Allmän motivering

Allmänt

Enligt motiven är det övergripande syftet med reformen att skapa en medborgar- och kundvänlig regionförvaltning som fungerar effektivt och ger resultat. Utskottet anser att det är ett bra mål och att vi samtidigt ska förenkla förvaltningen och gallra i byråkratin.

Med avseende på utskottets behörighetsområde berör reformen de uppgifter som arbets- och näringscentralerna och de regionala miljöcentralerna i nuläget har hand om och som gäller jordbruk, fiskerihushållning, landsbygdsutveckling plus nyttjande och vård av vattentillgångarna. Uppgifterna ska nu höra till ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur på närings-, trafik- och miljöcentralerna, med undantag av nyttjande och vård av vattentillgångarna, som ska höra till ansvarsområdet för miljö och naturtillgångar. Dessutom ska vissa uppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, såsom miljö- och hälsoskydd, nu handhas av verk i stället för av länsstyrelserna. De här funktionerna och uppgifterna får inte prioriteras ner till följd av omställningen, understryker utskottet. Den interna organiseringen måste också ta fram välfungerande samarbetspraxis för ansvarsområdena, så att kundtjänsten blir bättre. Det går nu t.ex. att slopa utlåtandeförfarandet mellan arbets- och näringscentralerna och miljöcentralerna i fråga om miljöspecialstöd. Men samtidigt måste de olika ansvarsområdena inom närings-, trafik- och miljöorganisationen utforma en välfungerande samarbetspraxis och kunderna måste i bred omfattning och rätt tid få tillgång till den kompetens som behövs för att upprätta avtal. Dessutom krävs det opartisk intressebevakning t.ex. i tillståndsärenden inom fiskerihushållningen i närings-, trafik- och miljöorganisationen.

Chefen för ett av närings-, trafik- och miljöcentralens ansvarsområden ska som särskilt uppdrag också vara direktör för hela centralen. Det som talar för den här lösningen är enligt utskottet att man då undviker ny hierarki inom ledningen. Men med tanke på att centralerna har stor personal och många olika typer av uppgifter menar utskottet utifrån en utredning att lösningen inte är lyckad. Samtidigt påpekar utskottet att fördelningen av beslutanderätt mellan ansvarsområdena och centralens direktör blir mycket invecklade. Det kan dels vara problematiskt med avseende på styrningen av centralerna, dels försvåra samordnad praxis och flexibel resursanvändning.

Propositionen får också konsekvenser för förvaltningsstyrningen på ministerienivå inom utskottets behörighetsområde. Styrningen är uppdelad i strategisk och operativ styrning. Den strategiska styrningen föreslås bli genomförd så att arbets- och näringsministeriet i samverkan med ministerier som företräder olika sektorer upprättar strategiska resultatdokument för centralerna. Finansministeriet ska svara för den strategiska styrningen av regionförvaltningsverken. På den här punkten ser utskottet det som påkallat att säkerställa att samverkan enligt förslaget omsätts i praktiken. Det är särskilt viktigt därför att de funktioner som gäller jordbruk, fiskerihushållning och landsbygdsutveckling ska ingå i ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur. För att de gemensamma målen ska nås och uppgifterna inom de olika förvaltningsområdena ska avklaras på lämpligt och balanserat sätt, måste det ministerium som samordnar styrningen ha en lyhörd och rättvis inställning. De olika förvaltningsområdena måste ha förtroende för varandra.

Den operativa styrningen ska handhas av ministerier som företräder olika sektorer eller verk inom centralförvaltningen. Här ser utskottet det som nödvändigt att jord- och skogsbruksministeriet och centralförvaltningsverken inom dess förvaltningsområde, alltså Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket, tillförsäkras möjligheter att styra regionförvaltningen. För den konkreta styrningen är det dessutom särskilt viktigt att den enhet som svarar för jordbruks- och energifrågor inom ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur säkert är representerad i ledningsgruppens arbete på centralen, enligt motiven till propositionen.

I fråga om operativ styrning framhåller utskottet också att finansieringen av landsbygdsutveckling och fiskerinäring som jord- och skogsbruksministeriet administrerar fortfarande bör vara åtskild från strukturfondsstyrningen över lag. Administrationen av de uppgifter som gäller landsbygdsfonden måste organiseras så att processen inte splittras upp och så att uppgifterna kan avklaras enligt det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) som EU-förordningarna kräver. Även administrationen av stöd från Europeiska fiskerifonden måste organiseras på närings-, trafik- och miljöcentralerna så att förfarandet inte splittras upp. Det måste också finnas resurser för kraven på utbetalande verk så att finansiella korrigeringar kan undvikas.

Inom miljö- och hälsoskyddet har Konsumentverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Livsmedelssäkerhetsverket sedan 2007 upprättat ett gemensamt, rikstäckande tillsynsprogram. År 2010 kommer också Finlands miljöcentral att ansluta sig till programmet. I 4 § i lagförslaget om regionförvaltningsverk nämns miljö- och hälsoskyddet som ett ansvarsområde. Därför menar utskottet att de här fyra verken utifrån tillsynsprogrammet lämpligen bör ingå ett gemensamt resultatavtal för verksamheten tillsammans med respektive regionförvaltningsverk. Då undviks separata avtal, resurser sparas och miljö- och hälsoskyddet blir ett mer lätthanterligt verksamhetsområde.

Utskottet lyfter också fram samarbetet dels mellan regionförvaltningsverken, dels mellan dessa och centralförvaltningen. Det är särskilt viktigt i de fall där det för en ansökan som handläggs på en central samtidigt behövs ett avgörande i ett tillståndsärende som handläggs på ett verk. Exempelvis de uppgifter i fråga om investeringsstöd som handhas av närings-, trafik- och miljöorganisationen och de miljötillståndsärenden som regionförvaltningsverken handlägger måste kunna integreras i en välfungerande förvaltningsprocess som medger god kundservice. Uppgifterna som gäller livsmedelssäkerhet ska fördelas mellan närings-, trafik- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken. Därför kommer det att krävas ett nära samarbete mellan regionens myndigheter.

När propositionen bereddes tänkte man också igenom möjligheten att slå samman bland annat skogscentralerna, lantmäteriförvaltningen och jaktvårdsdistrikten. Här menar utskottet att det är angeläget att inte koppla in dem i behandlingen av den här propositionen, eftersom utredningar om deras uppgifter fortfarande är under arbete. Men vi måste se till att närings-, trafik- och miljöorganisationen och skogscentralerna kan samarbeta intensivt för att nå sina gemensamma strategiska mål.

I och med reformen kommer regionförvaltningsverken att ta över miljöcentralernas uppgift att behandla miljötillstånd. Då måste vi särskilt titta på de problem som varit förknippade med behandlingen av miljötillstånd och försöka lösa dem genom att avdela tillräckligt med resurser för att tillstånden ska kunna behandlas kompetent och utan dröjsmål.

Utskottet har erfarit att regionförvaltningsverken internt har arbetat fram ett första utkast till strategiskt dokument för 2010—2011. Som övergripande mål har de ställt upp att de ska se till medborgarnas och företagens rättssäkerhet genom att behandla klagomål, besvär, rättelseyrkanden och tillstånd snabbt, effektivt och högkvalitativt. De ska arbeta kundorienterat så att kunderna är nöjda med myndigheternas service och förmåga att samarbeta. Det här generella målet ska preciseras i det strategiska resultatavtalet genom att det ges målvärden. Utfallet ska analyseras bland annat genom regelbundna kundenkäter. I det strategiska resultatavtalet ska det utformas mål för varje typ av service och utvärderingskriterier för tillstånds-, klagomåls- och tillsynsärenden. Det är ytterst viktigt att de här målen och förfarandena omsätts i praktiken, menar utskottet.

Landskapsförbunden föreslås ta över vissa uppgifter som statsförvaltningen har haft. Då får landskapsförbunden mer arbete och ansvar och måste därför också tilldelas tillräckligt med resurser för ändamålet.

Utskottet påpekar att landskapsförbunden i hög grad kommer att samverka kring regionutvecklingen med närings-, trafik- och miljöcentralerna i synnerhet. I viss mån kommer de också att samarbeta med regionförvaltningsverken. Det är påkallat att landskapsförbunden kan uppträda som en enhetlig förhandlings- och samarbetspartner visavi de statliga myndigheterna, även om dessas verksamhetsområden kommer att bestå av fler än ett landskap. Däremot får samarbetsområdena inte bli en ny administrativ nivå mellan landskapen och staten. De gemensamma uppgifterna ska anges tydligt och på så sätt att de kan skötas flexibelt. De samarbetsområden som bildas får inte leda till att ministerierna för en dialog med landskapen bara på samarbetsområdesnivå.

Det står i propositionen att förslagens språkliga konsekvenser i möjligaste mån har beaktats så att medborgarna också i framtiden ska kunna garanteras förvaltningstjänster på de båda nationalspråken och samiska. Men en utredning som utskottet fått visar att planeringen av hur tjänsterna ska ordnas fortfarande pågår. Hur de ska organiseras på de nya statliga regionförvaltningsmyndigheterna kommer att preciseras under hösten. I detaljberedningen är det alltså ännu inte avgjort till exempel hur den svenskspråkiga servicen i fiskeriärenden ska ordnas när det gäller Mellersta Österbotten. Sakkunniga har uppgett att organisationen i nuläget, där verksamhetsområdet för fiskerienheten på Österbottens arbets- och näringscentral består av landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten, har fungerat bra. Enligt motiven till propositionen ska servicen på svenska säkerställas bland annat genom bestämmelser om verkens och centralernas verksamhetsområden. Utskottet framhåller att service på svenska är en stor fråga inom utskottets behörighetsområde, eftersom en stor del av den svenska landsbygdsbefolkningen är enspråkig. Alla de nya tvåspråkiga regionförvaltningsmyndigheterna ska alltså kunna tillhandahålla enhetlig och kompetent kundtjänst för alla kunder antingen på finska eller svenska. Utskottet lyfter fram att det finns skäl att undvika att enstaka tvåspråkiga eller enspråkiga kommuner hamnar bland ett flertal enspråkiga kommuner i den andra språkgruppen.

Det är nödvändigt att ge akt på vilka konsekvenser som reformen får för landsbygden och att genast åtgärda eventuella problem.

Detaljerade anmärkningar

I 24 § i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (lagförslag 2) föreslås bestämmelser om företrädande av staten. I de uppgifter som gäller nyttjande och vård av vattentillgångarna och som styrs av jord- och skogsbruksministeriet kan närings-, trafik- och miljöcentralerna behöva handla på statens vägnar som sökande av tillstånd enligt vattenlagen hos regionförvaltningsverken. När tillståndsansökan avgörs handlar det de facto om en förbindelse som gäller de utgifter som staten senare får till följd av projektet, när detta genomförs enligt tillståndsbestämmelserna. Det här regleras i 9 § i statsrådets förordning om regionala miljöcentraler. Utskottet har erfarit att en motsvarande bestämmelse bör tas in som nytt moment i 24 § i den föreslagna lagen för tydlighetens skull.

I 7 § i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (lagförslag 10) föreslås övergångsbestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter och behörighet. De avtal och förbindelser som de tidigare organisationerna svarat för plus de rättigheter och skyldigheter som följer av dem ska övertas av närings-, trafik- och miljöcentralerna. I fråga om de uppgifter som gäller nyttjande och vård av vattentillgångarna och som styrs av jord- och skogsbruksministeriet svarar de regionala miljöcentralerna också på statens vägnar för vattenrättsliga tillstånd och tillhörande privaträttsliga avtal. Enligt utredning behöver det lagstiftas om att närings-, trafik- och miljöcentralerna också tar över ansvaret för de här tillstånden med tillhörande rättigheter och skyldigheter. Det påpekas också att formuleringen "avtal och förbindelser" inte täcker in vattenrättsliga tillstånd.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen med anmärkningarna ovan.