Motivering

Tillstånd för yrkeshögskola

Hur tillstånd beviljas.

Utifrån 6 § i yrkeshögskolelagen krävs det tillstånd för att driva en yrkeshögskola. Villkoren för tillstånd föreslås bli kompletterade med att sökanden ska ha ekonomiska och operativa förutsättningar att ordna yrkesskolans uppgifter på behörigt sätt.

Utskottet har bedömt tillståndsvillkoren mot 123 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 74/2002 rd). Där sägs det att bestämmelser om rätten för stat och kommuner att i privata läroanstalter ordna annan undervisning än den som motsvarar universitetsundervisning ska utfärdas genom lag. Enligt förarbetena till grundlagen (GrUB 10/1998 rd) hänvisar den här typen av regleringsreservation i grundlagen till att den mer ingående regleringen bestäms utifrån en kombination av grundlagen och en vanlig lag. Utskottet har inte ansett det vara något problem i konstitutionellt hänseende att det krävs tillstånd för att få driva yrkeshögskola, och förslaget kräver ingen ny bedömning av frågan (GrUU 74/2002 rd).

Statsrådet har enligt förslaget rätt att fritt bevilja tillstånd för yrkeshögskola. Utskottet har också lagt fast att lagstiftningsordningen inte påverkas av det i den här typen av regleringar, men har ändå ansett det vara mer lämpligt att bestämmelsen innebär bunden tillståndsprövning (GrUU 74/2002 rd).

Återkallelse av tillstånd.

På grundval av 6 § 3 mom. kan statsrådet ändra eller återkalla tillståndet om "orsaker som har samband med upprätthållandet av yrkeshögskolan kräver detta". De föreslagna bestämmelserna stämmer överens med de gällande bestämmelserna, som utskottet har ansett vara problematiska eftersom de är diffusa, särskilt om man beaktar att återkallelse av tillstånd är en myndighetsåtgärd som ingriper betydligt mer kraftfullt i sammanslutningens rättsliga ställning än avslag på ansökan. Utskottet upprepar sin åsikt att bestämmelserna bör preciseras i det här hänseendet (GrUU 74/2002 rd).

När tillstånd upphör att gälla.

Enligt ikraftträdandebestämmelsen i det första lagförslaget upphör tillstånden för alla yrkeshögskolor att gälla när lagen träder i kraft. En översyn av tillståndsbestämmelserna ingår nämligen i revideringen av yrkeshögskolesystemet. Av propositionen framgår det att systemet inte längre tillgodoser utbildningsbehoven i samhället och arbetslivet och inte uppfyller behoven i högskoleomvärlden.

Utskottet har ansett att bestående tillstånd i sig inte är skyddade mot åtgärder från lagstiftarens sida. Eventuella inskränkningar visavi lagstiftaren kan hänga samman med skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Men tillståndshavaren bör kunna lita på att tillståndsvillkoren håller och är skyddade mot ändringar som inte är kopplade till särskilda orsaker eller skeenden som inträffat efter att tillståndet beviljades (GrUU 19/1998 rd).

När tillståndet upphör att gälla påverkas den rättsliga ställningen för den sammanslutning som driver en yrkeshögskola på samma sätt som när tillståndet återkallas, vilket också kan göras när det sker väsentliga förändringar i utbildningsbehovet. Tillståndshavaren har alltså inte haft någon grundad anledning att tro att tillståndet fortgår. Bestämmelserna hänger också samman med den översyn av yrkeshögskolorna som görs till följd av en förändrad omvärld. Lagstiftningen bereder inga konstitutionella problem.

Bestämmelserna påverkar också de studerande som studerar vid yrkeshögskolor som dras och som inte hinner bli klara med studierna innan lagen träder i kraft. Förslaget är av betydelse med avseende på 16 § 2 mom. i grundlagen, som föreskriver att det allmänna ska säkerställa lika möjligheter för var och en att enligt sin förmåga och sina särskilda behov också få annan utbildning än grundläggande utbildning. Därför är det viktigt att de studerandes villkor tryggas i en övergångsbestämmelse om temporärt tillstånd och möjlighet att slutföra studierna på en annan yrkeshögskola.