Allmänt

Utskottet noterar att syftet med propositionen är att anpassa det s.k. Kemera-stödsystemet i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (nedan finansieringslagen) till storleken av den bevillningsfullmakt som årligen kan användas och till de anslag som anvisas för verksamheten. Propositionen gäller alltså i huvudsak ett sparförslag. I propositionsmotiven sägs att behovet av den årliga bevillningsfullmakten och anslagen är beroende av antalet separata åtgärder och hur de infaller tidsmässigt. Utskottet har sett det som viktigt att det årligen tillgängliga statsstödet fördelas så att målen för stödsystemet i huvudsak kan nås, även om omfattningen för verksamheten till vissa delar måste inskränkas. Stödsystemet ska sporra markägarna till att även i framtiden bedriva en aktiv och rättidig skogsvård och därmed öka skogstillväxten. 

Bekämpning av rotticka

Syftet med ändringen av lagen om bekämpning av skogsskador är att upprätthålla skogarnas goda hälsa och bekämpa skogsskador. Lagen måste därför innefatta en skyldighet att bekämpa rotticka i samband med avverkning. För att uppnå tillräckliga inbesparingar föreslås dock att stödet för bekämpning av rotticka lyfts ut ur stödsystemet. Av propositionsmotiven framgår att bekämpningen av rotticka i samband med avverkningar sommartid har blivit en rutinåtgärd inom skogsbranschen. I propositionen sägs att åtgärden inte behöver något ekonomiskt incitament och att den därför inte behöver främjas genom statliga medel. 

Utskottet noterar att det till följd av den stigande temperaturen vintertid är än viktigare att det i lagen om bekämpning av skogsskador ingår en bestämmelse om skyldighet att bekämpa rotticka i samband med avverkning sommartid. Klimatuppvärmningen ökar enligt prognoserna anmärkningsvärt rottickans aktivitet i Finland. Insektsskador i skogarna bekämpas också i dag genom begränsning av upplagringen av färskt virke och skadat trä i skogarna och i mellanlager. I propositionsmotiven konstateras att skyldigheten att bekämpa rotticka kan anses utgöra en likartad skogsbruksåtgärd. Rottickans spridning i de finländska skogarna är till stor del en följd av de på 1960-talet införda sommaravverkningarna. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att rottickan orsakar årliga förluster på närmare 50 miljoner euro för markägarna. Genom bekämpningen av rotticka minskas dessa ekonomiska förluster och dessutom strävar man efter att förhindra att rottickan breder ut sig till nya områden. För närvarande är de totala kostnaderna för bekämpningen per avverkad kubikmeter cirka 1,76 euro vid beståndsvårdande avverkning och 1,45 euro vid förnyelseavverkning. I propositionsmotiven sägs att administrationen av stödet för bekämpning av rotticka har förbrukat en anmärkningsvärd del av Finlands skogscentrals resurser i förhållande till beloppen för de beviljade stöden. Efter det att stödsystemet trädde i kraft har antalet stödmottagare årligen uppgått till tiotusentals personer och det beviljade stödet till dem till i genomsnitt cirka 200 euro. 

Regeringen föreslår att avverkaren ska sörja för bekämpningen av rotticka. Av virket från enskilda skogar säljs cirka 80 procent på rot. Vid rotförsäljning överlåter ägaren avverkningsrätten till virkesköparen. I princip är alltså den industri som köper virket skyldig att sörja för bekämpningen av rotticka. I praktiken är det huvudsakligen skogsmaskinentreprenörerna som sköter bekämpningen. Industrin som köper virket har också som en del av egenkontrollen skyldighet att följa med att bekämpningen av rotticka utförs. Regeringen har fäst uppmärksamhet vid att obligatorisk bekämpning av rotticka kan medföra att man i högre grad vill utföra avverkning på vintern, varvid de säsongsmässiga variationerna i virkesanskaffningen ytterligare kan öka vilket utskottet inte finner önskvärt. 

Andra föreslagna ändringar

I fråga om stöd för vård av ungskog föreslår regeringen att objektet ska vara ett ungt gallringsbestånd vid den tid då ansökan om finansiering lämnas in. Stödet riktas därigenom tydligare än i dag till objekt med stavaskog, dvs. tätt växande smalstammiga träd, som det är olönsamt att gallra utan statligt stöd. Trots att främjandet av användning av klenträd på det hela taget är ett incitament för vård av ungskog, menar utskottet att en sänkning av det höjda arealstödet är befogad för att de årliga anslagen och bevillningsfullmakten ska räcka till utan att prestationsmängderna sjunker för mycket. Det är också nödvändigt att stödet mer än för närvarande riktas till vård av övertäta plantskogar och unga gallringsskogar där gallring inte är kommersiellt lönsam. I propositionen konstateras att avsikten är att sänka stödnivån med cirka tjugo euro per hektar.  

Utskottet noterar att regeringen också tvingas sänka stödnivåerna för anläggning av skogsvägar. I propositionsmotiven sägs dock att avsikten inte är att sänka stödnivån för de skogsvägsprojekt som ska genomföras i norra Finland. 

Enligt propositionen ska stödet för vitaliseringsgödsling begränsas till gödsling med aska av torvmarksskog och till gödsling av objekt där marken har borbrist. Det är positivt att stödet begränsas till de gödslingsobjekt som har allra störst betydelse för näringsbalansen i skogarna. I och med att energianvändningen av trä ökar uppkommer stora mängder aska. Användningen av aska för gödsling i torvmarksskog främjar för sin del återvinningen av näringsämnen. 

För miljöstödsavtal reserveras enligt propositionen årligen ett belopp på cirka 2 miljoner euro, med vilket uppskattningsvis 2 200 miljöstödsavtal kan ingås, om miljöstödets bestämningsgrunder ändras. Avsikten är att genom förordning av statsrådet sänka grundersättningen från det som gäller i dagsläget, vilket skulle betyda en sänkning på några procent av miljöstödsbeloppet. För kostnader som föranleds av projekt för vård av skogsnaturen kan cirka en miljon euro användas årligen. 

För att anslagen och den årliga bevillningsfullmakten ska räcka till föreslår regeringen att jord- och skogsbruksministeriet ska kunna bestämma att skogscentralen ska avslå stödansökningar som blir anhängiga efter att beslutet offentliggjorts, om det inte under det år då ansökningarna anhängiggjorts finns tillräckliga bevillningsfullmakter för finansiering av stödet. De ansökningar som har lämnats in före ministeriebeslutet har offentliggjorts avgörs inom ramen för den bevillningsfullmakt som har anvisats för åtgärderna. Om det inte finns bevillningsfullmakter under det år då ansökningarna anhängiggjorts ska dessa ansökningar överföras för behandling följande år. Om det inte heller under följande år finns några bevillningsfullmakter ska ansökningarna avslås. Stödsystemet gäller bara till utgången av 2020 och stödbeslut får fattas endast inom ramen för den årliga bevillningsfullmakten. 

Utskottet noterar att propositionen innehåller mindre ändringar bland annat av procedurbestämmelserna om stödets slutliga belopp. I fråga om tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog föreslår regeringen, i syfte att sänka förvaltningskostnaderna, att det för ett stödbeslut endast kan göras en anmälan om verkställande och endast fattas ett beslut om utbetalning. Om det å andra sidan efter tidig vård av plantbestånd konstateras att det de facto varit fråga om vård av ungskog kan beslutet rättas utifrån anmälan om verkställande och stödet betalas som stöd för vård av ungskog. Samma förfarande kan tillämpas om det efter vård av ungskog visar sig att det är frågan om tidig vård av plantbestånd. Den här typen av felbedömningar av objekt sker lätt i plantbestånd med en medelhöjd av cirka tre meter och där man gallrar ut mycket lövträd. Också tidpunkten för när åtgärden vidtas påverkar hur väl man lyckas bedöma arbetsbehovet på förhand. 

Avslutningsvis

Med hänvisning bland annat till de administrativa kostnaderna anser utskottet det vara nödvändigt att administrationen av stödsystemet förenklas. De administrativa förfarandena måste göras enklare och man måste effektivare än nu utnyttja uppgifterna om skogstillgångar och tillgängliga elektroniska kommunikationssystem. Skogsägarna måste kunna göra alla anmälningar som gäller stöden på elektronisk väg. Stödvillkoren bör vara så få som möjligt, och de liksom även besluten ska vara tydliga samtidigt som det ska vara så enkelt som möjligt att konstatera att villkoren uppfyllts. Processen för kemerastöd har blivit mer komplicerad till följd av EU-kraven. Processen måste göras enklare och i mån av möjlighet är det skäl att gå över till ett elektroniskt system. Stödbeslutet innehåller mycket text. Utskottet menar att man i beslutstexten kan göra hänvisningar till lagstiftningen och vid behov korta ned själva beslutsdelen. 

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande ändringsförslag.