Detaljmotivering

1. Gränsbevakningslagen

29 §. Teknisk övervakning i anslutning till gränskontroll.

I sitt utlåtande framhåller grundlagsutskottet att gränsbevakningsväsendet på grundval av 3 mom. får installera apparatur för teknisk övervakning i gränszoner bara tillfälligt utan tillstånd från ägaren till mark- eller vattenområdet. Enligt motiven avses med tillfällig utplacering en övervakningsperiod på högst tre månader. Grundlagsutskottet anser att tidsbegränsningen bör skrivas in i paragrafen.

Förvaltningsutskottet föreslår att 3 mom. kompletteras med en tidsbegränsning på tre månader.

43 a §. Gränsbevakningsmännens befogenheter för förebyggande och utredning av brott.

Med stöd av 3 mom. har en gränsbevakningsman enligt lagen om samarbete mellan polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet () i en spanings- och undersökningsgrupp rätt att behandla information som har inhämtats med en sådan metod som inte står till förfogande för en gränsbevakningsman. Bestämmelsen stämmer i sak överens med den nuvarande lagstiftningen. Dessutom ska en gränsbevakningsman i övrigt inom ramen för samarbetet i enskilda fall ha rätt att behandla den typen av information.

Av utlåtandet från grundlagsutskottet framgår det att bestämmelsen över huvud taget inte avgränsar situationerna eller anger när gränsbevakningsmän har rätt att behandla uppgifter som de själva inte har rätt att inhämta. Med hänvisning till 10 § i grundlagen, som gäller skydd för privatlivet och personuppgifter anser grundlagsutskottet att bestämmelsen måste preciseras och exempelvis gälla vissa brott.

Med hänvisning till inkommen information framhåller förvaltningsutskottet att de gemensamma spanings- och undersökningsgrupperna är mycket få, trots att myndigheterna samarbetar nära och dagligen. Enligt uppgifter till utskottet anges det inte på vilket sätt en uppgift har inhämtats, när uppgifter som inhämtats med olika metoder eller extra uppgifter förs in i registren. Utskottet menar att det vore komplicerat att avgränsa de enskilda fallen till vissa brott. Följaktligen föreslår utskottet att den nuvarande regleringen kvarstår och stryker därför "och i enskilda fall" i 3 mom.

53 §. Gränszonstillståndets giltighetstid och villkor.

Gränszonstillstånd ska beviljas med stöd av 52 § 2 mom. i den gällande lagen på grund av boende, arbete, yrke, näring, affärsverksamhet eller hobby eller av något annat godtagbart skäl och om det är uppenbart att utövandet av den rätt som beviljats i tillståndet inte äventyrar möjligheterna att upprätthålla gränsordningen eller gränssäkerheten.

Enligt 53 § i lagförslaget kan gränszonstillståndet förenas med sådana nödvändiga villkor för verksamhet och färdsel inom gränszonen som krävs för att upprätthålla gränsordningen och gränssäkerheten. Tillståndsvillkoren kan enligt grundlagsutskottet gälla exempelvis näringsverksamhet eller gränsboendes verksamhet inom ett område som omfattas av hemfriden. Därför anser grundutskottet det vara nödvändigt att bestämmelsen mer exakt anger vilken typ av verksamhet villkoren i gränszonstillståndet kan gälla.

Grundlagsutskottet framhåller att 52 § 1 mom. i gränsbevakningslagen föreskriver om tillståndspliktig verksamhet i gränszonen. Det kan vara exempelvis vistelse inom zonen eller innehav eller användning av skjutvapen och skjutförnödenheter.

Med anledning av utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår förvaltningsutskottet att 2 mom. kompletteras med en hänvisning till tillståndspliktig verksamhet enligt följande. "Gränszonstillståndet kan förenas med sådana nödvändiga villkor för verksamhet och färdsel inom gränszonen enligt 52 § 1 mom. som krävs för upprätthållandet av gränsordningen och gränssäkerheten. Tillståndsvillkoren kan ändras om förutsättningarna för beviljande av tillstånd förändras väsentligt.

61 §. Tillämpliga bestämmelser vid behandling av personer som berövats sin frihet.

Utskottet föreslår en teknisk ändring i 1 mom.Hänvisningen i 4 mom. till den upphävda militära disciplinlagen (331/1983) ändras till lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten ().

67 §. Säkerhetskontroll av gränsbevakningsväsendets lokaler eller områden.

Enligt 67 § 4 mom. kan en säkerhetskontroll utföras av en gränsbevakningsman eller av någon annan som är anställd hos gränsbevakningsväsendet eller av en person som har utbildats för uppgiften och godkänts av polisen. Grundlagsutskottet anser att formuleringen i 4 mom. i fråga om vem som får utföra säkerhetskontroller bör ses över för att utbildningskravet också ska gälla "andra personer inom gränsbevakningsväsendet".

Förvaltningsutskottet föreslår att 4 mom. godkänns enligt följande: "En säkerhetskontroll kan utföras av en gränsbevakningsman eller av någon annan (utesl.) anställd hos gränsbevakningsväsendet som har utbildats för uppgiften eller av en person som har utbildats för uppgiften och godkänts av polisen (säkerhetskontrollör)."

70 a §. Undersökningsrätt för kommendören för en bevakningssektion eller en bevakningsflygdivision och för chefen för Gräns- och sjöbevakningsskolan.

Utskottet föreslår en ny 70 a §. Den föreskriver att kommendören för en gränsbevakningssektion, sjöbevakningssektion eller bevakningsflygdivision inom gränsbevakningsväsendet och chefen för Gräns- och sjöbevakningsskolan har rätt att låta utföra en undersökning eller genomsökning av en anställd inom gränsbevakningsväsendet som inte omfattas av 45 kap. i strafflagen. En undersökning eller genomsökning enligt 25 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten utföras, om det finns anledning att misstänka att bestämmelserna i momentet har överträtts. Momentet föreskriver om rätt att låta verkställa undersökningar och genomsökningar för att utöva tillsyn över att bestämmelserna om försvarsmaktens vapen, skjutförnödenheter och sprängämnen och bestämmelserna om narkotika och alkoholdrycker iakttas eller för att upptäcka överträdelse av bestämmelserna. Det som bestämmelserna föreskriver om försvarsmaktens egendom ska inom gränsbevakningsväsendet tillämpas på dess egendom och sådan egendom tillhörande försvarsmakten som är i gränsbevakningsväsendets besittning.

När egendom som tillhör gränsbevakningsväsendet eller som tillhör försvarsmakten och är i gränsbevakningsväsendets besittning innehas olovligt eller olagligt tillämpas 25 § 2 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten på egendomen. Momentet föreskriver om rätt att ta egendom, narkotika och alkoholdrycker som innehas olovligt eller olagligt och om anknytande förfaranden.

Bestämmelserna motsvarar 23 a § i lagen om försvarsmakten (551/2007). Rätten att utföra undersökningar och genomsökningar enligt 25 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten gäller inte privatbostäder.

2. Lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning

31 a §. Granskning av registret för disciplinärenden. (Ny)

Utskottet föreslår en ny 31 a § som föreskriver att staben för gränsbevakningsväsendet ska granska registren för för disciplinavgöranden. Bestämmelsen motsvarar i sak 125 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten. För närvarande regleras frågan i statsrådets förordning om gränsbevakningsväsendet (651/2005).

3. Lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet

3 §. Gränsbevakningsväsendets funktionella informationssystem. (Ny)

Utskottet föreslår att förteckningen i 1 mom. över delregister i gränsbevakningsväsendets funktionella informationssystem kompletteras med militärdisciplinsregister. Närmare bestämmelser om dessa ges i de av utskottet föreslagna nya 13 a och 13 b §. Enligt den övergångsbestämmelse som föreslås av utskottet ska de nya militärdisciplinsregistren vara i bruk inom fyra år från lagens ikraftträdande.

13 a §. Registret för militärrättsvården. (Ny)

Lagen föreslås få en ny 13 a § om ett register för militärrättsvården vid gränsbevakningsväsendet. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 106 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten. Enligt 1 mom. är registret ett permanent personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling och är avsett för gränsbevakningsväsendets riksomfattande bruk. Registeransvarig är i enlighet med 5 § staben för gränsbevakningsväsendet. Registret är avsett för utförande av undersökningsuppgifter i anslutning till sådana brott som avses i militära rättegångslagen () och för behandling av de uppgifter som behövs medan en disciplinprocess pågår.

Det elektroniska datasystem för militärrättsvård som planeras vid försvarsmakten bygger enligt uppgift på polisens så kallade VITJA-projekt. Enligt planerna ska gränsbevakningsväsendets register för militärrättsvården genomföras tekniskt i samband med försvarsmaktens projekt. Utskottet är medvetet om de problem som är förknippade med genomförandet av VITJA-projektet.

Utskottet föreslår att det i 2 mom. bestäms om vilka personuppgifter som får lagras i registret. Av de uppgifter som gäller en person får man i datasystemet lagra uppgifter om identiteten i fråga om den som är misstänkt för brott som utreds inom gränsbevakningsväsendet eller är föremål för förundersökning som görs av gränsbevakningsväsendet eller föremål för tvångsmedel och den som gjort anmälan, den som uppträder som vittne eller målsägande eller den som har något annat samband med ärendet. Med formuleringen "får ... lagra" avses att alla uppgifter inte lagras i registret för alla personer, utan att man gör en prövning från fall till fall.

Den förteckning som utskottet föreslår i 2 mom. motsvarar undersöknings- och handräckningsregistret i 7 § 2 mom. med den skillnaden att man i registret för militärrättsvården också får lagra uppgifter om tjänstgöringsplats, militär grad och arbetslivserfarenhet och tidigare anställningar. Tjänstgöringsplatsen har betydelse när man avgör vem som är behörig disciplinär förman. Vissa befogenheter i anslutning till militärdisciplinförfarandet är bundna till den militära graden, till exempel på det sätt som avses i 14 § i militära rättegångslagen. Också den militära graden har betydelse när man avgör vem som är behörig disciplinär förman.

Uppgifterna om arbetslivserfarenhet och tidigare anställningar kan ha betydelse bland annat vid granskning av frågor om förmansansvar i samband med brott eller när det är frågan om brott som begåtts långt innan undersökningen påbörjades. Det kan då vara av betydelse om det i registret finns uppgift om vilken uppgift personen tjänstgjorde i vid tidpunkten för gärningen.

I paragrafens 3 mom. bestäms om vilken annan information får lagras om den behövs för att undersökningsuppdrag enligt 28 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten ska kunna utföras, diarieföras och uppgiftssökning om dem kunna göras. De uppgifter som avses i momentet anknyter till specificering av ett ärende som inletts i ett militärdisciplinförfarande och till de olika faserna av behandlingen samt sammankopplar registeruppgifter med dokumentuppgifter som uppstår i de olika processfaserna. Dessutom är de uppgifter som avses i momentet väsentliga för specificering av det ärende som undersöks eller ett ärende som har undersökts och för uppgiftssökning i efterhand.

De uppgifter som avses i 3 mom. 1 punkten gäller specificering av den händelse som undersöks och innehåller grundläggande uppgifter om undersökningen, inklusive uppgift om vilken fas militärdisciplinförfarandet befinner sig i och resultatet av förfarandet, till exempel uppgift om att ärendet är aktuellt eller att det har avslutats. Avsikten är att disciplinbeslut som fattas i ett militärdisciplinförfarande i fortsättningen ska fattas med hjälp av registret för militärrättsvården. De mer detaljerade uppgifterna om avgörandet i ett ärende som undersökts i ett militärdisciplinförfarande ska i likhet med uppgifter om avgörandet i ärenden som behandlas som militära rättegångsärenden ingå i det nya register för disciplinavgöranden som avses i den av utskottet föreslagna 13 b §. Avsikten är att den uppgift om avgörandet som finns i registret för militärrättsvården ska utgöra en länk till de uppgifter som finns i det register för disciplinavgöranden som avses i 13 b §.

De uppgifter som avses i 3 mom. 2 punkten omfattar uppgifter om tvångsmedel i anslutning till ärendet och i 3 punkten avses uppgifter egendom som har förlorats genom brott eller som har omhändertagits för att egendomen ska kunna hittas eller återställas till innehavaren. Enligt 4 punkten i momentet får sådana uppgifter om en person som inverkar på personens egen säkerhet eller på säkerheten i arbetet inom gränsbevakningsväsendet lagras. Enligt 5 punkten i momentet får man i registret även lagra uppgifter om andra behövliga beskrivningar, förhållanden och specificeringar som har samband med gränsbevakningsväsendets förundersökningsuppdrag, åtgärder och det inträffade.

Det elektroniska registret för militärrättsvården ska också kunna innehålla manuella delar, såsom föremål eller manuella kartotek I paragrafens 4 mom. bestäms att det ska framgå av informationssystemet vem som har registrerat en uppgift. Denna uppgift kan ha betydelse till exempel på grund av personalomsättningen och behovet av att spåra en uppgift.

13 b §. Registret för disciplinavgöranden. (Ny)

Utskottet föreslår att det till lagen fogas en ny 13 b § med bestämmelser om ett register för disciplinavgöranden vid gränsbevakningsväsendet. Bestämmelserna motsvarar 118 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten. Registret är ett permanent personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling och är avsett för gränsbevakningsväsendets riksomfattande bruk. Registeransvarig är i enlighet med 5 § staben för gränsbevakningsväsendet. Det nuvarande straff- och tillrättavisningskartoteket förs manuellt. Avsikten är att disciplinbeslut i fortsättningen ska registreras med hjälp av automatisk databehandling.

Nya uppgifter som får lagras i registret för disciplinavgöranden är uppgifter om avgöranden av åklagare och friande avgörande i domstol, åtalseftergift och beslut om avskrivning i militära rättegångsärenden. Uppgifter om disciplinära tillrättavisningar och straff som påförs i ett disciplinförfarande sparas i dag i ett straff- och tillrättavisningskartotek. Uppgifter om avgörande i domstol som leder till straff har dessutom sparats i ett straffkartotek, men däremot har inte uppgift om friande dom eller åtalseftergift lagrats. Dessutom har beslut om avskrivning (på grund av att brott inte föreligger eller brottet är ringa) eller om att inte överlämna ärendet till åklagare hittills gjorts separat eller direkt i förundersökningsprotokollets arkivexemplar. Ändringen stärker rättsskyddet för den som är föremål för ett disciplinärt förfarande, i och med att uppgift om avgörandet i alla disciplinärenden militära rättegångsärenden finns centralt såväl i ärenden där brottet tillräknas som i ärenden där avgörandet är friande. Därför föreslås också att den tidigare benämningen straff- och tillrättavisningskartotek ändras till register för disciplinavgöranden. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om syftet med registret för disciplinavgöranden. Registret för disciplinavgöranden upprätthålls för registrering och övervakning av avgörandena i disciplinärenden, för utredning av tidigare disciplinbeslut och för upprätthållande av brotts- och påföljdsstatistik samt för registrering av avgörandena i ärenden som behandlats som militära rättegångsärenden vid domstol, inklusive disciplinstraff. Vid behov kan uppgifter i registret för disciplinavgöranden överföras till värnpliktsregistret enligt vad som bestäms i värnpliktslagen ().

Enligt 94 § 2 mom. 9 punkten i värnpliktslagen får i värnpliktsregistret registreras uppgifter om påföljder som påförts vid disciplinärt förfarande och straff som ådömts för brott vilka handlagts som militära rättegångsärenden samt andra straff och påföljder, om uppgifterna är av betydelse med tanke på den värnpliktiges tjänstgöring, placering eller militära grad. I praktiken registreras en uppgift när straffet har påförts. Värnpliktsregistret och registret för disciplinavgöranden har olika syften.

I 2 och 3 mom. i paragrafen föreskrivs det om vilka uppgifter som får lagras i registret för disciplinavgöranden. I fråga om ärenden som avgörs utanför disciplinärt förfarande, dvs. ärenden som behandlas som militära rättegångsärenden vid domstol och åklagarens avgöranden i sådana ärenden lagras uppgifterna om avgörandet av ärendet. Med detta avses uppgift om slutresultatet i ärendet och om eventuellt straff. I fråga om domstolsavgöranden registreras också uppgift om huruvida avgörandet vunnit laga kraft. I fråga om disciplinavgöranden i disciplinära förfaranden lagras utöver uppgift om avgörandet i ärendet även de uppgifter om disciplinbeslutet som avses i 53 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten samt de i paragrafens 3 mom. uppräknade uppgifterna om när beslutet har delgetts, huruvida ändring har sökts och om beslut som har fattats med anledning av detta, granskningsanteckningar och åtgärder som tillsynen över det disciplinära förfarandet har föranlett samt uppgifter om verkställigheten av påföljden.

I paragrafens 4 mom. definieras vem som kan registreras i registret för disciplinavgöranden. Med registrerad avses en person som i ett militärdisciplinförfarande enligt 2 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten varit misstänkt för brott, dvs. en person som undersökts i ett militärdisciplinförfarande. I 31 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning föreskrivs vilka personer som kan omfattas av ett militärdisciplinförfarande. För att identifiera en sådan person i registret får utöver namn även personbeteckning, kön, modersmål, medborgarskap, hemkommun och adress lagras.

28 §. Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. (Ny)

Utskottet föreslår att det i gällande 28 § 1 mom. 7 punkten görs de ändringar av hänvisningarna som förutsätts av lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten och av den nya säkerhetsutredningslag (RP 57/2013 rd) som utskottet haft för beredning.

34 a §. Utplåning av uppgifter i registret för militärrättsvården och registret för disciplinavgöranden. (Ny)

Utskottet föreslår att det i en ny 34 a § föreskrivs om utplåning av uppgifter i registret för militärrättsvården och registret för disciplinavgöranden. I fråga om bestämmelsen om utplåning hänvisas till lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, eftersom datainnehållet i gränsbevakningsväsendets register motsvarar innehållet i försvarsmaktens register.

Ikraftträdandebestämmelsen.

Utskottet föreslår med hänvisning till det som sägs i motiven till 3 § att det till ikraftträdandebestämmelse fogas ett nytt 2 mom. som följer: "Gränsbevakningsväsendets funktionella informationssystem ska vara sådant som denna lag föreskriver inom fyra år från lagens ikraftträdande."

9. Lag om ändring av vägtrafiklagen

48 §. Undantagsstadganden.

Lagförslagets 48 § 5 mom. gäller en gränsbevakningsmans rätt att vid tekniska observationsuppgifter avvika från bestämmelserna i vägtrafiklagen (). Enligt lydelsen i 5 mom., som trädde i kraft i början av maj 2014, har också en tjänsteman som avses i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten i ett uppdrag för att förebygga och avslöja brott rätt att avvika från vissa bestämmelser i vägtrafiklagen. Förvaltningsutskottet föreslår att 5 mom. utformas samordnat med nämnda ändring, och föreslår därför att följande formulering fogas till momentet: "och en tjänsteman som avses i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten i ett uppdrag för att förebygga och avslöja brott".