningen av egendom som grundar sig på ett ägande i över ett år.

Vi har också föreslagit en återgång till en moderat stämpelskatt på börshandel (LM 103/2003 rd). Genom ändringen skulle staten få in rejält med skatteinkomster också under en ekonomisk lågkonjunktur. Under en högkonjunktur skulle skatteomläggningen dämpa en överhettning av värdepappersmarknaden. Med hänsyn till den internationella konkurrenssituationen på börsen vore en skattesats på 0,1 procent på börshandeln inte oskälig.

Vi har föreslagit (LM 120/2004 rd) att arvsskatten för efterlevande och minderåriga barn mildras genom en höjning av avdraget för make och barn i arvsskattelagen. I vår skuggbudget ingår också ett nytt skatteavdrag för donationer till bistånd (LM 83/2006 rd).

Alkoholskatten sjönk i början av mars 2004 och har lett till ökad konsumtion och därmed till konsumtionsrelaterade problem. Kristdemokraterna har föreslagit (LM 106/2006 rd) att spritskatten ska höjas och till följd av detta skulle skatteintäkterna stiga med ca 200 miljoner euro om året.

Vi föreslår (LM 85/2006 rd) att tobaksaccisen höjs med fem procent. Höjningen beräknas ge skatteintäkter om 26 000 000 euro.

Nästan alla länder i Europa medger barnfamiljer olika typer av avdrag i beskattningen. Finland hör till de få länder som inte har några skatteavdrag för make eller barn. Kristdemokraterna har föreslagit (LM 82/2006 rd) ett förvärvsinkomstavdrag för vårdnadshavaren till barn. Avdraget gynnar låginkomsttagare i barnfamiljer. Bara den ena makan ska kunna göra avdraget i beskattningen. Också ensamföräldrar ska ha rätt att få samma förmån. Kostnadseffekten för avdraget ligger på cirka 160 miljoner euro 2007.

Med stöd av det ovan sagda föreslår jag

att följande uttalande tas in i motiveringen till avdelning 11:

Reservationens förslag till uttalande

1. Riksdagen förutsätter att regeringen fram till januari 2007 utreder möjligheterna att stärka den finansiella basen för välfärdstjänsterna genom att införa en s.k. börsskatt och genom att höja skatten på försäljningsvinst vid kortvarigt ägande.
2. Riksdagen förutsätter att de framtida skattebesluten garanterar att även pensionärer med låga inkomster, barnfamiljer, studerande och arbetslösa kommer i åtnjutande av tillväxten och att bl.a. mervärdesskatten på livsmedel därför sänks till 12 procent.
3. Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart föreslår att spritskatten höjs, framför allt skatten på starka alkoholdrycker.
4. Riksdagen förutsätter att regeringen före utgången av januari 2007 utreder möjligheterna att höja tobaksaccisen med fem procent.
5. Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till förvärvsinkomstavdrag för vårdnadshavaren till barn och att avdraget särskilt kompletterar försörjningen för barnfamiljer med låga inkomster.
6. Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om ett nytt pensionsavdrag som gör att pensions- och förvärvsinkomst behandlas lika i beskattningen.
7. Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste lämnar en proposition om ändring av arvs- och skattelagen så att arvsskatten mildras i synnerhet för en efterlevande make och minderåriga barn.

Helsingfors den 8 december 2006

  • Bjarne Kallis /kd

RESERVATION 2

Allmän motivering

Samlingspartiet väljer att satsa på sysselsättning, problempunkter i arbetslivet, seniormedborgare och trafikleder 2007

Samlingspartiets sysselsättningspaket innehöll alternativ till låtsassysselsättningen

Trots att den ekonomiska tillväxten redan länge varit fortsatt gynnsam går 14—15 procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder fortfarande arbetslösa, stödsysselsatta eller på sysselsättningsutbildning. Regeringens budgetproposition för 2007 innefattar ett s.k. sysselsättningspaket. Tyvärr förlitar det sig i alltför hög grad på traditionella sysselsättningstricks som inte gör någonting för att skapa verkliga nya arbetstillfällen.

Arbetsministeriet har låtit utföra utredningar som visar att en betydande del av sysselsättningsanslagen går till åtgärder som har mycket liten eller rentav obefintlig effekt för sysselsättningen. Enligt vissa bedömningar av arbetskraftspolitikens konsekvenser (Arbetsministeriets arbetspolitiska utredning 315/2006) hade den förberedande arbetskraftsutbildningen en mycket svag effekt för sysselsättningen och höll sig hela uppföljningsperioden kring noll. Analogt visade sig stödsysselsättningen inom offentlig sektor rätt ineffektiv. Också statens revisionsverk kritiserar i sina revisionsrapporter den nuvarande sysselsättningspolitiken. I fjolårets revisionsrapport konstaterade verket bl.a. att effekterna av den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen i snitt har varit positiva men rätt anspråkslösa och att korta kurser på en eller två månader inte har varit till hjälp för sysselsättningen. Statens revisionsverk hävdar att utbildningen rentav ser ut att ha blivit ett hinder för högskoleutbildade att få arbete. Likaså har sysselsättning genom arbetskraftsutbildning konstaterats vara dyrt; kostnaderna för staten för ett nytt arbetstillfälle kan vara till och med mer än dubbelt så höga som löntagarnas årslön i snitt.

Oberoende av vad utredningarna visar har regeringen fortsatt ökat sina satsningar på ineffektiva sysselsättningsåtgärder. Arbetsministeriet blev i fjol sittande med över 35 miljoner euro i oanvända ordinarie sysselsättningsanslag. Det oaktat ökades sysselsättningsanslagen i årets budget med 15 miljoner euro. Enligt preliminära uppgifter kommer en stor del av sysselsättningsanslagen också i år att ligga kvar oanvända. Exempelvis Nylands arbetskrafts- och näringscentral kommer i år att ha 8 miljoner euro kvar. Stick i stäv med fakta föreslår regeringen alltså än en gång ökade sysselsättningsanslag. Finansutskottet godkänner förslaget i sitt betänkande.

Det går inte att förneka att en del av sysselsättningsåtgärderna har haft effekt. Samlingspartiet är redo att satsa betydligt mer på dem än vad regeringen och en majoritet i utskottet är. Läroavtalsutbildningen har till exempel haft mycket positiva sysselsättningseffekter för enskilda människor. Likaså har utvecklingen av hushållsavdraget utan tvekan haft gynnsamma effekter. Enligt en utredning i mars 2006 (Arbetsministeriets arbetspolitiska utredning 310/2006) köptes hushållstjänster 2004 för sammanlagt 457 miljoner euro. Renoveringar utgjorde mer än 90 procent av summan. Hushållsavdragets kalkylerade sysselsättningseffekt var 2004 omkring 10 000 årsverken, dvs. cirka 12 100 arbetstillfällen. Hushållsavdragets nettoeffekt på antalet arbetstillfällen kan uppskattas till över 3 500 årsverken, dvs. ungefär 4 600 arbetstillfällen. Hushållen skulle alltså inte alls ha köpt sådana tjänster om inte hushållsavdraget hade funnits. Enligt utredningen har hushållsavdraget skapat arbetstillfällen på marknadsvillkor, med andra ord verkliga nya arbetstillfällen och därmed tränger de inte undan andra arbetstillfällen. Sett i ett samhällsekonomiskt perspektiv betalar arbetstillfällena sig själva. Hushållsavdraget har också andra erkända ekonomiskt och samhälleligt betydelsefulla effekter, t.ex. att svartjobben minskar, arbetet fördelas effektivare i samhället, kvinnor får bättre villkor på arbetsmarknaden, konsumtionen ökar och aktiverar ekonomin och hushållens eget arbete och fritid ökar. Enligt utredningen ligger hushållsavdragets största och bestående effekt och mervärde i att det har skapat en helt ny efterfrågan värd hundratals miljoner euro och åtminstone när det gäller städtjänster öppnat en helt ny tjänstemarknad.

Samlingspartiet antog sitt eget alternativa sysselsättningspaket mot slutet av sommaren. Det gäller uttryckligen året 2007 och siktar på att nå målet om 100 000 nya arbetstillfällen under pågående valperiod. I vårt sysselsättningspaket utgår vi från att sysselsättningsanslagen ska inriktas på åtgärder som ger bättre effekt än sådana som visat sig totalt verkningslösa. Vi föreslog att 122,2 miljoner euro i nästa års budget används för att främja sysselsättningen på ett effektivare sätt än vad regeringen föreslår. Paketet fokuserade alltså bl.a. på utvidgat hushållsavdrag, ökad läroavtalsutbildning, ett nytt skatteavdrag för dem som på grund av sitt arbete bor på en annan ort (än familjen) och en studiestödsmodell som stöder slutförda studier. Samlingspartiets riksdagsgrupp lämnade in gemensamma budget- och lagmotioner om de här frågorna. Men under budgetbehandlingen i riksdagen har regeringspartierna gjort gemensam sak för att förkasta dem och därför kan vi inte längre föra fram alla åtgärder i vårt sysselsättningspaket i budgetreservationen. I den här situationen bör riksdagen i alla fall förplikta regeringen att ännu under pågående valperiod komma med ett förslag till riksdagen om hur budgetanslag för bevisligen ineffektiva sysselsättningsåtgärder kan flyttas över till åtgärder som möjliggör verkliga nya arbetstillfällen.

Samlingspartiet kräver att någonting görs för att åtgärda orättvisorna i arbetslivet

Regeringen Vanhanen utfäster sig i sitt program att "tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna främja genomförandet av likalönsprincipen och jämställdheten i arbetslivet genom ett långsiktigt program. Målet är att omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män skall slopas". Samlingspartiet konstaterar att regeringen har misslyckats kapitalt i sina likalöneföresatser. Kvinnor har i snitt 470 euro mindre i lön än män. I privat sektor är skillnaden så stor som 740 euro. En färsk utredning från kommissionen visar att skillnaderna i kvinnors och mäns löner på senare år har ökat i Finland och att trenden varit den motsatta i andra EU-länder. Kvinnor ska ha samma lön som män för samma arbete. Det räcker ändå inte till för att eliminera oberättigade löneskillnader. Lönen ska vara densamma också för likvärdigt arbete. Lönerna för utbildade kvinnor i kvinnodominerade branscher är lägre än i motsvarande mansdominerade branscher. Lönerna för t.ex. utbildad vårdpersonal svarar inte mot kraven i arbetet och utbildningskraven utan ligger klart under medelnivån för utvecklade industriländer. I hälso- och sjukvårdsbranschen kommer det att resultera i vårdarbrist. Så flyttar också t.ex. lärare hela tiden över till andra branscher på grund av låg lönenivå och växande undervisningsgrupper.

Regeringens misslyckade kommunpolitik är en orsak till situationen i kvinnodominerade branscher. Regeringen har genom sina egna åtgärder urholkat den kommunala ekonomin. Den inkomstpolitiska uppgörelsen nästa år erbjuder än en gång ett tillfälle att höja lönerna för utbildade kvinnor i kvinnodominerade branscher. Det är givetvis kommunerna som avtalar om lönerna, men staten kan ge kommunerna sitt stöd. Staten kunde t.ex. meddela i förväg att den kommer att betala en extra statsandel om kommunsektorn får en löneuppgörelse som betyder att utbildade kvinnor i kvinnodominerade branscher får större lönehöjningar än i snitt. Staten bör inte bara agera tyst bolagsman i trepartssamarbetet utan aktivt driva på jämställdhet. I och för sig är förfarandet inte nytt. Både den sittande regeringen och tidigare regeringar har gått till väga så att de låtit hälsa förhandlarna att eventuella skatteändringar är på väg och därigenom uppmuntrat sysselsättningsfrämjande löneuppgörelser.

Kortjobben är klart ett annat strukturellt missförhållande i arbetslivet. Kvinnor har oftare än män kortjobb. Inemot 20 procent av kvinnorna har tidsbestämda anställningar. Bland män är det bara 12 procent som har kortjobb. Missförhållandet är speciellt iögonenfallande i offentlig sektor där var fjärde kvinna är visstidsanställd. I privat sektor är visstidsanställningarna klart färre. Det är oförsvarligt av staten och kommunerna att tillåta att det finns betydligt fler visstidsanställningar i offentlig sektor än i privat. I framtiden bör andelen kortjobb i kommunen ställas som kriterium för statsandel: ju färre kommunalt anställda som har kortjobb, desto större är statsandelen till kommunen. Situationen är också mycket oroväckande på statligt håll. Arbetsministeriet kan lyftas fram som särskilt exempel. Det ska främja arbetslivskvalitet och jämställdhet i arbetslivet, men har i stället genom sitt exempel vänt utvecklingen i fel riktning. Inemot en tredjedel av de anställda vid arbetsministeriet har nämligen kortjobb. I nästa regeringsprogram måste regeringen entydigt förpliktas att minska visstidsanställningarna.

En tredje ojämlikhetsfaktor på arbetsmarknaden som vi vill lyfta fram är "mammarisken" för arbetsgivaren. Den lever kvar trots regeringens familjeledighetsreform. Det är varken kvinnors eller mäns eller ens bådas arbetsgivare som ska stå för föräldraskapskostnaderna, utan ansvaret för dem ska vara solidariskt. Graviditet är inte en arbetsrelaterad sjukdom. Kostnaderna för föräldraskap måste betalas så att staten höjer sin andel av sjukförsäkringsutgifterna, inte så att arbetsgivarens bikostnader höjs. Sysselsättningströskeln är redan nu så hög hos oss att den absolut inte får höjas ytterligare. Så länge föräldraskapet betyder mer kostnader för de arbetsgivare som anställer kvinnor, så länge fortsätter diskrimineringen av kvinnor. Det effektivaste sättet att främja jämställdheten är att kompensera kostnaderna för föräldraskap bättre.

Samlingspartiets riksdagsgrupp kom med en interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet för att få frågan upptagen till debatt i riksdagen. Men under debatten blev det helt klart att regeringen inte anser sig behöva vidta några särskilda åtgärder för att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Samlingspartiet framhåller i alla fall att regeringen har all anledning att redan under pågående valperiod börja förbereda en ändring av systemet med statsandelar till kommunerna så att det förbättrar kvinnors situation på arbetsmarknaden och ett system för bättre kompensering av arbetsgivarens kostnader för föräldraskap.

Bort med orättvisorna i pensionärernas ekonomiska villkor

Under det gångna året har pensionärernas ekonomiska villkor ofta varit framme. Ändå får man i regeringens budgetproposition leta efter verkliga planer, för att inte tala om adekvata åtgärder, för att råda bot på orättvisorna. Debatten har gällt inte minst beskattningen, som är högre för pensioner än för löneinkomster på en viss nivå. Pensioner inom intervallet 13 000—36 000 euro per år beskattas högre än löner. Pensionärerna har också i det här avseendet fått sota för de senaste årens omstruktureringar i beskattningen. Det är en orättvisa som måste åtgärdas. Beskattningen av pensionärerna måste sänkas så att den inte på någon inkomstnivå är högre än beskattningen av löntagarna. Den måste skälighetsjusteras till samma nivå som för löntagarna med hjälp av ett nytt pensionsinkomstavdrag i statsbeskattningen. Genom att lindra beskattningen av pensionärernas pensionsinkomster ökar man jämlikheten mellan generationerna och tillika pensionärernas köpkraft. Pensionsinkomstavdraget bör lindra beskattningen av pensionsinkomsterna med högst 2,9 procentenheter och omfatta fler än en halv miljon finländska pensionärer.

För en del pensionärer betyder höga hälsovårds- och läkemedelskostnader försörjningsproblem. Många seniormedborgare är av hälsoskäl permanent beroende av läkemedel. När läkemedelspriserna stiger betyder det problem för många pensionärer. Att avskaffa t.ex. läkemedelsmomsen skulle vara ett sätt att hjälpa seniorerna att sköta sin hälsa och förebygga mycket större kostnader för hälsovårdssektorn längre fram — det är en fråga som är värd att överväga. Också pensionsindex har en problematisk struktur med tanke på pensionärernas köpkraft och försörjning. Såväl arbetspensions- som folkpensionsindex bör läggas om med större hänsyn till att äldre människor använder pengar på ett annat sätt än de förvärvsaktiva. Eftersom levnadskostnadsindex inverkar strukturellt på pensionsindex bör det anpassas bättre t.ex. till höjda läkemedelspriser.

Seniormedborgarnas ekonomi belastas i hög grad inte bara av läkemedelkostnaderna utan också av andra social- och hälsovårdsutgifter. Avgifterna inom social- och hälsovården bör bedömas på nytt för pensionärer. Avgiftspolitiken bör stödja utvalda social- och hälsovårdspolitiska mål, typ att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt.

Ett välskött och fungerande vägnät är viktigt för hela samhällsekonomin

Vägnätet i Finland spelar en stor roll för industrins konkurrenskraft och livskraftiga regioner. Trafikledernas skick och nödvändiga bärkraft med tanke på stora trafikvolymer inverkar på många sätt på transportkostnaderna, näringslivets konkurrenskraft och konsumentpriserna. Statsmakten har ansvar för att tillhandahålla högkvalitativa, säkra och förmånliga förbindelser.

Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att det finns rum för stora förbättringar i regeringens kortsiktiga trafikledspolitik. Nya projekt har nog startats upp, men besluten om utveckling av vägnätet har fattats bitvis. Nationellt betydelsefulla investeringsobjekt lyser fortfarande med sin frånvaro, trots att de skulle vara viktiga både för näringslivets logistik och för vanliga trafikanter på väg.

Investeringsbehoven är speciellt stora när det gäller transporter från Finland till Ryssland. Fungerande trafikleder och järnvägar spelar här en stor roll för handeln inte bara mellan Finland och Ryssland utan mellan hela Europeiska unionen och Ryssland. Långtradarköerna vid östgränsen talar sitt tydliga språk om vår misslyckade trafik- och vägpolitik, trots att de största problemen står att söka på den ryska sidan av gränsen. Det krävs aktivare insatser för att genomföra E 18-projektet och en snabb banförbindelse mellan Helsingfors och S:t Petersburg.

Samlingspartiets riksdagsgrupp är av den åsikten att vi måste börja driva en långsiktigare trafikledspolitik i Finland. I praktiken betyder det ett investeringsprogram som spänner över flera valperioder och som också riksdagen åtar sig att lotsa igenom. Trafikleder är investeringar som vårt nuvarande budgeteringsförfarande lämpar sig synnerligen dåligt för.

Samlingspartiets budgetreservation är balanserad

Samlingspartiet har axlat sin del av ansvaret för en hållbar finanspolitik också i oppositionsläge. Vi har varit mycket moderata i sammanställningen av vårt valprogram och våra budgetreservationer under tidigare år. Den bärande principen i samlingspartiets ekonomiska politik, att lindra beskattningen av förvärvsinkomsterna på alla nivåer för att stödja sysselsättningen, har också fallit regeringen på läppen. Att den ekonomiska politiken har varit en framgång beror uttryckligen på de här moderata skattebesluten, som följer de mål som samlingspartiet ställde upp i det senaste riksdagsvalet.

I regeringens budgetproposition för 2007 har samlingspartiet förgäves letat efter förslag som säkerställer en fortsatt ekonomisk tillväxt och tryggade välfärdstjänster från grundskola till hälsovårdscentraler. Regeringen har inte lyckats slå fast sina politiska prioriteringar och resultatet är att de knappa ekonomiska marginalerna har slagits ut över hela budgeten. Ändå har den sittande regeringen haft ett gyllene tillfälle att genomföra till och med modiga reformer där den surfat på den ekonomiska konjunkturens vågkam. Samlingspartiets riksdagsgrupp lämnade in gemensamma budget- och lagmotioner som utgjorde en balanserad helhet och ett verkligt alternativ till regeringens proposition. Motionerna tog fasta på en ny sysselsättningspolitik, stöd för framtida tillväxt, bättre kvalitet på undervisningen i allt ifrån grundskolor till universitet och omsorg om den åldrande befolkningens behov. Våra val skulle ha genererat ny tillväxt och inneburit beredskap för kostnaderna för åldrande i den närmaste framtiden.

Men regeringen ratade samlingspartiets förslag och såg till att regeringspartierna röstade omkull våra lagmotioner. I vår reservation har vi därför velat lyfta fram de mest brådskande ingreppen som behövs i sysselsättningen, kompetensen och hälso- och sjukvårdstjänsterna när riksdagen antar nästa års budget. I vår reservation ökar utgifterna med sammanlagt 164 285 000 euro, medan inkomsterna ökar och utgifterna minskar med sammanlagt 164 285 000 euro. Därmed rubbar vår budgetreservation inte den statsekonomiska balansen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi följande uttalanden i den allmänna motiveringen:

Reservationens förslag till uttalanden:

1. Riksdagen förutsätter att regeringen ännu under pågående valperiod kommer med förslag till riksdagen om hur budgetanslag för bevisligen ineffektiva sysselsättningsåtgärder kan föras över till åtgärder som skapar verkliga arbetstillfällen.
2. Riksdagen förutsätter att regeringen i syfte att stödja jämställdheten och förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden vidtar åtgärder för bättre kompensering av arbetsgivarnas kostnader för föräldraskap och för översyn av systemet med statsandelar till kommunerna i syfte att minska framför allt oberättigade kortjobb och eliminera lönediskrimineringen mellan kvinnor och män.
3. Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt åtgärdar orättvisorna i pensionärernas ekonomiska villkor bl.a. genom att lindra pensionärernas beskattning och hälso-, sjukvårds- och läkemedelskostnader och genom att vidta åtgärder för att lägga om det pensionsindexrelaterade levnadskostnadsindexet så att det bättre svarar mot pensionärernas konsumtionsmönster och ökar deras köpkraft.
4. Riksdagen förutsätter att regeringen påskyndar besluten om finansieringen av och tidsplanen för nationalekonomiskt viktiga trafikledsprojekt som E 18.

Detaljmotivering

UTGIFTER

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I sitt principbeslut om utvecklingspolitiken den 5 februari 2004 åtog sig regeringen att öka biståndsanslagen under regeringsperioden med sammanlagt ca 220 miljoner euro. I principbeslutet, som också går under namnet Finlands utvecklingspolitiska program, framhålls vidare att andelen ca 0,44 procent av bni uppnås 2007. Vi når inte halvtidsmålet, för 2007 kommer vårt biståndsanslag att vara 0,43 procent av bni. Regeringen Vanhanen utfäster sig i sitt program bl.a. att öka Finlands biståndsanslag till 0,7 procent av bruttonationalprodukten fram till 2010. Det är inte acceptabelt att vi inte når halvtidsmålet i principbeslutet.

En utredningsgrupp under statsrådet Harri Holkeris ledning förutsatte i sin egen modell att biståndsanslagen 2007 skulle vara 0,55 procent av bruttonationalprodukten för att vi ska kunna nå målet 0,7 procent fram till 2010. Finlands internationella trovärdighet kräver att anslagen för biståndssamarbete höjs i snabbare takt. Samlingspartiets riksdagsgrupp förutsätter att biståndsanslagen ökas med 10 miljoner euro för arbete mot spridning av hiv/aids och för att förbättra kvinnors villkor och rättigheter, vilket i sin tur bidrar till utvecklingsmålen i Förenta Nationernas millenniedeklaration. Med ytterligare satsningar mot hiv/aids kan vi också förbättra barnens villkor i u-länderna i betydande grad.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 10 000 000 euro.

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Enligt regeringens rambeslut den 11 mars 2005 tillsätts i snitt hälften av de statliga tjänster som frigörs genom naturlig avgång fram till 2011. Inom justitieministeriets förvaltningsområde minskar personalen med 780 personer, 230 av dem inom domstolsväsendet. Tingsrätter har redan slagits ihop och personalen minskats. Det har resulterat i förlängda behandlingstider och flaskhalsar i domstolarna och den vägen till svagare rättssäkerhet. Finland har fått flera fällande avgöranden från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna på den grunden att rättegångarna har dragit oskäligt långt ut på tiden. Under de senaste 18 månaderna har Finland meddelats åtminstone sex avgöranden av detta slag. Ju mer de personella resurserna minskar, desto besvärligare blir situationen. De minskade resurserna har betytt bland annat följande. Helsingfors hovrätt hade omkring 980 fall som legat längre än ett år. Utan extra visstidsanställda går det inte att avveckla anhopningen på flera år. Orsakerna är främst att huvudförhandlingarna har blivit fler, hovrättens personal har minskat med tre hovrättsfiskaler 2006 och högsta domstolens vägledande avgöranden om sållningsförfarandet som förbjuder sållning av ärenden i huvudförhandling. De oavgjorda ärendena vid Rovaniemi hovrätt har ökat till omkring 660. Behandlingstiderna har också förlängts i betydande grad. Ärendena i Helsingfors förvaltningsdomstol har ökat inte minst på grund av besvär över bilskatten. Domstolen har kapacitet att avgöra omkring 10 000 ärenden per år. Enligt tillgängliga uppgifter kan man vänta sig omkring 11 000 ärenden per år. I omkring 1 000 ärenden per år fattas inget avgörande. Följden är att antalet oavgjorda ärenden nästa år ökar från 7 500 till 8 500. I marknadsdomstolen väntar ärenden motsvarande nästan två års arbete på avgörande och i försäkringsdomstolen ärenden motsvarande ett års arbete.

Samlingspartiets riksdagsgrupp kräver att extra anslag anvisas till Helsingfors hovrätt, Rovaniemi hovrätt, Åbo hovrätt, Helsingfors förvaltningsdomstol, Vasa förvaltningsdomstol, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen för att avveckla anhopningen av ärenden och förkorta behandlingstiderna. Det behövs också anslag för att anställa mer personal och för lokaler.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 900 000 euro.

30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumentklagonämndens befogenhet föreslås bli utvidgad till hyres- och bostadsrättsfrågor (RP 115/2006 rd). Konsumentklagonämnden är svårt överbelastad också utan extra uppgifter. De genomsnittliga klagotiderna kan inte anses tillfredsställande ur kundernas synvinkel. Klagomålen förväntas öka ytterligare i framtiden. Konsumentklagonämnden måste tillförsäkras adekvata resurser för att den också i fortsättningen ska klara av sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.30.21 ökas med 100 000 euro.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

75. Polisväsendet

21. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen utfäster sig i sitt program att "sörja för polisens serviceförmåga och verksamhetsförutsättningar så att medborgarna fortsättningsvis har ett starkt förtroende för polisens förmåga att klara de uppgifter som ankommer på den". Anslaget för polisens omkostnader behöver ökas 2007 framför allt för uppdatering och genomförande av programmet för intern säkerhet, införa en elektronisk tillståndsförvaltning och för att slå samman läroanstalter och genomföra lokalitetsprojekt. Polisutbildningen har byggts ut och därför behövs det medel för att täcka kostnaderna för det ökade antalet studerande.

Polisens anslag har utvecklats negativt sedan 2002. Det finansiella underskottet uppskattas till ca 19 miljoner euro och antalet poliser förväntas minska i det egentliga arbetet ute på fältet och i det förebyggande arbetet om inte adekvata omkostnadsanslag kan säkerställas.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 26.75.21 ökas med 8 000 000 euro.

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Militärt försvar

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I sitt rambeslut 2006—2009 minskade regeringen ramen för försvarministeriets förvaltningsområde för 2006—2007 med sammanlagt 40 miljoner euro jämfört med den finansiering som förutsattes i den försvarspolitiska redogörelsen för 2004. I praktiken betyder nedskärningen att inga justeringar i pris- och kostnadsnivån görs under de aktuella åren.

Nedskärningarna har i kombination med rationaliseringsåtgärderna i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för att balansera verksamheten och ekonomin betytt att försvarsmakten 2006—2007 måste anpassa sin verksamhet till besluten bl.a. genom att minska antalet flygtimmar och fartygsdygn, banta ner eller återkalla huvudkrigsövningen och andra stora rikstäckande övningar och genom att minska repövningar och internationell verksamhet. Med nuvarande finansiering kan försvarsmakten t.ex. bara utbilda 5 000 reservister vid repövningar 2007, vilket svarar mot 17 procent av utbildningsbehovet. På det hela taget måste försvarsmakten balansera sin verksamhet med ca 80 miljoner euro 2007.

Den redan anpassade målnivån för operativa uppdrag och beredskap och utbildning hotas nu av höjda energi- och bränslepriser på grund av höjda världsmarknadspriser på energi. Med nuvarande anslag kan målen i 2004 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse inte nås och försvarsmaktens prestationskapacitet kommer att försämras.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 27.10.21 ökas med 10 000 000 euro.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Det råder för tillfället konflikt mellan de tillbudsstående resurserna för utbildning och målen för utbildningen. Det finns problem på alla utbildningsstadier allt ifrån daghem till högskolor. Det löfte som regeringen gav i sitt program att använda inbesparingen från de minskande åldersklasserna till att utveckla undervisningen har inte infriats.

Elevgrupperna i skolorna är för stora och det ger upphov till en lång rad problem som regeringen försöker åtgärda bl.a. med ett projekt för bättre skoltrivsel. I en stor grupp är det svårt för läraren att ta hänsyn till enskilda elevers speciella egenskaper och talanger. Några otillräckliga projekt löser inte problemen. Det måste åtgärder till som angriper själva problemet, alltså vad som ger upphov t.ex. till mobbning i skolan, bristande skoltrivsel och inlärningssvårigheter, dvs. gruppstorlekarna.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

en budgetbaserad ökning om 21 055 000 euro under moment 29.10.30., och

en ny nionde punkt i stycke 2: 9) Högst 21 055 000 euro för minskade undervisningsgrupper i den kommunala och privata grundläggande utbildningen.

20. Yrkesutbildning

31. Statsandel för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen angriper effektivare sysselsättningproblemen med tanke på såväl näringslivet som de anställda än de nuvarande sysselsättningsåtgärderna.

Problemet med den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i form av läroavtal är att priserna per enhet är avsevärt lägre än de verkliga kostnaderna. Statsandelen på 3 027 euro har inte höjts sedan 1999. Det har resulterat i att huvudmännen har varit tvugna att ingå längre avtal än den målsatta tiden på ett och ett halvt år för utbildningen för att kunna täcka kostnaderna för utbildningen. För tillfället är omkring två år den vanligaste avtalstiden. Det betyder att studieplatser för nya studerande inte frigörs tillräckligt snabbt inom den kvot som reserverats för yrkesinriktad tillläggsutbildning.

Regeringens förslag att öka antalet kvotplatser inom yrkesinriktad tilläggsutbildning genom läroavtal till knappa 25 000 är bra med otillräckligt. Bara genom en adekvat statsandel kan ett tillräckligt antal utbildningsplatser göras tillgängliga eftersom avtalen då kan finansieras inom den målsatta tiden. Vi föreslår därför att priset per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning genom läroavtal höjs från 3 027 till 3 427 euro.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.20.31 ökas med 10 000 000 euro.

50. Undervisning och forskning vid universitet

21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Universitetens dilemma har djupnat under regeringen Vanhanens tid vid makten. Såväl arbetsgivare och studerande som universiteten själva har inte varit sena att överösa regeringen med kritik, och inte utan orsak. Antalet antagna studerande har ökat omåttligt utan en samtidig ökning av resurserna och det har urholkat undervisningens kvalitet. Det finansiella underskottet blir snart ohållbart. Finansministeriets budgetproposition för 2007 lovar ingen egentlig förbättring i situationen.

Spjutspetskunskap, avancerad forskning och utveckling samt innovationer som också regeringen Vanhanen i linje med Lissabonstrategin svär vid uppkommer genom satsningar på toppforskning och utveckling. Goda och adekvata resurser för den grundläggande undervisningen bereder väg för högkvalitativ fortsatt forskning. Men i finansministeriets budgetproposition får man förgäves se sig om efter extra satsningar på våra trumfkort i konkurrensen som också regeringen vill lyfta fram.

I budgetpropositionen för 2007 ökar anslagen för universitetens grundläggande utbildning och primärforskning med 31 miljoner euro, varav 20 miljoner euro i enlighet med en tidigare överenskommelse går till genomförande av lagen om utveckling av högskoleväsendet. Dessutom påverkar det nya lönesystemet ändringen i anslaget (ca 11 miljoner euro). I praktiken går merparten av det ökade anslaget till ökade löneutgifter och fastighetskostnader, vilket betyder att universitetens möjligheter att bygga ut forskningen och utveckla undervisningen de facto inte förbättras.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.50.21 ökas med 25 000 000 euro.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Studiepenningen till högskolestuderande har senast setts över 1992 — alltså för nästan 15 år sedan. Under den här tiden har levnadskostnaderna gått upp med omkring 20 procent. Regeringen Vanhanen utfäste sig i sitt program att förbättra de studerandes studiesociala situation. Men alla vackra löften till trots har den ännu inte gjort det.

Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och studielån. Studiestödet är en form av social trygghet mot vederlag som ska täcka kostnaderna för heldagsstudier. Villkoret för stöd är tillräcklig framgång i studierna. Det finns sammanlagt omkring 290 000 studiestödstagare.

En adekvat studiepenning stöder studier på heltid och gör det möjligt att studera effektivt och avlägga examen inom utsatt tid. Det primära är att åtgärda eftersläpningen i stödet sedan 1995. I framtiden måste studiepenningen regelbundet mätas mot kostnadsutvecklingen.

Om studiepenningen höjs med 15 procent höjer det stödet till högskolestuderande med omkring 39 euro och som högst med omkring 32 euro för studerande på andra stadiet. Reformen föreslås träda i kraft den 1 november 2007.

Samlingspartiet har lämnat in budgetmotioner med anknytande lagförslag om höjd studiepenning och höjda gränser för de studerandes fria inkomster. Motionerna har röstats omkull i riksdagen och därför vill samlingspartiets riksdagsgrupp stöda det initiativ till höjning av studiepenningen med 15 procent som tagits bland regeringspartierna. Det är viktigt att beslutet om att förbättra de studerandes studiesociala förmåner fattas ännu under innevarande valperiod och det stämmer också överens med regeringsprogrammet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 281/2006 rd föreslår vi

att moment 29.70.55 ökas med 14 230 000 euro.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Idén med verkstäder är att uppmuntra unga att skaffa sig utbildning och arbete. Verkstadsverksamheten avser framför allt att förebygga marginalisering av arbetslösa unga eller unga som avbrutit sin utbildning och att underlätta för dem som har missbrukarproblem och mentala problem samt invandrare att få fotfäste i arbetslivet. Det är ofta unga som socialväsendet och arbetsförvaltningen redan har testat olika alternativ på som söker sig till verkstadsverksamhet. Enligt utredningar har ingen annan enskild verksamhet ännu så länge gett likadana resultat.

Att anvisa anslag för verkstadsverksamhet är inte en utgift, utan en investering. Jämfört med hur mycket unga som hotar att marginaliseras skulle kosta för samhället utan verkstadsverksamhet är verkstadskostnaderna moderata.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.91.51 ökas med 5 000 000 euro.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

50. Vattenhushållning

31. Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder (reservationsanslag 3 år)

Med understöd från momentet är det meningen att förbättra vattenförsörjningen inte minst i landsbygdssamhällen och glesbygder och att främja beredskapen inför särskilda situationer beträffande vatten och avlopp. Understöden är viktiga för den nödvändiga basservicen, tillgången till hushållsvatten av god kvalitet och den högkvalitativa hanteringen av avloppsvatten i landsbygdssamhällen. Genom förordning av statsrådet har det bestämts att det fram till 2014 ska finnas tillgång till effektiv hantering av hushållsavloppsvatten i områden som inte omfattas av ett vattentjänstverk. Enligt beräkningar kan omkring 30 000 — 40 000, eller bara hälften, av alla möjliga hushåll i glesbygderna med nuvarande metoder anslutas till centraliserad vatten- och avloppshantering inom utsatt tid. Det finns ett stort behov av understöd för vatten- och avloppsåtgärder. Antalet ansökningar är omkring fyra gånger större än det tillbudsstående anslaget. Torkan kommer sannolikt att öka behovet av bättre vatten- och avloppsåtgärder i många glesbygder.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 30.50.31 ökas med 2 000 000 euro.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Huvudvägnätet i Finland har huvudsakligen anlagts på 1960- och 1970-talen och planerna har i många fall gjorts upp redan på 1950-talet. Det finns klara brister i vårt vägnät. Dåliga beläggningar, grusvägar, menföre, flaskhalsar och viktbegränsade broar höjer kostnaderna för vägtrafiken.

Regeringen har inte anvisat nödvändiga anslag för att förbättra vägarnas skick och därmed har det blivit nödvändigt att ställa fart- och viktbegränsningar för många vägar inom det sekundära vägnätet och det har i sin tur försvårat inte minst industrins transporter, men också persontrafiken. Det krävs också ytterligare satsningar på nya vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik.

Vägnätets kvalitet och säkerhet bör förbättras i den takt som trafikvolymerna ökar. På de viktigaste lederna klarar bärkraften inte av de ökade trafikvolymerna mellan Centraleuropa och Ryssland. Experter på transportfrågor hävdar att man inte har nått upp till de finansiella målen för basväghållningen, trots att en lång rad utredningar har pekat på behovet av extra satsningar. Till följd av regeringens politik har insatserna för att förbättra trafiksäkerheten kommit att koncentreras på ökade fartbegränsningar och automatisk trafikkontroll i stället för investeringar i säkerhet. Det är oroväckande hur få regionala investeringar i basväghållning, typ trafikregleringar och vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik i tätorter, som har kunnat genomföras i vägdistrikten.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 10 000 000 euro.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

I sitt program säger sig regeringen bl.a. arbeta för bättre kollektivtrafik och kollektivtrafiktjänster och öka finansieringen av kollektivtrafiken. Den är en av de viktigaste trafikformerna i vårt samhälle. Målet är att göra kollektivtrafiken mer attraktiv inte minst inom pendeltrafiken. Ökad kollektivtrafik minskar utsläppen av växthusgaser från trafiken, förbättrar trafiksäkerheten och minskar flaskhalsarna. Minskad kollektivtrafik leder till ökad privatbilism.

Samlingspartiets riksdagsgrupp menar att om vi ska trygga en viss nivå på kollektivtrafiken och nå upp till målet i regeringsprogrammet att öka kollektivtrafikens andel av marknaden behövs det mer anslag för köp av regionala trafiktjänster och för statsunderstödet till lokaltrafiken och statsunderstödet till subventionerade stads- och regionbiljetter.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 3 000 000 euro.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

15. Utjämning av familjekostnader

52. Barnbidrag (förslagsanslag)

Barnbidragen är inte bundna vid index. Det betyder att deras värde i reella termer minskar om levnadskostnaderna ökar på grund av inflation. Riksdagen har i flera sammanhang enhälligt godkänt ett uttalande om att barnbidragen måste bindas vid index. Ändå har den sittande regeringen inte kommit med någon proposition som skulle genomföra riksdagens enhälliga beslut.

Barnbidragen är till för att ersätta familjerna för kostnaderna för barnen. På den grunden är det enligt samlingspartiets riksdagsgrupp motiverat att barnbidragen kopplas till index som följer de ökade levnadskostnaderna.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till moment 33.15.52:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att bevara barnbidragens reella värde genom att koppla dem till index som följer ökningen i levnadskostnaderna och för att förbättra ensamförsörjarfamiljers försörjning genom att höja det förhöjda ensamförsörjarbidraget.

18. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Enligt lagen bör arvoden till privata tandläkare ersättas till 60 procent. Den faktiska ersättningen ligger emellertid för närvarande på 33 procent. Skillnaden beror på att den kalkylerade taxan som ligger till grund för ersättningen släpar efter. Ersättningstaxan bör höjas stegvis så att den lagfästa ersättningsnivån på 60 procent kan nås. Anslagen för sjukförsäkringsutgifterna måste enligt samlingspartiets riksdagsgrupp ökas med ytterligare 10 miljoner euro nästa år för att höjningarna stegvis ska kunna införas.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.18.60 ökas med 10 000 000 euro.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Regeringen Vanhanen vill redan för andra året i följd skära i det utlovade anslaget för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet med 25 miljoner euro. Ingreppet äventyrar kommunernas möjligheter att genomföra vårdgarantin. Om anslaget minskar finns det risk för att operationsköerna inte kan förkortas och att det inte går att garantera tillräckligt snabbt tillträde till undersökning.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 25 000 000 euro.

Lika rättigheter för gravt funktionshindrade kräver positiv särbehandling. Gravt funktionshindrade behöver hjälp i många dagliga sysslor, som i att klä sig och tvätta sig, för att inte tala om kontakter med myndigheterna, studier eller förvärvsarbete. Systemet med personliga assistenter är den enda självständiga stödformen som de facto kan garantera att en gravt funktionshindrad person har laglig självbestämmanderätt och tillgång till den omsorg som han eller hon behöver för ett människovärdigt liv och oundgänglig omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen. De grundläggande fri- och rättigheterna förutsätter alltså att en gravt funktionshindrad har en subjektiv rätt till en personlig assistent.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till moment 33.32.30:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen i samband med en översyn av lagen om service och stöd på grund av handikapp lämnar en proposition till riksdagen om utvidgad rätt för gravt funktionshindrade till personliga assistenter.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

För statliga ersättningar för undersökningar inom den specialiserade sjukvården och för läkarutbildning föreslås omkring 136 000 000 euro, alltså lika mycket som för i år. De särskilda statsandelarna har inte justerats i motsvarighet till kostnadsökningen sedan mitten av 1990-talet och deras nivå har sjunkit dramatiskt i reella termer.

Kommunerna har tvingats ersätta det uteblivna finansiella bidraget från staten med ett finansiellt bidrag som finns inbakat i priserna på kommunala tjänster. Kommuner som är huvudmän för universitetssjukhus har därmed fått axla ett allt större ansvar för kostnaderna för den hälsovetenskapliga forskningen och läkar- och tandläkarutbildningen.

Kostnaderna för läkarutbildningen överskrider den statliga ersättningen för utbildningen med 33 miljoner euro. Ändå bör utbildningen fortsatt byggas ut eftersom hälso- och sjukvården i många områden lider av ständig personalbrist.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.32.33 ökas med 3 000 000 euro.

57. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare

40. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag)

Problemen med jordbruksföretagarnas arbetsförmåga och ork har lyfts fram i flera undersökningar. Arbetshälsoinstitutet konstaterar i sin utredning om arbetshälsan inom jordbruket i Finland 2004 att jordbruksföretagarna tyckte att deras hälsotillstånd och arbetsförmåga var sämre än den övriga förvärvsaktiva befolkningens. Inemot hälften av jordbruksföretagarna ansåg att deras arbete fysiskt var ganska eller mycket belastande. Deras arbetsförmåga var klart sämre än andra företagares eller löntagares. Enligt arbetsgruppens uppfattning kan lantbruksföretagarnas arbetsförmåga upprätthållas och främjas genom vidareutveckling av avbytarservicen.

Sysselsättningen på landsbygden kan effektivt förbättras också genom att semesterrätten utvidgas till pälsfarmarna. Arbetet på en pälsfarm binder upp företagaren precis som på en boskapslägenhet 365 dagar om året. Det oaktat har en pälsfarmare ännu inte lagfäst rätt till semester eller till avbytare. Om avbytarservice infördes för pälsfarmare skulle det uppstå kring 140 nya arbetstillfällen för avbytare i hela landet. Avbytarservicen kan spela en avgörande roll för att locka unga företagare till näringen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till moment 33.57.40:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt lämnar en proposition till riksdagen där jordbrukets semesterdagar ökas med en och avbytarverksamheten utvidgas till att omfatta också pälsnäringen.

92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Finansieringen av rehabiliteringen av frontveteraner minskas med 4 000 000 euro. Anslaget får inte minskas om vi ska kunna ersätta rehabiliteringen av frontveteraner och deras resekostnader och trygga resurserna för undersökningar inom ramen för rehabiliteringen. Anslaget bör inte minskas nu när frontveteranerna blir allt färre, utan det bör bevaras på en sådan nivå att vi kan garantera en högkvalitativ rehabilitering och förbättra tillgången.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.92.59 ökas med 4 000 000 euro.

Huvudtitel 34

ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Anslagen för arbetskraftspolitiken bör användas så att de på bästa möjliga sätt bidrar till uppkomsten av arbetstillfällen för arbetslösa finländare. Flera utredningar pekar på att den förberedande arbetskraftsutbildningen och stödsysselsättningen inom offentlig sektor är mycket ineffektiva.

Enligt arbetsministeriets egen utredning om utvärdering av de arbetskraftspolitiska åtgärdernas effekter (315/2006) fungerar stödsysselsättningen i offentlig sektor och läroavtalsutbildningen mycket väl. Arbetslösa arbetssökande som deltagit i den får klart mer sannolikt än andra arbetslösa arbete efter stödperioden. Samlingspartiets riksdagsgrupp kräver att 15 miljoner euro av sysselsättningsanslagen flyttas över till effektivare åtgärder för att främja sysselsättningen, typ läroavtalsutbildning och verkstadsverksamhet.

Under de senaste åren har en hel del anslag för genomförande av arbetskraftspolitiken blivit liggande oanvända. År 2003 blev mer än 80 miljoner euro oanvända. Situationen var likadan 2004, då blev över 84 miljoner euro kvar. År 2005 låg 35 563 467 euro av anslagen på moment 34.06.51 oanvända. Samlingspartiets riksdagsgrupp bedömer att anslagen därför bör ses över och minskas ytterligare med sammanlagt 24 285 000 euro.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 34.06.51 minskas med 39 285 000 euro.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Miljövård

Målen i statsrådets principbeslut 2002, programmet för skydd av Östersjön, har inte uppnåtts i alla delar. Framför allt har inte de eutrofierande näringsutsläppen minskat enligt skyddsprogrammet. De döda, totalt syrefria bottenområdena har blivit större. Den interna belastningen har blivit ett allt större problem som inte kan lösas på något annat sätt än genom reducering av den externa näringsbelastningen.

Reningen av glesbygdernas avloppsvatten måste fortsatt förbättras. Det mest kostnadseffektiva sättet är att satsa på centraliserad hantering. Samlingspartiets riksdagsgrupp har föreslagit extra satsningar på detta ändamål.

En betydande del av näringsbelastningen i Östersjön härstammar från andra kuststater. År 2004 var Polens och Rysslands sammanräknade andel av fosforutsläppen i Östersjön 49,4 procent och av kväveutsläppen 37,5 procent. Avloppsvattnen från S:t Petersburg är den största enskilda belastningskällan. Det krävs intensivare internationellt samarbete för att förbättra situationen i Östersjön och det tyngst belastade havsområdet, Finska viken, bl.a. strängare gränser för fosforutsläpp och satsningar på bilateralt projektsamarbete i våra närområden.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till kapitel 35.10:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar effektivare åtgärder för att reducera de eutrofierande näringsutsläppen i Östersjön i eget land och inom ramen för närområdessamarbetet tillsammans med de övriga Östersjöstaterna.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

År 2004 trädde en förordning av statsrådet i kraft som kräver att behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät ska ordnas effektivare inom en övergångsperiod fram till 2014. För omkring 70 000 av de över 100 000 invånare t.ex. inom Nylands miljöcentrals område som är utanför den centraliserade vatten- och avloppshanteringen skulle det vara mer motiverat att ansluta sig till ett centraliserat system än att gå in för effektivare hantering av avloppsvatten från enskilda fastigheter. Skyddsmålen för både Östersjön och insjöområdena förutsätter i sin tur bättre hantering av avloppsvattnet i små och medelstora kommuner.

I ekonomiskt hänseende är det lämpligast att koncentrera hanteringen av avloppsvatten till större och effektivare enheter. Från momentet finansieras bl.a. samfinansierade och i statens regi anlagda matar- och förbindelseledningar. Normalt kan en stor del av glesbebyggelsen utmed matarledningarna anslutas till dem. Förbindelseledningar anläggs ofta samtidigt med matarledningar och de förbättrar vattenförsörjningen i kommunerna. Merparten av projekten genomförs i små och medelstora kommuner och de har stor inverkan på deras ekonomi. På senare år har anslagen inte räckt till för mer än en del av de planerade projekten. Det ligger i det allmännas intresse att främja en centraliserad hantering av avloppsvatten och att trygga kommunernas vattenförsörjning.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 35.10.77 ökas med 2 000 000 euro.

INKOMSTPOSTER

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. Skatt på inkomst

I sin budgetproposition för 2007 uppskattar regeringen att inkomstskatterna uppgår till 12,721 miljarder euro. Detta bygger på bedömningen att förvärvs- och kapitalinkomsterna ökar med 3,5 procent. Men redan enligt bokslutet för 2005 uppgick inkomstskatterna för det året till nästan lika mycket, eller 12,715 miljarder euro. I den ordinarie budgeten för 2006 budgeterades 12,153 miljarder euro i inkomstskatter. I den andra tilläggsbudgeten för 2006 höjdes den beräknade summan med omkring 600 miljarder euro på grund av den förväntade ökningen i löneinkomsterna. Man kan på goda grunder säga att de beräknade inkomstskatterna 2007 är något underdimensionerade mot uppgifterna för 2005 och 2006.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 11.01.01 ökas med 91 000 000 euro.

Avdelning 13

RÄNTEINKOMSTER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST

04. Andel i statens penninginstituts vinst

01. Andel i Finlands Banks vinst

I den ordinarie budgeten för 2006 hade statens andel i Finlands Banks vinst budgeterats som 100 miljoner euro. Summan korrigerades uppåt med 34 miljoner euro i en tilläggsbudgetproposition 2006 på grund av att en större andel än beräknat i Finlands Banks vinst intäktsfördes till staten. För 2007 budgeteras 100 miljoner euro som intäktsföring av vinst. Beräkningen kan på goda grunder korrigeras så att intäktsföringen av vinst 2007 precis som 2006 är två tredjedelar.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 13.04.01 ökas med 34 000 000 euro.

Helsingfors den 8 december 2006

  • Jari Koskinen /saml
  • Pekka Kuosmanen /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Kimmo Sasi /saml
  • Irja Tulonen /saml
  • Jyri Häkämies /saml
  • Olli Nepponen /saml
  • Maija Perho /saml
  • Sari Sarkomaa /saml

RESERVATION 3

Allmän motivering

Nu behandlas regeringen Vanhanens sista budget. Här hade regeringen haft sin sista chans att driva en rättvisare politik. En sådan ändring ville dock regeringen och utskottsmajoriteten som stöder regeringen inte göra.

De överdimensionerade skattelättnaderna, som särskilt gynnar höginkomsttagare, och den slopade förmögenhetsskatten, som de 30 000 rikaste och i synnerhet par tusen verkligen rika betalar, är bevis på att regeringens politik ökar ojämlikheten i samhället.

De som lever på små förmåner har inte dragit någon nytta av skattelättnaderna. Det att förvärvsinkomstavdraget som bara gäller löneinkomster höjs utan att motsvarande avdrag tilllämpas på inkomster av förmåner leder till en snedvridning av beskattningen. Därför föreslog vi ett socialinkomstavdrag, men regeringspartierna, samlingspartiet och de gröna ville inte ens ta upp frågan till behandling i utskottet.

Ingen nivåförhöjning av arbetsmarknadsstödet har gjorts, och regeringen Vanhanen-Heinäluoma med sina stödtrupper vill inte heller nästa år göra någon sådan höjning.

Enligt en färsk undersökning finns det cirka 170 000 arbetslösa som lever enbart på grundtryggheten. I dessa hushåll finns 120 000 barn. Dessa barnfamiljer lever på inkomster som underskrider den av EU fastställda fattigdomsgränsen, 750 euro i månaden. Enbart socialinkomstavdraget skulle på ett märkbart sätt ha lindrat fattigdomen och hjälpt upp människor från fattigdomsfällan. Dessutom föreslog vi en nivåförhöjning i grundtryggheten under arbetslöshetstiden.

Den futtiga höjning av folkpensionen som planerades för 2007 tidigarelades med några månader så att den infaller 2006. Vi anser att det hade varit skäligt att höja folkpensionen med minst 20 euro per månad från början av nästa år.Regeringen har fastställt stränga utgiftstak för kommunernas statsandelar för att kunna genomföra överdimensionerade skattelättnader som totalt uppgår till 2,650 miljarder euro.

Om inte den snabba ekonomiska tillväxten såväl i Kina som i Ryssland på ett oväntat sätt också hade stött den ekonomiska tillväxten i Finland och därigenom den snabba ökningen av skatteinkomsterna, hade det genomförda skattesänkningsprogrammet i enlighet med den av regeringen satta och av regeringspartierna antagna underskottsgränsen till och med kunnat leda till nedskärningar i förmåner och andra anslag i mycket större omfattning än nu för att kunna hålla ramarna.

För att finansiera de omfattande skattelättnaderna har regeringen inte bara snålat med förmånerna utan dessutom sparat i finansiering till kommunerna. Det har lett till skuldsättning i kommunerna trots att ett stort antal kommuner än en gång höjer skattesatsen och kommunerna gallrar i sina tjänster. Regeringens ministrar talar gärna om hur mycket kommunerna har fått pengar till men låter bli att berätta att i verkligheten har ökningen berott på kommunernas minskade skatteinkomster och ökade uppgifter och att regeringen varje år har ökat underskottet på grund av att indexjusteringar inte gjorts fullt ut. Och detta har avspeglat i en stark skuldsättning av kommunerna trots kontinuerliga skattesatsökningar.

Den kommunala servicen är väsentlig för en smidig och trygg vardag. Medborgarna har rätt till heltäckande service inom hälso- och sjukvården, socialvården, dagvården, undervisningen och äldreomsorgen. Servicen ska tillhandahållas till ett skäligt pris. Kommunerna kommer inte att klara av att tillhandahålla sina invånare tjänster utan tilläggsinsatser. Därför föreslår vi på flera ställen i denna reservation ökade anslag till kommunerna så att servicen kan bibehållas.

De offentliga tjänsterna och utvecklingen av dem spelar dessutom en viktig roll för sysselsättningen och medborgarnas aktivitet på arbetsmarknaden. Genom att satsa på offentliga tjänster stöder samhället jämställdheten, för de offentliga tjänsterna har stor betydelse för kvinnors sysselsättning. Samtidigt krävs det att man avstår från den flitiga användningen av återkommande visstidsanställningar och att anställda permanentas.

Regeringens politik leder klart och tydligt till en minskad offentlig sektor genom att inkomstöverföringarna och den för det dagliga livet nödvändiga servicen begränsas.

Vänsterförbundets alternativ utgår från att den kommunala servicen, sysselsättningen, rättvisan och den regionala balansen är viktigare än skattelättnader.

Trots sina löften har regeringen inte kunnat reformera statsandelssystemet och inledde i stället en kommun- och servicestrukturreform. Resultatet är dock en innehållsmässigt nästan tom ramlag som inte alls befattar sig med kommunernas centrala problem, det vill säga kommunernas ekonomiska trångmål. I samband med behandlingen av lagen om kommun- och servicestrukturreformen kommer vi i början av nästa år att föreslå förbättringar i lagen för att hjälpa kommuner i ekonomiskt trångmål. Det ser ut att viktiga reformer i samband med kommun- och servicestrukturen kommer att avgöras i samband med regeringsförhandlingarna 2007.

Finansieringen av omfattande skattelättnader har också lett till att utvecklingen av trafikinfrastrukturen har lidit av knappa utgiftsramar. Utskottet måste därför i sitt betänkande konstatera "att den utgiftsram som godkändes i början av valperioden överlag inte beaktar att trafiklederna behöver utvecklas. Ursprungligen omfattade utgiftsramen bara kostnaderna för redan påbörjade projekt. Eftersom man därför har fattat separata beslut om varje nytt projekt har beslutsfattande saknat långsiktighet och varit svårförutsägbart."

Eftersom utgiftsramen är så snäv inleds de flesta projekten först mot slutet av valperioden. Därmed minskar nästa års investeringsutgifter mot att utgiftstrycket blir enormt 2008 och 2009.

Regeringen har skurit ned forskningsanslagen för flera ministerier. Trots att Teknologiska utvecklingscentralens och Finlands Akademis anslag har ökat är de naturligtvis inte avsedda för och kan inte heller användas för politikundersökningar. Som en brist måste nämnas perioden efter Kyotoavtalet och de utredningar som behövs men som man inte tänker bereda sig på.

Problemet med den finländska arbetsmarknaden är allt oftare korttidsanställningarna. Arbetsministeriet tillsatte en enmansutredning för att ta reda på hur allmänna visstidsanställningarna är, om denna praxis är laglig och om lagstiftningen bör ändras. Dessa förslag bör nu genomföras utan dröjsmål.

Statsmakten måste också direkt åtgärda situationen inom den offentliga sektorn. Där har redan länge pågått en praxis med många anställda på flera visstidskontrakt efter varandra. Det måste bli ett slut på detta.

Under regeringsperioden har skatterna sänkts med cirka 2 650 miljoner euro. Tvärtom som det står i utskottets betänkande är det i själva verket höginkomsttagare och innehavare av stora egendomar som fått den största nyttan av skattelättnaderna. De som lever på små förmåner har däremot inte alls dragit någon nytta av skattelättnaderna. Vi har varje år under hela valperioden föreslagit skattelättnader som har en annan struktur och lägre nivå. Vi har också föreslagit ett delvis återkallande av alkoholskattelättnaden för starksprit. I fråga om arvsbeskattningen anser vi att det är viktigt att utveckla strukturen och att avskaffa missförhållandena, men vi vill inte slopa beskattningen av miljonarv.

Låginkomsttagarna har mer nytta av sänkt livsmedelsmoms än motsvarande sänkningsutrymme för inkomstskatter enligt samma procent. När det sedan gäller pensionärer kan deras situation förbättras till exempel med hjälp av en höjning av folkpensionen som genom pensionsinkomstavdraget gagnar vanliga arbetspensionstagare.

Regeringens samlingspartistiska skattelättnadslinje har för det första försämrat den för medborgarna viktiga servicen och för det andra lett till en otillräcklig finansiering av forskning och produktutveckling och trafikens grundstruktur men framför allt har den varit orättvis.

Vi föreslår följande uttalande till den allmänna motiveringen:

Reservationens förslag till uttalande 1

1. Riksdagen konstaterar att den hårdare beskattningen av inkomster av förmåner ökar antalet människor som lever under fattigdomsgränsen, eftersom de som lever på små inkomster av förmåner inte drar nytta av skattelättnaderna på förvärvsinkomster, och förutsätter att regeringen i snabb takt bereder en proposition om socialinkomstavdrag i stil med pensionsinkomstavdrag så att propositionen kan läggas fram i riksdagen genast när riksdagen samlas i början av 2007.
2. Riksdagen konstaterar att de äldre inte för närvarande får tillräckliga och jämlika äldretjänster i hela landet och att tryggandet av närståendevårdarnas ekonomiska ställning varierar från kommun till kommun, och förutsätter att regeringen i snabb takt lägger fram en proposition i riksdagen om lika äldretjänster och närståendevårdarrättigheter i hela landet.
3. Riksdagen konstaterar att kommunernas statsandelar har varit otillräckliga i valperiodens anslagsramar för att garantera servicen för medborgarna och förutsätter att finansieringen till kommunerna ökas väsentligt i samband med kommun- och servicestrukturreformen.
4. Riksdagen konstaterar att folkpensionen och arbetspensionerna släpar allt mer efter den allmänna löneutvecklingen. Riksdagen förutsätter en nivåförhöjning av folkpensionen som skulle eliminera eftersläpningen. Vidare förutsätter riksdagen att indexjusteringen av pensioner görs i form av ett medianindex i stället för brutet arbetspensionsindex eller det ännu sämre folkpensionsindexet (50 % löner, 50 % priser).
5. Riksdagen anser att regeringen trots den goda ekonomiska utvecklingen inte har ingripit i utvecklingen mot en ökad ojämlikhet och de lägsta förmånernas otillräckliga nivå utan har gynnat människor med goda inkomster och konstaterar att regeringen inte har riksdagens förtroende.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Biståndsanslagen har under hela regeringsperioden varit otillräckliga. Vi anser att också anslaget för nästa år är otillräckligt. Utskottet har också helt riktigt fäst uppmärksamheten vid att utvecklingen mot 0,7 procent av bni, som slagits fast i regeringsprogrammet och regeringens biståndspolitiska program, bör ske i jämn takt och med adekvata fullmakter.

Hänvisning: Lapintie /vänst m.fl. — BM 705/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 20 000 000 euro.

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Ministeriet och myndigheter i samband med det

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Grundlagsutskottet har i ett betänkande påpekat att de skoltsamer och Enaresamer som talar ett minoritetsspråk har rätt att använda sitt eget språk inför kommunala myndigheter. Dessutom måste alla officiella beslut och meddelanden läggas fram på minoritetsspråket. Dessa rättigheter har inte tillgodosetts fullt ut, eftersom det råder brist på översättare och tolkar. För att den rättighet som grundlagsutskottet avser bättre ska kunna tillgodoses föreslår Vänsterförbundets riksdagsgrupp ett tilläggsanslag för inrättande av språkombudsmannatjänster för skoltsamiska och enaresamiska.

Hänvisning: Tennilä /vänst m.fl. — BM 1334/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.01.51 ökas med 200 000 euro för språkombudsmannatjänster för skoltsamiska och enaresamiska.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

För att man ska kunna avveckla anhopningen av ärenden måste anslagen till försäkrings- och marknadsdomstolarna ökas. Försäkringsdomstolens största ärendekategorier gäller arbetslöshetsförmåner, studiestöd, olycksfall samt arbets- och folkpensioner. Eftersom dessa frågor inverkar stort på de berördas försörjning på en relativt låg inkomstnivå är det motiverat att förkorta den genomsnittliga behandlingstiden. Den som förlorat när kommunerna har konkurrensutsatt sina anskaffningar för alltför ofta beslutet till marknadsdomstolen, och eftersom ärendena där har tornat upp sig fördröjs anskaffningen orimligt.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 000 000 euro för att förkorta försäkrings- och marknadsdomstolarnas behandlingstider.

30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Rättshjälpsbyråernas och konsumentklagonämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumentklagonämndens får mer arbete i och med att bl.a. bostadsfrågorna kommer att ingå i dess uppgiftsområde. Således bör också anslaget höjas. Anhopningen av ärenden beror främst på att ärenden som gäller bostadsaffärer 1995 lades till nämndens uppgifter utan att dess resurser ökades. Under de senaste åren har 400—500 nya klagomål om bostadsaffärer årligen lämnats in till nämnden och de har i flera år utgjort nämndens största ärendekategori. Om nämndens behörighet utvidgas till ärenden som gäller hyresförhållanden och bostadsrätt, ökar antalet ärenden som lämnas in till nämnden för behandling med med uppskattningsvis 900 per år. Merparten av dessa, uppskattningsvis 780 ärenden, gäller hyresfrågor och omkring 120 bostadsrätt.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.30.21 ökas med 500 000 euro för konsumentklagonämndens omkostnader.

40. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

21. Exekutionsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver allt mer till följd av gränsöverskridande arbete. Därför krävs det utöver den anslagsökning som föreslås i nedannämnda motion också andra åtgärder. Senare i reservationen föreslår vi mer pengar till bl.a. åklagarmyndigheterna för att dessa ska nå resultatmålet och effektivisera behandlingen av ekonomiska och andra allvarliga brott.

Hänvisning: Immonen /vänst m.fl. — BM 266/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.01.51 ökas med 1 000 000 euro för konkursombudsmannens byrå för att bekämpa den svarta ekonomin.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår en skenbar tilläggsinsats till fängelsernas verksamhet på ca 6,3 miljoner euro. I verkligheten kommer denna ökning nästan helt att slukas av anstalternas kapitalhyror som har ökat till följd av nybyggen och renovering av gamla utrymmen. En del av ökningen används till normala påslag på personalens löner och resten drunknar i de tilläggskostnader som det alltför höga antalet fångar medför. Således innehåller budgeten ingen faktisk tilläggssatsning på bättre fångvård. Den reviderade lagstiftningen om fängelsestraff med nya aktiveringskrav som trädde i kraft i oktober 2006 hade krävt en stor satsning på bättre fångvård och bland annat ett stort personaltillskott för nästa år.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1267/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 4 500 000 euro, varav 1 500 000 euro får användas till hälso- och sjukvårdstjänster för fångar och 3 000 000 euro till nyrekryteringar och till aktivering av fångar.

74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år)

Regeringen utgår i budgeten från att antalet fångar som avtjänar sitt straff vid öppna anstalter ökar jämfört med i år. Samtidigt förutsätter budgeten helt riktigt att fångarnas deltagande i arbetsverksamhet kommer att öka i enlighet med andan i den nya lagstiftningen. Tyvärr syns denna budgetpremisser inte i tillräcklig utsträckning i budgetresurserna.

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft i oktober i år syftar till att ändra de nuvarande rutinerna och resurserna i riktning mot förebyggande av återfall och uppmuntran till ett icke-kriminellt liv med hjälp av olika aktiveringsåtgärder. En tilläggssatsning i enlighet med lagens anda i initialfasen skulle leda till bestående besparingar för samhället på längre sikt.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp vill förbättra straffade personers möjligheter att leva ett icke-kriminellt liv. Detta är möjligt genom en större planmässighet i straffverkställigheten och lämpligare aktiviteter i samband med den. Avsikten med det tilläggsanslag som nu föreslås är också att säkerställa fängelsernas personalresurser och att trygga resurser för fängelsernas arbetsverksamhet.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1268/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.50.74 ökas med 600 000 euro för tilläggsresurser för personal samt för sysselsättningsåtgärder för fångar.

60. Åklagarväsendet

21. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver allt mer till följd av gränsöverskridande arbete. Därför krävs det utöver den anslagsökning som föreslås i nedannämnda motion också andra åtgärder. Tidigare i reservationen föreslår vi mer pengar till konkursombudsmannens byrå. Vi hänvisar till motiven under moment 25.01.51. Dessutom behövs givetvis också ändringar i lagstiftningen.

Hänvisning: Immonen /vänst m.fl. — BM 267/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.60.21 ökas med 4 000 000 euro för åklagarväsendets omkostnader för att bekämpa den svarta ekonomin och för att effektivisera behandlingen av ekonomiska och andra allvarliga brott.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

07. Häradena

21. Häradsämbetenas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Effektivare utredning av den svarta ekonomin kräver ökade anslag också för häradsämbetenas omkostnader. Jämför med våra förslag under moment 25.01.51 och 25.60.21.

Hänvisning: Immonen /vänst m.fl. — BM 267/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.01.21 ökas med 3 000 000 euro för effektivare utredning av den svarta ekonomin.

97. Understöd åt kommuner

31. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning och övergångsutjämningar (förslagsanslag)

Kommunerna har ett trängt läge, servicen blir lidande. Ett rekordstort antal kommuner höjer fjärde året i rad skattesatsen. Trots detta blir kommunerna allt mer skuldsatta, och allt detta bara för att regeringen prioriterar överdimensionerade skattesänkningar, i synnerhet skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare. Dessutom är det viktigare för regeringen att slopa förmögenhetsskatten för de rika än att bevilja anslag för den kommunala servicen.

Trots kommunernas ytterst trängda läge föreslår regeringen och godkänner en majoritet i utskottet att kostnadsstegringen endast kompenseras till 75 procent i statsandelarna. I stället för att minska på underskottet i kompensationen för kostnadsstegringen under tidigare år låter regeringen Vanhanen och de regeringspartier som stöder den underskottet växa ytterligare. Kommunerna blir därför tvungna att inte bara höja skattesatsen och avgifterna utan också att skära i servicen.

I denna reservation föreslår vi att kommunerna får mera pengar under olika moment.

Sammantaget förbättrar förslagen väsentligt kommunernas situation och deras möjligheter att ta hand såväl om barn och ungdomar som om åldringar och den del av befolkningen som är i arbetsför ålder.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 501/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.97.31 ökas med budgetbaserade 1 000 000 euro.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag))

I budgetpropositionen för 2007 föreslås ett amslag på 12 miljoner euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning. Motsvarande anslag enligt bokslutet för 2003 var 47 092 000 euro och enligt bokslutet för 2004 hade 48 068 000 euro använts. Redan i 2005 års budget hade detta anslag, som är avsett för de mest utsatta kommunerna, sänkts till 30 miljoner euro och ändå hade det gått åt 10 miljoner euro mer. Enligt bokslutet för 2005 hade 40 miljoner euro använts. I 2006 års budget var anslaget 26,5 miljoner euro.

Samtidigt som den kommunala ekonomin kännbart försämrats och antalet kommuner som behöver särskilt stöd ökat står staten i beråd att ytterligare halvera finansieringsunderstödet enligt prövning.

Bedömningarna av kommunekonomins framtidsutsikter visar att kommunernas ekonomiska situation är fortsatt svag och att den fortsatt kraftiga befolkningsomflyttningen ekonomiskt sett är särskilt ödesdiger för kommunerna i östra och norra Finland. Det är ofattbart att regeringen i en sådan situation föreslår en minskning av anslaget trots att allt fler kommuner uppfyller och 2007 kommer att uppfylla villkoren för understöd. Anslaget för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning måste höjas, inte sänkas, för att kommunerna ska klara av ens sina lagfästa uppgifter.

Genom att sänka anslaget driver regeringen Vanhanen kommunerna till tvångssammanslagningar — inte genom att administrativt tvång utan ett ekonomiskt tvång.

Dessutom hänvisar vi till motiveringen under moment 26.97.31 i vår ireservation.

Hänvisning: Virtanen /vänst m.fl. — BM 1517/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.97.34 ökas med 20 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning

98. Utveckling av regionerna

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Anslaget används till självständigt utvecklande av näringsverksamheten i regionerna inbegripet åtgärder och program som gäller kompetenscentrum, regioncentrum och stadspolitiken samt regionala samarbetsprojekt. Det är fråga om landskapsutvecklingspengar enligt regionutvecklingslagen som särskilt riktas till stärkt regional kompetens och utveckling.

Eftersom en synnerligen stor del av pengarna är öronmärkta på detta sätt blir det inget över för utvecklingsprojekt utifrån landskapens egna behov. Därför behövs det mer pengar för en höjning av den del av landskapsutvecklingspengarna som inte är öronmärkt. Eftersom den delen har krympt räcker pengarna inte heller till bidrag vid plötsliga strukturomvandlingar.

I 2005 års budget hade 29,9 miljoner euro avsatts för ändamålet, men för 2006 avsatte regeringen endast 29 880 000 euro. Nu föreslås i 2007 års budget endast en ökning på 1,5 miljoner euro. Det är inte tillräckligt.

Hänvisning: Tennilä/vänst m.fl. — BM 1336/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.98.43 ökas med 5 000 000 euro för höjning av den icke-öronmärkta delen av landskapsutvecklingspengarna.

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Militärt försvar

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 2 år)

För att täcka stegringen i index och valutakurser vill regeringen öka anslaget med 31 miljoner euro. Vi har inte kunnat godta denna ökning.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 504/2006 rd och Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1387/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 27.10.16 minskas med 31 000 000 euro från nettotillägget på grund av index- och valutakursförändringar.

Vi har inte kunnat godta de två nya vapenanskaffningsprogrammen. Finland använder i runt tal 31 procent av försvarsbudgeten till anskaffning av försvarsmateriel vilket är mycket i jämförelse med många andra länder. Värnpliktsarmén har gjort en så stor satsning möjlig. De nu föreslagna nya beställningsfullmakterna uppgår totalt till 500,1 miljoner euro. Med beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2007) förbättras bl.a. slagkraften från luften till marken.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 503/2006 rd och Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1388/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 27.10.16 minskas med 64 200 000 euro för anskaffning av försvarsmateriel och forsknings-, utvecklings- och testningsverksamhet.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. (29.01, 05, 07, 08, delvis och 10, delvis) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdett

23. (29.07.21) Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Delaktighetsprojektet för unga 2003—2007.

Delaktighetsprojektet för unga är ett förvaltningsövergripande projekt som avser att förbättra de ungas levnadsförhållanden och stärka deras deltagande och stödja deras sociala tillväxt. Mer än 70 kommuner är med i projektet. I budgetpropositionen 2007 anvisas inget anslag för projektet.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.01.23 ökas med 300 000 euro för delaktighetsprojektet för unga 2003—2007.

10. (29.40) Allmänbildande utbildning

30. (29.40.30) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader

Enligt prognoser går den kommunala ekonomin med underskott hela ramperioden. Nedskärningarna i statsandelar nästa år försvagar ytterligare kommunernas möjligheter att garantera enhetlig och jämlik basservice. De indexjusteringar som kommer den grundläggande utbildningen till godo motsvarar inte ens löneökningarna och kommunerna kommer därför inte att ha tillräcklig finansiering för den grundläggande utbildningen och för en reducering av elevantalet per klass. Det kommer att leda till att små skolor läggs ner, särskilt byskolor, och att de minsta skolelevernas skolväg förlängs särskilt i regioner där skolvägen redan nu är lång.

Som det nu ser ut kommer klasserna i grundskolan att bli alltför stora, vilket ytterligare försvårar möjligheterna för de barn som kräver specialstöd att klara sig i skolan. Det blir också svårare för lärarna att beakta olika behov hos barnen. Ett oroväckande stort antal elever avbryter grundskolan.

Resurserna för stödundervisning och elevvård har under de senaste åren skurits ned kraftigt. Särskilt hårt har nedskärningarna drabbat specialundervisningen. På grund av besparingarna har det i klasserna också integrerats barn som behöver särskild handledning. Samtidigt har gruppstorlekarna hela tiden ökat. Alltför stora grupper är ett verkligt problem som kom till våra skolor till följd av besparingarna under lågkonjunkturen. I de största klasserna undervisar en lärare t.o.m. 36 elever när ett lämpligt antal för en lärare skulle vara ungefär hälften, dvs. högst 20 elever.

På grund av alltför stora skolklasser är det omöjligt för läraren att tillräckligt beakta alla elevers olika behov. Tillräcklig uppmärksamhet från lärarens sida och interaktion i undervisningen är av största vikt för dagens barn som lever i ett jäktigt samhälle. När barn och unga försummas i skolan bidrar det till marginalisering som senare blir dyrt både för individen och för samhället.

Finländska skolbarn har under de senaste åren i flera internationella mätningar fått utmärkta resultat. Trots detta ökar antalet barn med inlärningssvårigheter hela tiden. Det är viktigt att erbjuda individuellt stöd särskilt för barn med inlärningssvårigheter. Undersökningar har visat att det går att förhindra marginalisering genom att trygga framgången för barn i skolan. Gruppstorlekarna i den grundläggande utbildningen ska vara rimliga för att lärarna ska ha bättre möjligheter till mera elevinriktad undervisning. I mindre undervisningsgrupper kunde läraren vara mer delaktig i fostran av eleverna och på detta sätt stödja familjerna.

På grund av kommunernas ekonomiska svårigheter finns det risk för att storleken på undervisningsgrupperna i många kommuner ökar ytterligare nästa höst. Redan med den nuvarande gruppstorleken är det nästan omöjligt för läraren att beakta elevens individuella nivå och behov. Kommunerna måste alltså ges en möjlighet att ordna högkvalitativ grundläggande utbildning. Jämlikhet i utbildningshänseende kräver hög standard på utbildningen och fostringsarbetet, en trygg skola och adekvata resurser. Dessutom har vänsterförbundet lämnat in en lagmotion (Lapintie, LM 79/2005 rd) om att det bästa sättet att hjälpa barn som mår dåligt är att bestämma om en övre gräns för skolklassernas storlek. En lämplig lagstadgad övre gräns skulle vara 20 elever.

Därför föreslog vi i utskottet en ökning med 15 miljoner euro.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1269/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.10.30 ökas med budgetbaserade 15 000 000 euro för att minska klasstorleken.

34. (29.40.34) Statsandel för de allmänbildande läroanstalternas och yrkesläroanstalternas samt yrkeshögskolornas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

På grund av den dåliga kommunala ekonomin har man inte kunnat uppföra eller underhålla skolbyggnader på ett adekvat sätt. I många fall har skolbyggnaderna sådana fuktskador och andra skador att lärarnas och elevernas hälsa äventyras. Kommunerna har givetvis inte några ersättande lokaler och saneringarna kan inte genomföras enbart med kommunal finansiering. Eftersom den rådande anslagsnivån räcker till för finansiering av endast en knapp fjärdedel av alla brådskande saneringsprojekt, är det ofattbart att regeringen föreslår ett ännu mindre anslag för detta ändamål nästa år. Anslaget för anläggningsprojekt bör därför höjas så att saneringar och nybyggen kan genomföras planenligt och inom en skälig tid. Byggnadsverksamhet har dessutom en bra sysselsättande effekt, vilket ytterligare kan anföras som argument för att anslagen i första hand ska riktas till områden där arbetslösheten är störst.

Hänvisning: Polvi /vänst m.fl. — BM 985/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.10.34 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro

20. (29.60) Yrkesutbildning

31. (29.60.31) Statsandel för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildning är ett flexibelt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och att vid sidan av arbetet avlägga grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Läroavtalsutbildningen passar för både unga och äldre studerande. Genom läroavtal kan man avlägga grundexamen för olika yrkessektorer och dessutom ger det möjlighet till yrkesinriktad tilläggsutbildning. Läroavtalsutbildningen skräddarsys alltid enligt studerandens och arbetsplatsens behov. Läroavtalsutbildning ger resultat, eftersom cirka 90 procent av dem som genomgått läroavtalsutbildning får jobb. Utbildningsformen är också effektiv ur arbetsgivarnas synvinkel. Ett företag kan utbilda människor snabbt och exakt för de uppgifter där det behöver mera arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen ett bra sätt att föra vidare den latenta kunskapen på arbetsplatsen.

Läroavtalsutbildningens popularitet har ökat år för år och antalet studerande ökat i samma takt. Enligt statistikcentralen deltog 45 300 studerande i examensinriktad läroavtalsutbildning 2003. Dessutom deltog 5 900 studerande i utbildning som inte leder till examen.

Regeringen har i sitt program satt som mål att utveckla kvaliteten på och effektiviteten i den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen med tonvikt på individernas och företagens behov. Dessutom har det i regeringsprogrammet särskilt lovats att mer läroavtalsutbildning anordnas i form av grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning. Anslaget måste därför höjas från det som föreslagits.

Hänvisning: Kangas /vänst m.fl. — BM 309/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.20.31 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro.

40. (29.20) Yrkeshögskoleundervisning

25. (29.20.25) Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år)

Anslaget var 2 068 000 euro 2005 och 2006 och regeringen har föreslagit samma anslag också för nästa år. Anslaget höjs alltså inte ens så mycket som med inflationen och ännu mindre vill regeringen med tilläggsanslag bättre utnyttja yrkeshögskolorna som motorer för regional utveckling.

Yrkeshögskolorna har mycket större och mera omfattande regional betydelse än de traditionella högskolorna. Yrkeshögskolorna har en speciellt viktig roll i de regioner som saknar universitet, ta t.ex. yrkeshögskolorna i Tavastland och Lahtis.

Yrkeshögskolorna har emellertid inte samma förutsättningar att genomföra sin tredje uppgift med stöd av statens budgetfinansiering som universiteten. Inom de regioner som inte har forskningshögskolor bör yrkeshögskolorna stärkas med stöd av finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Enligt planen för utveckling av utbildningen och av forskningen 2003—2008 förnyas finansieringen av yrkeshögskolorna så att den blir mer sporrande och bättre beaktar yrkeshögskolans hela verksamhet. Vid allokeringen av basfinansieringen beaktas inte bara antalet studerande utan också antalet avlagda examina samt sådan forskning och sådant utvecklingsarbete vid yrkeshögskolorna som stöder den regionala utvecklingen.

Enligt yrkeshögskolelagen (351/2003) ska yrkeshögskolorna i samarbete med universiteten utveckla landskapshögskolor för att tillgodose regionala utbildningsbehov.

Hänvisning: Kauppila /vänst m.fl. — BM 383/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.40.25 ökas med 2 000 000 euro

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Vänsterförbundets riksdagsgrupp har under innevarande period särskilt betonat behovet av att utveckla stödet för studier inom följande sektorer:

  • måltidsstödet till högskolestuderande
  • under 20-åriga studerande på andra stadiet som bor själva
  • studiestödets nivå
  • bostadstillägg för hela året.

Studentorganisationerna lyfte fram som ett mål för sin kamp en höjning av studiepenningen med 15 procent, och därför har vår riksdagsgrupp nu uttryckligen koncentrerat sig på att främja detta mål.

Enligt finansministeriets uppskattning för 2007 får 241 000 studerande regelbundet studiepenning. Av dem är 151 000 högskolestuderande och 90 000 studerande på mellanstadiet.

Studiepenningen för högskolestuderande höjdes senast 1992 och för studerande på andra stadiet 1994. På nuvarande nivå svarar studiepenningen inte mot levnadskostnaderna. Sedan många år släpar studiepenningen närapå 25 procent efter den allmänna stegringen i kostnadsnivån. Eftersläpningen i studiepenningen är i själva verket en av de viktigaste orsakerna till de förlängda studietiderna, eftersom de studerande måste förvärvsarbeta vid sidan av sina studier.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslår att studiepenningen höjs med 15 procent. Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslog samma förhöjning i 2006 års budget.

De riksomfattande studentorganisationerna, inbegripet sådana som representerar olika riksdagspartier, överlämnade till riksdagen tisdagen den 12 september 2006 en adress för kampanjen "Upp med den!". I den kräver 127 109 undertecknare en 15 procents förhöjning av studiepenningen.

Vi föreslår att studiepenningen är

  • 47,07 euro i månaden för en hemmaboende högskolestuderande och 25,46 euro i månaden för en hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 20 år samt 123,46 euro för en högskolestuderande och 74,47 euro för en studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 20 år,
  • 146,98 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 97,98 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 18 år samt
  • 301,77 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 248,87 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 18 år eller lever i äktenskap eller är försörjningspliktig.

Hänvisning: Valpas /vänst m.fl. — BM 1458/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.70.55 ökas med 30 156 000 euro för en budgetbaserad höjning av studiepenningen räknat från den 1 augusti 2007 så att studiepenningen är

- 44,48 euro i månaden för en hemmaboende högskolestuderande och 25,14 euro i månaden för en hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 20 år samt 121,85 euro för en högskolestuderande och 73,50 euro för en studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 20 år,

- 145,06 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 96,70 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 18 år samt - 297,86 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 245,64 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 18 år eller lever i äktenskap eller är försörjningspliktig.

80. (29.90) Konst och kultur

30. (29.90.30) Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag)

Informationssamhället

Vänsterförbundets riksdagsgrupp understryker bibliotekens betydelse när det gäller att främja jämlikhet och demokrati bland medborgarna. Vår uppgift är att garantera lika villkor för alla att utnyttja informationssamhället och ta del i det. Hittills har vår princip varit att biblioteken har en central roll i detta arbete. Denna lösning har också internationellt sett fungerat bra. Därför är det naturligt att datorer och Internet kan användas just i biblioteken där servicen sköts av sakkunniga.

Med tanke på finansieringen är ärendet problematiskt. En gång i tiden fick de kommunala biblioteken en ansenlig summa av staten för anskaffning av maskiner och uppkopplingar. I dag går oproportionerligt stora summor av bibliotekens årliga budgetar till att regelbundet uppdatera teknologin och programmen. Detta går i allmänhet ut över anslagen för bibliotekens övriga verksamhet. Vänsterförbundet anser att det inte kan vara så att endast biblioteken har ansvar för ett jämlikt informationssamhälle och finansieringen av dess verksamhet.

Informationssamhället får inte digitaliseras på den övriga kulturens bekostnad. Därför måste staten göra en ansenlig satsning för att alla våra bibliotek i framtiden ska ha fasta nätförbindelser. Under de senaste åren har ojämlikheten ökat i allt snabbare takt i våra offentliga bibliotek vad gäller tekniska möjligheter eller snarare bristen på dem. Problemet har speciellt hopat sig till de kommuner där till och med tillgången på kommersiella tjänster har varit obefintlig på grund av ett litet befolkningsunderlag eller kommunerns perifera läge.

Omkring 90 procent av dem som använder datanäten är män under 35 år. Utredningar visar att omkring 80 procent av dem som utnyttjar datatekniken är män. Biblioteken har en särskild roll när det gäller att stödja flickor och kvinnor i att skaffa sig och upprätthålla datatekniska färdigheter. Detta bör beaktas när bibliotekstjänsterna utvecklas. Det har en avgörande betydelse för vilka tilllämpningar vi vill utveckla och ett hurdant informationssamhälle vi bygger upp.

Målet för kunskapsstrategin för utbildning och forskning (2000—2004) har varit att Finland är ett kunskaps- och interaktionssamhälle i världens framkant. I Biblioteksstrategi 2010 ställs å sin sida årliga ekonomiska mål med vilka biblioteken möter de nya krav som ställs på deras service. I denna strategi var målet för 2004 och 2005 en tilläggssatsning på sammanlagt 8 miljoner euro för att bland annat kunna föra vidare projekten för informationssamhället enligt önskad tidtabell.

Syftet med projekten är också att ge medborgarna likvärdiga möjligheter att klara sig i en föränderlig omvärld och att förhindra kunskaps- och kompetensmässig marginalisering. Målet är ett medborgarnas informationssamhälle. Därför ska medborgarna genom olika projekt få lära sig att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken. För att medborgarna ska ha verkliga möjligheter att tillägna sig den nödvändiga kompetensen i informationssamhället och utnyttja dess möjligheter förutsätter det att vårt även internationellt erkända biblioteksnät involveras i projektet. Med nuvarande resurser lyckas det inte.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1273/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.30 ökas med budgetbaserade 4 500 000 euro för statsandelar för biblioteken till utrustning av allmänna bibliotek med offentliga kundterminaler och bredbandsförbindelser.

31. (29.90.31) Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Höjt pris per enhet för statsandelen för teatrar

Den finländska teatern är ur konstnärlig synvinkel inne i en bra period och finländarna hör till dem i världen som aktivast besöker teatrarna. Däremot har teatrarnas ekonomiska situation blivit sådan att den hotar hela den finländska teaterverksamheten.

Från 2000 till 2005 har statsunderstödet till teatrarna endast ökat 6 procent när lönekostnaderna i teatrarna samtidigt har ökat omkring 16 procent. Eftersom arbetskraftskostnaderna utgör merparten av teatrarnas utgifter har det offentliga stödet till teatrarna sedan 2000 således reellt minskat omkring 10 procent. Budgeten för 2006 har ytterligare stärkt denna utveckling.

Enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) beviljas huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester statsandel för de driftskostnader som föranleds av nämnda funktioner till 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester multipliceras med det pris per enhet som bestämts per årsverke för verksamheten.

Priset per enhet för teatrarna, som har varit nästan det samma i fem år, höjs nu till 31 567 euro. Eftersläpningen i priset har ackumulerats under åren och förblir det oaktat betydande. Regeringens förslag leder till att klyftan mellan priset per enhet, som används som beräkningsgrund för statsandelen, och de verkliga kostnaderna fortsätter att växa nästa år.

Situationen har blivit ohållbar när teatrarna inte klarar ekonomin. Det offentliga stödet har ända sedan 1990-talet släpat efter den allmänna kostnadsnivån och skillnaden har hela tiden blivit större; det leder oundvikligen till att teaterutbudet minskar och sysselsättningsproblemet inom branschen drivs till sin spets. Det betyder också att det finns ett akut hot mot att kunna bevara ett regionalt täckande teaternätverk. Teatrarna har tacklat problemen med eftersläpningen i det offentliga stödet i förhållande till utgiftsökningen genom att öka biljettinkomsternas andel: teatrarna har höjt biljettpriserna, effektiviserat försäljningen och undvikit att ta risker med programvalet. Den här vägen har nu nått sitt slut. Det enda som återstår att göra är att minska på personalen och dra in på verksamheten.

Å andra sidan understryker regeringen i sitt program betydelsen av sysselsättning och regionalpolitik. Teatrarna erbjuder ett utomordentligt medel att genomföra dessa mål: omkring 70 procent av teatrarnas kostnader är lönekostnader, och vårt teaternätverk sträcker sig från Helsingfors till Rovaniemi och från Raumo till Joensuu och täcker således in största delen av vårt land.

I budgetpropositionen för 2006 placeras teatrarna äntligen i samma kategori som museer och orkestrar i fråga om nivån på det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen när indexförhöjningen blir 2,4 procent. Detta kommer emellertid inte att rätta till de stora skillnaderna som uppkommit under tidigare år för teatrarnas del. Som Vänsterförbundets riksdagsgrupp ser det bör därför eftersläpningen i stödet till teatrarna rättas till genom att priset för årsverken som använts som beräkningsgrund för statsandelen höjs till dess rätta nivå när budgetpropositionen för 2007 behandlas i riksdagen.

Ökat statsunderstöd till teatrarna är en utmärkt metod för att sysselsätta och förebygga uppkomsten av stora skillnader mellan olika delar av landet.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1276/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.31 ökas med budgetbaserade 2 300 000 euro för att höja det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen för teatrarna och för att stödja och permanenta regionteaterverksamheten.

34. (29.90.34) Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

I vårt land har samhället gått in för att säkerställa att information bevaras och går att hitta genom ett brett bibliotekssystem. Utöver vetenskapsbiblioteke finns det i Finland omkring tusen allmänna bibliotek och filialbibliotek. Det utmärkta biblioteksväsendet i vårt land har höjt den allmänna bildningsnivån och jämnat ut skillnader mellan olika sociala klasser. I ett informationssamhälle som understryker medverkan bör varje medborgare ha möjlighet att delta i arbetet för att utveckla samhället. Här har ett brett och fungerande biblioteksväsen en viktig roll. Regeringen står emellertid i beråd att dra ner statsandelen för anläggningskostnaderna för allmänna för bibliotek och därmed försvaga bibliotekens roll i det finska samhället. Anslaget och bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek är otillräckliga.

Hänvisning: Kuoppa/vänst m.fl. — BM 509/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.34 ökas med budgetbaserade 3 000 000 euro och

att motiveringen för bevillningsfullmakterna ändras så att år 2007 får beslut om beviljande av statsandel för anläggningsprojekt ingås till ett belopp av högst 8 000 000 euro.

51. (29.90.51) Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Vi anser att anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.51 ökas med budgetbaserade 1 400 000 euro.

91. (29.99) Ungdomsarbete

51. (29.99.51) Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Verkstadsverksamheten för unga är en verksamhetsform som inträffar mellan utbildning och arbetsliv och grund- och vidarebildning. Verkstadsverksamheten främjar de ungas inlärning genom arbete, ökar yrkesfärdigheter och stöder yrkesvalet.

I Finland har verkstadsverksamheten för unga pågått i ungefär 30 år. Verksamheten, som främst bedrivs av kommunerna, utvecklades kraftigt i början av 1990-talet. Då uppgick antalet unga arbetslösa till cirka 100 000. Sedermera har ungdomsarbetslösheten minskat.

Det vikigaste målet för verkstadsverksamheten för unga är att aktivera och naturligtvis att sysselsätta de unga för en viss tid. Verkstäderna håller på att utvecklas till aktivitetscentrum för unga. Nya arbets- och verksamhetsformer är till exempel återvinning, att slutföra grundskolestudier, företagarutbildning, stöd till företagsverksamhet, undervisning i datateknik och multimediakunskap. Det mest allmänna är trä- och metallverkstäder, bilverkstäder och textilverkstäder.

Regeringen föreslår 4,7 miljoner euro för både verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete. Vi anser att anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.91.51 ökas med 5 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

50. Vattenhushållning

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 2 år)

Det stora antalet budgetmotioner som lämnats in av riksdagsledamöter visar att det i många delar av landet finns behov av olika vattendrags- och vattenarbeten. Vi anser att regeringens förslag till anslag under momentet, 9 158 000 euro, är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 30.50.77 ökas med 4 000 000 euro.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Vägtrafiken är den mest betydande trafikformen i vårt samhälle. Cirka 68 procent av varutransporterna och cirka 95 procent av persontransporterna äger rum på vägarna. I regeringsprogrammet konstateras det att Finlands trafiknätverk ska hållas i skick och dess kapitalvärde bevaras. I budgetpropositionen för 2007 reserveras ett anslag om 572 027 000 euro för basväghållningen. Anslaget har minskats från 2006 med över sex miljoner euro. Finansieringen är inte tillräcklig med tanke på behoven av investeringar i basväghållningen till följd av förändringarna i samhällsstrukturen och den ökade trafiken. Den ökade trafiken gör att servicenivån sjunker stadigt och på grund av nedskärningarna i anslagen för basväghållningen är vägnätet ställvis redan i ett alarmerande dåligt skick.

Ett fungerande vägnät är av primär vikt i medborgarnas vardag. Det är också ett av regionalpolitikens viktigaste instrument. Enligt vägförvaltningen försöker man med de nuvarande anslagen hålla vägnätet i det skick det har i dag, men det går inte att ta in eftersläpningen i skicket. Med tanke på behovet kan alltför få investeringar i basväghållningen genomföras. Med de nuvarande resurserna kan man inte ens tillgodose de akuta investeringsbehov som skulle stödja näringslivet och den regionala utvecklingen. Statsrådets principbeslut om ett mål för trafiksäkerheten kan inte heller stödjas tillräckligt bra med åtgärder inom väghållningen. Det är klart att en smidig och säker trafik bör tryggas genom en tillräcklig tilläggsfinansiering.

Vägförvaltningen tar i sitt aktuella temaprojekt Säkerhetsinvesteringar i huvudvägarna upp trafiksäkerhetsförbättrande investeringar i syfte att åtgärda funktionella problempunkter inom huvudvägnätet eller de första faserna av stora projekt. I projektet ingår preliminärt 13 objekt som täcker en sträcka på totalt omkring 60 kilometer. Objekten finns på de mest högtrafikerade huvudvägsavsnitten där antalet allvarliga olyckor är stort. Ambitionen är att inverka framför allt på antalet allvarliga frontalkrockar. Temaprojekt har genomförts och kommer att genomföras 2005—2007.

Hänvisning: Kangas /vänst m.fl. — BM 312/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro.

25. Statsbidrag för väghållningen

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Statsbidragen för enskilda vägar har minskats avsevärt och har lett till att vägarnas skick har försämrats drastiskt. Ansvaret för kostnaderna för underhåll av enskilda vägar har allt mer överförts på vägdelägarna. Kommunernas svaga ekonomi har lett till att kommunerna ger allt mindre stöd i förhållande till behovet att underhålla enskilda vägar. Trafiken på de enskilda vägarna har emellertid inte minskat särskilt mycket. Fastän den fasta bosättningen har minskat har fritidsboendet ökat. De enskilda vägarna är viktiga för industrins virkesförsörjning och för jordbruket. Det är orimligt att vägdelägarna i allt högre grad blir tvungna att finansiera underhåll och förbättring av enskilda vägar.

I Finland finns 60 000 km av enskilda vägar som är berättigade till statsbidrag och varje år understöds ca 880 objekt.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 514/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.25.50 ökas med 8 000 000 euro.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

I regeringen Vanhanens program hävdas att regeringens politik grundar sig på en hållbar utveckling. Spårtrafiken är en lågförorenande, energiekonomisk och säker trafikform och ligger därmed i linje med en hållbar utveckling. De medel som avsatts för ersättningsinvesteringar av ombyggnadsnatur i bannätet har minskat avsevärt under detta årtionde. Den negativa utvecklingen har lett till ökade trafikbegränsningar tvärt emot målet för banhållningens servicenivå i regeringsprogrammet.

Om medel inte kan erhållas för reinvesteringar hotar slutförandet av ombyggnadsarbetena på flera banavsnitt att skjutas fram med många år.

Bristen på finansiering ökar dessutom säkerhetsriskerna och gör trafiken mindre pålitlig. På svaga banavsnitt måste vikt- och fartbegränsningar införas. Det är klart att sådana försämringar kommer att påverka kundnöjdheten och tågtrafikens image lika väl som frakt- och passagerarvolymerna och VR:s lönsamhet.

Hänvisning: Uotila /vänst m.fl. — BM 1433/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro för reinvesteringar i ombyggnad av bannätet.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Utvecklande av kollektivtrafiktjänster

Utvecklingsverksamheten är till för att långsiktigt trygga verksamheten inom kollektivtrafiken. Med hjälp av utvecklingsprojekt skapas förutsättningar för fortsatt service, bibehållen servicestandard och bättre konkurrenskraft inom kollektivtrafiken. Till exempel resecentren och informationssystemen inom kollektivtrafiken kan inte utvecklas utan adekvata resurser.

Alla trafikformer har problem: tågtrafiken, busstrafiken och skärgårdstrafiken. Det är en stor utmaning att samordna resor, likaså anslagen för skärgårdstrafik som staten konsekvent har hållit på en alltför låg nivå. Skärgårdstrafiken behöver 1 667 000 euro, varav 300 000 för Finska viken.

I budgetpropositionen för 2006 avsatte regeringen endast 3,075 miljoner euro för utvecklings-, planerings- och forskningsprojekt i anslutning till kollektivtrafiken, när 6,7 miljoner euro användes 2005. Nu föreslås 2,875 miljoner euro, men det räcker inte till, utan anslaget för utvecklingsarbetet i anslutning till kollektivtrafiken behöver ökas med minst 2 miljoner euro.

Stöd till kollektivtrafiken

Omkring 70 procent av alla kollektivtrafikresor görs i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. SAD-området svarar ensamt för 60 procent av resorna. Trafiken i de här regionerna har grundat sig på biljettintäkter och kommunal finansiering. Däremot stöder staten t.ex. i Bryssel kollektivtrafiken med 56 procent av kostnaderna, i Amsterdam med 66 och i Madrid med 53 procent.

Principen om hållbar utveckling bör vara utgångspunkten för trafikpolitiken. I regeringsprogrammet är målet att förbättra kollektivtrafiken och styra arbetsresorna till kollektivtrafiken. En fungerande kollektivtrafik är ett grundvillkor för stadsregionerna. Man kan inte upprätthålla en högklassig kollektivtrafik enbart med kundintäkter och kommunernas finansiering, det behövs också offentligt stöd för att trygga kollektivtrafiken.

Dagens utveckling, som innebär att antalet passagerare minskar på grund av att biljettpriserna höjs, kostnaderna stiger och trycket på nedskärningar i servicen ökar, är ohållbar. För att stoppa den negativa utvecklingen måste adekvata resurser tryggas i statsbudgeten.

I budgetpropositionen för 2007 reserveras ett alltför litet anslag för statsunderstöd för sänkning av stads- och regionbiljetter och köp av regional trafikservice samt för statsunderstöd till lokaltrafiken. Regeringen anvisar fortfarande inte anslag till stöd för kollektivtrafiken i de stora städerna.

Hänvisning: Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1396/2006 rd (bättre kollektivtrafik)

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 2 000 000 euro för bättre kollektivtrafik.

Hänvisning: O. Ojala /vänst m.fl. — BM 945/2006 rd (stöd för kollektivtrafiken)

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 3 000 000 euro till stöd för stads- och regiontrafiken och för biljettstöd även åt de stora städerna.

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Vi anser att anslaget är otillräckligt och föreslår att det höjs.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.64 ökas med 500 000 euro.

65. Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (förslagsanslag)

Anslaget används för betalning av ersättning för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster enligt avtal som sträcker sig över en tidsperiod längre än ett år. Ur miljösynpunkt finner vid det motiverat att upprätthålla en effektiv fjärrtrafik. Därför förslår vi att anslaget höjs.

Hänvisning: Kauppila /vänst m.fl. — BM 397/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.65 ökas med 10 000 000 euro.

Huvudtitel 32

HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

40. Konsument- och konkurrenspolitik

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslog 4,5 miljoner euro för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning och utskottsmajoriteten höjde anslaget till 4 661 000 euro.

Också det höjda anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 32.40.31 ökas med 1 500 000 euro till ersättning för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Finland ser ut att halka efter sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet och Europeiska unionens gemensamma avtal om bördefördelning, där det sägs att våra utsläpp av växthusgaser under uppföljningsperioden måste hållas under nivån för 1990.

Men kapitlet energipolitik under handels- och industriministeriets förvaltningsområde i budgeten för 2007 ger inga verkliga möjligheter till effektiva åtgärder för att utveckla energiekonomin i en miljövänligare riktning och inte heller för att införa förnybar energi.

Demonstrationsstödet ingår fortfarande inte i energistödet. Demonstrationsstödet är ett specialstöd som staten deltar i med en större proportionell andel än normalt på grund av projektets särskilda värde. Med hjälp av demonstrationsstödet kan man effektivare och snabbare främja införandet av förnybar energi, vilket också ställs som krav i den nationella klimatstrategin. Att demonstrationsstödet saknas i budgeten betyder i sin tur att stora specialprojekt fördröjs.

Hänvisning: Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1398/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 32.60.40 ökas med 8 000 000 euro för ökat energistöd och för demonstrationsstöd.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

17. Utkomstskydd för arbetslösa

50. Statsandel till arbetslöshetskassor (förslagsanslag)

Jämkad arbetslöshetsförmån

Trots att sysselsättningen har förbättrats något är arbetslösheten fortfarande ett problem i hela Finland. Regeringen har genom sina åtgärder försökt lösa problemet men effekterna är än så länge blygsamma. För att åtgärda situationen behöver vi således nya metoder att förbättra tillgång och efterfrågan på arbetskraft och att uppmuntra de arbetslösa att ta emot allt arbete som erbjuds.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas till personer i kortvariga anställningar. Många personer uppger dock att arbetsinkomsten även tillsammans med den jämkade arbetslöshetsförmånen understiger nettoinkomsten för en helt arbetslös person. Situationen påverkas ofta av kostnader för inkomstens förvärvande och arbetstidens eller anställningsförhållandets längd.

Hänvisning: Laakso /vänst m.fl. — BM 573/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.17.50 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro för att göra den jämkade arbetslöshetsförmånen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa mer sporrande.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Nivån på grunddagpenningen

I budgetpropositionen för 2007 föreslås ingen förbättring av arbetslöshetsförmånerna. Strukturen på arbetslösheten har blivit problematisk. Hälften av alla arbetslösa tvingas klara sig på grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Antalet personer med långvarig eller återkommande arbetslöshet är stort och det är osannolikt att de får plats på arbetsmarknaden utan särskilda stödåtgärder. Också för dem som för första gången kommer ut på arbetsmarknaden är situationen ogynnsam.

Det är nödvändigt att förbättra utkomsten under arbetslöshet, för att så många som möjligt av de arbetslösa som hotas av utslagning fortsatt ska kunna stå till arbetsmarknadens disposition. En arbetslös klarar inte av att planera sin framtid på sikt om han eller hon inte har en adekvat grundläggande trygghet.

Det är motiverat med en budgetbaserad höjning med 4 euro av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa från och med den 1 januari 2007.

Hänvisning: Mustajärvi /vänst m.fl. — BM 790/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.17.51 ökas med 16 000 000 euro för en budgetbaserad höjning med 4 euro av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

19. Pensionsförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Höjning av folkpensionen

Vi föreslår att den fulla folkpensionen höjs med 20 euro i månaden från den 1 januari 2007. Därför kommer vi att i en lagmotion föreslå ändring av folkpensionslagen, familjepensionslagen, lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare och lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare. I vår motion kommer vi också att föreslå att änkepensionens kompletteringsbelopp, avträdelsestödets kompletteringsdel och generationsväxlingspensionens kompletteringsdel höjs med 20 euro.

Höjningen som vi föreslår ska träda i kraft den 1 januari 2007. De 147 000 000 euro som föreslås i budgetmotionen är en ökning till regeringens förslag som höjde folkpensionen endast med 5 euro i månaden och först från och med september 2006.

Vårt förslag till höjd folkpensionen är ett led i Vänsterförbundets program mot fattigdom och utslagning.

Hänvisning: Sirniö /vänst m.fl. — BM 1284/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.19.60 ökas med 147 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av folkpensionerna med 20 euro i månaden från den 1 januari 2007.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. (33.32.30 och 35) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Grunderna för bestämning av utkomststödet i fråga om barnbidraget för familjens första barn

Under de senaste tio åren har fattigdomen fördubblats i Finland. Mest alarmerande är situationen i barnfamiljer där fattigdomen har blivit 2,5-falt större. I barnfamiljerna har den ekonomiska ojämlikheten ökat kraftigt. En del av barnfamiljerna har gynnats av den positiva ekonomiska utvecklingen men i många familjer har inkomstutveckligen varit mer blygsam. Särskilt familjer med en försörjare, familjer med många barn och familjer där det förekommer arbetslöshet har haft ekonomiska problem.

Barnbidraget är till för att underlätta barnfamiljernas ekonomiska situation och kompensera familjerna för kostnaderna för barnuppfostran. Barnbidragens reala värde har dock sjunkit eftersom de inte är indexbundna. År 2004 höjdes barnbidraget för familjens första barn med tio euro per månad och barnbidraget för ensamförsörjare med ytterligare tre euro per månad. Också denna blygsamma höjning kom väl till pass i många familjer med små inkomster.

Höjningen av barnbidraget för familjens första barn från 90 till 100 euro motiverades av regeringen med att det lindrar fattigdomen bland barnfamiljer. Tyvärr har regeringens höjning av barnbidragen inte alls förbättrat vardagen för de barnfamiljer som är ekonomiskt allra mest utsatta.

Genom beslut av statsrådet ändrades bestämningsgrunderna för utkomststödets grunddel från 1 januari 1994 så att barnbidragen beaktas som familjens inkomster när man beräknar utkomsten. Detta innebär i praktiken att familjer som får utkomststöd får just så mycket mindre i utkomststöd som barnbidraget höjs.

Barnbidraget för det första barnet i en familj som får kommunalt utkomststöd måste betraktas som prioriterad inkomst för familjen för att inte minska familjens utkomststöd.

Förslaget ingår i Vänsterförbundets åtgärder för att minska ojämlikhet och fattigdom.

Hänvisning: Lapintie /vänst m.fl. — BM 710/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med budgetbaserade 35 000 000 euro för utveckling av grunderna för bestämning av utkomststödet i fråga om barnbidraget för familjens första barn.

Tryggad tillgång till vård (s.k. vårdgaranti)

Riksdagen antog 2004 lagar om tryggad tillgång till vård, dvs. den s.k. vårdgarantin. Under övergångsfasen kräver lagens ikraftträdande en stor ekonomisk extra satsning av de kommuner som hör till samkommuner för specialiserad sjukvård, eftersom de vårdköer som fanns inom den specialiserade sjukvården den 28 februari 2005 i sin helhet skulle vara avvecklade den 31 augusti 2005. Detta lyckades inte, utan i strid med lagen står patienter som redan köat över ett halvår fortfarande i kö. I vissa sjukvårdsdistrikt här köerna till och med börjat växa igen. Misslyckandet berodde främst på otillräckliga resurser i övergångsskedet. Bl.a. anvisade man inte i 2005 års budget kommunerna tillräckliga anslag för att åtgärda saken. Enligt sjukvårdsdistriktens bedömning förorsakade/förorsakar övergångsskedet extra kostnader på minst 120 000 000 euro för sjukvårdsdistrikten i hela landet. I en övergångsfas betyder detta dessutom extra kostnader för kommunerna också för bashälsovården i och med att de flesta kommuner måste anställa mer personal vid sina hälsovårdscentraler för att kunna garantera att klienterna får direkt kontakt och en vårdbedömning på tre dagar.

I budgetpropositionen för 2007 har moment 33.32.30 (statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader) ökats med 50 000 000 euro huvudsakligen för att målen med det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprojektet för det sociala området ska nås. Tyvärr räcker inte denna summa till. Av detta framgår klart att de föreslagna statsandelarna för att införa vårdgarantin i betydande grad kommer att försvaga kommunernas ekonomiska situation som redan annars är mycket svag.

Hänvisning: Virtanen /vänst m.fl. — BM 1518/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 30 000 000 euro för kostnader under övergångsperioden för tryggad tillgång till vård.

Indexjustering av statsandelarna

Regeringen har under hela regeringsperioden låtit underskottet för indexjustering av statsandelarna öka. Detta avspeglar sig också i kommunernas social- och hälsovård.

Kommunernas kostnader ökar kontinuerligt särskilt inom social- och hälsovården trots de sparåtgärder som kommunerna vidtagit. Personalbrist är mera regel än undantag i institutioner inom social- och hälsovården. På flera institutioner är personalen nära gränsen till utbrändhet. Kommuner har redan nu svårigheter att rekrytera personal till lediga platser på vissa orter. Enligt kommunförbundet ökar de kalkylerade statsandelarna för lagstadgade uppgifter med cirka 300 miljoner euro. Kommunförbundet påpekar att kommunernas motsvarande finansieringsansvar ökar dock med 430 miljoner euro. Kommunernas omkostnader ökar betydligt mer, d.v.s med 1,1 miljarder euro. Också dessa Kommunförbundets kalkyler visar att indexjusteringen måste ske till fullt belopp för att trygga kvaliteten i och tillgången till basservicen för medborgarna.

Äldretjänster

För äldre måste garanteras lika och högklassiga äldretjänster i hela landet med respekt för servicebehövandes självbestämmanderätt och frihet att välja oberoende av inkomsterna. I dagens läge gäller valfriheten endast de mest förmögna av de äldre. Den gällande socialvårdslagen förutsätter att kommunerna ska ordna hemvård enligt behov bl.a. för äldre men normerna har utformats så liberalt att deras genomförande har förbundits med kommunernas årliga budgetanslag. Hemvården är beroende av den ekonomiska situationen i den kommun där man bor och av kommunens egna tillämpningsanvisningar och -praxis. Besvärsrätten i fråga om dessa beslut är begränsad. Dessutom har trenden under den senaste tiden varit att kommunernas hemvård minskar innehållmässigt och begränsas till äldre som är i allt sämre skick.

Det behövs en utvidgning av ett slags omsorgsgaranti till omsorgstjänster för äldre. Kommunerna borde se till att äldre som fyllt 65 år och behöver hemvård ska få hemvård oberoende om de äldre väljer att bo hemma eller service- eller stödbostad i enlighet med den godkända serviceplanen. Vi bedömer att genomförandet av en sådan omsorgsgaranti förutsätter en tilläggsfinansiering på 27 400 000 euro.

Hänvisning: Kuoppa/vänst m.fl. — BM 515/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med budgetbaserade 42 700 000 euro och att 27 400 000 euro av detta belopp avsätts för betalning av statsandelar för social- och hälsovård till kommunerna och 15 000 000 euro för att möjliggöra en ny serviceform inom äldreomsorgen.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Vi anser att anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.33 ökas med 3 000 000 euro för betalning av ersättningar för grundläggande och specialiserad utbildning enligt lagen om specialiserad sjukvård till samkommuner för universitetscentralsjukhus.

Huvudtitel 34

ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Återkommande visstidsanställningar är ett stort problem som måste åtgärdas.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att det i motiveringen till kapitlet uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen konstaterara att det inom den privata och offentliga sektorn arbetar ett stort antal personer, ibland i åratal, i på varandra följande visstidsanställningar (kedjeanställningar) och förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att permanenta dessa visstidsanställningar och tillgodose de anställdas rättigheter.

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Lönebaserat sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna

Lönebaserade sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna har minskats rätt mycket under de senaste riksdagsperioderna. När 282 miljoner euro av statens medel användes för lönebaserade sysselsättningsstöd 1998 så hade summan enligt bokslutet halverats till 141 miljoner euro 2001. För nästa år föreslår regeringen endast 98,2 miljoner euro i lönebaserade sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna.

Att arbetslöshetstalet för fyra år sedan fastnade på sin nuvarande, alltför höga nivå är ett bevis på att de aktiva sysselsättningsmedlen ska ökas och inte minskas som nu föreslås. Man ska inte låta försköningen av statistiken genom korttidsanställningar vilseleda. Vi i vänsterförbundet anser att satsmakten ska stöda sysselsättningen av medborgarna i riktiga arbeten med rätt lön. Antalet långtidsarbetslösa har inte minskat alls på flera år och vi måste också trygga vårdgarantin och därmed det riktiga antalet nödvändiga vikarier inom den offentliga sektorn.

Vi i vänsterförbundet vill inte vara med om att skapa en låglönearmé som ödmjukt är tvingad till utkomststöd utan att arbetet ska organiseras så att man kan klara sig med sin lön.

Hänvisning: Puhjo /vänst m.fl. — BM 1003/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 34.06.51 ökas med 34 000 000 euro för lönebaserat sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna.

Vi föreslår att anslaget för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder ökas med 26 400 000 euro som riktas till svårsysselsatta i lönesubventionens tilläggsdel som enligt gällande bestämmelser är 90 procent av lönesubventionens grunddel. Tilläggsdelen betalas i dessa fall utöver gunddelen. Priset per enhet är lika högt som den oförhöjda grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utskomstskydd för arbetslösa (23,89 euro per dag 2007). I regeringens budgetproposition är svårsysselsattas tilläggsdel 45,39 euro per dag, dvs. 975,88 euro i månaden (960 euro i månaden 2006). Subventionen är behovsprövad.

Anslaget för lönesubventionens grunddel ingår i momentet för arbetsmarknadsstöd (34.06.52). Anslaget får användas bl.a. till betalning av grunddelen av den lönesubvention som med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) betalas till arbetsgivaren för de personer berättigade till arbetsmarknadsstöd som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 130 dagar på grund av arbetslöshet eller utkomstskydd för arbetslösa i 500 dagar.

Anslaget för lönesubventionens tilläggsdel ingår i anslaget för sysselsättnings- och utbildningsåtgäder samt speciella åtgärder (34.06.51).År 2007 betalas i lönesubvention per dag och person minst lönesubventionens grunddel vars nivå är 513 euro i månaden (23,89 euro per dag). Därtill kan beviljas tilläggsdel som är högst 60 procent av lönesubventionens grunddel, dvs. 821 euro nästa år. För sysselsättning av svårsysselsatta kan lönesubventionen beviljas förhöjd med tilläggsdel som är högst 90 procent av lönesubventionens grunddel som är cirka 975 euro i månaden nästa år.

Hänvisning: Tennilä/vänst m.fl. — BM 1367/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 34.06.51 ökas med budgetbaserade 26 400 000 euro för betalning av lönesubventionens grunddel till svårsysselsatta.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Nivåhöjning av arbetsmarknadsstödet

Fattigdomen, som ökade på 1990-talet med lågkonjunkturen och de beslut som togs i sammanhanget, hotar att bli ett permanent problem i Finland. Antalet personer som får utkomststöd håller på att stabilisera sig på en hög nivå. År 2002 omfattade utkomststödet 262 000 hushåll och 440 000 personer, och antalet minskade egentligen inte jämfört med året innan. Om gränsen för låga inkomster går vid 60 procent av medianinkomsten, utgjorde låginkomsttagarna 10,8 procent 2001. År 1990 var motsvarande andel 7,9 procent. Långtidsarbetslösheten har inte betvingats, och tiotusentals människor håller på att slås ut på arbetsmarknaden.

Det är nödvändigt att förbättra människors försörjning under arbetslöshet för att så många som möjligt av de arbetslösa som hotas av utslagning fortsatt ska kunna stå till arbetsmarknadens disposition. En arbetslös klarar inte av att planera sin framtid på sikt om han eller hon inte har en adekvat grundtrygghet.

Flera socialpolitiska forskare har i sina bedömningar av fattigdomsproblemet och arbetslöshetens struktur kommit fram till den slutsatsen att en höjning av grunddagpenningen i samband med utkomstskyddet för arbetslösa är det bästa botemedlet för att bekämpa fattigdom och utslagning.

På grund av de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna är ingen snabb förbättring i sysselsättningen att vänta inom den närmaste framtiden. Tvärtom kan den totala arbetslösheten till och med öka med tillspetsade strukturella arbetslöshetsproblem som följd. Också av denna orsak bör någonting göras för att förbättra situationen för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden och grunddagpenningen bör höjas med 4,00 euro per dag från 1 januari 2007.

Förslaget ingår i Vänsterförbundets åtgärdshpaket för minskning av ojämlikhet och fattigdom.

Hänvisning: Mustajärvi /vänst m.fl. — BM 791/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 34.06.52 ökas med 130 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet med 4,00 euro per dag från och med den 1 januari 2007.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Miljöministeriet

21. (35.01.21 och 35.99.22) Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I regeringens budgetproposition för 2007 har anslaget för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt minskats jämfört med nivån för i år trots att det tvärtom vore motiverat att höja anslaget. För att bibehålla anslaget på samma nivå som i år krävs en ökning med 2 500 000 euro.

Hänvisning: Polvi/vänst m.fl. — BM 994/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.01.21 ökas med 2 500 000 euro för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt.

10. Miljövård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Behovet av miljövårdsarbeten ökar hela tiden. Trots detta föreslår regeringen en kraftig minskning av anslaget. Eutrofieringen av Östersjön och Finska viken kräver en kraftig ökning av miljövårdsarbeten. Dessutom bör arbeten utföras i de delar av landet där arbetslösheten är särskilt hög. Anslagets nivå bör höjas från 2006 års nivå.

Hänvisning: Tiusanen/vänst m.fl. — BM 1405/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.10.77 ökas med 2 900 000 euro för miljövårdsarbeten.

20. Samhällen, användning av områden och naturvård

37. Understöd för planläggning i kommuner och styrning av markanvändningen (reservationsanslag 3 år)

Anslagets användningsändamål är samhälleligt viktigt såväl för områdesarkitektsverksamhet som samhällsutveckling, naturvård, landskapsarkitektur osv. Regeringen förslag minskar betydligt dessa anslag. Små kommuner drabbas av minskningen.

Hänvisning: Kauppila/vänst m.fl. — BM 408/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.20.37 ökas med 2 000 000 euro för understöd för planläggning i kommuner och styrning av markanvändningen.

30. Främjande av boendet

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

I statsbudgeten för 2006 hade för understöd för reparationer av bostäder reserverats ett anslag på 70 miljoner euro och i budgetpropositionen för 2007 föreslås ett anslag på 50 miljoner euro. I motiveringen till budgetpropositionen konstateras att man prioriterar byggande av hissar, reparation av bostäder för äldre och handikappade samt förnyande av uppvärmningssystemen för småhus. Bostadsaktiebolag skulle bortsett från hissunderstöd och energisyn inte omfattas av understöd. Bedömningar av bostäders skick, uppgörande av en servicebok och energiunderstöd skulle inte längre vara understödsobjekt.Renoveringsunderstöden har hittills möjliggjort en planmässig och ändamålsenlig reparation av aktiefastigheter. Renoveringsunderstöden har underlättat beslutsfattande i bostadsaktiebolag bl.a. därför att boende, särskilt äldre, tar inte gärna lån. Bostadsaktiebolagsfastigheter är i snitt i sämre skick än hyreshus och ett stort antal bostadsbyggnader börjar bli så gamla att de måste repareras.

Hänvisning: Virtanen/vänst — BM 1520/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.30.55 ökas med 20 000 000 euro för att bibehålla grunderna för beviljande av reparationsunderstöd i oförändrad form för aktiehus.

60. Överföring till statens bostadsfond

Understöd

Vi anser att maximibeloppet om 45 000 000 euro i understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov är underdimensionerat. I syfte att förbättra bostadsföhållandena bör även stödprocenten för förortsprojekt och för investeringsbidrag i studentbostäder höjas. Just nu är de alldeles för låga.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att motiven till moment 35.30.60 ändras så att maximibeloppet för understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov är 55 000 000 euro.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att motiven till moment 35.30.60 ändras när det gäller utvecklingen av förorter som följer:"Understödet uppgår till högst 40 procent av kostnaderna".

Dessutom föreslår vi

att motiven till moment 35.30.60 kompletteras på följande sätt:"Stödprocenten för investeringsbidrag för förbättring av studenternas bostadsförhållanden är 10 procent".

Helsingfors den 8 december 2006

  • Kari Uotila /vänst
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Iivo Polvi /vänst
  • Mikko Immonen /vänst

RESERVATION 4

Allmän motivering

Ansvar för ekonomin, för miljön och varandra

Gröna riksdagsgruppen siktar på en gynnsam utveckling av ekonomin och sysselsättningen och på hållbara konsumtionsvanor och produktionsmetoder. I sin reservation lägger De gröna fram sin skuggbudget där inkomster och utgifter är i balans. Vi går in för att bekämpa klimatförändringen, förbättra för låginkomsttagarna och lyfter fram kulturen som en civilisationsbärare. Vi håller fast vid en universell välfärdsstat vars uttryckliga uppgift är att tillvarata små inkomsttagares och utslagnas socialpolitiska intresse.

Vi kan hejda fattigdom och ojämlikhetstrender

Det går fortfarande bra för Finland ekonomiskt. Tack vare den starka utvecklingen i början av året bedöms bruttonationalprodukten öka i år med i snitt 4,5 procent och lägga sig på tre procent nästa år. En intressant detalj i den ekonomiska utvecklingen är att den industriella produktionen ökar starkt hos oss trots utsläppshandeln och det historiskt höga oljepriset. Men det är ingen av dessa två faktorer som utgör den största utmaningen för vår framtida ekonomi utan bristen på arbetskraft.

Frukterna av den ekonomiska tillväxten fördelas inte jämnt. Det har gjorts en lång rad undersökningar som alla ger vid handen att vi har en segregationsutveckling på gång, en utveckling som regeringen borde ha tagit tag i. Det är ett tydligt tecken på att regeringen missat socialpolitiken totalt när de fattiga och socialt utslagna hela tiden blir fler.

Det handlar om att tillvarata den potential som ligger i hela befolkningen, eller i detta fall snarare att inte göra det. Det handlar också om rättvisa i samhället, en rättighet som dessa marginaliseringshotade grupper inte kommer i åtnjutande av. En övervägande del av exempelvis barnfamiljerna har det just nu bättre än någonsin men en allt större minoritet har inte fått någonting alls av den ökade välfärden. Gapet mellan dessa två grupper vidgas stadigt. Segregationsutvecklingen sker i det tysta men måste hejdas. I vår reservation föreslår vi en rad åtgärder för att mildra denna utveckling, t.ex. en höjning av arbetsmarknadsstödet, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp, studiepenningen och pensionerna för dem som har full folkpension.

Sysselsättningspolitiken behandlar personer med familj styvmoderligt: i barnfamiljer har föräldrarnas positioner på arbetsmarknaden inte förbättrats i samma takt som för andra. Bland familjerna är det ensamförälderfamiljerna som har hävdat sig sämst i inkomst- och sysselsättningsutvecklingen. Sysselsättningsgraden för personer i familjebildningsålder ligger, hör och häpna, 15 procent under nivån före den ekonomiska depressionen. I vår reservation föreslår vi att kostnaderna för föräldraledigheterna fördelas mellan alla arbetsgivare. Genom åtgärden får i synnerhet unga kvinnor det bättre på arbetsmarknaden.

Fattigdomen måste utrotas också globalt. Var femte sekund dör ett barn i hunger någonstans i världen. Genom att omfatta FN:s millenniummål åtog sig staterna att halvera antalet människor som svälter och lever på mindre än en dollar per dag. För att målet ska nås måste också Finland bära sitt ansvar. Vi föreslår att Finland bekräftar sitt engagemang för ett utvecklingsbistånd på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten senast 2010.

En ansvarsfull klimatpolitik

Gröna riksdagsgruppen har som ett av sina främsta mål tagit att få stopp på klimatförändringen. Industriländernas utsläpp måste på lång sikt fås ned till en bråkdel av de nuvarande för att klimatuppvärmningen ska kunna begränsas till de två grader som bedöms vara tryggt. Vi talar om hela vår jord, inte bara om hur vi finländare ska klara av utmaningen.

Klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot hela mänskligheten, och därför går det inte längre att ligga lågt. Ett hållbart välstånd kan i det långa loppet inte bygga på något annat än en hållbar klimatpolitik. Sir Nicholas Stern, den brittiske premiärministerns ekonomiska rådgivare, konstaterar i sin rapport om de ekonomiska konsekvenserna av en klimatförändring att världsekonomin kan försvagas med upp till 20 procent om utsläppen fortsätter öka i nuvarande takt. Stern bedömer att det skulle kosta en procent av världens bnp att åtgärda klimatförändringen.

Klimatförändringen kan inte bekämpas enbart med energipolitik, trots att energiproduktionen är roten till merparten av klimatutsläppen. För det behövs också exempelvis trafikpolitik och en omläggning av medborgarnas konsumtionsvanor. En ansvarsfull klimatpolitik påverkar alltså många sektorer.

I vår reservation föreslår vi en rad incitament till främjande av förnybara energikällor och energisparande och till teknologisk forskning samt ett ökat stöd när småhus ska byta värmesystem. Satsningar på förnybara energikällor skapar nya arbetstillfällen och en decentraliserad energiekonomi tillför den perifera glesbygden större livskraft. Vi föreslår också åtgärder för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv bl.a. genom ökade anslag för underhåll och byggande av banor, för stöd till stora städers kollektivtrafik och för sänkning av VR:s biljettpriser.

Skyddet av den finska naturen har alltid haft hög prioritet i den gröna skuggbudgeten. Gröna riksdagsgruppen hyser stark oro för eutrofieringen av sjöarna och vattendragen och vill värna skogsnaturens biodiversitet. Det brådskar redan med skyddet av biodiversiteten i skogarna i Södra Finland. Vi föreslår i reservationen ett ökat anslag för förvärv av naturskyddsområden inom ramen för försöksprogrammet Metso. Om vi vill rädda Östersjön får vi inte ligga på latsidan. Östersjön skulle belastas avsevärt mindre om det fanns ett avloppsreningsverk norr om S:t Petersburg, därför föreslår vi att Finland satsar starkt på reningsverket genom att avsätta pengar för projektet inom ramen för stödet för den nordliga dimensionens miljöprojekt.

Kultur

Kultur- och konst uppstår genom det man upplever i det dagliga livet och som sedan presenteras i ny tappning. Därför är både människan och konsten beroende av att det finns en levande lokal kultur och kulturmiljö. Biblioteken utgör ett människonära multifunktionellt rum där konst och vetenskap går hand i hand. De gröna vill jämställa museerna med bibliotek och göra även dem till gemensamma kulturella vardagsrum. Ett steg i denna riktning vore att ta efter Sverige som i ett lyckat försök slopade inträdesavgifterna till de statliga museernas permanenta samlingar. I reservationen ingår ett förslag om detta.

Vi föreslår ökade anslag bland annat för anläggningskostnader för allmänna bibliotek, för upphjälpande av teatrars, orkestrars och museers årsverkesunderskott samt för teatrar utanför teaterlagen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi följande uttalanden i den allmänna motiveringen:

Reservationens förslag till uttalande

1. Riksdagen konstaterar att regeringen trots den gynnsamma ekonomiska utvecklingen inte har önskat sätta stopp för den sociala segregationsutvecklingen med i synnerhet en ökad barnfattigdom som följd, och därför inte har riksdagens förtroende.
2. Riksdagen förutsätter att kvinnors och mäns jämställdhet i arbetslivet främjas så att kostnaderna för föräldraskap fullt ut fördelas mellan alla arbetsgivare och att pappor uppmuntras att ta ut föräldraledighet genom att pappaledigheterna öronmärks.
3. Riksdagen förutsätter att regeringen tar fram en långsiktig klimatstrategi med förslag till nya ekonomiska styrinstrument och andra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och främja användningen av förnybara energikällor för att klimatutsläppen ska minska med 30 procent fram till 2020 och med 80 procent fram till 2050.
4. Riksdagen förutsätter att regeringen tar fram ett program som hjälper Finland att bli kvitt sitt oljeberoende före 2030.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Finland har förbundit sig att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bni senast 2010. Det krävs långsiktigt arbete och en jämn höjning av biståndsanslaget om vi vill nå målet. För att Finland ska ta sitt ansvar när det gäller att nå millenniemålen och 2010 komma upp till nivån 0,7 procent av bni i fråga om anslaget för utvecklingssamarbete föreslår De gröna att det egentliga biståndet ökas med 104 miljoner euro, vilket höjer Finlands biståndsanslag till totalt 0,49 procent av bni.

Finland bidrar inom ramen för det multilaterala biståndet till finansieringen av sådana FN-organ som UNICEF och UNDP. Dessa organ kan i likhet med många länder som Finland samarbetar bilateralt med nyttiggöra ett större stöd på lämpligt sätt. Stöden bör höjas under följande regeringsperiod i jämn takt med siktet inställt på nivån 0,7 procent.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 131/2006 rd föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 104 000 000 euro för utvecklingsbistånd.

50. Närområdessamarbete

66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för närområdessamarbete har under de senaste året lite i taget trappats ned. Anslaget under momentet för närområdessamarbete används också för miljöprojektet inom ramen för den nordliga dimensionen. De flesta av dessa projekt av partnerskapsprojekt. Många partnerskapsprojekt har redan genomförts och stora komplex väntar på finansiering.

Färska utredningar bekräftar att skyddet av Östersjön inte klarar sig utan ännu effektivare insatser. Avloppsvattnet från S:t Petersburg har allt mer kommit att spela en nyckelroll och följaktligen är nästa stora och absolut nödvändiga projekt ett reningsverk norr om staden. Det nyligen färdigställda reningsverket sydväst om S:t Petersburg kostade 190 miljoner euro, av vilket Finland betalade 11,3 miljoner euro. En liten satsning genererade en stor förbättring i Östersjön. Med hänsyn inte bara till egna utan också till hela Östersjöområdets intressen bör Finland driva på en snabb byggstart för ett avloppsreningsverk norr om S:t Petersburg. Vi i Gröna riksdagsgruppen föreslår att anslaget för närområdessamarbete ökas med 10 miljoner euro särskilt för miljöprojekt inom den nordliga dimensionen.

Med stöd av det ovan anförda och med hänvisning till budgetmotion BM 1418/2006 rd föreslår vi

att moment 24.50.66 ökas med 10 000 000 euro för stöd till miljöprojekt inom den nordliga dimensionen.

99. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Crisis Management Initiative ry (CMI) är en inhemsk icke-statlig medaktör i arbetet i syfte att svara mot den nya tidens säkerhetsutmaningar. Det behövs innovativt, omfattande och målmedvetet samarbete om man vill lösa säkerhets- och utvecklingsproblemen, eftersom de traditionella internationella mekanismerna inte klarar av att lösa de problem som globaliseringen, konflikter och svaga, splittrade stater medför.

CMI har under ledning av president Ahtisaari presterat övertygande resultat med avseende på fredsprocessen i Aceh, men arbetet är ännu inte slutfört. Om man ser på resultatet och betydelsen av DMI:s arbete samt på hur pass framträdande det är internationellt, kan man jämställa dess arbete med arbetet inom de etablerade frivilligorganisationer som får en viss basfinansiering genom statsbudgeten. De gröna föresår att CMI årligen får 500 000 euro i årlig basfinansiering för att kunna etablera sin verksamhet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 31/2006 rd föreslår vi

att moment 24.99.50 ökas med 500 000 euro för statligt bidrag till Crisis Management Initiative ry (CMI).

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Ministeriet och myndigheter i samband med det

22. Vissa verks omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Inget annat ministerium använder så lite pengar för forskning som man gör inom justitieministeriets förvaltningsområde. Frågan har lyfts fram i synnerhet av lagutskottet i utlåtandet om budgeten för 2007. Lagutskottet anser att situationen är hållbar med tanke på en rationell rättspolitik och lagberedning. Det behövs ingen stor anslagsökning för att resultat skall låta höra av sig. Nu är läget det att vi inte har någon aktuell forskning kring exempelvis våld mot barn eller domstolsväsendets verksamhet. Anslagstillskottet bör i enlighet med lagutskottets förslag användas för att stärka Rättspolitiska forskningsinstitutet.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.01.22 ökas med 1 200 000 euro för att stärka Rättspolitiska forskningsinstitutet.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

I budgetpropositionen ingår en anslagsökningen på 1,5 miljoner euro som justitieministeriet förhandlat sig till före budgetmanglingen och som huvudsakligen fördelas mellan marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen, förvaltningsdomstolarna och ekobrottsåklagarna. Men resurstillskottet kommer bara de domstolar till godo där situationen är totalt ohållbar. Resursbristen håller på att leda till en ohållbar situation också vid de allmänna domstolarna. Det räcker inte med det överenskomna påslaget, vi behöver extra resurser för domar- och föredragandetjänster vid de allmänna domstolarna. För att domstolarna ska kunna beta av de anhopade målen krävs det mer pengar också i statsbudgetarna för 2008 och 2009.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 900 000 euro för omkostnader för domstolar.

30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumentklagonämnden har ända från början av 1990-talvet varit överhopad av arbete och situationen är fortfarande olöst. Nästa år breddas nämndens behörighetsområde bl.a. till hyresboende och bostadsrättsärenden. De nya uppgifterna har fått regeringen att öka anslaget med 300 000 euro, men det förslår inte till att få ned behandlingstiderna till skälig nivå. Målet för 2007 är att den genomsnittliga behandlingstiden för allmänna ärenden är 8 månader och för ärenden som gäller bostadsköp 11 månader. Också enligt utskottets bedömning är dessa tider oskäligt långa. Saken har påtalats tidigare. Därför bör konsumentklagonämnden få mer resurser för att behandlingstiderna ska bli kortare.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.30.21 ökas med 500 000 euro för nedkortning av Konsumentklagonämndens behandlingstider.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Fångvårdsväsendets kapacitet har inte på åratal klarat av trycket från det ökade antalet fångar. Fångantalet fortsatte växa 2005. Det genomsnittliga antalet fångar under en dag var i fjol 3 888, dvs. 40 procent fler än i början av 2000-talet. Personalnumerären räcker inte till att tillgodose de funktionella eller säkerhetsrelaterade behov som uppstått till följd av det nuvarande fångantalet. Dessutom är det helt klart att verkställigheten av den nya fängelselag som trädde i kraft den 1 oktober senarelagts på många punkter till följd av bristen på anslag.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 49/2006 rd föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 4 500 000 euro för fångvård.

60. Åklagarväsendet

21. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För åklagarväsendet gäller det allmänna målet att åtalsprövningen ska gå snabbt på det sätt som parternas rättssäkerhet och straffrättsliga ansvar kräver. Men i budgeten finns inga spår av ambitionen att vara snabb. År 2005 var målet att åtalsprövningen skulle ske på 1,8 månader men nu har tiden förlängts till två månader. Processer har startats för att effektivisera åklagarnas verksamhet men det är än så länge för tidigt att bedöma vilka effekter åtgärderna fått.

Åklagarväsendet behöver mer resurser för att klara av sitt arbete. Också lagutskottet bedömer att anslagen för åklagarväsendet inte räcker till för att det straffrättsliga ansvaret ska förverkligas tillräckligt snabbt och på tillbörligt sätt.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.60.21 ökas med 4 000 000 euro för åklagarväsendet.

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Inrikesministeriet

21. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Finland har spelat en aktiv roll i utvecklingen av EU:s krishantering, såväl den militära som den civila. Finland är med och planerar förmågan hos EU:s civila snabbinsatsgrupper (CRT - Civilian Response Team). Trots en liten anslagsökning är medlen för civil krishantering fortfarande underdimensionerade i budgeten. Påslaget räcker inte till för att Finland ska kunna delta i CRT-verksamheten, eftersom merparten av pengarna slukas av det nya krishanteringscentret i Kuopio (CMC Fnland). För att en snabbinsatsförmåga ska kunna garanteras på det civila krishanteringsområdet behövs det mer öronmärkta pengar för ändamålet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1323/2006 rd föreslår vi

att moment 26.01.21 ökas med 1 000 000 euro för snabbinsatsgrupper vid civil krishantering.

75. Polisväsendet

21. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Om vi vill få finländarna att känna sig tryggare behöver vi lokala poliser som håller sig synliga. Därför är det oroväckande att läget på lokalpolisfronten eventuellt inte är lika gott trots att det nu finns lika många poliser som 2002. Bristen på pengar har tvingat polisinrättningarna att lämna vakanser obesatta. I den nya härads- och distriktsindelningen bör hänsyn tas till närhetsprincipen när lokalpolisens verksamhet planeras. Dessutom bör lokalpolisens resursbehov beaktas i budgeten så att vi får fler lokala poliser.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 24/2006 rd föreslår vi

att moment 26.75.21 ökas med 3 000 000 euro för lokalpolisen.

97. Understöd åt kommuner

31. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning och övergångsutjämningar (förslagsanslag)

Finland är ett välfärdssamhälle med avgiftsfri utbildning, tämligen god social trygghet och hälso- och sjukvård som huvudsakligen finansieras av samhället. Vår välfärdsstat är egentligen en välfärdskommun, eftersom det är kommunerna som till största delen svara för basservicen. Servicen finansieras delvis med kommunernas egna skatteintäkter och delvis med statsandelar. Regeringen stärker kommunernas ekonomi i budgeten genom att betala tillbaka det så kallade tvångslånet på 185 miljoner euro ett år tidigare än planerat. Trots det behöver också statsandelarna höjas för att den kommunala ekonomin ska bli så stark att de för tjänster avsatta resurserna räcker till att utveckla resurserna och att bedriva preventivt arbete.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 24/2006 rd föreslår vi

att moment 26.97.31 ökas med 200 000 000 euro för tryggande och utveckling av kommunernas tjänsteproduktion.

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Militärt försvar

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vi lever i en ny säkerhetsmiljö. Vår inre säkerhet står inför nya hot så som terrorism, miljökatastrofer och smittepidemier. Därför måste resurserna för yttre och inre säkerhet samordnas bättre i framtiden. Eftersom risken för väpnade angrepp är ytterst liten just nu är det skäl att dra ner på beväringsutbildningen genom att göra värnplikten allt mer selektiv. Vi är redan inne på den vägen då det numera är lättare att bli befriad från värnplikt och äldre mannar avförs från reserven. Detta bör också återspeglas i försvarsanslagen i form av ett minskat utbildningsbehov. Därför föreslår vi att försvarsanslagen minskas i fråga om utbildningen av värnpliktiga för att motsvara förändringarna i vår säkerhetsmiljö.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 55/2006 rd föreslår vi

att moment 27.10.21 minskas med 39 000 000 euro för försvaret.

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

07. Pensioner och ersättningar som staten betalar ut

06. Extra pensioner (förslagsanslag)

Staten kan bevilja extra konstnärspension som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande eller scenisk konstnär. Personer som tjänat in en stor arbetspension får inte konstnärspension. År 2006 uppgår full pension till 1 143,26 euro per månad.

Det har blivit svårare att få den som erkänsla avsedda extra konstnärspensionen, eftersom antalet sökande under loppet av 15 år ökat från 300 till ca 450. Därtill minskade man 1995 det sammantagna antalet konstnärspensioner från 65 till nuvarande 35. I början av 1990-talet beviljades 20—25 procent av de sökande konstnärspension, nu är siffran 7—8 procent. Problement accentueras när de stora årsklasserna kommer upp i pensionsåldern, eftersom en eventuell pensionstrygghet för stipendiater inte hinner påverka deras ålderstrygghet. Staten bör alltså bevilja avsevärt fler konstnärspensioner.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 951/2006 rd föreslår vi

att moment 28.07.06 ökas med 230 000 euro för fler konstnärspensioner.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. (29.40) Allmänbildande utbildning

30. (29.40.30) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

I regeringsprogrammet står det skrivet att i takt med att åldersklasserna minskar ska de frigjorda resurserna användas till att stärka utbildningen. Denna utfästelse har regeringen struktat i och har i budgetpropositionen dragit ned anslagen för allmänbildande utbildning med motiveringen att åldersklasserna minskar. Kommunerna behöver adekvata resurser exempelvis för att minska grupperna i den grundläggande undervisningen, för stödundervisning och för elevvård. På det andra stadiet behövs det resurser för att höja kvaliteten på gymnasieundervisningen, för att ge studiehandledning i tillräcklig omfattning och för att garantera ett tillräckligt antal närundervisningstimmar i yrkesundervisningen på andra stadiet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 952/2006 rd föreslår vi

att moment 29.10.30 ökas med budgetbaserade 21 000 000 euro för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

50. (29.10, del) Undervisning och forskning vid universitet

21. (29.10.21) Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den offentliga finansieringen till universiteten har under de senaste åren använts för att utvidga universiteten, inte för en kvalitetshöjning. Under perioden 1992—2004 ökade antalet studerande med 43 procent, antalet utexaminerade magistrar med 44 procent och antalet doktorer med 165 procent.

Någon ökning av undervisningspersonalen har inte skett trots att antalet studerande ökat. Tvärtom hotar effektivitetskraven leda till en drastisk nedskärning i universitetspersonalen. När det finns alltför få lärare i förhållande till studerande försämras undervisningen. Samtidigt uppstår nya forskningsområden, blir priserna på forskningsapparatur dyrare och ställs krav på medverkan i internationella evenemang. Nu bör resurser riktas in på att förbättra kvaliteten på undervisningen. De gröna föreslår att momentet ökas med 50 000 000 euro till basfinansiering till universiteten för att användas för undervisning.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 373/2006 rd föreslår vi

att moment 29.50.21 ökas med 50 000 000 euro för basfinansiering till universiteten.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Studiepenningen för högskolestuderande har inte höjts på 14 år och studiepenningen för elever på andra stadiet på 12 år. Studiestödet släpar efter utvecklingen av levnadskostnaderna och räcker inte att leva på. Högskolestuderandenas studiepenning hade 1992 en köpkraft som omräknad i dagens värde är 315 euro. Om studiepenningen hade höjts i motsvarighet till förtjänstnivåindex borde den 2004 ha varit 389 euro. Om samma brutna index som tillämpas på pensioner hade tillämpats på studiepenningen borde den nu vara 359 euro.

Tre studerande av fyra lever under existensminimun. Studerandenas välfärd under studietiden måste tryggas, också ekonomiskt. Gröna riksdagsgruppen anser att studiepenningen bör höjas med 15 procent för alla studerande såväl vid högskolor som i andra läroanstalter.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1261/2006 rd föreslår vi

att moment 29.70.55 ökas med 67 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av studiepenningen.

80. (29.90) Konst och kultur

22. (20.90.22) Statens konstmuseums kostnader (reservationsanslag 2 år)

Kulturen bör som ett människonära inslag ingå i vår vardag och räknas till basservicen. Det här gäller också museer. I Sverige inledde man i början av 2005 ett försök med slopade entrébiljetter till närapå alla statsägda museer. Samma sak har skett bland annat i Danmarka och Storbritannien. Resultatet har varit ökade besökarmängder och i synnerhet unga har hittat vägen till museerna. De gröna föreslår 4 miljoner euro för slopade entreavgifter till museerna. Med det beloppet täcks uteblivna inkomster från entrébiljetter men också underhållskostnader, eftersom fler besökare också leder till bland annat ökad vakthållning och städning.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 781/2006 rd föreslår vi

att moment 29.80.22 ökas med 4 000 000 euro för gratis inträde till museernas permanenta utställningar.

24. (29.90.24) Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Museiverket leder och utvecklar den allmänna museiverksamheten i landet och svarar för forskning, bevarande och vård när det gäller det materiella kulturarvet och kulturmiljön.

Museiverkets huvudbyggnad på Nervandersgatan är en gammal skola som fått förfalla. I byggnaden förvaras bl.a. Finlands historiskt sett viktigaste bildarkiv och omfattande arkeologiska samlingar. Byggnadens kondition innebär en risk för samlingarnas skick och förvaring. Eftersom det förekommit vattenskador och mögelproblem i byggnaden är en nationellt dyrbar kulturegendom nu hotad. Lokaliteterna är också svåra för verket att arbeta i.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1262/2006 rd föreslår vi

att moment 29.80.24 ökas med 500 000 euro till Museiverket för flyttkostnader och hyra för nya lokaler.

31. (29.90.31) Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

I budgetpropositionen är antalet årsverken som används som beräkningsgrund för statsandelar detsamma som i år, 2 469. Det betyder att antalet årsverken är cirka 200 färre än det faktiska antalet årsverken. Den praktiska konsekvensen blir att teatrar och orkestrar som omfattas av lagen får det ekonomiskt svårt.

I detta läge är det omöjligt att inkludera nya teatrar i lagen trots att behovet är skriande. En teater som har lyckan att omfattas av teaterlagen garanteras en ekonomisk grundtrygghet och kan därmed planera sin verksamhet i ett längre perspektiv.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.80.31 ökas med 2 300 000 euro för stöd till teatrar och orkestrar som omfattas av teaterlagen.

32. (29.90.32) Statsandelar och understöd för museer (förslagsanslag)

Museerna har till uppgift att värna om kulturarvet och hjälpa människor att lära sig vad det handlar om. Det är viktigt att både den vetenskapliga och konstnärliga aspekten kommer till synes i museernas verksamhet. För att museerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver de adekvata resurser.

Med hänsyn till att kostnaderna stigit varje år har antalet årsverken vid de statsandelsberättigade museerna liksom det kalkylerade priset per årsverke hamnat rejält på efterkälken. Antalet årsverken som används som beräkningsgrund för statsandelen är i budgeten 1 158 när det faktiska antalet i fjol var över 1 500. Värst utsatta är ambitiösa och nya museer.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 954/2006 rd föreslår vi

att moment 29.80.32 ökas med 340 000 euro för höjning av antalet årsverken vid statsandelsberättigade museer med trettio.

34. (29.90.34) Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

Biblioteken är guldkanten på den kommunala servicen. Men i många stora städer blir denna guldkant allt mer sliten och nnu värre är det i de små kommunerna. Nedskärningarna försämrar medborgarnas livskvalitet, den grundläggande rätten till kunskap, kultur och utveckling på eget initiativ. På andra håll i Europa går utvecklingen i motsatt riktning. Där inrättas nya närbibliotek, eftersom de betraktas som en mycket viktig samlingspunkt för medborgarna.

Värdet av biblioteksservicen är många gånger större än de medel som investeras i den. Eftersom varje i biblioteksverksamheten placerad euro ger en fyrfaldig nytta, sågar kommunerna av den gren de sitter på om de skär ned biblioteksutgifterna. Konsekvenserna av att stänga bibliotek och dra in på servicen blir omfattande.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.80.34 ökas med budgetbaserade 3 000 000 euro för anläggningskostnader för bibliotek.

51. (29.90.51) Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Det finns inga exakta uppgifter om hur många konstnärer vi har, eftersom det inte finns en entydig definition på yrkeskonstnär. Kriterierna för konstnärsyrket varierar beroende på vem som står bakom dem. Men vilken definition man än stannar för kan man räkna med att konstnärerna utgör en knapp procent av arbetskraften i vårt land. Det är slöseri med såväl individuella som samhälleliga resurser, om en begåvad person med gedigen konstnärlig utbildning arbetar inom ett område som han eller hon helt saknar utbildning för eller helt tvingas ge upp sitt konstnärsskap.

Det gäller för staten att öka antalet stipendier för att konstnärerna ska kunna skapa och använda sina resurser för det de utbildats för.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 783/2006 rd föreslår vi

att moment 29.80.51 ökas med 500 000 euro för fler konstnärsstipendier.

52. (29.90.52) Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Här hos oss har det vuxit upp en exceptionellt stark kultur kring den finländska filmen. Också publiken har återupptäckt den finländska filmen. I ett europeiskt perspektiv är vi finländare sällsynt intresserade av inhemsk film. Trots det behöver filmproduktionerna offentligt stöd. Från Finlands filmstiftelse får de produktionsstöd, visnings- och distributionsstöd samt stöd för internationell verksamhet. Också den finländska filmexporten behöver stödjas. Konkret innebär stödet inspelningsdagar och inspelningsplatser. Finansieringen till den finländska filmen borde lyftas upp till nordisk nivå för att våra filmmakare ska kunna spela in bra filmer.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.80.52 ökas med 2 080 000 euro till finländsk film.

52. (29.90.52) Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Scenkonsten och musiken lever i en våldsamt brytningstid. Vid sidan om de teatrar som får statsunderstöd har uppstått fria teatrar som främst lever på de behovsprövade understöd statens scenkonstkommission beviljar. De starkt framväxande fria teatrarna är ett alleuropeiskt fenomen som med sitt nyskapande och sin dynamik sitter bra i den moderna teatern.

Av de 42 grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen fick 24 i år understöd av staten för sin verksamhet. Statsbidraget till gruppernas verksamhet utgjorde 2,5 procent av de sammantagna teateranslagen trots att besökarantalet 2005 uppgick till 17,5 procent av hela landets talteaterbesökare och antalet föreställningar utgjorde 23,5 procent av talteatrarnas föreställningar.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1263/2006 rd föreslår vi

att moment 29.80.52 ökas med 920 000 euro till teatrar som inte omfattas av teaterlagen.

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen erkänner kulturens betydelse för människans välbefinnande och vidtar åtgärder för att höja stödet till konst och bibliotek åtminstone till nordisk nivå.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Anslaget under moment 30.60.44 används bland annat till stöd för drivning och flisning av energivirke. Regeringen föreslår att anslaget minskas. Regeringen har haft fortlöpande svårigheter med att skapa en hållbar funktionell och logistisk mekanism som tillåter att alla möjligheter som energivirket erbjuder kan utnyttjas fullt ut. Vi lever i en övergångsperiod där stöd behövs för att komplettera marknadernas självgenererade mekanismutveckling. Prisstegringarna för råolja och annat fossilt bränsle leder i sinom tid till att förnybar energi blir ett marknadsekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1009/2006 rd föreslår vi

att moment 30.60.44 ökas med 9 000 000 euro för stöd till drivning av energivirke och främjande av flisning.

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Reinvesteringarna i banor finns upptagna under momentet för basbanhållningen. Banförvaltningscentralen uppger att det på årsnivå skulle behövas 170 miljoner euro för reinvesteringar i banor. I budgeten för 2007 föreslås för ändamålet 125,8 miljoner euro, 10,8 miljoner euro mindre än i år. I resultatmålen för momentet räknar man med att järnvägstransporternas andel av den inhemska godstrafikens prestationer sjunker under den nuvarande nivån, 25 procent, före 2011. Fram till samma tidpunkt antas andelen resenärer som använder järnvägen som färdmedel av den inhemska persontrafikens prestationer sjunka under den nuvarande nivån på 5 procent. På sikt försämras alltså järnvägarnas konkurrenskraft i förhållande till gummihjulstrafiken, något som totalt strider mot Finlands trafikpolitiska och klimatpolitiska mål.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro för basbanhållningen.

78. Vissa banprojekt (förslagsanslag)

Den sammantagna finansieringen till spårvägsinvesteringar är för närvarande för knappt tilltagen. De direkta anslagen för byggande av vägar är större än för spårinvesteringar. Förhållandet borde vara det motsatta om man ser till de klimat- och trafikpolitiska målen. Med tanke på att spårtrafikinvesteringarna kräver planering och förarbeten dröjer det några år för att få upp nivån på spårtrafikinvesteringarna till målnivån. Ett av de mest brådskande banprojekten, som också huvudstadsregionens kommuner enhälligt gett högsta prioritet, är Ringbanan (f.d. Marjabanan) i Banda. Ringbanan är en 18 kilometer lång ny bansträcka, som tillsammans med Kervo och Alberga stadsbanor och Mårtensdalsbanan bildar en sammanhållen banlänk. Ringbanan betjänar trafiken till flygplatsen från såväl syd som nord. Tack vare den kommer tågmaterielet i närtrafiken att bli effektivare utnyttjad. Därtill är projektet ett samhällsekonomiskt lönsamt och betydande projekt som beräknas kosta 300 miljoner euro allt som allt. Regeringens finanspolitiska ministerutskott gav grön ljus för projektet den 8 november 2006 men i statsbudgeten finns inte pengar avsatta ens för planeringsstart.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 134/2006 rd föreslår vi

att moment 31.40.78 ökas med 5 000 000 euro för start för Ringbaneprojektet.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Av alla resor inom kollektivtrafiken i vårt land görs mer än 60 procent inom huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. Där vilar det ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken helt på städerna medan åter staten i betydande grad bidrar till finansieringen av kollektivtrafiken i de övriga städerna och kommunerna. Exempelvis i huvudstadsregionen stöder kommunen kollektivtrafiken med sammantaget 160 miljoner euro om året. Lokaltrafikförbundet och de stora städerna lade i februari 2006 ett gemensamt förslag om att det statliga stödet skulle användas för att sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken, eftersom finansieringen då direkt skulle gagna dem som åker kollektivt och samtidigt göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Anslaget kunde förutom till sänkning av biljettpriser användas för att utveckla kollektivtrafiken, såsom till snabbspårvägar. För att generera påtagliga trafikpolitiska effekter bör det statliga anslaget uppgå till totalt 22—25 miljoner euro. Under det första stödåret kunde anslaget ligga något lägre. De gröna föreslår att anslaget för stöd till kollektivtrafik utsträcks till att även gälla stora städer och att detta stöd tas upp under en särskild punkt för vilken anslås 15 miljoner euro.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 26/2006 rd föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 15 000 000 euro för stöd till kollektivtrafiken i de stora städerna.

Samhällsekonomiskt sett skulle arbetsfördelningen inom trafiken vara effektivare om prissättningen av de olika trafikformerna mer följde marginalpriserna. Inom järnvägstrafiken är de fasta kostnaderna stora och de rörliga kostnaderna små. Tarifferna, som täcker totalkostnaderna, är klart högre än marginalkostnaderna och har lett till att järnvägarna är underutnyttjade och går på totalekonomisk förlust. För att mildra de negativa effekterna skulle de gröna använda 10 miljoner euro för att sänka tarifferna på alla rutter inom fjärrtrafiken. Vi räknar med att detta ska räcka till en 10-procentig tariffsänkning under antagandet att järnvägstrafikens priselasticitet är -0,5, vilket innebär att en sänkning av tarifferna skulle öka trafiken med ungefär 5 procent.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1321/2006 rd föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 10 000 000 euro för sänkning av VR:s priser.

Huvudtitel 32

HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

20. Teknologi- och innovationspolitik

40. Bidrag till teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag)

Storleken på anslagen för forskning och utveckling har utvecklats mycket gynnsamt i statsbudgeten. Satsningar på forskning och utveckling kring hållbar energiteknologi öppnar avsevärda exportmöjligheter för finländska företag. Hållbar energiteknik kan bli en av de hörnpelare hela vår samhällsekonomi vilar på, i bästa fall en ny Nokia. Önskvärt vore att en större bit av ökningen avsattes uttryckligen för forskning och utveckling kring klimat- och energiteknologi. Med ny teknik kan kostnaderna för reduceringen av klimatutsläppen fås ned, en betydande faktor med tanke på vår konkurrenskraft. Ny teknik måste också tas fram för att industriländernas utsläpp ska kunna reduceras till en femtedel före århundradets mitt och de värsta effekterna av klimatförändringen undvikas.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1424/2006 rd föreslår vi

att moment 32.20.40 ökas med 16 000 000 euro för forskning inom och utveckling av en hållbar energiteknologi.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Investeringsstöd och stöd till stora demonstrationsprojekt används för att sporra till användning av förnybara energikällor och energisparande. Stöd beviljas för projekt som utnyttjar ny teknik. I fjol beviljades i stöd totalt 33,8 miljoner euro, en nominell ökning med 300 000 euro från året innan. Med en stödnivå på 30 procent räcker den summan till att bygga vindkraft på en megawatt med andra ord om en i högsta grad nominell höjning av stödsumman. Stödet är förknippat med ett visst osäkerhetsmoment som gör det besvärligt att fatta investeringsbeslut bland annat inom vindkraftsektorn. Investeringsstödet bör utvecklas så att aktörerna på marknaden kan förlita sig på dess fortbestånd och nivå. Samtidigt bör stödbeloppet ökas rejält för att hållbar energiteknik snabbt ska börja tas i bruk enligt klimatmålen. Dessutom kunde man med demonstrationsstödet i enlighet med programmet för främjande av förnybara energikällor vart tredje år finansiera ett stort nytt teknologiprojekt (i storleksordningen 17—34 miljoner euro). Till dags dato har stödet ingått i budgeten en enda gång, år 2003 och då till ett belopp av 9,6 miljoner euro. Energistödet måste höjas ordentligt och adekvata medel avsättas för att finansiera demonstrationsprojekt typ vindkraftsparker. De gröna vill höja energistödet med 30 miljoner euro så att hälften av sätts för användning och främjande av förnybara energikällor och hälften för demonstrationsprojekt.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1425/2006 rd föreslår vi

att moment 32.60.40 ökas med 30 000 000 euro för användning och främjande av förnybara energikällor och för demonstrationsprojekt.

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

18. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

De funktionshindrade måste få en modernare social trygghet och resurserna bör riktas in så att de sporrar funktionsnedsatta att vara aktiva genom att t.ex. studera, jobba och delta i rehabilitering. Målet i regeringsprogrammet och statsrådets principbeslut av den 2 oktober 2003 att sporra människor att själva försöka göra något för sin välfärd gäller inte för funktionsnedsatta om de inte får nödvändiga assistenttjänster.

Utredningsman Erkki Paara föreslår i en utredning för social- och hälsovårdsministeriet våren 2005 att specialomsorgslagen och handikappservicelagen ska slås ihop. Vidare föreslår han att staten genom en extra satsning bekostar hälften av kommunernas service till funktionsnedsatta. Det är viktigt att de funktionshämmades tillgång till assistenttjänster och finansieringen av dem tryggas redan nästa år.

Med stöd av det ovan anförda och med hänvisning till budgetmotion BM 34/2006 rd föreslår vi

att moment 33.18.60 ökas med budgetbaserade 60 000 000 euro för personliga assistenter till gravt funktionsnedsatta.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Antalet kvinnor som fick den lägsta föräldradagpenningen ökade kraftigt på 1990-talet. År 1990 bara 5,3 procent av mammorna den lägsta föräldradagpenningen mot hela 30,1 procent 1996. Trots att utvecklingen varit positiv ligger antalet mammor som får den lägsta föräldradagpenningen fortfarande på en rätt hög nivå. År 2005 betalades 19,7 procent av föräldradagpenningen till det lägsta beloppet. Pentti Arajärvi hävdar i sin avhandling 2002 att den lägsta dagpenningen som baserar sig på föräldraskap är så låg att det kan ifrågasättas om den uppfyller grundlagens krav.

Gröna riksdagsgruppen föreslår att den lägsta moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet och arbetslöshetsdagpenningen för arbetslösa.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 103/2006 rd föreslår vi

att moment 33.18.60 ökas med 44 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av den lägsta moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen.

Under 2004 adopterades i runt tal 500 personer, en del av dem inom familjen. Merparten av adoptionerna under året, ca 300 stycken, har varit utländska adoptioner. Adoptivföräldrarnas föräldraskap börjar när adoptionen sker.

Ett adoptivbarn behöver tid för att växa in i familjen med stöd av sina nya föräldrar. Det första året är av avgörande betydelse för barnets känsla av familjetillhörighet. I syfte att förbättra adoptivföräldrarnas villkor föresår vi att den period under vilken de får föräldrapenning förlängs till 263 vardagar, vilket motsvarar den sammantagna perioden under vilken biologiska föräldrar får moderskaps- och föräldrapenning.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 102/2006 rd föreslår vi

att moment 33.18.60 ökas med 750 000 euro till en budgetbaserad förlängning av föräldrapenningperioden för adoptivföräldrar.

En särskild föräldrapenningsperiod för pappor är ett styrmedel som enligt regeringens proposition skulle ha stor betydelse för pappors benägenhet att utnyttja möjligheten till föräldraledighet. Den nuvarande pappamånaden är ett steg i rätt riktning, eftersom de tolv tilläggsdagarna är avsedda enbart för pappor.

Vi gröna anser att dagpenningsperioden för pappor bör förlängas med 36 dagar. En pappa som utnyttjar 12 dagar av föräldrarnas gemensamma föräldrapenningsperiod kan då i stället för nuvarande 12 tilläggsdagar få 48 tilläggsdagar. Därmed skulle pappan ha en tre månader lång inkomstbunden ledighetsperiod, vilket vore förmånligt för familjen. Detta i kombination med förslaget i propositionen att tidpunkten för när pappamånaden infaller skulle göra papporna klart benägnare att utnyttja föräldraskapsledigheten. I och med att papporna nuförtiden allt mer engagerar sig i skötseln av barnet kan det i förlängningen innebära att allt fler pappor också utnyttjar sin rätt till vårdledigt och rätt till föräldrarnas gemensamma föräldrapenningsperiod.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1322/2006 rd föreslår vi

att moment 33.18.60 ökas med 18 000 000 euro för en budgetbaserad förlängning av den för pappor öronmärkta föräldraledigheten.

19. Pensionsförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Enligt en enkät bland hushållen i Europeiska gemenskapen hade 23 procent av de som fyllt 65 år 2001 en inkomst som låg under 60 procent av medianinkomsterna. Den relativa fattigdomsrisken för personer under 65 år var enligt samma enkät 9 procent. Observeras bör att fattigdomsrisken var större för kvinnor och särskilt kvinnor över 75 år än för män. I dagsläget är det lägsta folkpensionsbeloppet 437,50 euro och det högsta 515,86 euro i månaden.

Trots att de som enbart får full folkpension minskar stadigt utgjorde deras andel av samtliga pensionstagare 2004 inte mindre än åtta procent. Dessa närapå nittiotusen pensionärer löper större risk att drabbas av fattigdom än andra pensionärer. De gröna känner oro särskilt för de allra fattigaste pensionärerna. Folkpensionen bör från den 1 januari 2007 höjas med 40 euro för alla som får full folkpension. I praktiken innebär vårt förslag en övergång från full folkpension till minimipension bestående av folkpension och arbetspension.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 113/2006 rd föreslår vi

att moment 33.19.60 ökas med 41 000 000 euro till en budgetbaserad höjning av pensionen för dem som får enbart folkpension.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

En faktor som inverkar på ensamföräldrarnas ekonomiska situation är underhållsstödets storlek. Underhållsstödet är den förmån som betalas till en ensamförälder om underhållsbidraget har uteblivit eller barnets far inte har fastställts. Underhållsstödet är också ett slags minimiunderhållsbidrag, för om underhållsbidraget är större än underhållsstödet får ensamförälder skillnaden från kommunen.

Ensamföräldrarnas ekonomiska situation återverkar direkt på deras barn. I ensamförälderfamiljer s år man oftare än i snitt inför exempelvis en sådan situation att barnen måste begränsa sina hobbyer av ekonomiska orsaker. Det är viktigt att ensamföräldrarnas situation hjälps upp också för att säkerställa att barnen har likvärdiga möjligheter.

I regeringens proposition höjs underhållsstödet med knappa sex euro till 124 euro. Vi gröna tycker att höjningen är alltför liten. För att underlätta för ensamföräldrarna föreslår vi att underhållsstödet höjs från nuvarande 118,5 till 140 euro i månaden.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1264/2006 rd föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 7 300 000 euro för högre underhållsstöd.

53. Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Psykisk ohälsa har blivit en folksjukdom. Depression är den största enskilda orsaken till arbetsoförmåga. Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Inte mindre än 700 000 finländare äter i dagsläget något slag av psykmediciner.

Frivilligorganisationerna för mental hälsa samt patient- och närståendeorganisationerna spelar en viktig roll för de psykiatriska patienterna och deras anhöriga genom att stödja dem och arbeta för deras psykiska hälsa. Under de senaste åren har dessa organisationer också börjat producera mentalvårdstjänster. Men till följd av bristen på bestående finansiering har verksamheten varit ryckig trots att psykisk hälsovård bör bedrivas i ett långt perspektiv.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 374/2006 rd föreslår vi

att moment 33.53.50 ökas med 1 000 000 euro till stöd för organisationer som arbetar för att främja den psykiska hälsan.

Huvudtitel 34

ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Arbetsförvaltningen bör styra över mer anslag till sysselsättningen av funktionshindrade på den öppna arbetsmarknaden med hänsyn till den ändring i arbetskraftsförordningen som jämställde funktionshindrade med unga och långtidsarbetslösa som prioriterad klientgrupp. I en färsk utredning från arbetsministeriet föreslås olika slag av åtgärder för att sysselsätta svårsysselsatta personer bl.a. med hjälp av sysselsättningsstöd. Det väsentliga för att man ska lyckas sysselsätta dem är hur stort sysselsättningsstödet är och att stödåtgärderna måttsys enligt mottagare. De funktionshindrade och handikappade utgör en mycket heterogen grupp och därför bör sysselsättningsstödet vara tydligare anpassat till det men som handikappet orsakat. Så här är det t.ex. i Sverige, där lönesubventionen står i direkt förhållande till invaliditeten. Eftersom vår lagstiftning tillåter förfarandet vore det förnuftigt att omsätta idén också i praktiken.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 35/2006 rd föreslår vi

att moment 34.06.51 ökas med 2 000 000 euro till sysselsättningsprojekt för funktionshindrade och handikappade.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Grundlagens 19 § 2 mom. garanterar var och en en lagfäst rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnfödsel och förlust av en försörjare. De som får så kallade orsaksrelaterade förmåner med stöd av grundlagen bör inte hänvisas till utkomstskydd i sista hand, dvs. utkomststöd. Arbetsmarknadsstödet släpar efter den allmänna kostnadsutvecklingen på ett sätt som måste rättas till. Arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen för en arbetslös är lika stora. Efter indexhöjningen torde arbetsmarknadsstödet vara 23,89 euro per dag nästa år. De gröna vill höja arbetsmarknadsstödet med 3,82 euro per dag, och då skulle arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen för en arbetslös stiga till 27,71 euro per dag. De totala kostnaderna för arbetsmarknadsstödet skulle därmed stiga till 100 miljoner euro.

Med stöd av det ovan anförda och med hänvisning till budgetmotion BM 1325/2006 rd föreslår vi

att moment 34.06.52 ökas med 100 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet.

07. Flykting- och migrationsärenden

63. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)

En bra integrering av invandrare är ett effektivt sätt att förebygga marginalisering. Ett villkor för en bra integrering är adekvata språkkunskaper. I undervisningen bör man därför satsa på adekvata kunskaper i finska eller svenska, vilket skapar en grund för fortsatta studier och bidrar till invandrarnas integrering. Språkundervisningen bör fördjupas inte minst för hemmavarande invandrarkvinnor, eftersom de ofta har skrala praktiska språkkunskaper. Det är också viktigt att barnet bevarar sitt eget modersmål och därför bör lärarna genom kompletterande utbildning ges bättre färdigheter att stöda en fungerande tvåspråkighet. Vi gröna vill öka anslaget för mottagande av flyktignar och asylsökande med en miljon euro och använda höjningen till att effektivisera språkundervisningen.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 786/2006 rd föreslår vi

att moment 34.07.63 ökas med 1 000 000 euro till språkutbildning för flyktingar och asylsökande.

99. Övriga utgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde

23. Civiltjänst (förslagsanslag)

Civiltjänstgörare är under civiltjänstgöringen berättigade till gratis inkvartering som enligt civiltjänstlagen ska bekostas av tjänstgöringsstället. Men i praktiken fullföljs denna lagfästa rätttighet inte. enligt en utredning vid arbetsministeriet 2000 går bara en tredjedel av tjänstgöringsställena fria från klander med anledning av boendekostnaderna. De civiltjänstgörare som inte får ersättning för boendekostnaderna av tjänstgöringsstället får i regel inte heller stöd för sina boendekostnader från något annat håll. Den enda förnuftiga lösningen som kan garantera lika rätttigheter för civiltjänstgörare är att boendekostnaderna helt flyttas över på staten. En partiell överflyttning av boendekostnaderna till staten ingick i arbetsministeriets förslag till ändring av civiltjänstlagen våren 2000. Gröna riksdagsgruppen vill öka anslaget för ersättning för boendekostnaderna med 4 miljoner euro.

Med stöd av det ovan anförda och med hänvisning till budgetmotion BM 1327/2006 rd föreslår vi

att moment 34.99.23 ökas med 4 000 000 euro för ersättning för boendekostander för civiltjänstgörare.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Miljövård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Från moment 35.10.77 finansieras bl.a. vattenvårdsprojekt, sanering av förorenade områden och restaurering av vattendrag. Behovet av anslag för vart och ett av dem har ökat bl.a. på grund av de ökade åtagandena att sanera förorenade områden. Som s.k. YTY-arbeten har man också byggt serviceanläggningar i värdefulla naturobjekt, reparerat förfallna byggnader och röjt det igengrodda landskapet längs vägar och rustat upp fiskeplatser. Arbetet med att skydda Östersjön kommer att vara en stor utmaning precis som vattenvårdsarbetena i anknytning till genomförandet av EU:s ramdirektiv om vattenpolitiken. Trots att arbetena ökar har anslaget för miljövårdsarbeten skurits ned med 1,9 miljoner euro från i fjol. YTY-objekten är betydelsfulla med tanke på sysselsättningen: Exempelvis i Lappland har miljöcentralen årligen sysselsatt 300—400 långtidarbetslösa. Problemet med YTY-arbetena är hur bikostnaderna ska finansieras och att verksamheten är kortsiktig både vad gäller finansiering och arbetskraft. De gröna anser att det behövs ett extra anslag för att planeringen ska kunna ske på länger sikt och finansieringen vara tryggad.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 35.10.77 ökas med 5 000 000 euro.

20. Samhällen, användning av områden och naturvård

76. Anskaffning av naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)

Inom ramen för försöksprogrammet Metso används många nya metoder för att förvärva mark, bland dem konkurrensutsättning. Miljömyndigheterna begär anbud av markägarna på det pris för vilket de vore beredda att skydda ett i naturskyddshänseende värdefullt skogsområde för en bestämd tid eller permanent. Syftet med anbudsförfarandet är att skydda i naturskyddshänseende värdefulla skogsområden på privatägd mark för bestämd tid eller permanent. Det är ett av de bästa sätten att öka den skyddade skogsarealen på privatmark Södra Finland.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 980/2006 rd föreslår vi

att moment 35.20.76 ökas med 10 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden genom anbudsförfarande.

30. Främjande av boendet

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Vid sidan av regeringens skattestyrning är stödet för investeringar i värmeenergiomläggningar ett viktigt sätt att få folk att byta värmesystemen i hus till värmepumpar, fjärrvärme eller pellets. Man kan säga att regeringens stöd för energiinvesteringar i bostäder hittills varit skenbart, och nu går regeringen ytterligare och drar ner anslaget i nästa års budget med en fjärdedel, 20 miljoner euro. Småhus slukar mest energi för uppvärmning av fastigheter. De tar upp en tredjedel av konsumtionen. Upp till 40 procent av våra koldioxidutsläpp härstammar fortfarande från uppvärmning av fastigheter och elkonsumtion. Som engångsinvestering är det dyrt att konvertera uppvärmningsenergin i småhus, ochdärför är det motiverat att staten stöder detta. Gröna riksdagsgruppen vill höja anslaget för reparations- och energiinvesteringar i bostäder med 30 000 000 euro och öka anslaget ytterligare under kommande år.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1428/2006 rd föreslår vi

att moment 35.30.55 ökas med 30 000 000 euro.

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att det redan under denna valperiod bestäms att skatten för en obebyggd byggplats i ett tillväxtcentrum ska höjas med minst tre procentenheter.

INKOMSTPOSTER

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

Inrikesministeriet uppgav i juni 2006 att det rör sig omkring fem miljarder euro per år i den svarta ekonomin och ekobrottsligheten och att det på samma tid betyder ett skatte- och avgiftsbortfall på 2—2,5 miljarder euro för staten. Det är allmänt känt vilka lagstiftningsåtgärder som behövs för att tygla den svarta ekonomin och ekobrottsligheten: Ett omvänt momssystem, skyldighet att kontrollera registreringar i realtid kvartalsvis i stället för utdrag ur registret över företagens förskottsuppbörd, automatiskt uttag av källskatt på masskuldebrevslån, skyldighet att till skatteförvaltningen kvartalsvis lämna in en förteckning över underleverantörer och deras anställda, skyldighet för alla arbetsgivare att anmäla sig till förskottsuppbördsregistret, skatteplikt för utländska inhyrda arbetstagares löneinkomster från första uppehållsdagen och effektivare kontroll av näringsförbud samt slut på handeln med förfalskade kvitton och med dubbeldebitering i handeln med Ryssland. För att denna svarta ekonomi skall kunna klämmas åt behöver också åklagarväsendet mer resurser, vilket vi föreslagit i vår reservation. I den vevan bör också polisen få mer resurser för att kunna effektivisera utredningen av ekobrott.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till avdelning 11 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att staten ska få in de skatte- och avgiftsinkomster som årligen går staten förbi på grund av den svarta ekonomin.

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. Skatt på inkomst

Regeringen vill lätta på inkomstbeskattningen med totalt 655 miljoner euro. Samtidigt stärks kommunernas skatteunderlag genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen minskas och skattebetalarna ges kompensation av detta genom en ändring av förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen. Vi menar att detta är en helt förnuftig policy. Men vi skulle inte genomföra skattelättnaderna i samma utsträckning som regeringen föreslagit utan återta 190 miljoner euro av dem. Vi har föreslagit att skattelindringen totalt sett ska ara mindre och i motsats till vad regeringen föreslagit starkt fokuserad på låginkomsttagare.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till moment 11.01.01 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen propositioner om ändring av inkomstskattelindringen, varvid avkastningen av influtna inkomstskatter ökar med ca 190 000 000 euro.

08. Acciser

01. Tobaksaccis

Det finns goda skäl att skärpa tobaksaccisen. Priset på cigarretter har i förhållande till köpkraften i vårt land sjunkit med 16 procent på fem år. Finland är det enda EU-landet som inte rört tobaksbeskattningen på tio år. Syftet med tobaksaccisen är att få folk att röka mindre och storleken på skatten påverkar direkt förbruken. Världsbanken har räknat ut att en prishöjning med tio procent minskar tobaksförbrukningen med fyra procent. Vi gröna vill höja tobaksaccisen med sju procent. Det ökar avkastningen av tobaksaccisen med 26 miljoner euro (LM 127/2006 rd).

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till moment 11.08.01 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om höjning av tobaksaccisen, varvid skatteintäkterna ökar med ca 26 000 000 euro.

04. Skatt på alkoholdrycker

För en effektivare alkoholpolitik som inverkar på konsumtionen och folkhälsan måste alkoholpriserna och tillgången på alkohol regleras. De grönas riksdagsgrupp föreslår att beskattningen av starka alkoholdrycker skärps och att man efter höjningen tar ut 50,46 cent per centiliter etylalkohol i accis. Det betyder att beskattningen av starka alkoholdrycker återgår till nivån 2003, alltså den nivå den låg på innan regeringen 2004 sänkte skatten på alkoholdrycker (LM 126/2006 rd).

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till moment 11.08.04 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om höjning av skatten på starka alkoholdrycker, varvid skatteintäkterna ökar med ca 150 000 000 euro.

07. Energiskatter

Med begreppet Windfall avses energibolagens oförtjänta vinster till följd av utsläppshandeln. Vinsten genereras genom att utsläppshandeln höjer elpriset på elmarknaden långt över produktionskostnaderna. Speciellt producenterna av vatten- och kärnkraft får överlopps vinster. Staten får tillbaka en del av vinsterna genom beskattningen av energiföretag. Men merparterna av vinsterna blir på grund av politiska beslut oförtjänta inkomstöverföringar från konsumenterna till energibolagen. Därför bör vi skapa ett system där vinsterna blir så små som möjligt och där en större del av dem kommer tillbaka till staten. För beskattning av oförtjänta vinster kunde man införa en särskild skatt som bestäms utifrån den beräknade storleken på energibolagens vinst. Skatten kunde bara gälla kraftverk för vilka investeringsbesluten fattades innan man visste något om utsläppshandeln. Den behöver inte omfatta små kraftverk och skogsflis, vindkraft, småskalig vattenkraft och andra förnybara energikällor. Vi gröna menar att också enligt en försiktig uppskattning kunde skatten på oförtjänta vinster med nuvarande priser på utsläppsrätter ge 220 miljoner euro per år (AM 97/2006 rd).

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till avdelning 11.08 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen ett lagförslag om beskattningen av energibolagens oförtjänta vinster till följd av utsläppshandeln så att skatteintäkterna från detta blir 220 000 000 euro på årsnivå.

10. Övriga skatter

08. Avfallsskatt

Avfallsskatt tas med några få undantag ut för allt slags avfall som förs till allmänna soptippar. Skatten omfattar ungefär två miljoner ton avfall av detta slag. Men den omfattar inte avfall som förs till privata soptippar, dvs. industrins och den övriga produktionsverksamhetens egna soptippar, som 2003 uppgick till ca 6,7 miljoner ton avfall. Avfallsskatten i Finland är väsentligt mycket lägre än i Norden över lag, bara 30 euro per ton avfall som transporterats till allmän soptipp. Vi gröna föreslår att avfallsskatten höjs till 40 euro per ton avfall och att den samtidigt utvidgas till att även gälla industrins och andra aktörers privata soptippar. Skatten på det avfall som transporteras till privata soptippar föreslår vi ska vara 20 euro per ton avfall. Efter dessa åtgärder skulle avfallsskatten ge en avkastning på ungefär 135 miljoner euro på årsnivå (LM 128/2006 rd).

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till moment 11.10.08 uttalas:

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition med förslag att avfallsskatten höjs och utsträcks till att även gälla privata soptippar, varvid skatteintäkterna blir 135 000 000 euro på årsnivå.

Helsingfors den 8 december 2006

  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Johanna Sumuvuori /gröna