Förslagets huvudsakliga innehåll
Kommissionen föreslår i sitt meddelande inledande
beredning av ett gemensamt förfarande (ett enda förfarande)
där ansökan om asyl och ansökan om status
som skyddsbehövande i övrigt prövas i
samma förfarande och av samma myndighet som fattar ett
enda beslut i saken. Förfarandet syftar till att undvika
att det uppstår ett eventuellt glapp mellan bestämmelserna
i skyddsdirektivet och asylprövningsdirektivet. Skyddsdirektivet
reglerar både flyktingstatus och status som skyddsbehövande
i övrigt men medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa
asylprövningsdirektivet endast på asylansökningar. Garantierna
i asylprövningsdirektivet utsträcks inte automatiskt
till personer som bara ansöker om status som skyddsbehövande
i övrigt eller som i sin ansökan inte anför
omständigheter med relevans för Genèvekonventionen,
men som ändå vore skyddsbehövande i övrigt.
Enligt meddelandet ska alla som ansöker om internationellt
skydd ges samma rättigheter och garantier i förfarandet.
Med tanke på detta bör ett gemensamt förfarande
införas där alla skäl för internationellt
skydd prövas och där också ett eventuellt
beslut om återsändande fattas.
Rådet antog den 21 oktober 2004 slutsatser om ett enda
förfarande. De ska utgöra riktlinjerna för
kommissionens handlingsprogram. Kommissionen antas komma med ett
förslag till lagstiftning under 2006.
Regeringens ståndpunkt
Finland understöder kommissionens förslag
om ett gemensamt asylförfarande (ett enda förfarande)
och har i princip en positiv inställning till synpunkterna
i meddelandet. Finland kommer att driva på förslaget
i enlighet med de linjer som utstakats i meddelandet.
Finland ser positivt på att medlemsstaterna blir närmare
inkopplade på beredningen av lagstiftningsförslaget.
Det bidrar sannolikt till framsteg redan i beredningsfasen och till
ett realistiskt harmoniseringsmål redan i början.
En ingående beredning bör förkorta tiden
för behandling av lagstiftningsförslaget i motsvarande mån.
Finlands erfarenheter av ett enhetligt asylförfarande
som omfattar flyktingstatus, status som skyddsbehövande
och eventuella övriga skäl för uppehållstillstånd
samt avvisningsbeslut är goda och motsvarar de positiva
element som kommissionen för fram i sitt meddelande. Finland
har inom ramen för detta förslag möjlighet
att informera övriga medlemsstater och kommissionen om
sina erfarenheter och därigenom bidra till beredningen
av förslaget.
Finland arbetade i samband med behandlingen av förslaget
till asylprövningsdirektiv tillsammans med vissa andra
medlemsstater för att direktivförslagets tillämpningsområde
(artikel 3) hade utvidgats till att också gälla
skyddsbehövande i övrigt. Vid behandlingen av
direktivförslaget om flyktingstatus och skyddsbehövande
i övrigt (s.k. skyddsdirektivet) underströk Finland
att flyktingar och skyddsbehövande i övrigt ska
garanteras tillräckliga och lika rättigheter eftersom
det är fråga om personer som vistas stadigvarande
i landet. Ingerdera av dessa för Finland viktiga mål
godkändes fullt ut i direktivet om miniminormer. Mot denna
bakgrund ska Finland i fortsättningen aktivt arbeta för
att de som ansöker om status som skyddsbehövande
i övrigt och åtnjuter denna status inom ramen
för EU-regelverket ska behandlas lika som personer som
fått flyktingstatus.
Finland har i olika sammanhang påpekat att det är
möjligt att missbruka asylförfarandet genom att
i stället för asyl enbart ansöka om status som
skyddsbehövande i övrigt och den vägen undvika
tillämpning av förordningen om bestämmande
om den ansvariga staten (s.k. Dublin II-förordningen).
Med hänsyn till förordningens centrala betydelse
för det finländska asylsystemet är det
viktigt att vi arbetar för att tillämpningsområdet
för förordningen utvidgas till att också gälla
personer som ansökt om status som skyddsbehövande
i övrigt.
En ny viktig synpunkt i kommissionens meddelande är
möjligheten att också behandla frågor
om återsändande i samband med ett helt negativt
beslut om asyl och uppehållstillstånd. Finland
har följt denna praxis sedan 1993. Återsändningsförbudet
(nonrefoulement-principen) ska också beaktas vid
verkställning av återsändande eftersom
förutsättningarna för att återsända
sökande kan förändras också under
ett snabbt förfarande.
Finland anser att man genom ett mera praktiskt inriktat samarbete
samt information och diskussion om aktuella frågor kan
nå betydande framsteg i harmoniseringen av asylpolitiken
på EU-nivå.
Redan nu finns det ett mycket nära samarbete om tillämpningen
av förordningen om bestämmande av den ansvariga
staten. Behovet av att utbyta information om bland annat strömmar
av sökande, asylförfaranden, beslutsprinciper
och former av missbruk av asylförfaranden är uppenbart.
Informationsutbyte och samarbete mellan tjänstemän
som bereder asylpolitiska frågor skulle hjälpa
oss att reagera på och anta utmaningar.
Finland anser att det är viktigt att vi ser noga på de
farhågor som behandlats i kommissionens meddelande och
att vi om möjligt tar in bestämmelser om dem i
lagstiftningsförslaget. Utskottet anför följande
synpunkter framför allt på farhågorna
i förslaget:
Det är ytterst viktigt
- att skälen enligt Genèvekonventionen
undersöks ingående innan skälen i förskyddsbehövande
i övrigt undersöks därför att
man, som också konstateras i kommissionens meddelande, inte
kan förutsätta att personer som ansöker
om internationellt skydd ska kunna avgöra om ansökningarna
motsvarar villkoren i Genèvekonventionen eller att sökandena
känner till andra konventioner om internationellt skydd,
- att den myndighet som prövar ansökan
ex officio undersöker förutsättningarna
för status som skyddsbehövande i övrigt
i de fall där villkoren för flyktingstatus inte
uppfylls,
- att varje negativt beslut motiveras korrekt, inklusive
beslut i de fall där sökanden får avslag
på ansökan om asyl men beviljas status som skyddsbehövande
i övrigt,
- att sökanden har rätt att överklaga
beslut också i det fall att han fått avslag på ansökan
om asyl men fått status som skyddsbehövande i övrigt.
Finland anser att fördelarna med ett gemensamt asylförfarande är
klart större än eventuella nackdelar.