Motivering

Jordbruk

Utskottet ser det som viktigt att främja jordbrukets och landsbygdens konkurrenskraft och omstrukturering. Jordbrukspolitiken bör bidra till en lönsam verksamhet på aktiva gårdar, till en positiv utveckling av jordbrukarnas inkomster och till en livsmedelsproduktion av inhemska råvaror i samma omfattning som i dag. Det är viktigt att utveckla ett jordbruk som bygger på familjejordbruk och att höja dess produktivitet och konkurrenskraft. Försäljning av energi i alla tillgängliga former ska bli en ny inkomstkälla för gårdarna.

I sitt utlåtande om redogörelsen om ramarna för statsfinanserna 2009—2012 påpekade utskottet att om förhandlingsresultatet i fråga om artikel 141 i anslutningsfördraget genomförs som sådant, betyder det ett stort inkomstbortfall för jordbrukarna i södra Finland under avtalsperioden. Fullmakten att betala inkomststöd kommer stegvis att sjunka under stödperioden 2008—2013 från max 93,9 miljoner euro 2008 till max 62,93 miljoner euro 2013. Om det inte avsätts tillräckliga medel för strukturutveckling, kommer tillgången på inhemska råvaror för livsmedelsindustrin att minska och landets försörjningsberedskap att ställas på spel. Därför är det nödvändigt att regeringen i enlighet med sitt program bevakar förändringarna i jordbrukets lönsamhet och jordbrukarnas inkomstnivå och bl.a. genom beskattningen säkrar en positiv inkomstutveckling.

Det är också nödvändigt att se till att gårdsbrukets utvecklingsfond kan fungera, bl.a. genom att undersöka möjliga nya former av finansiering.

Det är årets största jordbrukspolitiska utmaning för Finland att genomföra hälsokontrollen av gemenskapens jordbrukspolitik enligt det beslut som fattades i slutet av fjolåret. Det kommer nämligen till stor del att ange riktlinjerna för vår jordbrukspolitik fram till 2013. Det slutliga beslutet gav Finland en möjlighet att bidra nationellt bl.a. till stödåtgärder inom mjölkproduktionen. När vi genomför hälsokontrollen bör vi se till att produktionen är konkurrenskraftig och samtidigt försöka minska skillnaderna i stödnivå i olika delar av landet, såväl inom mjölkproduktion som nötköttsproduktion. Utskottet instämmer med det som står i redogörelsen om EU-politiken (SRR 4/2009 rd) att målet fortsättningsvis bör vara ett så samordnat stödsystem som möjligt som garanterar villkoren för jordbruksproduktionen också i södra Finland utan att stödsystemet i norr försämras. Samtidigt bör målet i regeringsprogrammet genomföras, alltså att höja inkomstnivån inom jordbruket.

Ramarna innefattar ett finansieringsbeslut som har med genomförandet av hälsokontrollen att göra. Det gäller den nationella medfinansieringen av s.k. moduleringspengar. Detta nationella finansiella bidrag på 50 procent måste ingå i stödet. Utskottet påpekar att det i den mån det gäller gemenskapens medel rör sig om att föra över medel från direkta stöd till medlen för landsbygdsutveckling. Det samlade gårdsstödet till jordbrukarna kringskärs och pengarna flyttas över till programmen för landsbygdsutveckling.

Utskottet anser att man i samband med hälsokontrollen måste finna på råd att kompensera jordbrukarna för det inkomstbortfall som de drabbas av till följd av förändringarna i gemenskapens jordbrukspolitik.

Utskottet ser det som mycket viktigt att forskningen kring jordbruk och landsbygd tilldelas nödvändiga anslag för att bibehålla standarden och att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär tillförsäkras heltäckande utbildning och rådgivning enligt landsbygdsföretagens behov för att garantera en gedigen kunskapsbas för landsbygdsutvecklingen.

Utskottet lyfter fram behovet av adekvata anslag för det sekundära vägnätet och stöd till enskilda vägar.

Utskottet upprepar sin ståndpunkt i utlåtandet om redogörelsen om riktlinjer för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogram för transportnätet fram till 2020 (JsUU 11/2008 rd — SRR 3/2008 rd) att vi bör satsa mer på energieffektiva, ekonomiska och miljövänliga transporter och farleder på insjöarna.

I sina utlåtanden om budgetpropositionerna de senaste åren har utskottet lyft fram det stora behovet av fler vattenförsörjningsarbeten på landsbygden. I det här sammanhanget understryker utskottet särskilt att det i dagens samhällsekonomiska konjunkturläge är nödvändigt att utföra fler vattenförsörjningsarbeten också för att lindra konsekvenserna av recessionen.

Skogsbruk

Regeringen föreslår inte något tillskott för hållbart skogsbruk. I redogörelsen hänvisar den till 2008 års rambeslut om att öka medlen med totalt 5 miljoner euro under hela ramperioden. Utskottet framhåller att finansieringen av hållbart skogsbruk är en långsiktig investering som garanterar kommande virkesavkastning. Trots att virkesförbrukningen för tillfället ligger nere måste vi kunna effektivisera virkesproduktionen för att träförädlingen säkert ska ha tillgång till inhemsk råvara i framtiden. En effektivare virkesproduktion behövs också för att ersätta de skogstillgångar som inte blir ekonomiskt nyttjade. Det energipolitiska målet är dessutom att användningen av träbiomassa ska ha tredubblats senast 2015, vilket samtidigt stärker energiförsörjningen i landet. Visserligen är det en utmaning att skogsindustrins minskade kapacitet direkt inverkar på andelen förnybar energi i och med att produktionen av svartlut och mekaniska biprodukter minskar.

Läget för skogsvårdsarbeten är särskilt dåligt i år, eftersom virkesavverkningen och virkeshandeln praktiskt taget helt har stannat av. Därför är det mycket angeläget att nivån på ramanslagen för olika åtgärder inom skogssektorn omprövas i de årliga propositionerna om statsbudgeten allteftersom åtgärderna behöver omprioriteras. Det behövs massiv och direkt bränsleanskaffning för att den träbaserade bränsleförsörjningen ska kunna säkerställas under lågkonjunkturen inom skogsindustrin. Med tanke på en långsiktig virkesförsörjning för träförädlingen är det lämpligast och fördelaktigast att utvinna bränsleråvara i odlad ungskog. Under konjunkturtoppar inom skogsindustrin finns det ett tillräckligt utbud av både biprodukter från sågar och avverkningsrester. I nuläget bör anslag avdelas särskilt för att ta till vara energivirke från unga skogar.

Beräkningar visar att det kommer att finnas goda möjligheter till ökad avverkning de 30 kommande åren förutsatt att i synnerhet unga skogar blir vårdade och förbättrade. Finansieringen av hållbart skogsbruk (KEMERA) spelar en avgörande roll när det gäller att starta skogsvårdsprojekt. Men skogarna lider allt mer av brist på vård trots ökade vårdinsatser. Försenade insatser i ungskog och plantskog leder till minskad virkesavkastning och försämrade möjligheter att avverka i framtiden. Enligt den färskaste inventeringen av landets skogar måste både vården av plantskog i privata skogar och förstagallringarna fördubblas.

Skogsägarna har som sagt på senare tid satsat mer på vårdarbeten än tidigare. Det har utförts mer arbeten enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk och det har de senaste åren lett till att anslagen för ändamålet har tagit slut långt före årsskiftet. I år kommer läget förmodligen att vara detsamma senast i slutet av september. Statsfinanserna bör planeras så att olika finansieringsbehov kan vägas in redan i de årliga budgetpropositionerna och tilläggsbudgetpropositioner den vägen undvikas.

Anslagen i de senaste årens statsbudgetar har alltså varit för små och är det också i år och därför kräver utskottet en anslagsökning i ramarna för finansiering av hållbart skogsbruk.

Med hänvisning till sitt utlåtande om propositionen med förslag till vissa ändringar av skogsbeskattningen (JsUU 27/2008 rd — RP 206/2008 rd) anser utskottet att KEMERA-stöden fortfarande bör ingå i notifieringssystemet.

I sitt utlåtande om statsrådets redogörelse den 6 november 2008 om en klimat- och energistrategi på lång sikt (JsUU 7/2009 rd — SRR 6/2008 rd) skrev utskottet att torv för tillfället är ett i hög grad nödvändigt bränslekomplement till skogsflis inte minst i stora kraftverkspannor, både på grund av sina förbränningstekniska egenskaper och på grund av den inhemska tillgången. Genom samförbränning av torv och trä kan man effektivt undvika problemen med uppkomsten av aska. Torven har också en betydande potential som råvara tillsammans med träbaserade råvaror till exempel vid framställning av biodiesel. Utskottet efterlyser insatser för att torven fortsatt ska kunna betraktas som ett lönsamt inhemskt bränsle.

Utskottet pekar även i det här sammanhanget på att det behövs större satsningar på ombyggnad av skogsvägar. En stor del av skogsvägarna, särskilt de som är byggda på 1960—70-talen, är i behov av ombyggnad. Enligt utredning bör ombyggnadsarbetena utökas med 40—50 procent.

Behovet av iståndsättningsdikning ökar också. Tack vare dikning som utförts på torvmarker de senaste decennierna är skogstillväxten nu rekordhög. Men iståndsättningsdikningen måste genomföras i tid för att trädbeståndet på dikningsområdena säkert ska utvecklas.

I redogörelsen står det att "skogsbruksorganisationerna inom den indirekta statsförvaltningen och deras verksamhet ses över". Utskottet framhåller att välfungerande organisationer är viktiga för skogsbruket i och med att de främjar ett hållbart och lönsamt skogsbruk. Men i utgiftsramarna föreslås det nedskärningar i statsbidraget till skogsförvaltningen. Den personal som anställts med statsbidrag stod för 915 årsverken på skogscentralerna 2005, men i början av 2009 var siffran nere i 761. Ytterligare 160 årsverken ska enligt förslaget bort fram till utgången av 2015. Utskottet understryker att det nationella skogsprogrammet 2015, godkänt av statsrådet i mars 2008, och Handlingsprogrammet för mångfald i skogarna i södra Finland 2008—2016 (METSO) innehåller sammantaget 134 åtgärdsförslag. Om de disponibla resurserna minskar måste de skogspolitiska effektivitetsmålen och åtgärderna i det nationella skogsprogrammet omprövas. Skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral spelar en viktig roll när det gäller att genomföra de ca 40 åtgärderna i programmet.

I redogörelsen sägs det om METSO att det förändrade läget på virkesmarknaden gör det möjligt att nå målen med mindre satsningar, vilket nog stämmer. Utskottet ser i alla fall helst att man enligt redogörelsen bereder sig på ökade satsningar längre fram.

Regeringen har som strategiskt mål att öka finländarnas välfärd bl.a. genom kompetensutveckling, forskning och utveckling plus klimat- och energipolitiska insatser. Utskottet påpekar dock att de planerade personalnedskärningarna på Skogsforskningsinstitutet utifrån produktivitetsprogrammet kommer att bli klart större än vad den naturliga avgången och pensioneringarna möjliggör. Det är samhällsekonomiskt sett mycket viktigt att säkerställa skogsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta bör därför vara en av de viktigaste principerna när sektorsforskningen omstruktureras. Reformerna bör genomföras med utgångspunkt i att själva verksamheten ska utvecklas och inte bara att strukturerna ska ändras. Med andra ord ska forskningen och utvecklingen bygga på idén om värdekedjor. Med tanke på hur forsknings- och utvecklingsarbetet ska organiseras i fråga om skogsrelaterade värdekedjor betyder detta bl.a. att branschföretag, forskningsinstitut och universitet plus ministerier och s.k. mellanhänder måste samarbeta intensivare. Detsamma försöker man enligt redogörelsen uppnå genom effektivare samverkan mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Därför får villkoren för skogsforskningen i landet absolut inte försämras utan behöver tvärtom stärkas.