Detaljmotivering

95 a §. Information till den som ansöker om internationellt skydd.

Enligt paragrafen ska den som ansöker om internationellt skydd upplysas om asylförfarandet och om sina rättigheter och skyldigheter under förfarandet. Primärt är det polisen eller gränskontrollmyndigheten som ska tillhandahålla informationen när ansökan om internationellt skydd lämnas in. Också Migrationsverket eller en förläggning kan ge denna information.

Syftet med behandlingen av ansökningar om internationellt skydd är att ta reda på den materiella sanningen. Frågan gäller om det finns tillräcklig grund för att bevilja skydd. Därför är det viktigt att den sökande blir upplyst inte bara om sina rättigheter utan också om sina skyldigheter, bl.a. om skyldigheten att hålla sig till sanningen och vilka konsekvenser det får om den sökande inte uppfyller sina skyldigheter och vägrar samarbeta med myndigheterna, påpekar utskottet.

Enligt artikel 10 i direktivet ska sökandena upplysas på ett språk som de rimligen kan förväntas förstå. Utifrån detta har det i lagen tagits in en bestämmelse om att informationen ska ges på sökandens modersmål eller på ett språk som det finns grundad anledning att anta att han eller hon förstår.

I regel ska informationen ges skriftligt (Migrationsverkets broschyr) men i förekommande fall också muntligt. Utskottet vill med hänvisning till propositionsmotiven poängtera att man alltid bör försäkra sig om att den sökande faktiskt förstår det språk på vilket informationen ges.

95 b §. Återkallande av ansökan om internationellt skydd.

Bestämmelsen i 1 mom. om att en sökande kan återkalla sin ansökan om internationellt skydd genom att personligen göra en skriftlig anmälan om det är enligt utskottet motiverad med tanke på rättssäkerheten dels för den sökande, dels för den som tar emot anmälan.

Mottagaren, dvs. Migrationsverket, polisen eller gränskontrollmyndigheten, ska enligt 2 mom. ha två ojäviga vittnen till återkallandet.

Utskottet ser ingen anledning till att den sökande ska vara tvungen att i sin anmälan uppge varför han eller hon vill återkalla sin ansökan. Det är inte heller korrekt att kräva detta för att återkallelsen ska vara giltig. Utskottet föreslår följaktligen att 1 mom. ändras på denna punkt. En personligen upprättad skriftlig anmälan, som entydigt visar den sökandes intention att återkalla sin ansökan, i kombination med två ojäviga vittnen är ett bevis på att den sökande är orubblig i sitt beslut. Givetvis kan den sökande uppge orsaken om han eller hon så vill.

95 c §. .

Artikel 20.2 i direktivet förpliktar medlemsstaterna att se till att en sökande har möjlighet att begära att asylärendet tas upp på nytt. Enligt direktivet blir detta aktuellt när en sökande efter ett beslut om att avbryta prövningen åter anmäler sig hos den behöriga myndigheten.

Till följd av artikel 20.2 har det i 1 mom. i nya 95 c § tagits in en bestämmelse om att Migrationsverket fattar beslut om att en ansökan om internationellt skydd ska förfalla, om sökanden har avlidit eller om han eller hon har lämnat eller anses sannolikt ha lämnat Finland.

I 2 mom. åter finns en bestämmelse om att sökande ska upplysas om rätten att lämna in en ny ansökan efter att Migrationsverket har fattat beslut om att hans eller hennes ansökan förfaller. Utskottet påpekar att beslutet om att ansökan förfaller inte är ett avslag på ansökan. En ny ansökan innebär alltså inte här en ny ansökan enligt 102 § som en utlänning lämnar in efter att ha fått ett negativt beslut på sin tidigare ansökan.

97 a §. Asylsamtal.

Paragrafens 1 mom. bekräftar huvudregeln att myndiga sökande får höras utan andra familjemedlemmars närvaro.

När det gäller minderåriga föreslås en bestämmelse om att särskilt 6 § i utlänningslagen och 14 § i förvaltningslagen ska beaktas när en minderårig asylsökande hörs. Enligt information till utskottet är andra meningen i 97 a § 1 mom. avsedd att vara en hänvisningsbestämmelse. Utskottet föreslår den exaktare formuleringen "När en minderårig asylsökande hörs ska 6 § i denna lag och 14 § i förvaltningslagen tilllämpas."

I 5 mom. sägs det att en företrädare som avses i 26 § 1 mom. i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) ska ges tillfälle att närvara under asylsamtal med en minderårig som saknar vårdnadshavare. Formuleringen står i samklang med artikel 17.1 punkt b i direktivet. Utskottet vill påminna om att skrivningen innebär att denna företrädare alltid ska ges tillfälle att närvara under asylsamtal.

97 b §. Inhämtande av information i enskilda ärenden som gäller internationellt skydd.

Enligt paragrafen får myndigheterna inte i ett enskilt ärende som gäller internationellt skydd inhämta information på ett sådant sätt att aktörer som utövar förföljelse eller orsakar allvarlig skada får kännedom om ärendet och att säkerheten för personen i fråga eller för dennes närstående äventyras. Artikel 22 punkt b i direktivet är skriven så att sekretessen endast gäller direkt information. Utskottet anser den föreslagna nationella bestämmelsen vara motiverad, eftersom den också omfattar indirekta metoder att skaffa sig information som äventyrar den sökandes eller dennes närståendes säkerhet.

198 a §. Förfallande i förvaltningsdomstolen av ett ärende som gäller internationellt skydd.

I paragrafen föreslås att förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen kan fatta beslut om att ett ärende som gäller ändringssökande avseende internationellt skydd förfaller, om den som söker ändring har lämnat eller anses sannolikt ha lämnat Finland. Av 95 c § 1 mom. framgår under vilka förutsättningar den som söker ändring sannolikt kan anses ha lämnat Finland.

Av den föreslagna lydelsen och motiven kan man sluta sig till att det handlar om att personen i fråga självmant, utan verkställighetsmyndighetens medverkan, lämnat landet. Paragrafen ska alltså inte tillämpas på fall där myndigheterna avlägsnat en sökande efter att denne fått avslag på sin ansökan och beslut om avvisning. Utskottet föreslår att skrivningen i 198 a § ska preciseras för tydlighetens skull.