Motivering
Jordbruk
Utskottet ser det som viktigt att främja jordbrukets
och landsbygdens konkurrenskraft och omstrukturering. Jordbrukspolitiken
bör bidra till en lönsam verksamhet på aktiva
gårdar, till en positiv utveckling av jordbrukarnas inkomster och
till en livsmedelsproduktion av inhemska råvaror i samma
omfattning som i dag. Det är viktigt att utveckla ett jordbruk
som bygger på familjejordbruk och att höja dess
produktivitet och konkurrenskraft. Försäljning
av energi i alla tillgängliga former ska bli en ny inkomstkälla
för gårdarna.
I sitt utlåtande om redogörelsen om ramarna för
statsfinanserna 2009—2012 påpekade utskottet att
om förhandlingsresultatet i fråga om artikel 141
i anslutningsfördraget genomförs som sådant,
betyder det ett stort inkomstbortfall för jordbrukarna
i södra Finland under avtalsperioden. Fullmakten att betala
inkomststöd kommer stegvis att sjunka under stödperioden 2008—2013
från max 93,9 miljoner euro 2008 till max 62,93 miljoner
euro 2013. Om det inte avsätts tillräckliga medel
för strukturutveckling, kommer tillgången på inhemska
råvaror för livsmedelsindustrin att minska och
landets försörjningsberedskap att ställas
på spel. Därför är det nödvändigt
att regeringen i enlighet med sitt program bevakar förändringarna
i jordbrukets lönsamhet och jordbrukarnas inkomstnivå och bl.a.
genom beskattningen säkrar en positiv inkomstutveckling.
Det är också nödvändigt
att se till att gårdsbrukets utvecklingsfond kan fungera,
bl.a. genom att undersöka möjliga nya former av
finansiering.
Det är årets största jordbrukspolitiska
utmaning för Finland att genomföra hälsokontrollen
av gemenskapens jordbrukspolitik enligt det beslut som fattades
i slutet av fjolåret. Det kommer nämligen till
stor del att ange riktlinjerna för vår jordbrukspolitik
fram till 2013. Det slutliga beslutet gav Finland en möjlighet
att bidra nationellt bl.a. till stödåtgärder
inom mjölkproduktionen. När vi genomför
hälsokontrollen bör vi se till att produktionen är
konkurrenskraftig och samtidigt försöka minska
skillnaderna i stödnivå i olika delar av landet,
såväl inom mjölkproduktion som nötköttsproduktion.
Utskottet instämmer med det som står i redogörelsen
om EU-politiken (SRR 4/2009 rd) att
målet fortsättningsvis bör vara ett så samordnat
stödsystem som möjligt som garanterar villkoren
för jordbruksproduktionen också i södra
Finland utan att stödsystemet i norr försämras.
Samtidigt bör målet i regeringsprogrammet genomföras,
alltså att höja inkomstnivån inom jordbruket.
Ramarna innefattar ett finansieringsbeslut som har med genomförandet
av hälsokontrollen att göra. Det gäller
den nationella medfinansieringen av s.k. moduleringspengar. Detta
nationella finansiella bidrag på 50 procent måste
ingå i stödet. Utskottet påpekar att
det i den mån det gäller gemenskapens medel rör
sig om att föra över medel från direkta
stöd till medlen för landsbygdsutveckling. Det
samlade gårdsstödet till jordbrukarna kringskärs
och pengarna flyttas över till programmen för
landsbygdsutveckling.
Utskottet anser att man i samband med hälsokontrollen
måste finna på råd att kompensera jordbrukarna
för det inkomstbortfall som de drabbas av till följd av
förändringarna i gemenskapens jordbrukspolitik.
Utskottet ser det som mycket viktigt att forskningen kring jordbruk
och landsbygd tilldelas nödvändiga anslag för
att bibehålla standarden och att de ekonomiska regionerna
med landsortskaraktär tillförsäkras heltäckande
utbildning och rådgivning enligt landsbygdsföretagens
behov för att garantera en gedigen kunskapsbas för landsbygdsutvecklingen.
Utskottet lyfter fram behovet av adekvata anslag för
det sekundära vägnätet och stöd
till enskilda vägar.
Utskottet upprepar sin ståndpunkt i utlåtandet om
redogörelsen om riktlinjer för trafikpolitiken
och utvecklings- och finansieringsprogram för transportnätet
fram till 2020 (JsUU 11/2008 rd — SRR
3/2008 rd) att vi bör satsa mer på energieffektiva,
ekonomiska och miljövänliga transporter och farleder
på insjöarna.
I sina utlåtanden om budgetpropositionerna de
senaste åren har utskottet lyft fram det stora behovet
av fler vattenförsörjningsarbeten på landsbygden.
I det här sammanhanget understryker utskottet särskilt
att det i dagens samhällsekonomiska konjunkturläge är
nödvändigt att utföra fler vattenförsörjningsarbeten
också för att lindra konsekvenserna av recessionen.
Skogsbruk
Regeringen föreslår inte något tillskott
för hållbart skogsbruk. I redogörelsen
hänvisar den till 2008 års rambeslut om att öka
medlen med totalt 5 miljoner euro under hela ramperioden. Utskottet
framhåller att finansieringen av hållbart skogsbruk är
en långsiktig investering som garanterar kommande virkesavkastning.
Trots att virkesförbrukningen för tillfället
ligger nere måste vi kunna effektivisera virkesproduktionen
för att träförädlingen säkert
ska ha tillgång till inhemsk råvara i framtiden.
En effektivare virkesproduktion behövs också för
att ersätta de skogstillgångar som inte blir ekonomiskt
nyttjade. Det energipolitiska målet är dessutom
att användningen av träbiomassa ska ha tredubblats senast
2015, vilket samtidigt stärker energiförsörjningen
i landet. Visserligen är det en utmaning att skogsindustrins
minskade kapacitet direkt inverkar på andelen förnybar
energi i och med att produktionen av svartlut och mekaniska biprodukter
minskar.
Läget för skogsvårdsarbeten är
särskilt dåligt i år, eftersom virkesavverkningen
och virkeshandeln praktiskt taget helt har stannat av. Därför är
det mycket angeläget att nivån på ramanslagen
för olika åtgärder inom skogssektorn omprövas
i de årliga propositionerna om statsbudgeten allteftersom åtgärderna
behöver omprioriteras. Det behövs massiv och direkt
bränsleanskaffning för att den träbaserade
bränsleförsörjningen ska kunna säkerställas
under lågkonjunkturen inom skogsindustrin. Med tanke på en långsiktig
virkesförsörjning för träförädlingen är det
lämpligast och fördelaktigast att utvinna bränsleråvara
i odlad ungskog. Under konjunkturtoppar inom skogsindustrin finns
det ett tillräckligt utbud av både biprodukter
från sågar och avverkningsrester. I nuläget
bör anslag avdelas särskilt för att ta
till vara energivirke från unga skogar.
Beräkningar visar att det kommer att finnas goda möjligheter
till ökad avverkning de 30 kommande åren förutsatt
att i synnerhet unga skogar blir vårdade och förbättrade.
Finansieringen av hållbart skogsbruk (KEMERA) spelar en
avgörande roll när det gäller att starta
skogsvårdsprojekt. Men skogarna lider allt mer av brist
på vård trots ökade vårdinsatser.
Försenade insatser i ungskog och plantskog leder till minskad
virkesavkastning och försämrade möjligheter
att avverka i framtiden. Enligt den färskaste inventeringen
av landets skogar måste både vården av
plantskog i privata skogar och förstagallringarna fördubblas.
Skogsägarna har som sagt på senare tid satsat mer
på vårdarbeten än tidigare. Det har utförts mer
arbeten enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk
och det har de senaste åren lett till att anslagen för ändamålet
har tagit slut långt före årsskiftet.
I år kommer läget förmodligen att vara
detsamma senast i slutet av september. Statsfinanserna bör
planeras så att olika finansieringsbehov kan vägas
in redan i de årliga budgetpropositionerna och tilläggsbudgetpropositioner
den vägen undvikas.
Anslagen i de senaste årens statsbudgetar har
alltså varit för små och är
det också i år och därför kräver
utskottet en anslagsökning i ramarna för finansiering
av hållbart skogsbruk.
Med hänvisning till sitt utlåtande om propositionen
med förslag till vissa ändringar av skogsbeskattningen
(JsUU 27/2008 rd — RP
206/2008 rd) anser utskottet att KEMERA-stöden
fortfarande bör ingå i notifieringssystemet.
I sitt utlåtande om statsrådets redogörelse
den 6 november 2008 om en klimat- och energistrategi på lång
sikt (JsUU 7/2009 rd — SRR
6/2008 rd) skrev utskottet att torv för
tillfället är ett i hög grad nödvändigt
bränslekomplement till skogsflis inte minst i stora kraftverkspannor, både
på grund av sina förbränningstekniska egenskaper
och på grund av den inhemska tillgången. Genom
samförbränning av torv och trä kan man
effektivt undvika problemen med uppkomsten av aska. Torven har också en
betydande potential som råvara tillsammans med träbaserade
råvaror till exempel vid framställning av biodiesel.
Utskottet efterlyser insatser för att torven fortsatt ska
kunna betraktas som ett lönsamt inhemskt bränsle.
Utskottet pekar även i det här sammanhanget på att
det behövs större satsningar på ombyggnad
av skogsvägar. En stor del av skogsvägarna, särskilt
de som är byggda på 1960—70-talen, är
i behov av ombyggnad. Enligt utredning bör ombyggnadsarbetena
utökas med 40—50 procent.
Behovet av iståndsättningsdikning ökar
också. Tack vare dikning som utförts på torvmarker de
senaste decennierna är skogstillväxten nu rekordhög.
Men iståndsättningsdikningen måste genomföras
i tid för att trädbeståndet på dikningsområdena
säkert ska utvecklas.
I redogörelsen står det att "skogsbruksorganisationerna
inom den indirekta statsförvaltningen och deras verksamhet
ses över". Utskottet framhåller att välfungerande
organisationer är viktiga för skogsbruket i och
med att de främjar ett hållbart och lönsamt
skogsbruk. Men i utgiftsramarna föreslås det nedskärningar
i statsbidraget till skogsförvaltningen. Den personal som anställts
med statsbidrag stod för 915 årsverken på skogscentralerna
2005, men i början av 2009 var siffran nere i 761. Ytterligare
160 årsverken ska enligt förslaget bort fram till
utgången av 2015. Utskottet understryker att det nationella skogsprogrammet
2015, godkänt av statsrådet i mars 2008, och Handlingsprogrammet
för mångfald i skogarna i södra Finland
2008—2016 (METSO) innehåller sammantaget 134 åtgärdsförslag.
Om de disponibla resurserna minskar måste de skogspolitiska
effektivitetsmålen och åtgärderna i det
nationella skogsprogrammet omprövas. Skogscentralerna och
Skogsbrukets utvecklingscentral spelar en viktig roll när
det gäller att genomföra de ca 40 åtgärderna
i programmet.
I redogörelsen sägs det om METSO att det förändrade
läget på virkesmarknaden gör det möjligt
att nå målen med mindre satsningar, vilket nog
stämmer. Utskottet ser i alla fall helst att man enligt
redogörelsen bereder sig på ökade satsningar
längre fram.
Regeringen har som strategiskt mål att öka finländarnas
välfärd bl.a. genom kompetensutveckling, forskning
och utveckling plus klimat- och energipolitiska insatser. Utskottet
påpekar dock att de planerade personalnedskärningarna på Skogsforskningsinstitutet
utifrån produktivitetsprogrammet kommer att bli klart större än vad
den naturliga avgången och pensioneringarna möjliggör.
Det är samhällsekonomiskt sett mycket viktigt
att säkerställa skogsklustrets internationella
konkurrenskraft. Detta bör därför vara
en av de viktigaste principerna när sektorsforskningen
omstruktureras. Reformerna bör genomföras med
utgångspunkt i att själva verksamheten ska utvecklas
och inte bara att strukturerna ska ändras. Med andra ord
ska forskningen och utvecklingen bygga på idén
om värdekedjor. Med tanke på hur forsknings- och
utvecklingsarbetet ska organiseras i fråga om skogsrelaterade
värdekedjor betyder detta bl.a. att branschföretag,
forskningsinstitut och universitet plus ministerier och s.k. mellanhänder
måste samarbeta intensivare. Detsamma försöker
man enligt redogörelsen uppnå genom effektivare samverkan
mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.
Därför får villkoren för skogsforskningen
i landet absolut inte försämras utan behöver
tvärtom stärkas.