Protokoll nr 16
Sammantaget anser utskottet att det är nödvändigt och lämpligt att godkänna protokoll nr 16 till Europakonventionen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner protokollet och lagförslaget i regeringens proposition utan ändringar.
Propositionen syftar till att riksdagen godkänner protokoll nr 16 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Genom protokollet inrättas ett system med rådgivande yttranden. Av protokollets ingress framgår att målet med att utvidga Europadomstolens behörighet att avge rådgivande yttranden är att ytterligare förbättra växelverkan mellan Europadomstolen och de nationella myndigheterna och på så sätt stärka genomförandet av konventionen i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
Enligt artikel 1 i protokollet får de fördragsslutande parternas högsta domstolar begära att Europadomstolen avger rådgivande yttranden om principfrågor som gäller tolkningen eller tillämpningen av de rättigheter och friheter som anges i konventionen och protokollen till den. Avsikten är att Finland i samband med att landet deponerar sitt ratifikationsinstrument i enlighet med artikel 10 i protokollet ska avge en förklaring enligt vilken de nationella domstolar som utses för de ändamål som avses i artikel 1 i protokollet är högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, arbetsdomstolen och försäkringsdomstolen. Dessa domstolar är helt eller delvis sista rättsinstans.
Europakonventionen är i dag central för domstolarnas arbete. De nationella domstolarna måste i allt fler fall ha kännedom om Europadomstolens rättspraxis. Europakonventionen har under 2000-talet fått mycket stor betydelse för den finländska lagstiftningen och rättskipningen, och av allt att döma kommer Europadomstolens rättspraxis vara av stor vikt för domstolarnas avgörandepraxis också i framtiden. Grundlagsutskottet välkomnar därför i princip åtgärder som ökar växelverkan mellan Europadomstolen och de nationella domstolarna och som i de finländska domstolarna underlättar förståelsen av och tillämpningen av de riktlinjer som följer av tolkningen av konventionen. Det förfarande som blir möjligt genom det aktuella protokollet är i detta sammanhang ett stort framsteg och en efterlängtad reform.
Det nuvarande systemet, som bygger på enskilda klagomål, är stelt och enligt inkommen utredning också delvis problematiskt ur de allmänna domstolarnas synvinkel. Noteras bör att problematiken inte har att göra med att avgöranden i finländska domstolar kan kritiseras av Europadomstolen och fördömas som kränkningar av de mänskliga rättigheterna; denna rätt ifrågasätts inte alls. Tvärtom beror problemen på att Europadomstolens ståndpunkt ofta saknas eller ännu inte har preciserats när den nationella domstolen tvingas ta ställning till tillämpningen av en skyldighet som följer av Europakonventionen. Systemet skapades i tiden för att trygga individens mänskliga rättigheter. Det gick vid den tiden inte att föreställa sig hur omfattande rättsverkningar Europadomstolens rättspraxis så småningom skulle medföra.
Utskottet konstaterar vikten av att det förs en dialog mellan de nationella och de europeiska domstolarna. I dagens system tas i många fall inte frågor som på nationell nivå är principiellt viktiga upp av Europadomstolen i stor sammansättning, utan denna är i hög grad reserverad för allmäneuropeiska principiella frågor. Det är därför välkommet att också de nationella domstolarna kan ta initiativ till debatter. Enligt inkommen utredning har det de facto förekommit fall där det hade varit till nytta om Europadomstolen gjort ett ställningstagande på förhand.
Behovet av riksdagens godkännande och behandlingsordning
Protokollet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen och därför krävs riksdagens godkännande av protokollet.
Innehållet i protokollet ligger i linje med grundlagen. Protokollet kan därför godkännas med enkel majoritet av de avgivna rösterna.
Lagförslaget om sättande i kraft av protokollet kan med hänvisning till det som sägs ovan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.