Motivering
Materielverkets organisation
Försvarsutskottet lämnade sitt betänkande
om den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen
i december 2004 (FsUB 1/2004 rd—SRR 6/2004
rd). I betänkandet anser utskottet att försvarsmaktens
operativa behov bör vara den främsta utgångspunkten
för rationaliseringarna. Andra faktorer att beakta i en
samlad bedömning är vilka effekterna blir för
samhället, regionerna och totalförsvaret. De här
faktorerna är viktiga också när det gäller
att utvärdera omorganiseringen av Materielverket.
Enligt utredning kommer Materielverket att lyda under arméns
kommendör från och med den 1 januari 2008. Verket
ska fortfarande ha som uppgift att förvärva, lagra
och underhålla all materiel för armén
och gemensamt för alla försvarsgrenar. Ansvaret
omfattar materielens hela livscykel, allt från att den
upphandlas tills den tas ur bruk. En ny uppgift är att
planera och genomföra underhåll åt armén
både i fredstid och krigstid. Underhållssystemet
tillhandahåller också allmän service
för andra försvarsgrenar.
För arméns underhållssystem inrättas
fyra underhållsregementen och de behövliga riksomfattande
inrättningarna (för elektronik, explosiva varor
och provskjutning). De lyder under direktören för
Materielverket. Försvarsministeriet har redan beslutat
placera staberna för underhållsregementena i Helsingfors,
Tavastehus, Kouvola och Uleåborg.
Vid utfrågningen av sakkunniga framgick det att underhållsregementet
regionalt sett införlivar de olika delområdena
inom underhållet och tjänsteproducenterna i näringslivet
med arméns underhållssystem och vidare med försvarsmaktens
logistik. Underhållet bör vara organiserat så att
det frigör resurser för försvarets viktigaste uppgifter.
Systemet bör vara funktionsdugligt i alla beredskapslägen.
Omorganiseringen av Materielverket siktar på bättre
förvaltning och starka enheter. Trots att organisationen
ses över och de självständiga depåerna
omorganiseras under underhållsregementen och verk blir
försvarsmaktens regionala aspekt tillgodosedd genom förslaget.
Utskottet anser detta vara mycket viktigt.
Staben för inrättningen för explosiva
varor
Inrättningen för explosiva varor svarar för
försvarsmaktens sprängämnesproduktion,
genomför systemet för underhåll av sprängämnen,
tar sprängämnen ur bruk samt underhåller
avspärrnings- och röjningsmateriel enligt sitt
ansvar för systemunderhåll. Inrättningen
ska fr.o.m. den 1 januari 2008 ha hand om förvaltningen
för vapendepåerna i Etseri och Haapajärvi
samt för pionjärmaterieldepåerna i Keuru
och Parkano.
Enligt utredning har huvudstaben utrett flera alternativa förläggningsorter.
I utredningen behandlas följande orter:
- Haapajärvi
- Keuru
- Parkano
- Etseri
Utskottet har hört företrädare för
alla de här orterna. Av deras utlåtanden framgår
att alla fyra orterna är operativt och logistiskt sett
möjliga som förläggningsorter. Även
region- och näringspolitiska skäl talar för
dem alla. Dessutom har de gemensamt att försvarsmaktens
verksamhet har långa anor på orterna.
Målsättning i fråga om Materielverkets
personal
Enligt utredning inkom försvarsministeriet med ett
instruktionsbrev till huvudstaben den 23 maj 2005 om utvecklingen
av Materielverket. Där sägs följande:
"Genom rationaliseringarna bör målet att spara
in totalt ca 270 årsverken (70 i lagren och 200 på depåerna)
nås senast den 1 januari 2008. Målet att spara
in ca 250 årsverken (100 vid staben för Materielverket
och 150 på depåerna) bör vara nått
senast den 1 januari 2010. Sammanlagt ska totalt 520 årsverken
vara inbesparade den 1 januari 2010. Målet är
att genom en rationalisering av Materielverkets lagerfunktioner
spara in 8—10 miljoner euro i personal- och fastighetskostnader årligen
2008—2009 och ca 16—18 miljoner euro årligen
från och med 2010." (Fritt översatt)
Materielverket hade 2 444 anställda den 1 januari 2004.
Nedskärningen med 520 personer gäller särskilt
den civila personalen inom försvaret. Nedskärningen
får följande regionala och lokala konsekvenser:
- Birkaland (Tammerfors, Nokia,
Parkano, Juupajoki) -170 uppgifter
- Egentliga Tavastland (Tavastehus, Hattula, Riihimäki)
-100 uppgifter
- Mellersta Finland (Laukas, Toivakka, Keuru) -120 uppgifter
- Södra och Mellersta Österbotten (Ilmajoki,
Seinäjoki, Vasa, Karleby) -20 uppgifter
- Norra Österbotten (Haapajärvi) -20 uppgifter
- Satakunta (Kankaanpää, Säkylä)
-10 uppgifter
- Södra Savolax (S:t Michel, Nyslott) -10 uppgifter
- Norra Savolax (Kuopio, Pielavesi) -50 uppgifter
- Lappland (Tervola, Sodankylä) -20 uppgifter
Förteckningen visar avgången jämfört
med situationen den 1 januari 2004. Men Materielverket kommer att
inrätta nya uppgifter och personalen kommer därför
att omfatta ca 2 350 personer 2010. Personalen skärs
alltså slutligen ned med mindre än 100 personer.
Enligt utredning kommer verksamheten att fortsätta i någon
form vid alla nuvarande verksamhetsställen. För
närvarande finns det åtminstone inga planer på att
lägga ned några verksamhetsställen. Dessutom kommer
andra omorganiseringar inom försvaret att leda till att
vissa orter får mer personal.
Personalen i den nya organisationen
Den naturliga personalavgången vid Materielverket beräknas
vara ungefär 500 personer fram till 2010. Siffran motsvarar
alltså den planerade nedskärningen på ett
ungefär. Men det betyder oftast inte att avgångarna
matchar de uppgifter som ska dras in. Det är vissa utvecklingsprojekt som
gör att en del uppgifter kan dras in. Projekten gäller
att centralisera löne- och ekonomiförvaltningen,
omorganisera informationsförvaltningen och lägga
ned gamla vapensystem. Alla kan inte erbjudas några liknande
uppgifter åtminstone på samma ort. Personalen
i tjänsteförhållande vid försvarsmakten är
förflyttningsskyldig inom organisationen. Men det har visat sig
att en del av personalen bl.a. av familjeskäl inte kan
flytta till andra orter.
Sakkunniga har uppgett att Materielverket omorganiseras enligt
huvudprincipen att antalet anställda med förvaltningsuppgifter
minskar. Personalnedskärningarna bygger främst
på den naturliga avgången. Uppsägningar
undviks. Men enligt utredning kommer rationaliseringen att leda
till att 80—90 anställda sägs upp. Antalet minskas
om möjligt genom en större naturlig avgång än
beräknat och med hjälp av pensioneringar. De nya
uppgifterna ledigförklaras. De som riskerar att bli uppsagda
har förtur när uppgifterna tillsätts.
Om det inte finns någon lämplig uppgift på orten
blir personen erbjuden en uppgift någon annanstans i försvarsmaktens
organisation, förutsatt att det finns lediga uppgifter.
Försvarsmakten är skyldig att återanställa
den uppsagda om någon lämplig uppgift blir ledig
inom två år. De som slutligen blir uppsagda får
bl.a. utbildningsstöd.
Utskottet understryker att försvarsförvaltningen
bör respektera principerna för bra arbetsgivare
och undvika uppsägningar i samband med organisationsreformen.
Utskottet påpekar att fackförbunden har lyft fram
personaldimensioneringen i relation till de planerade uppgifterna. Ett
exempel är de fyra nya underhållsregementena som
planeras få bara en fjärdedel av de civila uppgifter
som nu finns i organisationen. Omorganiseringen leder också till
att officerarna fråntas uppgiften som depåchef.
För att minimera osäkerhetsfaktorerna förutsätter
utskottet att försvarsmakten för en intensifierad
dialog med företrädarna för de olika
personalgrupperna så att alla berörda blir helt
på det klara med principerna för övergången
till den nya organisationen.
I det här sammanhanget vill utskottet också lyfta
fram att det pågår många partnerskapsprojekt
inom försvarsmakten. Om projekten leder till partiellt
eller fullständigt partnerskap — särskilt
projektet "KUJA" (för rikstäckande underhåll) — kommer
de att inverka på Materielverkets verksamhet. Sakkunniga
har framhållit att Materielverkets nya organisation gör
det möjligt att utveckla den egna verksamheten såväl som
att övergå till partnerskap i tjänsteproduktionen.
Det är i varje fall en utmaning att åstadkomma
en operativt, samhälleligt och ur totalförsvarets
synvinkel meningsfull organisation för Materielverket,
menar utskottet. Ett lyckat slutresultat kräver en öppen
dialog mellan de olika aktörerna. Utskottet förutsätter
att det får uttala sig innan några beslut fattas
om fortsatta åtgärder inom ramen för
projektet "KUJA". Slutligen uttrycker utskottet sitt ogillande över
att frågan om omorganiseringen av Materielverket för tidigt
har kommit ut i offentligheten från försvarsmaktens
sida.