Motivering

Jordbruk

Målen i budgetpropositionen är att fortsätta med jordbruksproduktion i hela landet, producera råvaror av god kvalitet för livsmedelskedjan, se till att jordbruket är lönsamt och minska utsläppen från jordbruket. Dessutom ska den jordbruksbaserade bioenergiproduktionen öka. Vi ska arbeta för att nå dessa mål via EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nationella stödpolitiken, forskning och rådgivning. Utskottet anser att de här målen är viktiga för jordbruket. Utskottet framhåller också här att det för att vi ska nå dem är nödvändigt att respektera den princip som godkänts av Europeiska rådet i Luxemburg 1997 och fastställts av rådet i Berlin 1999 och Bryssel 2002, nämligen att jordbruksproduktionen måste kunna fortsätta i hela gemenskapen, också på områden med särskilda problem. Dessutom förutsatte Europeiska rådet i Bryssel 2002 att behoven hos de producenter som är bosatta i de missgynnade regionerna i gemenskapen tillgodoses i samband med reformer.

I sitt utlåtande om statsrådets redogörelse om reviderade ramar för statsfinanserna 2008—2011 (JsUU 5/2007 rd — SRR 1/2007 rd) ansåg utskottet det mycket viktigt att produktiviteten inom jordbruket kan höjas och branschens konkurrenskraft ökas. En undersökning gjord av MTT Ekonomisk forskning pekar på att inkomstutvecklingen inom jordbruket visat en nedåtgående trend de senaste åren. Utskottet påpekar också att jordbrukets och trädgårdsodlingens lönsamhet enligt färska prognoser kommer att försämras markant inom alla produktionsinriktningar på grund av de ökande produktionskostnaderna och dåliga skördeutsikterna, trots att producentpriserna stiger. Därför är det nödvändigt att regeringen i enlighet med sitt program bevakar förändringarna i jordbrukets lönsamhet och odlarnas inkomstnivå och bl.a. med hjälp av beskattningen ser till att inkomstutvecklingen är positiv.

Regeringen föreslår att 30 miljoner euro överförs till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Fonden kommer således att ha 94 miljoner euro disponibelt för bidrag de närmaste åren, med beaktande av de överföringar som ska göras enligt regeringsprogrammet. Men det faktiska behovet beräknas vara ca 150 miljoner euro per år. För ansökningar i höst och nästa år beräknas det finnas knappt 140 miljoner euro att använda. Det kommer troligen inte att räcka till alla stöd som lämpligen bör beviljas. Den avgörande faktorn för om finansieringen kommer att räcka till är om stödet nästa år kan gå till nybyggnads- och utbyggnadsinvesteringar inom svin- och fjäderfähushållningen och på vilka stödnivåer. Vidare påpekar utskottet att en särskilt stor brist på finansiering av strukturstöd väntas från och med år 2010. Vi måste med det snaraste hitta en lösning på det här stora problemet.

Moment 30.20.43 medger ingen beredskap för stöd till skiften som inte kan beviljas stöd på en gård som förbundit sig att följa miljöstödsvillkoren, noterar utskottet. Sådana skiften börjar odlas efter att olika avtal om att inte odla åkrarna gått ut och blir utan miljöstöd fastän de i varje fall måste efterleva miljöstödsvillkoren. Andelen åkrar av det här slaget kan vara stor på en gård, som alltså då drabbas av stora stödförluster. Eftersom åkrarna i fråga tidigare har fått status som åker godkänd av myndigheterna ser utskottet det som viktigt att de för konsekvensens och rättvisans skull får fullt stöd när de börjar odlas igen.

En allmän kommentar som utskottet vill komma med är att de viktigaste anslagen som har att göra med EU-medlemskapet uppgår till 2 206,475 miljoner euro i propositionen, vilket motsvarar 78 procent av utgifterna under huvudtitel 30 (jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde). Från EU väntas 905,779 miljoner euro intäktsföras under huvudtiteln, alltså 79 procent av alla medel som intäktsförs från EU.

Skogsbruk

Den viktigaste förändringen som gäller skogsbruket är att virkesimporten ytterligare minskar och att behovet av inhemskt virke därför ökar kraftigt. Propositionen ställer som mål att 63 kubikmeter gagnvirke ska avverkas. Enligt utskottet är detta ett mål som kommer att bli svårt att nå. Det kräver att marknaden för skogsindustriprodukter utvecklas positivt och att åtgärder vidtas och samarbetet ökar såväl inom offentlig som privat sektor.

Utskottet påpekar att de produktionsnedskärningar som nyligen beslutats inom skogsindustrin kommer att leda till en något minskad virkesåtgång inom industrin. Besluten påverkar dock inte målen eller insatserna för att öka användningen av inhemskt virke, eftersom efterfrågan i varje fall kommer att öka i takt med att virkesimporten minskar. En bidragande faktor till efterfrågan på virke är att trä allt mer används för energiproduktion. Ett mål i det nationella skogsprogrammet 2015 (KMO2015) är att nästan tredubbla användningen av skogsflis fram till 2015. En ökad skogstillväxt bidrar för sin del till att nå de klimatpolitiska målen.

Även om virkeshandeln främst berör handelsparterna kan vi genom offentliga insatser göra det lättare att få in virke på marknaden och dra nytta av möjligheterna till avverkning. På kort sikt är det viktigast att öka rådgivningen i skogsvård och skogsbruk. På lång sikt kan vi påverka möjligheterna till avverkning genom att öka prestationsvolymen för skogsvård och skogsförbättring. Vi måste effektivisera virkesproduktionen för att tillgodose tillgången på råvaror och behovet av nya skogsbruksmetoder. En effektivare virkesproduktion kan också ersätta de skogstillgångar som inte utnyttjas ekonomiskt.

Effektivitetsmålen för skogsbruket enligt propositionen är att förbättra det virkesproduktiva tillståndet i skogarna, öka tillväxten genom ett ökat antal prestationer som avser skogsvårdsarbeten och grundliga förbättringar samt att förbättra transportförhållandena. Andra effektivitetsmål är att bevara skogarnas mångfald och se till att skogsbrukets lönsamhet förblir på en hög nivå.

Man försöker nå målen genom att genomföra Finlands nationella skogsprogram (KMO2015) och den anknytande handlingsplanen för mångfalden i skogarna i södra Finland 2008—2016 (METSO). Att programmen genomförs märks i propositionen i form av ökade anslag för skogsbruk. De föreslagna anslagen är totalt 172,9 miljoner euro, alltså nästan 9 miljoner euro mer än i fjol. Av tillskottet går ca 6 miljoner euro till att genomföra KMO2015 och METSO. Resten beror främst på lönehöjningar. Det är viktigt att tillgången på inhemskt virke främjas genom beskattning också. Regeringen uppger att beskattningen av försäljningsintäkter av virke ska lindras genom en partiell och temporär skattelättnad 2009—2011. Dessutom införs temporär skattefrihet för avverkning i samband med första gallring och höjt skogsavdrag. Utskottet framhåller att beskattningen och stöden bör samordnas så att insatserna främjar kombinerat tillvaratagande av energivirke och fiberved.

I fråga om skogscentralerna pekar utskottet på en lägesrapport den 15 februari 2008 där en arbetsgrupp tillsatt av statsrådets kansli för att utreda skogsindustrins och skogssektorns operativa förutsättningar föreslår en tilläggssatsning på skogscentraler. Statsbidraget till skogscentraler ska enligt propositionen stiga med 2,2 miljoner euro. I dagsläget är det motiverat att disponera skogscentralernas resurser så att de vid sidan av insamling av terränginformation går till snabbverkande rådgivning och marknadsföring. Vid sidan av insatser för att främja ett hållbart skogsbruk bör skogscentralernas viktigaste resultatmål vara att virket bättre ska komma ut på marknaden. Med tanke på de här målen bör skogsvården effektiviseras.

Enligt en utredning som utskottet fått har skogsägarna i fjol och i år genomfört klart fler skogsvårdsarbeten och förbättringsarbeten än tidigare år. Därför kommer årets anslag för att trygga virkesproduktionens uthållighet troligen inte att räcka till. Om bidragsanslaget inte höjs i tilläggsbudgeten kommer statsstödet att betalas ur nästa års anslag och ett finansiellt underskott kommer att uppstå 2009.

Ett välfungerande vägnät är av central betydelse för all verksamhet på landsbygden. Det är också en grundläggande förutsättning för virkesproduktionen och virkesanskaffningen. Ett undermåligt vägnät, särskilt i menförestid, leder till starka säsongfluktuationer inom branschen och åsamkar skogsindustrin tilläggskostnader på ca 100 miljoner euro om året. Utskottet ser det som nödvändigt med en ökad prestationsvolym för att bygga skogsvägar. I KMO2015 noteras också ett behov av ökad finansiering av bastrafikledshållning. Dessutom har det sekundära vägnätet försämrats och behöver rustas upp. Vidare är det viktigt att de enskilda vägarna är i tillräckligt bra skick både för dem som bor längs vägarna och för landsbygdsnäringarna. Utskottet har uppmärksammat detta i sitt utlåtande om statsrådets redogörelse om riktlinjer för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogram för transportnätet fram till 2020 (JsUU 11/2008 rd — SRR 3/2008 rd). Den föreslagna finansieringen av basväghållningen innebär att finansieringen av bastrafikledshållningen reellt sett minskar. Utskottet ser det som nödvändigt att avdela adekvat finansiering för det sekundära vägnätet och stödet för enskilda vägar och överhuvudtaget tillräckliga anslag för att underhålla vägnätet.

Virkesproduktionen och virkesanskaffningen klarar sig heller inte utan kompetent arbetskraft. För att användningen av inhemskt virke ska kunna öka behövs det tusentals yrkesutbildade inom virkesproduktion och drivning. Utbildningen måste säkerställas. Dessutom behövs det satsningar på utrustning och teknik för att ta till vara virke.

Skogsforskningsinstitutet föreslås få ett tillläggsanslag för att genomföra METSO. Däremot föreslås ingen tilläggsfinansiering för forskning för att genomföra det mer omfattande programmet KMO2015 — inte för Skogsforskningsinstitutet och inte för någon annan institution som bedriver forskning heller. KMO2015 innehåller många omfattande forsknings- och utvecklingsuppgifter. De uppgifter som programmet innebär för Skogsforskningsinstitutet står i strid med de föreslagna resurserna därför att produktivitetsprogrammet på institutet kommer att leda till betydligt minskade tillgångar och mindre personal under hela KMO2015-perioden. Utskottet påpekar att det ovan beskrivna läget i virkesproduktionen kräver förstärkt forskning och utveckling för att skogssektorns framtid ska vara tryggad. Därför bör det beaktas i statsbudgeten att forskningen och utvecklingsarbetet vid Skogsforskningsinstitutet ska befästas och förbättras och att forskningscentralen i Joensuu och de övriga filialerna ska utvecklas.

Finansiering av forskning och landsbygdsrådgivning

I propositionen står det att man bidrar till att landsbygden ska förbli bosatt och livskraftig bl.a. genom företags-, forsknings- och utvecklingsprojekt samt landsbygdsrådgivning. Enligt det landsbygdspolitiska specialprogrammet 2007—2010 siktar den nationella landsbygdspolitiken på att reformera näringarna och arbetet, höja kompetensnivån, utveckla bastjänsterna och boendet samt befästa verksamhetsstrukturerna på landsbygden.

Det är viktigt att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär tillhandahåller heltäckande rådgivning som landsbygdsföretagen behöver (inbegripet rådgivning om bioenergi) och som bildar en stabil kompetensgrund för landsbygdsutvecklingen. Rådgivningstjänsterna bör tillhandahållas och utvecklas långsiktigt, både genom nationella och EU-medfinansierade insatser. Konsulentorganisationerna tillhandahåller företagsrådgivning som ska bidra till företagsamheten på landsbygden samt öka affärskompetens, generationsväxlingar och andra ägarbyten. I samråd med övriga landsbygdsaktörer arbetar konsulentorganisationerna för att utveckla näringsverksamheten och för större diversitet i företagslivet på landsbygden. Landsbygdscentralernas tjänster har årligen anlitats av fler än 32 000 gårdar och 3 500 landsbygdsföretag.

Jordbruks- och livsmedelsforskningen producerar och förmedlar i samarbete med rådgivningen kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket, trädgårdsodlingen och livsmedelshushållningen samt den anknytande företagsverksamheten på landsbygden. Den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen i jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelshushållning är koncentrerad till forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT).

I fråga om forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi påpekar utskottet i detta sammanhang att man i anknytning till statens produktivitetsprogram måste avgöra frågorna om amortering och finansiering av kostnaderna för ändringsarbeten i fastigheter som ska överlåtas samt de problem som hänger samman med partiell överlåtelse av fastigheter.

Vid behandlingen av den jordbrukspolitiska redogörelsen förutsatte riksdagen i enlighet med utskottets betänkande (JsUB 7/2006 rd — SRR 4/2005 rd) bl.a. att en tillräcklig finansiering säkerställs för forskning och produktutveckling inom livsmedelsekonomin samt för rådgivning.

Därför är det mycket viktigt, menar utskottet, att man i statsbudgeten anvisar en tillräcklig finansiering för omkostnaderna vid forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och under moment 30.10.50 anvisar medel som motsvarar nivån på årets anslag för utveckling av gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar. Dessutom bör det anvisas ett anslag för tillämpad forskning på landets största område för växthusproduktion i Närpes för att bygga ett blockväxthus som lämpar sig för forskning och utbildning.

Vattenhushållning, särskilt vattentjänster på landsbygden

Extrema väderfenomen och exceptionella vattenförhållanden blir allt vanligare och därmed ökar behovet att stödja projekt för översvämningsskydd i samhällena och beredskap för specialsituationer avseende vatten- och avloppssystemet. Dessutom ökar behovet att grundligt renovera vattenbyggnadskonstruktioner och att restaurera sjöar och vattendrag. Statsstödda vattenförsörjningsprojekt främjar framför allt det regionala samarbetet inom vattentjänster, beredskapen för specialsituationer och utvecklingen av vattentjänsterna på landsbygden, där man inom de närmaste åren kommer att prioritera avloppsprojekt som är nödvändiga av vattenvårdsskäl i glesbygden.

Vattentjänsterna på landsbygden stöds med anslag på moment 30.50.31 (Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar). I likhet med innevarande år föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro i bidrag för vatten och avlopp för att bygga ut avloppsnätet på glesbygdsområden där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt stöd. Tillägget fullföljer riktlinjen i regeringsprogrammet, att glesbygdsområdena ska omfattas av vatten- och avloppsnät innan förordningen om hushållsavloppsvatten träder i kraft 2014. Utskottet framhåller särskilt att stödet för att bygga ut avloppsnätet i glesbygden lämpligen bör höjas betydligt om man vill att avloppsnätet inom övergångsperioden ska utvidgas till alla glesbygdsområden där det går att bygga avlopp på ett rationellt sätt.

Samhällsstrukturens utveckling innebär många slags utmaningar för organiseringen av vattentjänster. De hänger samman med att samhällena växer eller att befolkningen, servicen och den industriella verksamheten minskar. På landsbygden måste man beakta de regionala särdragen såsom en centraliserad animalieproduktion och fritidsbosättningens framsteg. Särskilt måste man ta hänsyn till det stora antalet små vatten- och avloppsverk.

I propositionen om statsbudgeten för 2009 är det sammanlagda anslaget under kapitel 30.50 (Vattenhushållning) 29,040 miljoner euro. Beloppet är 0,642 miljoner euro mindre än i budgeten för innevarande år. Under miljöministeriets huvudtitel finns också anslag budgeterade för uppgifter som gäller vattentillgångar.

På moment 30.50.20 (Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna) sammanställs tidigare anslag under samma moment med anslag för vattendragsåtgärder som staten svarar för. Anslaget på 13,371 miljoner euro ligger på samma nivå som 2008 när det gäller ändamål som i nuläget finansieras under momentet. Andelen på 6,5 miljoner euro som överförs till momentet från det tidigare momentet 30.50.77 motsvarar de nödvändiga utgifterna för förpliktelser osv., så ändringen underlättar inte anslagsläget. Utskottet påpekar att finansieringsbehoven under momentet kommer att öka de närmaste åren på grund av att utgifterna för förpliktelser stiger, översvämningsrisker kartläggs och genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv föranleder vissa uppgifter.

Det nya momentet 30.50.31 har blivit ett moment för behovsprövat stöd till vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten. Anslagen ska användas för stöd oavsett om detta beviljas som bidrag eller statligt arbete. Merparten av anslagen kommer att gå till vattentjänster 2009, men behovet av stöd för skydd mot översvämningar väntas öka de närmaste åren. Av anslaget på 13,758 miljoner euro beräknas 5,1 miljoner gå till regionala projekt för matarledningar för vatten och avlopp som staten bygger och 8,1 miljoner går till bidrag för vatten och avlopp. Utskottet noterar att den sammantagna anslagsnivån är lite lägre än 2008.

Därför anser utskottet att det är viktigt med tillräcklig finansiering för vattentjänster på landsbygden med beaktande av de ovan beskrivna behoven.

Främja närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel

Måltidsservicen inom den offentliga sektorn spelar en viktig roll när det gäller att lära ut hälsosamma kostvanor, förbättra miljökunskaperna, främja folknäringen och styra konsumenternas val och köpbeteende. I Finland finns det drygt 21 000 professionella kök som årligen tillhandahåller drygt 755 miljoner måltider. Det innebär att var tredje måltid äts utanför hemmet. Ungefär 900 000 barn och unga äter dagens viktigaste måltid i skolan eller daghemmet på vardagar. Fastän vårt system med skolmåltider är bland de bästa i världen äter bara 13 procent av eleverna alla delar av måltiden varje dag. En del är nuförtiden inte vana t.ex. att skala potatis.

I en utredning som utskottet fått påpekas det att måltidsservicen och serveringen på möten inom offentliga sektorn bör prioritera ekologiskt producerade och närproducerade livsmedel samt rättvisemärkta produkter. Detta rekommenderas i en rapport av kommissionen för hållbar konsumtion, EU-kommissionens rekommendation för grön upphandling inom offentliga sektorn och programmet för hållbar upphandling, som föreläggs statsrådet i höst.

Det är mycket lätt att erbjuda professionella kök ekologiska produkter, eftersom produktionsmetoden är en s.k. teknisk kvalitetsegenskap. Därför kan ekologiska produkter konkurrensutsättas som egen produktkategori när man begär in anbud. Däremot är det svårare att konkurrensutsätta närproducerade livsmedel. Enligt lagen om offentlig upphandling (348/2007) är det nämligen förbjudet att använda definitionerna närproducerat livsmedel och inhemskt livsmedel som kvalitetskriterier, eftersom de anses begränsa den fria konkurrensen. Det är möjligt att öka användningen av närproducerade livsmedel inom offentliga sektorns måltidsservice, men det kräver politiska beslut på regional och lokal nivå, en attitydförändring hos dem som svarar för livsmedelsupphandling samt konkret vägledning och information om hur upphandlingslagen ska tillämpas.

I praktiken har Närköksprojektet finansierats med medel som finns på två olika moment inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Enligt villkoren för dessa får orden "närproducerade livsmedel" och "inhemskt livsmedel" inte användas. Målet är att förbättra måltidernas kvalitet inom den offentliga sektorns måltidsservice för barn och unga och främja en hållbar livsmedelsupphandling, alltså färska livsmedel med kort leveranskedja. Resurser som används för färskvaror och livsmedel med kort leveranskedja är på sikt en investering i finländarnas folkhälsa, försörjningsberedskapen och miljön. För att användningen av närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel ska öka i köken inom den offentliga sektorn behövs det aktivering och rådgivning på lokal nivå.

Således föreslår utskottet att Närköksprojektet tilldelas tillräckliga anslag direkt i statsbudgeten och att stödvillkoren tillåter att orden "närproducerade livsmedel" och "inhemska livsmedel" används.

4H-verksamhet

4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och attraktion som boendemiljö genom att ordna varierad fritidssysselsättning och serviceverksamhet, sysselsätta unga och ge dem möjlighet att pröva på företagsamhet i sin hemtrakt. Organisationen prioriterar frågor som gäller skog, natur och miljö och som kräver olika slags praktiska färdigheter. Till organisationen hör totalt fler än 300 statsunderstödda föreningar vars verksamhet omfattar ca 90 procent av kommunerna i landet.

Under moment 30.10.55 (Statsbidrag för 4H-verksamhet) föreslås en sänkt anslagsnivå jämfört med budgeten för innevarande år. Utskottet anser det vara viktigt att nivån på anslaget för 4H-verksamhet förblir densamma som innevarande år och att höjningen i kostnadsnivån dessutom beaktas.

Ersättningar för viltskador

Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till viltskadelag och lag om ändring av 87 § i jaktlagen (RP 90/2008 rd), vilket också framgår av motiven till moment 30.40.42 (Ersättning för rovdjurs skadegörelse) i budgetpropositionen.

Enligt 8 § 2 mom. i den föreslagna viltskadelagen ska viltskador kunna ersättas bara inom ramen för statsbudgeten. Därför ska 9 § 2 mom. i lagen föreskriva hur man ska gå till väga om anslaget i budgeten inte räcker till för att ersätta alla ersättningsgilla skador. Om ersättning inte kan betalas till fullt belopp inom ramen för budgeten, ska ersättningsbeloppet minskas i samma proportion för alla instanser som har rätt till ersättning.

I 9 § 3 mom. föreslås dessutom en bestämmelse om att begränsa ersättningen så att en skada som orsakats av vilt ersätts till obegränsat eurobelopp endast om det sammanlagda beloppet av de skador som den sökande lidit överstiger 250 euro per kalenderår.

Utskottet noterar att det i sitt betänkande om propositionen kommer att överväga om begränsningarna bör slopas. Om de slopas får det konsekvenser för samhällsekonomin.

Utskottet pekar också på våra internationella åtaganden och anknytande planer för att skydda rovdjursstammar. Ett bristfälligt ersättningsförfarande genererar en negativ attityd till rovdjur. Utskottet ser det som mycket viktigt att anslaget för ersättningar täcker alla skador.