Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Bakgrund

Propositionen bygger på regeringen Katainens program som bland annat prioriterar en hållbar offentlig ekonomi. I det syftet ska statens inkomster och utgifter anpassas till varandra med 2,5 miljarder euro netto per år fram till 2015. Insatserna görs med framförhållning och anpassningen slås jämnt ut över inkomster och utgifter.

Enligt programmet fokuseras de beskattningsrelaterade insatserna på inkomstsidan på indirekta skatter och täcker in de flesta av dem. Tanken är att merparten av de överenskomna skattehöjningarna ska kunna sättas i kraft i början eller inom loppet av 2012. Propositionen utgör en del av detta paket.

Regeringen vill alltså bredda momsunderlaget till tidningar och tidskrifter, som tills vidare varit belagda med nollmoms tack vare ett undantag i Finlands anslutningsfördrag. Nu vill man avskaffa undantaget och belägga prenumererade tidningar och tidskrifter med den lägsta momssatsen på 9 procent från och med början av 2012. Jämfört med den allmänna momssatsen kommer det ändå att finnas kvar en skattesubvention på 14 procentenheter. Den föreslagna momsen är densamma som på bl.a. böcker och inträdesavgifterna till olika slag av kulturella evenemang eller museer och andra liknande institutioner. Beskattningen svarar också mot standardpraxis i EU. Kommunikationsministeriets utredning Bittejä paperilla — Tietoyhteiskunnan lehtijakelu, Selvitysmiehen ehdotus, Julkaisuja 14/2010, s.27

Eventuella ekonomiska konsekvenser

Regeringen räknar med att ändringen kommer att öka statens årliga skatteintäkter med omkring 90 miljoner euro. Nästa år räknar man med mindre intäkter, alltså något över 50 miljoner euro, på grund av prenumerationer.

Kalkylerna utgår från att skattehöjningen nästan fullt ut vältras över på konsumentpriserna. Det förväntas minska prenumerationerna i någon mån och den vägen också prenumerationsinkomsterna med totalt ca 3 procent. Dessutom är det möjligt att annons- och reklaminkomsterna minskar, om läsarna blir färre. Den allmänna bedömningen i motiven är att ändringarna på det hela taget kan komma att försämra sysselsättningen i branschen.

Konsekvensbedömningen bygger på kommunikationsministeriets utredning Bittejä paperilla — Tietoyhteiskunnan lehtijakelu,Julkaisuja 14/2010. Enligt propositionsmotiven försvårar bristen på adekvat framforskad och empirisk information alla konsekvensbedömningar. Dessutom påverkas tidningarnas verksamhetsvillkor för tillfället av många olika förändringsfaktorer, som IT-samhällsutvecklingen och de ökade e-tjänsterna. Därför är det svårt att avgöra var gränsen går mellan skattehöjningens konsekvenser och andra faktorer som påverkar upplagan.

Svårigheterna med att bedöma konsekvenserna kan kanske delvis förklara varför tidningsbranschens egen syn på dem skiljer sig tvärt från regeringens. Branschen bedömer att den totalekonomiska nettoeffekten av skattehöjningen kommer att vara negativ och att omkring 2 500 jobb försvinner inom tidnings- och tryckeribranschen. Man räknar vidare med att över tusen jobb kommer att försvinna i associerade branscher, som tidningsutdelning och skogs- och pappersindustrin.

Skillnaderna i konsekvensbedömningar beror huvudsakligen på divergerande uppfattningar om hur mycket skattehöjningen kommer att minska prenumerationerna och prenumerationsinkomsterna. Regeringens proposition kalkylerar med en priselasticitet på 0,3 procent. Men enligt branschens egna utredningar är den betydligt större, 1,77 för tidningar och upp till 3,62 för tidskrifter. Omläggningen får därmed mångfalt större konsekvenser än vad regeringen kalkylerar med.

Bedömningarna i propositionen utgår delvis från kalkylerna i ovan nämnda utredning från kommunikationsministeriet. I dem var priselasticiteten 0,3 när momssatsen höjdes till 8 procent, som var den lägsta nivån vid tidpunkten för utredningen, och 0,6 när den höjdes till den dåvarande allmänna momssatsen 22 procent. Kommunikationsministeriet framhåller i sitt utlåtande att det inte går att dra några långtgående slutsatser av studien i den här frågan, men ändå är skillnaderna stora mot branschens egna bedömningar.

En gammal internationell undersökning talar också för att tidningsförsäljningen reagerar svagt på prisförändringar. Orsaken är den att tidningar betraktas som nödvändighetsartiklar. Priskänsligheten är numera kanske lite större på den punkten. Regeringens syn backas emellertid också upp av att det är allmänt känt att priselasticiteten för merparten av varor ligger under 1,0. Branschens bedömningar Branschens bedömning bygger på en utomstående institutions två enkäter. De genomfördes efter det att regeringen dragit upp riktlinjerna i sitt program och gällde konsekvenserna av momshöjningarna för tidningsprenumerationer.ligger rätt högt också med hänsyn till detta.

På de här grunderna anser utskottet att mervärdesskattelagen kan ändras enligt regeringens förslag.

Beslutet att avstå från nollmoms är slutgiltigt och det är inte möjligt att återgå till nollmoms i ett senare skede. Enligt utredning från finansministeriet gäller detta också det alternativ som branschen lagt fram och som skulle innebära att ändringen är temporär t.ex. för två år. Det alternativet är alltså inte möjligt.

Eftersom ändringen har finanspolitiska orsaker förordar utskottet inte heller branschens förslag om att samtidigt sänka skattesatsen för lösnummerförsäljning till 9 procent. Den sänkta momsen kan inte heller utvidgas till att gälla nättidningar på det sätt som branschen har föreslagit. Enligt unionsrätten ska den allmänna momsenpå tilllämpas på nättidningar och momsavvikelsen i Finland har ingen betydelse i detta avseende.

Ikraftträdande

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2012. Den nya momssatsen ska tillämpas i och med att skyldigheten att betala skatt uppkommer den dag lagen träder i kraft eller därefter.

Tidningsbranschen anser att tidsplanen är för snäv för att den ska hinna genomföra alla de ändringar som omläggningen kräver. Den föreslår att ikraftträdandet senareläggs åtminstone till början av september 2012. Det skulle spela en alldeles särskild roll för små tidningar som inte har den personal som behövs för ändringarna.

Brådskan och den snäva tidsplanen med budgetlagar betyder ofta praktiska svårigheter för aktörer i branschen. Det är beklagligt och delvis också problematiskt, menar utskottet. Ändå är det svårt att rucka på förfarandet, med mindre att hela budgetbehandlingen läggs om. Å andra sidan är aktörerna inte ovetande om behandlingstiden och kan i viss mån förbereda sig för den. Det blev dessutom inskrivet redan i regeringsprogrammet att beskattningen av tidningsprenumerationer kommer att ändras och att ändringarna kommer att genomföras med framförhållning.

Om ikraftträdandet skjuts fram med nästan ett år, förlängs skattefriheten genom prenumerationer utöver det som varit avsikten. Den gällande lagen skulle nämligen tillämpas på redan influtna prenumerationsavgifter, med andra ord nollmoms. Det går stick i stäv med propositionens fiskala mål.

Följaktligen anser utskottet att det inte finns någon anledning att senarelägga den planerade ikraftträdandetidpunkten. Men skatteförvaltningen bör räkna med att gå ut med allmänna råd inte minst till små aktörer som saknar en bredare erfarenhet av momspliktig verksamhet.

Uppföljning

Regeringens förslag till momshöjning får ofrånkomligt återverkningar för affärsverksamheten och verksamhetsbetingelserna i tidningsbranschen. Även om effekterna är begränsade jämfört med den pågående allmänna omvälvningen i tidningsbranschen, finns det anledning att ge akt på pressens villkor. Detta gäller framför allt prenumerationer av små vetenskapliga, kulturella och alternativa tidskrifter och små lokaltidningar. De spelar en alldeles särskild roll som förmedlare av kunskap och kultur och berikar tidningarnas mångfald. Det är viktigt att stödja dem, i förekommande fall också med icke-fiskala metoder.

Kommunikationsministeriet efterlyser också uppföljning. Det bedömer att ändringen på längre sikt kan komma att kräva kommunikationspolitiska insatser för att värna yttrandefriheten. Ministeriet har för avsikt att inrätta en särskild delegation för pressfrågor för att bevaka den pågående omvälvningen i branschen. Delegationen bedömer utvecklingen ur pressens synvinkel. Den är också beredd att lägga förslag om hur pressens verksamhetsvillkor ska kunna förbättras. Utskottet uppmuntrar sådana metoder.

Uppföljningen ger också mer information om hur IT-samhället och användningen av e-tjänster utvecklas. Den vägen bör det också klarna med vilket slag av kommunikationspolitik de positiva egenskaper som traditionellt förknippats med pressen bäst kan främjas i framtiden. Det är en viktig aspekt, anser utskottet. Samtidigt kommer man också att veta bättre om det går att kombinera en fungerande förtjänstmodell för innehållsproduktion med en nättidning. Man har helt nyligen sett de första indikationerna på detta.

Allmännyttiga sammanslutningars medlemstidningar

Momsändringen påverkar inte beskattningen av allmännyttiga sammanslutningars medlemstidningar; den kommer att vara oförändrad (4 § i mervärdesskattelagen och 23 § i inkomstskattelagen). Tryckningen, dvs. den tekniska framställningen av tidningar, kan också säljas vidare skattefritt till en allmännyttig sammanslutning. Denna förmån grundar sig på anslutningsfördraget och finns nedskriven i 56 § i mervärdesskattelagen.

En neutral beskattning talar i princip för att skattesatsen på tryckningen av allmännyttiga sammanslutningars medlemstidningar bör höjas till 9 procent. Men detta föreslås inte, eftersom den reducerade momsen inte kan tillämpas på tryckning. Om man avskaffar den nuvarande nollmomsen betyder det alltså att tryckningen måste beskattas enligt den allmänna momssatsen på 23 procent. Därför har man inte velat avskaffa den nuvarande skattefriheten.

I samband med behandlingen av ärendet har det visat sig att medlemstidningar numera framställs på mycket olika sätt. Vid sidan av det traditionella redaktionsarbetet i egen regi finns det till exempel en modell med redaktionsarbete som köps in av utomstående med den allmännyttiga sammanslutningen som utgivare. Det har dessutom blivit allt vanligare att en sammanslutning prenumererar på någon allmän branschrelaterad tidning för sina medlemmar. I så fall är tidningsutgivaren alltså en utomstående part som redigerar tidningen för allmän försäljning.

Representanter för sammanslutningarna föreslår att skattefriheten i 56 § ska utvidgas till att omfatta alla medlemstidningar, oavsett hur de är redigerade. Det skulle bidra till likabehandling av medlemmarna.

Utskottet anser emellertid att den föreslagna ändringen inte är möjlig, eftersom undantaget för medlemstidningar genom Finlands anslutningsfördrag är begränsat till det som det är nu. Skatteförmånen gäller alltså bara den tekniska framställningen av tidningen, dvs. tryckningen och de distributionskostnader som tryckeriet tar ut, däremot inte redaktionsarbetet. Man betalar således redan nu skatt på att sälja redaktionsarbete till allmännyttiga sammanslutningar som tjänar som utgivare. Lagändringen inverkar inte alls på denna beskattning.

Skattefriheten gäller dessutom bara allmännyttiga sammanslutningars medlemstidningar, alltså tidningar som de ger ut huvudsakligen till sina medlemmar eller medlemmar av sina medlemsföreningar. Om en sammanslutning prenumererar på någon allmän tidning för sina medlemmar, är tidningen även om den är branschrelaterad inte längre en medlemstidning i den mening som avses i lagen. Prenumerationer på sådana tidningar omfattas därmed inte av skattefriheten i 56 §. Skattefrihet svarar inte heller mot det ursprungliga syftet med bestämmelserna om medlemstidningar eller de allmänna momsprinciperna.

Lagändringen innebär alltså att man i fortsättningen ska betala skatt på sådana prenumerationer enligt den reducerade momssatsen på 9 procent.

Utskottet hänvisar ytterligare till Skatteförvaltningens anvisning Dnr 384/349/2007 av den 30 april 2007 (Beskattningsanvisning för allmännyttiga föreningar och stiftelser)med närmare allmänna råd om beskattningen av medlemstidningar.

Lagmotionerna

Utskottet föreslår att motionerna förkastas.