Förslagets huvudsakliga innehåll

Kommissionen publicerade en vitbok om EU:s styrelseformer den 25 juli i år. Vitboken handlar om hur unionen använder den makt som den har fått av folket och hur de hithörande politiska processerna kunde reformeras för att göra unionens politik mer konsekvent och demokratisk och få den att närma sig medborgarna. Reformerna i vitboken gäller inte bara kommissionen och de övriga institutionerna utan också medlemsstaterna och deras centrala, regionala och lokala myndigheter. Alla förändringar kan till en början genomföras utan ändringar i fördragen.

Styrelseformerna i EU bör också ses som ett bidrag från kommissionen till debatten om unionens framtid. Kommissionen har meddelat att den inom de närmaste månaderna kommer att lägga fram mer specifika synpunkter på framtidsdebatten och målen för Laeken-mötet och även presentera konkreta förslag till fördragsändringar vid regeringskonferensen 2004.

Regeringens preliminära hållning

Finland anser det vara av vital betydelse att styrelseformerna i EU utvecklas för att unionens demokratiska legitimitet skall stärkas. Kommissionens vitbok erbjuder trots sina brister en bra plattform för en bedömning av de grundläggande principerna för styrelseformerna i EU samt möjligheter att utveckla förhållandena mellan unionens institutioner och medlemsstaternas centrala, regionala och lokala myndigheter.

Finland välkomnar också vitboken som ett inlägg i debatten om det framtida Europa. Öppenhet, delaktighet, tydlig ansvarsfördelning, effektivitet och konsekvens, dvs. principerna för unionspolitiken, bör ligga till grund också för framtidsdebatten.

Det främsta syftet med kommissionens vitbok är att stärka gemenskapsmetoden. Till de prioriterade områdena hör en omprövning av EU-institutionernas uppgifter och ett bredare deltagande av medlemsstaterna på alla förvaltningsnivåer i utformningen och genomförandet av EU:s politik. En del av kommissionens institutionella förslag kräver dock ändringar i fördragen i ett skenare skede. Dessa kommer eventuellt upp till behandling vid nästa regeringskonferens.

Finland menar att gemenskapsmetoden skall utvecklas på så sätt att hela lagstiftningsprocessen blir så öppen och effektiv som möjligt och genererar högkvalitativa lagar. När rättsakter bereds bör kommissionen anlita den bästa expertisen och öppet höra parterna. Rådets och parlamentets beslutsfattande bör effektiviseras särskilt inom ramen för medbeslutandeförfarandet. När det gäller genomförandet av rättsakterna bör kommissionens och medlemsstaternas befogenheter tydliggöras utifrån det nya kommittébeslutet. EU-institutionerna bör koncentrera sig på sina primära uppgifter enligt den kompetens de tilldelats i fördragen.