Principerna för den föreslagna lagstiftningen
I början av 2020 bröt det ut en allvarlig epidemi av den smittsamma sjukdomen covid-19 orsakad av ett nytt coronavirus i Kina. Sedan dess har sjukdomen spritt sig och lett till en global pandemi.
Statsrådet konstaterade den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president att det råder undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011) i landet. Det är fråga om undantagsförhållanden enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen, det vill säga en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.
Under de rådande undantagsförhållandena har regeringen omedelbart vidtagit åtgärder för att skydda befolkningen och trygga samhällets och näringslivets funktion. Regeringen har med riksdagens medverkan bland annat tagit i bruk flera befogenheter enligt beredskapslagen. Till regeringens åtgärdspaket hör också statsrådets beslut av den 17 mars 2020 att begränsa gränstrafiken endast till nödvändig pendeltrafik och annan särskilt fastställd nödvändig trafik. Gränsbevakningsväsendet har i sin egen tillämpningsanvisning den 19 mars preciserat att detta uteslutande avser trafik som är nödvändig med tanke på försörjningsberedskapen och samhällets funktioner. Syftet med statsrådets beslut är att minska resorna till Finland.
I den aktuella propositionen föreslår regeringen nya temporära åtgärder som särskilt syftar till att arbetsinsatserna av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i Finland ska nyttjas mer flexibelt under de undantagsförhållanden som råder på grund av coronaepidemin.
På grund av epidemin är många arbetstagare redan permitterade. Antalet permitterade ser ut att öka och samtidigt har risken för att bli arbetslös ökat. Enligt propositionen kommer merparten av dessa arbetstagare från turism-, hotell-, restaurang-, kultur- och servicebranschen. Bland arbetskraften i dessa branscher finns det också många utlänningar som arbetar i Finland. För fjolåret och innevarande år har sammanlagt 3 500 uppehållstillstånd för arbetstagare beviljats. Inom branscherna finns det också företagare med utländsk bakgrund och arbetstagare som varit i landet en längre tid. Under rådande förhållanden är arbetsmarknadsvillkoren för utlänningar som arbetar i Finland särskilt svåra bland annat på grund av den gällande lagstiftningen. Sammantaget är uppehållstillstånden på grund av arbete betydligt mycket fler. Under 2020 upphör sammanlagt knappt 12 000 tillstånd.
Samtidigt har olika ministerier, näringslivsorganisationer inom olika sektorer och många andra aktörer kommit med argument för att utländsk arbetskraft är nödvändig inom de olika branscherna och uppgifterna med tanke på att dessa är av kritisk betydelse antingen med tanke på försörjningsberedskapen eller med tanke på att näringen och försörjningen för företagen i branschen äventyras, eller bådadera. Enligt uppgift har ministeriernas gemensamma förvaltningsövergripande arbetsgrupp i syfte att säkerställa tillgången på kompetent utländsk arbetskraft i den här situationen redan gjort, och kommer att göra fler, bedömningar av nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen akuta och för de olika sektorerna kritiska arbetsuppgifter som inte tål dröjsmål och som har en betydande inverkan på försörjningsberedskapen eller verksamheten inom dessa branscher om de uteblir.
På grund av coronaepidemin är det enligt propositionen svårt att få tillräckligt med arbetskraft framför allt inom de branscher som behöver säsongsarbetare, det vill säga trädgårds- och jordbrukssektorn och naturproduktsindustrin, men också inom byggbranschen och varvsindustrin samt inom energi-, teknik-, logistik- och transportbranschen. Därför är avsikten att i synnerhet utlänningar som är permitterade och som eventuellt blir arbetslösa och som vistas i landet med uppehållstillstånd för arbetstagare ska kunna nyttjas för arbetsuppgifter inom dessa branscher genom att göra det möjligt för dem att arbeta inom sektorer som behöver arbetskraft och i synnerhet inom säsongsarbete inom jordbruket. Utskottet ser det som ett ytterst viktigt mål att under rådande undantagsförhållanden öka utbudet av arbetskraft genom att i första hand anlita utlänningar som lagligen vistas i Finland.
Propositionen och beredningen av den
I propositionsmotiven föreslås det att utlänningslagen (301/2004) och lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (907/2017) ändras temporärt genom undantagsbestämmelser så att alla tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i landet tillåts arbeta inom områden och uppgifter som är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen och arbetsmarknadens funktion.
Av motiveringen framgår att propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet och att det på grund av brådskan har varit nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande vid författningsberedning. Utskottet anser att detta är acceptabelt på grund av ärendets brådskande natur, men konstaterar att propositionen trots det borde ha beretts i samarbete åtminstone med inrikesministeriet, som svarar för utlänningslagstiftningen som helhet, och Migrationsverket, som är den viktigaste tillståndsmyndigheten. Enligt utskottets uppfattning hade man genom ett sådant samarbete kunnat undvika de oklarheter, motstridigheter och andra problematiska punkter som ingår i propositionen, dels mellan motiveringen och de föreslagna bestämmelserna, dels inom motiveringen.
Utifrån motiveringen till propositionen och den föreslagna lagstiftningen är det exempelvis svårt att dra någon slutsats om det juridiska innehållet i lagförslagen. I propositionen saknas en detaljerad motivering som är nödvändig i detta sammanhang. På grund av den brådskande tidtabellen medför detta utmaningar också för utskottet.
Utskottet påpekar att de frågor som gäller arbetstagares, företagares, praktikanters, studerandes och forskares invandring nyligen har överförts från inrikesministeriets förvaltningsområde till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde genom en ändring av reglementet för statsrådet (262/2003), som trädde i kraft den 1 januari 2020.
Lagförslagen
De grundläggande bestämmelserna om utlänningars inresa, utresa, vistelse och arbete finns i utlänningslagen. I samband med det nationella genomförandet av EU-direktiv har det dessutom stiftats lagar om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (lagen om säsongsanställning), inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (908/2017) och på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018). Samtliga tre lagar innehåller en bestämmelse om lagens förhållande till utlänningslagen. I bestämmelsen står det att utlänningslagen tillämpas på utlänningars inresa, utresa, vistelse och arbete, om inte något annat föreskrivs i dessa speciallagar. Trots detta föreslår regeringen nu ändringar bara i utlänningslagen och lagen om säsongsanställning. Avsikten har dock uppenbarligen varit att även de två sistnämnda lagarna ska beröras av ändringarna med beaktande av vad som föreskrivs i utlänningslagen.
Utifrån en utredning noterar utskottet att det under rådande omständigheter är motiverat att temporärt ändra de två sistnämnda lagarna, eftersom de annars blir uteslutna, vilket skulle stå i strid med syftet. På det sätt som närmare framgår av detaljmotiveringen föreslår utskottet att de här lagarna kompletteras med bestämmelser som till innehållet i tillämpliga delar motsvarar de temporära bestämmelser som fogas till utlänningslagen och lagen om säsongsanställning (utskottets nya lagförslag 3 och 4).
För tydlighetens skull betonar utskottet att de föreslagna bestämmelserna inte ändrar de villkor för inresa och tillstånd som föreskrivs i utlänningslagen eller i de andra ovannämnda lagarna.
Det viktigaste innehållet i de temporära bestämmelserna
Regeringen föreslår att utlänningslagen temporärt får en ny 213 b § och lagen om säsongsanställning temporärt får en ny 17 a §. Paragraferna föreslås gälla till den 31 december 2020. Enligt den föreslagna nya bestämmelsen i utlänningslagen berättigar uppehållstillstånd eller visum som beviljats med stöd av utlänningslagen till att utföra arbete inom alla branscher och uppgifter som är väsentliga med tanke på försörjningsberedskapen eller arbetsmarknadens funktion. Enligt den nya bestämmelse som föreslås i lagen om säsonganställning berättigar också ett säsongsarbetsintyg till att utföra arbete. Med hänvisning till det som sagts ovan och som komplettering till det verkar tanken vara att hänvisningen till alla uppehållstillstånd som beviljats med stöd av utlänningslagen ska bredda räckvidden så att bestämmelserna också gäller dem som lagligen vistas i landet med uppehållstillstånd enligt lagarna 908/2017 och 719/2018. Men utskottet anser att detta inte är möjligt.
I de temporära bestämmelserna kopplar regeringen definitionerna av branscher och uppgifter som är väsentliga med tanke på försörjningsberedskapen eller arbetsmarknadens funktion till två meddelanden som kommissionen lämnat med anledning av covid-19-epidemin. Det är fråga om kommissionens meddelande av den 30 mars 2020 med vägledning om genomförandet av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU, om underlättandet av transitarrangemang för återvändande EU-medborgare och om effekterna på viseringspolitiken (2020/C 102 I/02). Kommissionen antog dessutom samma dag ett meddelande om riktlinjer för fri rörlighet för arbetstagare under utbrottet av covid-19 (2020/C 102 I/03).
Enligt utredning utgörs de branscher och uppgifter som nämns i meddelandena i regel av uppgifter i fråga om vilka begränsningar i ankomsten av utländsk arbetskraft till Finland eller andra störningar i arbetsmarknadens funktion som beror på den exceptionella situationen orsakar brist på arbetskraft eller andra betydande utmaningar för försörjningsberedskapen eller verksamheten inom branschen. I meddelandet definieras dessa uppgifter som en nödvändig funktion eller ett nödvändigt behov. Det handlar bland annat om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, säsongsarbetare inom jordbrukssektorn, transportpersonal, personer som arbetar med kritisk eller på annat sätt viktig infrastruktur, livsmedelsindustrin samt vårdarbetare.
Utskottet anser att meddelandena inte i sig är lämpliga för att i vår nationella lagstiftning tillräckligt väl definiera de branscher och uppgifter som är aktuella i detta sammanhang. Utskottet föreslår därför, på det sätt som närmare framgår nedan, att det i lagen direkt definieras inom vilka branscher som utlänningar får arbeta under rådande undantagsförhållanden med avseende på försörjningsberedskapen eller arbetsmarknadens funktion. Närmare bestämmelser om uppgifterna inom de branscher som ska föreskrivas i lagen utfärdas genom förordning.
De föreslagna ändringarna ska enligt propositionen gälla alla giltiga uppehållstillstånd, visum och säsongsarbetsintyg. Dessutom gäller ändringsförslagen enligt motiveringen också nya uppehållstillstånd, visum och säsongsarbetsintyg som beviljas under den temporära regleringens giltighetstid.
Här påpekar utskottet att visum inte utfärdas med stöd av utlänningslagen utan grundar sig på EU:s viseringskodex, som 3 kap. i utlänningslagen hänvisar till. Dessutom pekar utskottet på att ordalydelsen i propositionen inte utesluter till exempel turistvisum. För att förtydliga regleringen föreslår utskottet att omnämnandet av visum stryks både i utlänningslagen och i lagen om säsongsanställning.
I detta sammanhang konstaterar utskottet att asylsökande inte har uppehållstillstånd. De har dock rätt att vistas i landet i avvaktan på ett beslut om huruvida de är i behov av internationellt skydd. Det finns specifika bestämmelser om asylsökandes rätt att utföra arbete. Utskottet föreslår inte att de ändras i anknytning till den här undantagsregleringen. Personer som fått ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan vistas olagligt i landet, och det är inte motiverat att rätten att arbeta utvidgas så att den också gäller dem.
Utskottet konstaterar att syftet med de ändringar som föreslås i propositionen är att bidra till uppnåendet av försörjningsberedskapsmålen. De föreslagna ändringarna syftar också till att minska de skador som orsakas näringslivet av begränsningen av gränstrafiken genom att öka utbudet av arbetskraft inom kritiska branscher. Till denna del konstaterar utskottet att enligt propositionsmotiven upphör sammanlagt 11 670 uppehållstillstånd beviljade på grund av arbete före utgången av innevarande år. Mest relevanta för primärproduktionen är de personer vars uppehållstillstånd har beviljats på basis av säsongsarbete eller arbete som förutsätter delbeslut. Före utgången av året upphör 886 uppehållstillstånd för säsongsarbetare och 2 630 tillstånd som förutsätter delbeslut.
Utskottet betonar att de föreslagna bestämmelserna har potential att öka utbudet av arbetskraft med tiotusentals personer. Det är således förvirrande att ikraftträdandet av den nya temporära lagstiftningen i praktiken bedöms öka utbudet av arbetskraft med bara några hundra personer. Utskottet ser det som nödvändigt att vidta olika åtgärder för att största delen av den potentiella arbetskraften också rent konkret ska få åtkomst till arbete, ta emot och arbeta i uppgifter enligt den temporära lagstiftningen.
Allmänna synpunkter
Allmänt
Utskottet föreslår betydande ändringar i lagförslag 1 (utlänningslagen) och lagförslag 2 (lagen om säsongsanställning). Dessutom föreslår utskottet att två gällande lagar som inte ingår i propositionen ändras. Det är fråga om ändring av lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (908/2017) (nytt, lagförslag 3) och av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) (nytt, lagförslag 4).
Det är på grund av bristerna i propositionen nödvändigt att ta in lagförslag 3 och 4 i betänkandet; lagförslag 1 i propositionen gäller nämligen endast uppehållstillstånd som beviljats med stöd av utlänningslagen. Tillstånd som beviljas med stöd av annan lagstiftning faller således utanför regleringen, om inte bestämmelserna om dem ändras i de nämnda lagarna.
Förvaltningsutskottet föreslår att lagförslag 1, 3 och 4 endast ska gälla utlänningar som har uppehållstillstånd när lagarna träder i kraft. Däremot ska lagförslag 2, som gäller säsongsarbetare, inte omfattas av denna begränsning.
Dessutom föreslår utskottet att samtliga föreslagna temporära lagar ska gälla till utgången av oktober i år. Om det på basis av uppföljningen eller annars framkommer behov av att förlänga lagstiftningens giltighet eller ändra bestämmelserna, ska en ny proposition lämnas.
Utlänningslagen
När det gäller utlänningslagen föreslår utskottet att omnämnandet av visum stryks som olämpligt i den föreslagna 213 b §. Arbetet baserar sig således på uppehållstillstånd som beviljats med stöd av utlänningslagen oberoende av dess närmare syfte. Denna reglering ingriper inte i uppehållstillstånd som beviljats med stöd av någon annan lag. Utskottets ståndpunkt innebär att till exempel en person som vistas i landet med turistvisum inte kan utföra sådant arbete som avses i den temporära lagstiftning som nu stiftas. Ovan konstateras också att utskottet inte anser det motiverat att utvidga asylsökandenas rätt att arbeta jämfört med nuläget. De som vistas olagligt i landet omfattas inte heller av tillämpningsområdet för den nu föreslagna undantagslagstiftningen.
Förvaltningsutskottet föreslår att 213 b § i utlänningslagen ändras så att kopplingen till kommissionens meddelanden stryks och att de områden inom vilka en utlänning har rätt att arbeta räknas upp i lagen samt att närmare bestämmelser om uppgifterna inom dessa områden utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom förutsätts det att dessa uppgifter som närmare bestäms genom förordning är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen eller arbetsmarknadens funktion.
Förvaltningsutskottet anser det vara nödvändigt att under rådande undantagsförhållanden göra det lättare att få fortsatt uppehållstillstånd och fortsätta arbeta med stöd av tillståndet (213 b § 2 mom.).
Utskottet anser det motiverat att den föreslagna särskilda temporära lagstiftningen för undantagsförhållandena åtminstone i detta skede ska gälla endast de utlänningar för vilka uppehållstillstånd har beviljats senast när den nu föreslagna lagstiftningen träder i kraft.
Utskottet anser att det är nödvändigt att konsekvenserna av lagstiftningen följs noggrant och att det i nuläget inte föreskrivs att den temporära speciallagstiftningen i fråga ska gälla längre än till utgången av oktober i år.
Lagen om säsongsanställning
Lagen om säsongsanställning tillämpas på säsongsarbete inom jordbruk och turism. Med stöd av lagen beviljas uppehållstillstånd för säsongsarbete och visum för säsongsarbete samt utfärdas säsongsarbetsintyg. Närmare bestämmelser om de branscher inom jordbruk och turism som innefattar säsongsbunden verksamhet har utfärdats i statsrådets förordning 966/2020. Största delen av tillstånden enligt lagen om säsongsanställning söks och beviljas för jordbrukssektorn. År 2019 beviljade Migrationsverket med stöd av nämnda lag cirka 1 500 första uppehållstillstånd för säsongsarbete. Merparten av tillstånden är dock visum för säsongsarbete och säsongsarbetsintyg. Visum för säsongsarbete utfärdas av Finlands beskickningar; år 2019 beviljades cirka 7 000 visum. Säsongsarbetsintyg utfärdas av Migrationsverket, och år 2019 utfärdades cirka 10 000 säsongsarbetsintyg. Det har till exempel från Ukraina varje år kommit ett betydande antal yrkeskunniga säsongsarbetare med kompetens i krävande uppgifter, däribland i användningen av olika jordbruksmaskiner. Veterligen finns det också branscher där det under sommaren finns mindre arbete och där arbetstagarna kan ha möjlighet att ta emot annat säsongsarbete.
Utskottet föreslår att det i lagen om säsongsanställning görs motsvarande ändringar som i utlänningslagen. Det innebär att tillstånd som ger rätt att säsongsarbeta berättigar till arbete i alla de uppgifter som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen eller arbetsmarknadens funktion. De branscher som omfattas av de föreslagna bestämmelserna räknas upp i lagen. Uppgifterna inom dessa sektorer preciseras genom förordning.
I lagen om säsongsanställning finns inga bestämmelser om ansökan om eller beviljande av fortsatt tillstånd. En utlänning kan på de villkor som anges i lagen om säsongsanställning söka nytt tillstånd som ger rätt till säsongsarbete. En ny ansökan om säsongsarbetstillstånd bryter dock rätten att arbeta när det tidigare tillståndet upphör att gälla. För att undvika avbrott i rätten att arbeta, föreskrivs det i 2 mom. i utskottets nya lagförslag att om ansökan om fortsatt rätt att säsongsarbeta har gjorts medan det tidigare stillståndet varit i kraft, får en utlänning fortsätta arbeta tills tillstånd har beviljats med anledning av den nya ansökan eller ett beslut om avslag har vunnit laga kraft. Under undantagsförhållanden kan tillståndsmyndigheterna vara belastade bland annat för att kundservicelokalerna inte alltid kan användas normalt och för att prioriteringen av tillståndskategorierna på grund av undantagstillståndet inte är helt förutsebar. Utskottet anser att det också i fråga om säsongarbete är nödvändigt att göra det lättare att fortsätta arbeta.
Lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal
Lagen tillämpas på chefer, specialister och praktikanter i anställningsförhållande som fått uppehållstillstånd med stöd av lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (908/2017). År 2019 beviljade Migrationsverket med stöd av den lagen drygt 30 första uppehållstillstånd för chefer och praktikanter. Under samma tid beviljades drygt 1 000 första uppehållstillstånd för specialister och merparten beviljades med stöd av utlänningslagen.
Utskottet föreslår att också lagen om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal ändras temporärt. Till lagen fogas en ny 29 a §, där det föreskrivs om arbete i vissa situationer. Paragrafen har samma innehåll som den föreslagna 213 b § i utlänningslagen.
Lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete
Lagen gäller villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete. År 2019 beviljade Migrationsverket med stöd av lagen något över 2 000 första uppehållstillstånd för forskare, praktikanter och volontärer. Samma år beviljades sammanlagt över 5 000 tillstånd för studerande.
Utskottet föreslår att också uppehållstillstånd som beviljats på grund av studier ska omfattas av lagens tillämpningsområde. I den gällande lagen har de studerandes rätt att arbeta under terminen begränsats till 25 timmar per vecka. Utskottet anser att det är motiverat att upphäva begränsningen i denna temporära lagstiftning.
Utskottet föreslår att också lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete ändras temporärt. Till lagen fogas en ny 29 a §, där det föreskrivs om arbete på samma sätt som i 213 b § i utlänningslagen, 17 a § i lagen om säsongsarbete och 29 a § i ICT-lagen.
Sammanfattning av förvaltningsutskottets ställningstaganden
Syftet med de ändringar som utskottet gjort i propositionen är att säkerställa att utbudet av arbetskraft under undantagsförhållandena utökas inom de branscher och uppgifter som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen och arbetsmarknadens funktion. Utgångspunkten är att under den tid som begränsningarna i gränstrafiken är i kraft släpps utlänningar som har för avsikt att arbeta i dessa uppgifter in i landet, om de övriga förutsättningarna för inresa är i skick. På grund av de indragna trafikförbindelserna, begränsningarna i transittrafiken och begränsningar för utresa har antalet personer som kommer från utlandet för att arbeta i Finland dock minskat betydligt. Eftersom de inresande i vilket fall som helst kommer till uppgifter som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen och arbetsmarknadens funktion, är det inte nödvändigt att utsträcka lagen till att gälla utlänningar som kommer till landet efter lagens ikraftträdande. De nya temporära bestämmelserna gäller inte utlänningar som anländer till landet efter lagens ikraftträdande, med undantag för säsongarbetare.
Bestämmelserna berättigar till arbete inom de branscher som nämns i lagen och i uppgifter som fastställs närmare genom förordning av statsrådet. Rätten att arbeta är inte bunden till en enskild arbetsgivare, utan arbetstagaren har rätt att byta arbetsgivare inom ramen för ett gällande uppehållstillstånd.
Det tillfälliga behovet av säsongsarbetskraft inom jordbruket är stort, omkring 16 000—20 000 arbetstagare. Därför ska lagen gälla alla tillstånd enligt lagen om säsongsanställning (uppehållstillstånd för säsongsarbete, visum för säsongsarbete och säsongsarbetsintyg) och även utlänningar som har beviljats tillstånd enligt lagen om säsongsanställning efter att lagen har trätt i kraft. Med stöd av den föreslagna lagen får den som har tillstånd till säsongsarbete enligt lagen om säsongsanställning arbeta i uppgifter enligt statsrådets förordning utan att tillståndet kopplas till en enskild arbetsgivare.
Arbetsgivaren har normal skyldighet enligt 86 a § 1 mom. i utlänningslagen att försäkra sig om att utlänningar som anställs har ett sådant uppehållstillstånd för arbetstagare som krävs eller att de inte behöver något uppehållstillstånd. Den utvidgade rätten att arbeta enligt den föreslagna lagen framgår inte av utlänningars uppehållstillståndskort, visum för säsongsarbete eller säsongsarbetsintyg. Det är därför viktigt att särskilt arbetsgivare samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom de branscher som nämns i lagen informeras om lagens ikraftträdande och tillämpningsområde och upphörandet av lagens giltighet.
Övriga synpunkter
Jord- och skogsbruksutskottet har i ärendet lämnat utlåtandet JsUU 4/2020 rd och arbetslivs- och jämställdhetsutskottet utlåtandet AjUU 3/2020 rd. I dessa utlåtanden stöds säkerställandet av tillgången på utländsk arbetskraft under rådande undantagsförhållanden. Utlåtandeutskotten betonar dock att de åtgärder som nu vidtas inte är tillräckliga med tanke på det kända behovet av säsongsarbetskraft. Det är nödvändigt att utreda ytterligare metoder och åtgärder för att säkerställa arbetskraften inom de branscher som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen.
Arbets- och näringsministeriet ansvarar från och med den 1 januari 2020 för beredningen av lagstiftning om arbetskraftsinvandring och säsongsarbete och för styrningen av tillämpningen av lagstiftningen. Tillsynen över efterlevnaden av lagen ankommer enligt 7 kap. i utlänningslagen på polisen och Gränsbevakningsväsendet samt enligt 86 § i utlänningslagen på arbetarskyddsmyndigheten. Det är viktigt att också tillsynsmyndigheterna informeras om lagens ikraftträdande och tillämpningsområde och upphörandet av lagens giltighet.
Utskottet betonar vikten av att bevaka hur lagstiftningen fungerar och genom olika åtgärder säkerställa att tillgången på arbetskraft kan tryggas särskilt inom de branscher och uppgifter som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen.
Sammantaget anser förvaltningsutskottet att lagförslagen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med de synpunkter och ändringsförslag som framgår av detta betänkande. Dessutom föreslår utskottet att det stiftas två nya temporära lagar som inte ingår i propositionen. Utskottet har haft tillgång till ett preliminärt utkast till förordning av arbets- och näringsministeriet, daterat den 5 april 2020. Utskottet föreslår på det sätt som framgår av detta betänkande att förordningen ska utfärdas av statsrådet i stället för av arbets- och näringsministeriet.