Motivering

Jordbruk

Utskottet ser det som viktigt att satsa på konkurrenskraft och strukturutveckling inom jord- och skogsbruket och på landsbygden över lag. En bioekonomi som bygger på förnybara naturresurser kommer i framtiden att få ytterst stor betydelse för hur landets ekonomi utvecklas. Processerna kring näringstillstånd (bl.a. miljötillstånd) bör underlättas och snabbas upp.

Jordbrukspolitiken bör stödja en lönsam verksamhet på aktiva gårdar, jordbrukarnas inkomstutveckling och livsmedelsproduktion med inhemska råvaror. Det är viktigt att familjejordbruket utvecklas mot bättre produktivitet och konkurrenskraft.

Den största förändringen i fråga om jordbruk som budgetpropositionen innehåller jämfört med årets budget är att det nationella stödet sjunker med 33 miljoner euro. Men av detta beror ca 11 miljoner på att 141-stödet i södra Finland minskar enligt Finlands tidigare åtagande. Dessutom sjunker det nordliga stödet med 22 miljoner euro till följd av inbesparingar som gjorts i jordbruksstöden. Det framgår inte av budgetpropositionen hur nedskärningen av det nordliga stödet berör de olika formerna av nordligt stöd. Rent konkret är det nog svårt att göra nedskärningar utan att röra stöden för animalieproduktionen. Utskottet understryker att de nationella stöden är viktiga för att produktionen och investeringarna ska vara lönsamma, framför allt inom animalieproduktionen. Därför bör nedskärningarna i så liten utsträckning som möjligt drabba stöden för animalieproduktion.

Även om den föreslagna minskningen i de nationella stöden inte är procentuellt sett stor (sammantaget betalas det mer än 550 miljoner euro ut i nationella stöd per år) är nedskärningarna ändå problematiska för gårdar med djurproduktion, vars lönsamhet inom många produktionsområden har försämrats väsentligt de senaste 2—3 åren. För de här viktiga gårdarna som producerar mervärde i hela livsmedelskedjan skulle det vara bättre om nedskärningarna fokuserades mer på stöd som betalas för åkerareal och inte för olika grödor eller produktionsinriktningar. Stöden för åkerareal (t.ex. det nationella tillägget till kompensationsbidraget) påverkar produktionen i lägre grad än stöden för animalieproduktion och går till en större grupp jordbrukare än stöden för animalieproduktion. Men de står för en liten andel av de nationella stöden och det är inte lätt att minska stöden för åkerareal inom EU-systemen på grund av tidigare åtaganden.

Utskottet noterar att jordbruket i mycket snabb takt gick från högre lönsamhet och jordbruksinkomster 2006—2007 till låga inkomster och låg lönsamhet 2008—2011. Trenden kommer inte att vända under de närmaste åren, om inte priserna på jordbruksprodukter efter 2012 tar en klar sväng mot det bättre och stiger med kraft. I en utredning som utskottet fått anses detta inte vara sannolikt, eftersom priserna på energi och anknytande produktionsinsatser kommer att stiga om den globala ekonomin återhämtar sig. Exempelvis när priset på spannmål steg sommaren 2010 ledde det till att gödselpriserna också steg. Vi har sett en liknande utveckling 2012. I sina marknadsöversikter över jordbruksprodukter har OECD och FAO redan i några års tid väntat att realpriserna på jordbruksprodukter kommer att ha stigit 2015 jämfört med 2000—2005, men än har någon höjning inte visat sig.

Den stora frågan för expanderande gårdar är fortfarande att en större andel främmande kapital i första fasen försvagar lönsamheten och förbättrar den först på sikt. Utskottet poängterar att såväl inkomst- som strukturstöd är viktiga för att jordbruket ska utvecklas, och särskilt viktigt är det att regeringen ger akt på hur lönsamheten utvecklas på unga jordbrukares gårdar och gårdar som bedriver ett aktivt jordbruk inom alla produktionsområden och att den i förekommande fall skrider till åtgärder för att säkra verksamhetsvillkoren. Det är angeläget att trygga en lönsam mjölkproduktion och förbättra köttproduktionens lönsamhet.

Utskottet ser det som nödvändigt att primärproduktionens villkor i livmedelskedjan genast förbättras genom åtgärder för att få ut produkterna i distribution och handel. Beredningens och handelns dominerande roll måste samtidigt utvärderas på nytt. Målet bör vara en bättre balans på marknaden med avseende på primärproduktionen och konsumenternas valfrihet. Det behövs också effektivare insatser till för att främja exporten av jordbruksprodukter.

Finland bör ha en jordbrukspolitisk strategi som går ut på att öka andelen ekologiskt producerad och närproducerad mat. Det behövs mer tväradministrativt samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet om att främja beredning och marknadsföring. För att främja användningen av ekologiskt producerade och närproducerade livsmedel är det viktigt att ta fram nya konkreta åtgärder för att öka åtgången, förkorta transporterna och utveckla fortsatt livsmedelsberedning i närområdet. Ekologiskt producerad och närproducerad mat bör prioriteras högre i offentliga upphandlingar. Det bör vara ett strategiskt mål för jordbrukspolitiken att öka andelen ekologiskt producerad och närproducerad mat i betydande grad.

De häftiga fluktuationerna i spannmålspriset är snarare en nackdel än en fördel för det finländska jordbruket över lag, om inte realpriserna på jordbruksprodukter samtidigt stiger över hela linjen. Ett högt spannmålspris och stora fluktuationer leder till ökad osäkerhet och kostnader för gårdar med djurproduktion, framför allt inom svin- och fjäderfäsektorn. Också inom de här sektorerna finns det fortfarande investeringsbehov efter några lugnare år. Men de största investeringsbehoven finns inom mjölkproduktionen, där många gårdar måste fatta beslut om att fortsätta eller upphöra med produktionen på grund av jordbrukarnas åldersstruktur men också med hänsyn till byggnadsbeståndets ålder. Härefter kommer nästan alla investeringar inom mjölkproduktionen att göras i stora kostall med fler än 50 mjölkkor. Andelen mjölkkor i sådana kostall väntas ha stigit till ca 60 procent 2020. Den osäkra prisutvecklingen understryker betydelsen av investeringsstöd inte minst vid stora investeringsbeslut inom svin- och nötkreatursproduktionen. Därför spelar strukturstöden (Makera) en viktig roll för en balanserad investerings- och strukturutveckling. Om investeringsutvecklingen är svag under en så kort period som 1—2 år på grund av brist på stödfinansiering, minskar t.ex. mjölkproduktionen sannolikt med flera procent. Där går nämligen den strukturella utvecklingen snabbt.

Den strukturella utvecklingen inom jordbruket höjer framför allt arbetsproduktiviteten, men lönsamheten och jordbruksinkomsten förbättras som sagt först på sikt för en gård som gjort investeringar. I budgetpropositionen för 2013 finns inget reservationsanslag för Makera. Det är angeläget att fortsättningen på strukturstöden avgörs innan bristen på anslag sätter stopp för användningen. Exempelvis för mjölkproduktionen är det viktigt med fortsatta investeringar i utbyggnad av gårdarna. Det beror på att avträdarna är många (hit hör också medelstora gårdar med 30—40 kor). Antalet gårdar kommer att halveras på 10 år med en hastighet på 6,7 procent per år. Dessutom blir de enskilda investeringsprojekten allt större.

I fråga om den strukturella utvecklingen framhåller utskottet att gårdar i storleksklassen familjejordbruk också framöver bör få sin försörjning från gården. Dessutom måste man särskilt ta hänsyn till faktorer som säkerställer att jordbrukarna orkar med sitt arbete.

Det är svårt att upprätthålla inkomstnivån inom jordbruket i ett läge där produktiviteten och strukturen behöver utvecklas samtidigt som priserna på produktionsinsatser förblir höga och jordbruket underkastas höga miljökrav när det gäller att minska utsläppen i vattnen och utsläppen av växthusgaser och att ta hand om biodiversiteten. För att garantera en positiv strukturutveckling på lång sikt och se till att inkomstnivån inte sjunker krävs det stabila och långsiktiga jordbruksstöd utöver höjda producentpriser. Både inkomststöden och strukturstöden är viktiga för att jordbruket ska utvecklas. Måluppfyllelsen för inkomst och lönsamhet på gårdarna får inte bromsas upp av att jordbruksstödet blir till kapital i priset på åkermark.

Ägoreglering på gårdar är ett betydelsefullt sätt att effektivisera arbetet och sänka produktionskostnaderna. Därför behövs det adekvata anslag för ägoreglering.

I de myndighetsföreskrifter som utfärdas om jordbruk måste också konsekvenserna för investeringskostnaderna och den generella kostnadsnivån inom jordbruket beaktas. Vi måste gallra i byråkratin också av kostnadsskäl.

Skogsbruk

Anslagen för finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) beräknas vara 15 miljoner euro för små (på grund av utbetalningar av stöd som överförs från 2012 till 2013 eftersom anslaget tagit slut). Underskottet krymper något från året innan (17 miljoner euro i utbetalningar som överförts från 2011 till 2012). Det föreslagna anslaget för Kemerastöd 2013 är 61,48 miljoner euro. Anslaget krymper med 5 miljoner euro jämfört med 2012. De utbetalningar som överförs kommer att ta ungefär 15 miljoner euro av anslaget, så det finns ca 47 miljoner att använda för nya projekt. Anslaget är knappt tilltaget i förhållande till behoven och möjliggör inte några ökade arbetsvolymer.

Utskottet påpekar att 18 miljoner euro föreslås för energistöd för klenträd, alltså 1 miljon mer än för 2012. Medlen för energistödet kan användas för stöd för uttag av energived enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk till dess att stödsystemet för klenträd träder i kraft. Ett förslag till ändring i systemet har lämnats till kommissionen. Utbetalningen av stödet ska flyttas närmare det ställe där energiproduktionen sker, så som kommissionen kräver. I och med ändringen föreslås den nya stödnivån bli fem euro per kubikmeter fast mått, alltså två euro per kubikmeter flis enligt löst mått. Följaktligen måste både lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk och lagen om energistöd för klenträd ändras. Målet är att öka energianvändningen av skogsflis till 13—14 miljoner kubikmeter fast mått från nuvarande ca 7,5 miljoner kubikmeter fast mått. Anslaget för nästa år möjliggör en fortsatt ökning.

Stödsystemet för klenträd avses träda i kraft 2013 samtidigt som den nya lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007). På grund av behandlingen i kommissionen går det ännu inte att förutse någon närmare tidpunkt för ikraftträdandet. Utskottet ser det som viktigt att lagstiftningen om stödsystemen träder i kraft snarast möjligt.

Anslagen för ett hållbart skogsbruk har redan i de senaste årens statsbudgetar varit otillräckliga och är det också i år och därför vill utskottet peka på hur svårt läget är på grund av de minskade anslagen. När de finansiella resurserna drar ut på tiden drabbas skogsägare, maskinföretagare och andra aktörer hårt. Underskottet blir 8,5 miljoner euro jämfört med vad som föreslås i det nationella skogsprogrammet 2015. Svårast är läget i norra Finland, där de arbeten som räknas till Kemera står för en särskilt stor del av skogsvården och skogsförbättringen. Bristen på fullmakter att bevilja stöd kommer att leda till stora problem för de enskilda gårdarna nästa år. De föreslagna låga anslagen kräver att man ser över stödsystemen.

Utskottet lyfter fram skogsvårdsmålen i skogslagstiftningen. Virkesproduktion är en exceptionellt långsiktig verksamhet där nyttan av investeringar i skogsvård och markberedning realiseras först årtionden senare. För att stödet till vård av ungskog ska ha effekt måste det huvudsakligen riktas till vård av plantbestånden. Utifrån resultaten av skogsinventeringar finns det stora behov att öka alla typer av arbeten inom skogsvård och markberedning. Förtroendet för tillgången på konkurrenskraftigt inhemskt virke är en avgörande faktor när man ser till verksamhetsvillkoren och expanderingsmöjligheterna för skogsindustrin och annan virkesanvändning i vårt land i framtiden. Med hänsyn till den stora potentialen för bioekonomi i framtiden är det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv motiverat att främja ett hållbart skogsbruk och säkra den framtida virkesproduktionen. Utskottet påpekar att regeringen enligt sitt program kommer att överlämna en skogspolitisk redogörelse. Riksdagen bör få denna i god tid före valperiodens slut.

Ett hållbart skogsbruk bidrar också till att tygla klimatförändringen och till att förbättra möjligheterna att använda förnybar inhemsk energi. Anslagen i budgetpropositionen är ett stort problem, inte bara när det gäller att trygga virkesproduktionen utan också med tanke på ökad användning av klenvirke för energi. Målet är som sagt att öka energianvändningen av skogsflis till 13—14 miljoner kubikmeter fast mått från nuvarande ca 7,5 miljoner kubikmeter fast mått. Utskottet noterar här att det finns planer på att öka användningen av energivirke från 8—10 miljoner kubikmeter fast mått som var det tidigare målet i det Nationella skogsprogrammet 2015 till 15 miljoner kubikmeter. De samlade åtagandena för förnybar energi från 2010 som bygger på EU-lagstiftning kräver att Finland höjer andelen förnybar energi till 38 procent senast 2020. Skogsflis ska uppfylla mer än hälften av åtagandet.

Handlingsprogrammet för mångfald i skogarna i södra Finland (Metso) är en helhet som hittills har genomförts på ett balanserat sätt med både jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets anslag. Programmet har medverkat till att attityderna till skyddet av skogar har blivit betydligt positivare. Jord- och skogsbruksministeriet finansierar åtgärder i ekonomiskogar och miljöministeriet åtgärder inom skyddsområden. Inemot 90 procent av skogarna i Finland är ekonomiskogar och därmed spelar de en central roll i att värna mångfalden. Hittills har jord- och skogsbruksministeriet finansierat omkring 40 procent och miljöministeriet ca 60 procent av programmet. Utskottet framhåller att det nu blir ännu svårare att genomföra programmet på ett balanserat sätt eftersom jord- och skogsbruksministeriets anslag ytterligare minskar. Det betyder att jord- och skogsbruksministeriets disponibla anslag nästan i sin helhet går till att förnya gamla avtal om miljöstöd och att några nya avtal om Metso-objekt knappast kan slutas. För att de övergripande målen ska nås är det ytterst viktigt att det också inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ses till att programmet Metso kan genomföras.

Det är viktigt att resultatmålen för Forststyrelsens affärsverksamhet inte riskerar en rationell vård och användning av de tillgångar som Forststyrelsen besitter.

Skogsforskningen spelar en mycket viktig roll när det gäller att omsätta bioekonomin i praktiken och bemöta de globala utmaningarna i framtiden. Det krävs därför systematiska satsningar på forskning, tillämpning, innovationer och rådgivning.

Finansiering av forskning och landsbygdsrådgivning

I Finland kommer konkurrenskraften inom jordbruket och livsmedelsekonomin och den framväxande bioekonomin allt mer att bygga på stark kompetens hos alla aktörer i livsmedelskedjan och utveckling och snabb lansering av innovationer, alltså nya produkter som involverar bioenergi, ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionsmetoder.

Det är viktigt att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär tillhandahåller sådan heltäckande rådgivning som landsbygdsföretagen behöver och erbjuder en stabil kunskapsbas för landsbygdsutveckling. Tillgången till rådgivningstjänster bör säkras och utvecklas långsiktigt, både genom nationella och EU-medfinansierade insatser.

Jordbruks- och livsmedelsforskningen tar fram och förmedlar i samarbete med rådgivningen forskningsbaserad kunskap i syfte att utveckla jordbruk, trädgårdsodling, livsmedelsekonomi och anknytande företagsamhet på landsbygden. Den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen i jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelsekonomi sker centraliserat på Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi.

Det är viktigt, menar utskottet, att det anvisas adekvata anslag för utveckling av gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar under moment 30.10.50 och för omkostnaderna vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi under moment 30.20.01.

Vägar

Ett välfungerande vägnät är av central betydelse för all verksamhet på landsbygden, framhåller utskottet. Det är också en grundläggande förutsättning för virkesproduktionen och virkesförsörjningen. Brister i vägnätet, särskilt då det förekommer tjälskador, gör att säsongsfluktuationerna är kraftiga och därför orsakar extra kostnader. De enskilda vägarnas skick spelar en stor roll både för dem som bor vid dem och för landsbygdsnäringarna. Det måste satsas tillräckligt på att rusta upp vägarna. Dessutom har standarden på det sekundära vägnätet sjunkit och måste höjas. Skicket på vägnätet på lägre nivå ska ses över på ett sätt som tryggar verksamhetsförutsättningarna för landsbygdsnäringarna och skogsbruket, står det i regeringsprogrammet.

Fiskeri

Utskottet ser det som viktigt att öka konsumtionen av inhemsk fisk. Sälskador är ett stort problem för yrkesfisket framför allt i havsområden, så det är angeläget att reglera i synnerhet gråsälsstammen och ersätta skadegörelse som orsakas av sälar. Det är också viktigt att främja det yrkesmässiga insjöfisket och underlätta marknadstillträdet för lokalt fångad fisk.

Det är möjligt att avlägsna fosfor från Östersjön och andra eutrofierade vatten med hjälp av effektivare yrkesmässigt mörtfiske. Med hjälp av reservationsanslaget för främjande av fiskerinäringen, marknadsföringen och strukturpolitiken finns det möjlighet att betala utgifter för främjat reduktionsfiske inom havsfisket. Utskottet välkomnar detta, för möjligheterna att fortsätta med reduktionsfiske av skrapfisk blir bättre samtidigt som primärproducenterna lättare kan omvandla skrapfisk till värdefisk. Det är viktigt att anslaget också får användas på de inre vattnen, anser utskottet.

Vattenhushållning

Ju frekventare extrema väder- och vattenförhållanden blir till följd av klimatförändringen, desto större växer sig behovet att vara förberedd inför översvämningsrisker och särskilda situationer inom vattenförsörjningen. Samtidigt ökar behovet att grundligt renovera vattenbyggnadskonstruktioner. Anslagen på kapitel 30.50 används också för att främja regionalt vattenförsörjningssamarbete, beredskapsplaner för särskilda situationer och vattenförsörjning på landsbygden. Där finns också anslag för bättre beredskap för stora översvämningar och bättre skydd för bosättningen. Utskottet ser det som mycket viktigt ersättningar snabbt betalas ut för skördeskador till följd av översvämningar.

Kapitelanslagen är konstanta 2013 jämfört med 2012, bortsett från anslagen för vattendragsåtgärder och vatten- och avloppsåtgärder på moment 30.50.31 (Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar). De här anslagen är väsentliga för avloppsprogrammet, eftersom det statliga stödet för att genomföra programmet betalas med medel från det här momentet i fråga om jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel. I budgeten för 2011 var anslaget 20,158 miljoner euro och i budgeten för 2012 var det 14,008 miljoner euro. I budgetpropositionen för 2013 föreslås 10,079 miljoner euro på momentet. Med anslaget finansieras påbörjade projekt, vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden och räntestöd för räntestödslån som beviljats tidigare. Trots stor efterfrågan kan stöd från momentet inte beviljas för andra nya vatten- och avloppsprojekt.

Det föreslagna anslaget för 2013 innehåller alltså inte resurser för att med statligt stöd starta nya projekt för att säkra vattenförsörjningen i särskilda situationer eller bygga matarledningar för vatten och avlopp som ska finnas till för regional vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten. Den del av anslaget som disponeras för avlopp i glesbygden är också mindre än det varit tidigare år. Utskottet vill därför peka på den låga anslagsnivån och behovet att starta nya vatten- och avloppsprojekt med statlig finansiering.

Tillräckliga resurser för skydd mot översvämningar (t.ex. rensning av åar) leder till minskade utgifter för att ersätta översvämningsskador. Skador orsakade av översvämningar bör ersättas snabbt.

FICAM

FICAM, Tammerfors universitets centrum för alternativa metoder till djurförsök, tar bland annat fram alternativa metoder till djurförsök och genomför åtgärder enligt EU:s direktiv om försöksdjur. Utskottet ser det som angeläget att en fortsatt verksamhet säkras och att alternativa metoder till djurförsök används i mån av möjlighet.

Byaverksamhet

Byaverksamheten har visat sig behövas i arbetet för att utveckla landsbygden inom hundratals utvecklingsprojekt och omfattande frivilligarbete. Därför lyfter utskottet fram behovet av statsbidrag för ändamålet.

4H-verksamhet

Utskottet vill framhäva 4H-verksamhetens viktiga roll i fråga om att främja landsbygdens livskraft och attraktivitet genom att organisationen ordnar varierad fritidssysselsättning och serviceverksamhet, sysselsätter unga och ger dem möjlighet att pröva på företagsamhet i sin hemtrakt. Organisationen har utbildat unga inför arbetslivet och gett dem olika slags arbetsuppgifter både på landsbygden och i städerna. Den har de strukturer och den kompetens som behövs för att sysselsätta unga, ge dem kunskaper om arbetslivet och ta hand om unga, framför allt i glesbygden. Årligen sysselsätter 4H-föreningarna fler än 8 000 unga i sin arbetslivsträning.

Under moment 30.10.55 (Statsbidrag för 4H-verksamhet) föreslås ett minskat anslag jämfört med budgeten för i år. Utskottet anser emellertid att det behövs ett adekvat anslag för 4H-verksamhet.

Viltskador

Enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen (105/2009) kan viltskador (orsakade av bl.a. stora rovdjur) ersättas bara inom ramen för statsbudgeten. För att ersättningar ska kunna betalas ut utan avbrott ska ett så stort anslag reserveras för ändamålet att det täcker in skadorna, som hela tiden ökar. Rovdjursstammarna behöver regleras på ett sätt som fungerar bra och leder till resultat för att skadorna orsakade av stora rovdjur ska minska. Det är också viktigt att snabbt betala ut ersättningar till dem som drabbas av skador.

Renhushållning

Rennäringen spelar en viktig roll för näringslivet i glesbygderna i norr. Den ger möjligheter till försörjning, den är en viktig imageskapande sidobransch för turistnäringen och den har också en stor kulturbärande roll. Men de snabbt ökande rovdjursskarorna har på många håll markant försvagat lönsamheten. Därför behövs det adekvata anslag för att främja rennäringen. Här vill utskottet understryka betydelsen av fungerande och effektiv lagstiftning om stammarna av stora rovdjur.

I takt med att den industriella markanvändningen ökat har också behoven att samordna olika aktörers intressen ökat i hela renskötselområdet på mycket kort tid. Behovet av och efterfrågan på rådgivning i rennäringen har ökat betydligt. Därför är det viktigt med adekvata anslag för renbeteslagsföreningen.