De föreslagna ändringarna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) anknyter till det som föreslås under momentet för statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (28.90.30) i budgetpropositionen för 2016. 

I propositionen föreslås det att statsandelsprocenten för kommunal basservice ska bli höjd så att kommunernas statsandel är 25,52 procent och kommunernas självfinansieringsandel 74,48 procent år 2016. I statsandelsprocenten beaktas de anpassningsåtgärder som fastställdes under föregående regeringsperiod, den statsandel på 100 procent som enligt regeringsprogrammet anvisats för nya och utvidgade åligganden samt justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. 

Beräkningen av justeringen av kostnadsfördelningen har preciserats sedan propositionen lämnades. I den kompletterande budgetpropositionen föreslår regeringen därför att effekten av justeringen av kostnadsfördelningen ska minskas med cirka 44 miljoner euro. Statsandelsprocenten för kommunal basservice blir då 25,47 och kommunens självfinansieringsandel blir 74,53 procent. Jämfört med 2015 stiger statsandelsprocenten då med 0,03 procentenheter. Utskottet föreslår de relevanta ändringarna i lagförslaget på det sätt som framgår av detaljmotiven. 

Lagstiftningen och rambeslutet innefattar åtgärder som påverkar dimensioneringen av momentet för statsandel för kommunal basservice. Vid dimensioneringen har som avdrag beaktats exempelvis de ändringar som föreslagits i lagen om småbarnspedagogik (RP 80/2015 rd). Som en ökning beaktas bland annat den tilläggsfinansiering för barnskyddet och för hemhjälp till barnfamiljer som nämns i regeringsprogrammet. Enligt social- och hälsovårdsutskottets utlåtande kommer revideringen av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (RP 96/2015 rd) att träda i kraft senare än i början av 2016. 

Förvaltningsutskottet välkomnar att kommunerna får kompensation till fullt belopp för de förlorade skatteinkomster som beror på ändrade beskattningsgrunder i lagstiftningen. Kompensationen genomförs kommunvis genom att kommunens statsandel för basservicen ökas med motsvarande belopp. Ändringarna genomförs så att inga kommuner får ändrade inkomster på grund av ändringarna i beskattningsgrunderna. På detta sätt fortsätter det tidigare förfarandet. 

Baserat på regeringsprogrammet har dimensioneringen av statsandelen beaktat indexfrysningen för 2016—2019. Förvaltningsutskottet ser det som beklagligt att man har tvingats avstå från indexhöjningar på statsandelarna för de åren. Ändå ser utskottet det som väsentligt att indexfrysningen genomförs genom att den ökning av statsandelen som motsvarar indexhöjningen dras av kommunvis per invånare, varvid effekten per invånare är densamma i alla kommuner. 

Kulturutskottet granskar i sitt utlåtande bland annat finansieringen av kommunernas undervisningsverksamhet och bedömer att jämlikheten i fråga om utbildning är hotad mellan olika kommuner, eftersom anslagen nu minskat i flera år. Det är bland annat viktigt att indexfrysningen 2016—2019 inte leder till att exempelvis den samlade finansieringen av utbildningen i kommunerna betydligt försämras och kvaliteten och kvantiteten inom undervisningen den vägen faktiskt försvagas. 

Den kommunala ekonomin har under de senaste åren präglats av en fortlöpande stramhet och läget väntas fortgå under de närmaste åren. Det svåra ekonomiska läget, de genomförda nedskärningarna i statsandelarna och alltför omfattande skyldigheter i förhållande till kommunernas bärkraft har ställt kommunernas ekonomi i ett trängt läge och försvagar kommunernas möjligheter att svara mot föränderliga servicebehov i framtiden. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat beräknas uppvisa ett lindrigt underskott 2016 och underskottet väntas öka i slutet av ramperioden 2016—2019 (FvUU 13/2015 rd — SRR 1/2015 rd). 

Förvaltningsutskottet ser det som viktigt att man nu går in för att stärka kommunekonomin. För första gången på fyra år stärker budgetpropositionen den kommunala ekonomin. År 2016 är effekten cirka 288 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen för 2015. De statliga åtgärder som beaktas i kalkylen för ramperioden 2016—2019 förbättrar totalt sett kommunekonomin med knappt 500 miljoner euro på 2019 års nivå. Kalkylen beaktar inte det påbörjade åtgärdsprogrammet för att minska kommunernas uppgifter och inte heller effekterna av social- och hälsovårdsreformen. Dessa båda förväntas förbättra kommunernas ekonomi. 

Utskottet anser att det med tanke på stabiliteten i den kommunala ekonomin är nödvändigt att de reformer för att stärka kommunekonomin som överenskommits i regeringsprogrammet men som ännu inte preciserats i detalj bereds och verkställs målmedvetet. Utskottet vill också påskynda minskningen av kommunernas uppgifter och skyldigheter. Det är också viktigt att följa regeringsprogrammet och inte anpassa statsfinanserna genom att skära i finansieringen av de kommunala tjänsterna, om inte kommunernas åligganden minskas i motsvarande mån. Också i övrigt bör man avhålla sig från att påföra kommunerna nya uppgifter och skyldigheter om inte kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet då kompenseras till fullt belopp för de kostnader det medför. Det är också viktigt att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna görs årligen och att kommunerna också framöver kompenseras till fullt belopp för förluster som orsakas av skattelättnader. 

Vid sidan av staten vilar en stor del av ansvaret på kommunerna när det gäller att få jämvikt i kommunekonomin genom egna insatser, exempelvis genom strukturella reformer och ökad produktivitet. Också kommunernas och samkommunernas investeringar är av stor betydelse. Under moment 28.90.34 i budgetpropositionen anvisas ett anslag för finansiering av lokala försök i kommunerna. Utskottet vill uppmuntra regeringen att inleda kommunförsök som förbättrar servicens produktivitet. 

I det rådande ekonomiska läget understryker utskottet vikten av den nya makrostyrningen av kommunekonomin. Planen för de offentliga finanserna ställer upp ett mål för kommunekonomins finansiella ställning. Enligt den får kommunekonomin 2019 uppvisa ett underskott på högst en halv procent i förhållande till den totala produktionen. Regeringen stöder måluppfyllelsen genom att besluta en bindande utgiftsbegränsning i euro för den kommunala ekonomin för att begränsa trycket på kommunernas omkostnader till följd av statens åtgärder. Granskningen av kommunekonomin kompletteras av ett program för kommunernas ekonomi enligt 12 § i kommunallagen (410/2015). I praktiken täcker programmet in hela den kommunala ekonomin och innehåller även de åtgärder för balansering av kommunekonomin som krävs i planen för de offentliga finanserna. Dessutom innehåller programmet en uppskattning av hur väl finansieringen räcker för att fullgöra kommunernas uppgifter (finansieringsprincipen). 

Förvaltningsutskottet vill betona att i ett stramt kommunekonomiskt läge måste utfallet av programmet för kommunernas ekonomi och finansieringsprincipen absolut följas upp. Utskottet har behandlat frågorna om att följa upp utfallet av finansieringsprincipen i sitt utlåtande om planen för de offentliga finanserna (FvUU 13/2015 rd — SRR 1/2015 rd). Dessutom hänvisar förvaltningsutskottet till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande som fäster uppmärksamhet vid att det finns anledning att bättre och mera åskådligt följa upp effektiviteten och resultaten av tilläggssatsningarna.