Motivering

Nedskärningarna i försvarsministeriets huvudtitel hotar att skrota Finlands trovärdiga försvar och hela principen om att försvara landet. I 2013 års budget skärs 3 procent bort från det militära försvaret vilket innebär en minskning om 70 miljoner euro i anslagen för nästa år. Under hela ramperioden skärs 10 procent bort från försvarsministeriets förvaltningsområde, dvs. i genomsnitt två gånger mer än hos något annat förvaltningsområde.

Försvarsministeriets nedskärningar i finansieringen innebär minskning av terrängdygn, flygtimmar, fartygstimmar och repetitionsövningar vilket på lång sikt försvagar försvarets kapacitet.

Nedskärningarna när det gäller materielanskaffning försvårar i hög grad utrustandet av de territoriella trupperna och därmed det territoriella försvarets trovärdighet långt in i framtiden.

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde har man förbundit sig till att främja jämställdhet mellan könen i allt beslutsfattande med beaktande av förvaltningsområdets särdrag. Vid försvarsreformen utgick man från att likställdhet och jämlikhet bland personalen ska beaktas i alla skeden av planering och verkställande. Ändå drabbar uppsägningshoten i praktiken främst den civila personalen, av vilka merparten är kvinnor som tjänat försvarsmakten länge och som blir pensionerade efter några år.

I 2013 års budgetproposition skärs 7 procent, dvs. 150 000 euro, bort i stöden för försvarsorganisationernas verksamhet. Försvarsorganisationerna spelar en viktig roll vid anordnandet av frivilligt försvarsarbete, utbildning av reservister som stöd för försvarsmakten och upprätthållandet av försvarsviljan. En särskild utmaning är att locka yngre åldersklasser med i det värdefulla försvarsarbetet.

Behovet av frivilligt försvarsarbete ökar i fortsättningen eftersom de offentliga försvarsanslagen har skurits ner betydligt, truppförband och garnisoner dras in och repövningar minskas. Mot den bakgrunden är det motiverat att hålla fast vid finansieringen av försvarsorganisationerna i stället för den anslagsminskning som regeringen nu genomför.

Vi behöver besparingar inom statsfinanserna, men åtgärderna för försvarsmakten skulle ha dimensionerats och schemalagts så att försvarsmakten kan genomföra sitt uppdrag trovärdigt och verka enligt en ansvarsfull arbetsgivarpolitik.

Motivering

Regeringen tvingar just nu samtidigt igenom en omfattande försvarsreform och omfattande budgetnedskärningar i försvarsutgifterna. Under det kommande året drabbar nedskärningarna särskilt anskaffningen av försvarsmateriel.

Utgångspunkten för regeringens reform av försvarsmaktens verksamhet och strukturer är att försvarsmaktens nuvarande uppgifter består, att en fungerande allmän värnplikt tryggas och att försvarsprinciperna utvecklas utifrån principen om territoriellt försvar. Men den anslagsminskning på 70,82 miljoner euro som följer av regeringsprogrammet och kommer till uttryck i budgetpropositionen är ett hot mot dessa utgångspunkter.

Regeringens sparpålagor mot försvarsförvaltningen är tillsammans med den omfattande försvarsreformen oskäliga. Inget annat förvaltningsområde drabbas av så här oproportionellt stora sparåtgärder.

Vi oroar oss för att regeringen genom sina radikala och felriktade åtgärder oåterkalleligt och redan inom en nära framtid urholkar vår försvarskapacitet som bygger på allmän värnplikt, och därmed äventyrar våra möjligheter att upprätthålla ett självständigt och trovärdigt försvar inom hela rikets territorium. Genom sitt agerande ifrågasätter regeringen huvudprinciperna i våra försvarsbeslut.

Våra krigstida truppers kapacitet sjunker för en lång tid framåt särskilt till följd av att materielanskaffningarna för våra territoriella trupper begränsas och senareläggs, flygvapnets flygtimmar och marinens fartygsdygn skärs ner, beväringarnas terrängdygn minskar betydligt jämfört med nuvarande nivå och reservisterna får alldeles för få repövningar. Situationen är bekymmersam, särskilt som regeringen samtidigt har drivit Finland att ansluta sig till Ottawakonventionen som förbjuder infanteriminor.

Sannfinländarna anser att regeringens ansvarslösa och felaktiga linje måste korrigeras nu och inte under nästa valperiod. Finland hör inte till någon militär allians och försvaras effektivt och ekonomiskt av en reservistarmé baserad på allmän värnplikt och tillräckliga repövningar. Den bästa säkerheten för onda tider är ett försvarsvilligt folk och en egen, trovärdig försvarsförmåga. Det har en förebyggande verkan.

Vi föreslår dels att besparingarna ska återtas, dels att hemförlovningspenningen till beväringarna ska återställas. Den allmänna värnplikten måste förstärkas. Efter militärtjänstgöringen är många unga utan regelbunden utkomst, och särskilt de som redan flyttat från sitt barndomshem råkar efter hemförlovningen ofta i behov av sociala stöd. Genom hemförlovningspenningen kunde vi effektivt stödja de ungdomar som återgår till vardagen, och det vore ett klart erkännande från försvarsmaktens sida till de män och givetvis också frivilliga kvinnor som rakryggat har uppfyllt sin medborgerliga plikt.

Motivering

Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få totalt 2 781 miljoner euro i anslag. Det är ca 69 miljoner euro mindre än i 2012 års ordinarie budget. För försvarsmaktens omkostnader föreslås i anslag totalt 1 770 miljoner euro vilket innebär en ökning mot fjolåret med ca 71 miljoner euro. Besparingar enligt regeringsprogrammet eftersträvas i samband med genomförandet av försvarsreformen genom att man drar in garnisoner, säger upp personal, lägger ut civilfunktioner, skär ner på beväringarnas terrängdygn och reservens repövningar samt inskränker antalet flygtimmar inom flygvapnet och fartygsdygn inom marinen.

Regeringens sparförslag bryter ner den territoriella försvarskapaciteten samtidigt som nivån på anskaffning av Nato-kompatibel försvarsmateriel förblir hög.

Upphandling av försvarsmateriel

Nu håller det på att besannas som hävdades i vänsterns och socialdemokraterna riksdagsgrupps gemensamma avvikande mening till 2011 års utlåtande: "Om försvarsanslagen binds upp vid långvariga och överdimensionerade upprustningsprogram, kan det redan under nästa valperiod betyda nedskärningar i försvarsmaktens övriga utgifter och resultera i förslag att lägga ner garnisoner."

Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få ca 592 miljoner euro i anslag för anskaffning av försvarsmateriel. Under moment 27.10.18 (Anskaffning av försvarsmateriel) gäller dock flera gamla beställningsfullmakter som ger upphov till utgifter om sammanlagt 1,3 miljarder euro 2012—2016, och en beställningsfullmakt som inletts 2012 ger utgifter om sammanlagt 281,7 miljoner euro. Enligt försvarsministeriet är fullmakternas totala belopp 5,3 miljarder euro, vilket åren 2012—2016 förorsakar utgifter om sammanlagt 1,6 miljarder euro.

Regeringen och försvarsministeriet håller på att genomföra bl.a. ett omfattande program för anskaffning av missiler, som omfattar bl.a. anskaffning av ett luftvärnsystem med kort räckvidd (EKITO), anskaffning av systemet ATACMS- (Army Tactical Missile System) med kryssningsmissiler med lång räckvidd (ca 300 km) som direkt anskaffning från USA. På agendan står också anskaffning av JASSM-missiler med lång räckvidd som är avsedda för Hornetplanen och avfyras från luften mot markmål samt anskaffning av AMRAAM-luftstridsmissiler för Hornetplanen, avsedda att avfyras från luften mot luftmål. Programmen för missilanskaffningar och utrustning av Hornetplanen med attackbeväpning ingår också i samarbetsprojekten inom Finlands och Natos partnerskapsprogram.

Det är sannolikt att Hornetplan med den nya beväpningen i framtiden också kommer att användas i Natoledda internationella operationer och i fortlöpande Natoledd samverkan i stil med medverkan i Islands och eventuellt Baltikums luftbevakning. Mot det pekar finska flygvapnets tillkännagivande om deltagande i en bevakningsövning i Baltikum: "Finska flygvapnet deltar i övningen Baltic Training Event XI 27-28 mars 2012. Flygvapnets mål vid övningen är att utveckla samarbetet mellan flygvapnen inom den norra Östersjöregionen och främja samarbetet mellan NATO och dess fredspartner. Genom övningen kan vi utveckla samarbetet inom flygvapnet och på så sätt skapa kapacitet för internationella operationer."

JASSM-anskaffningarnas strategiska karaktär betonades bl.a. vid mötet mellan försvarsminister Wallin och USA:s försvarsminister Panetta i maj 2012. Enligt meddelandet samtalade försvarsministrarna om "vikten av att anskaffa finländska kryssningsmissiler (JASSM), Finlands försvarsreform och Finlands strävan efter att samordna nedskärningarna av försvarsanslagen och samtidigt förbli Natokompatibel."

Den grundläggande linjen för försvarsreformen verkar vara att köra ner det territoriella försvaret så mycket som möjligt och att utöka det externa, militärteknologiska och regionala Natoledda ömsesidiga beroendet.

Därför föreslår vänstergruppen

att Finland inte deltar i övervakningen av Islands luftrum och inte bereder ett deltagande i övervakning av Baltikums luftrum.

Militär krishantering

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats ytterligare. De förväntningar man ställde på ISAF-operationen har kommit på skam. Operationen har ändrat karaktär och Finland har blivit part i konflikten. Nyhetsbyråerna rapporterar nästan dagligen om nya civila offer som Förenta staternas och Natos styrkor hela tiden orsakar med sin upprepade, slumpmässiga och oproportionerliga användning av militära maktmedel. Med nya civila offer ökar folkets vrede mot de utländska trupperna ännu mer. Vänstergruppens riksdagsgrupp anser att Finlands nuvarande militära operation i Afghanistan måste omvandlas till en civil operation som stöder landets återuppbyggnad. Afghanistan behöver fler skolor och vårdcentraler, inte mer vapen eller utländska trupper. Här kan frivilligorganisationerna göra en betydande insats.

Därför föreslår vänstergruppen

att regeringen vidtar åtgärder för att snabbt hemförlova soldaterna från Afghanistan och omvandla de finländska insatserna till en civil operation som stödjer återuppbyggnaden.

Uppsägning och förflyttning av personal inom försvarsmakten

Enligt en beräkning från oktober 2012 säger försvarsmakten upp 130 soldater och ca 730 civilpersoner. Av de civila är två tredjedelar kvinnor som tjänstgjort länge. Mängden uppsagda kommer att öka betydligt då man dessutom bereder förflyttning av 2 500—3 000 soldater och civila anställda till nya uppgifter. På grund av ekonomiska, sociala och ålders- och familjerelaterade skäl blir en stor mängd av de som ska förflyttas uppsagda om de inte har möjligheter att ta emot uppgifter långt borta på annan ort. Enligt försvarsmaktens nuvarande riktlinje hör tusentals soldater och civilpersoner som anvisas uppgifter som de inte kan ta emot inte till "personal som omfattas av förändringarna". Därför lämnas de utan stödåtgärder och de sägs upp på individuella grunder.

Vänstergruppen anser det nödvändigt att de uppsagda av ovan nämnda skäl ska garanteras en likvärdig ställning med övrig "personal som omfattas av förändringen".

Försvarsmakten genomför en personalsanering av stora mått. Enligt de uppgifter och synpunkter som lämnats av personalorganisationerna och garnisonernas förtroendemän har omställningsprocessen inte i alla avseenden löpt enligt principerna för en god personalpolitik och en god arbetsgivare. De som drabbats av omställningarna har inte alltid erbjudits likvärdig möjlighet att bli beaktade vid besättning av lediga poster. Långvariga anställdas möjligheter att omfattas av pensions- och tilläggsdagssystemen beaktas inte alltid trots att det har kunnat vara fråga om endast några månaders behov av att förlänga anställningsförhållandet. En äldre person som länge varit anställd hos samma arbetsgivare har svårt att omskola sig och bli sysselsatt.

Vänstergruppen framställde följande åtgärdsförslag till försvarsutskottets utlåtande:

Försvarsutskottet förutsätter att försvarsministeriet genomför en övergripande uppföljning och utredning av försvarsreformens verkningar på jämställdheten i samarbete med delegationen för jämställdhetsärenden.