Motivering
Riksdagsgruppernas verksamhet utgör en organisk del
av riksdagens arbete. Grupperna har under riksdagens huvudtitel
i statsbudgeten beviljats dispositionsmedel för sina kanslier
sedan 1967. Anslaget för gruppkanslierna i statsbudgeten
har betraktats som ett statligt konsumtionsanslag och inte som statsbidrag.
Utskottet ser det som lämpligt att lagstifta om stödet
till riksdagsgrupperna och att tydliggöra förhållandet
mellan stödet och statsunderstödslagen (688/2001).
Med hänvisning till lagmotionen och övrig
utredning anser utskottet att lagmotionen är behövlig
och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
1 §.
I 1 mom. föreskrivs det för vilka ändamål som
riksdagsgrupperna får använda bidraget. Enligt
motiveringen till paragrafen har riksdagsgrupperna i samråd
lagt fast principer för hurdana utgifter som bidraget får
användas till. Utskottet anser att den föreslagna
lagen inte hindrar att det här förfarandet fortsätter
men att grupperna inte kan komma överens om att stödet ska
användas i strid med vad som avses i 1 §.
2 § (Ny).
Syftet med lagmotionen är att göra det tydligare
hur riksdagsgrupperna och statsunderstödslagen förhåller
sig till varandra. Enligt motiveringen kan förhållandet
förtydligas genom en lag med ingående bestämmelser
om grunderna för att bestämma bidraget till grupperna.
Då blir stödet till grupperna inte ett statsunderstöd som
avses i statsunderstödslagen (s. 2/I).
Statsunderstödslagen är en allmän
lag om statsunderstöd som beviljas efter prövning.
Den tillämpas på statsunderstöd om inte
något annat bestäms i någon annan lag.
Som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen
betraktas inte stöd, ersättningar eller andra
förmåner, om rätten till dem baserar
sig på lag och grunden för bestämmandet
av det belopp som ska beviljas anges detaljerat i lag. Grunden för
fördelningen av bidraget till riksdagsgrupperna föreslås
ingå i 1 § 2 mom. Men grunderna för att
bestämma det belopp som ska beviljas är inte så detaljerade
att det blir självklart att det inte är fråga
om ett understöd enligt statsunderstödslagen.
Därför föreslår utskottet en
ny 2 § om att statsunderstödslagen inte tillämpas
på bidrag som en riksdagsgrupp får med stöd
av den här lagen.
3 (2) §.
Riksdagsgrupperna får av riksdagens kansli bl.a. mötes-
och kontorsrum, möbler och arbetsredskap att använda
enligt beslut av riksdagens kanslikommission. Syftet med paragrafen är
främst att visa att bidraget till riksdagsgrupperna inte
inverkar på praxisen i dagsläget. Utskottet föreslår
att paragrafen preciseras med att det är fråga
om tillgång till lokaler och redskap.
7 (6) §.
Paragrafen föreskriver vad som ska göras med överblivna
bidragsmedel om en riksdagsgrupp upphör med sin verksamhet.
Verksamheten kan upphöra under en valperiod t.ex. om det
inte blir en enda medlem kvar efter att medlemmarna har flyttat
till en annan eller flera andra riksdagsgrupper eller grundat en
eller flera nya riksdagsgrupper. För att förtydliga
förhållandet mellan 1 § 2 mom. och 7 § föreslår
utskottet att det i den första meningen i 7 § ska
nämnas att det är fråga om ett bidrag
som redan har betalats ut. Dessutom föreslås en
bestämmelse om hur oanvända bidragsmedel ska fördelas
om medlemmarna flyttar till flera andra grupper när gruppens
verksamhet upphör. Principen är att en medlems
relativa andel av de oanvända bidragsmedlen hos den grupp
som upphör med sin verksamhet ska överföras
till den nya gruppen.
9 (8) §.
Lagen föreslås träda i kraft den
1 maj 2011. Tidpunkten är vald för att lagen ska
träda i kraft vid ingången av månaden
efter nästa riksdagsval. Men 4 (3) § ska tillämpas
redan från den 1 januari 2011.
Utskottet föreslår att lagen träder
i kraft den 1 januari 2011, eftersom det med tanke på statsbudgeten är
lämpligt att införa det nya statliga stödet
vid ingången av året. Tidpunkten då lagen
träder i kraft får inga statsfinansiella konsekvenser.
Eftersom lagen träder i kraft vid ingången av
2011 kan bestämmelsen om tillämpningen av 4 (3) § i
paragrafen strykas.