Motivering

Med grönboken om en gemensam syn på ekonomisk migration i EU öppnar kommissionen diskussionen om en gemenskapslagstiftning om arbetsbaserad migration. Frågan har diskuterats tidigare i samband med arbetstillståndsdirektivet 2001. Nu anser kommissionen att det är hög tid att ta upp frågan på nytt i ljuset av den utveckling som skett i migrationsfrågor under de senaste tre åren. Den nya grönboken gäller den arbetsbaserade migrationen från tredje länder till EU. Den behandlar inte EU-medborgarnas fria rörlighet inom unionen.

Insatserna för att främja arbetsbaserad migration och rörlighet är mycket viktiga och aktuella. Befolkningens åldrande, det ökade behovet av tjänster och den minskade befolkningen i arbetsför ålder är stora utmaningar såväl i Finland som i de övriga EU-länderna. Samtidigt har man ställt upp gemensamma konkurrens- och tillväxtmål. Det är nödvändigt att föra en bred diskussion om hur den arbetsbaserade migrationen och rörligheten kan främjas, både på gemenskapsnivå och nationellt.

Utskottet omfattar regeringens syn att besluten i frågor som gäller arbetsbaserad migration både vad gäller volymen och strukturen bör fattas nationellt. Det kan finnas rätt stora variationer i arbetsmarknadens struktur och arbetskraftsbehovet regionalt och lokalt inom ett enskilt land. Det varierar också stort i migrationsströmmarna mellan olika länder. Som utskottet ser det är det nyttigt att man i EU skapar en gemensam ram för arbetsbaserad migration, förutsatt att den medger en tillräcklig flexibilitet och nationella beslut med hänsyn till det rådande sysselsättningsläget. Av de orsaker som regeringen nämner är det bättre med ett övergripande tillvägagångssätt än enligt bransch när man upprättar en gemensam ram.

Utskottet understryker vikten av transparens och klara och flexibla administrativa förfaranden. EU-lagstiftningen ska inte göra arbetsmarknaden mer stelbent eller skapa byråkrati. Med tanke på en balanserad och kontrollerad arbetsbaserad migration är det dessutom viktigt med korrekt föregående information om arbetsmarknaden, rättigheterna och skyldigheterna i arbetslivet och om invandringsreglerna. Här kunde man i högre grad nyttiggöra t.ex. det gemensamma systemet EURES. Enligt utskottets mening kan vårt system med uppehållstillstånd för arbetstagare rekommenderas i stället för EU-kvoter och program.

I diskussionen om grönboken bör man fästa större avseende vid en samlad bedömning av rörligheten och kompetensen. Frågor att ta upp i det sammanhanget är t.ex. erkännande av utbildningar och examina och erkännande av arbetstagarnas kompetens i ett bredare perspektiv.

Utskottet hänvisar till erhållen utredning och slutsatserna från Tammerfors och konstaterar att insatser för laglig arbetsbaserad migration hör till de viktigaste metoderna för att hindra illegal invandring och illegal behandling av utländska arbetstagare på arbetsmarknaden och i det sammanhanget också grå ekonomi.

Det är viktigt att invandrare behandlas rättvist och integreras i arbetslivet och det mottagande samhället, menar utskottet. Det vill i det sammanhanget understryka att integreringen av invandrare ingår i den nationella behörigheten. Utskottet har behandlat frågan om gemensamma principer för en integrationspolitik för invandrare i Europeiska unionen mer ingående i sitt utlåtande FvUU 40/2004 rd — E 111/2004 rd.

Utskottet ser positivt på kommissionens beslut om brett samråd i saken innan närmare planer läggs fram. Det tar ställning till saken på nytt när beredningen har nått längre. I den fortsatta beredningen bör också frågan om den rättsliga grunden utredas.