Allmän motivering
Enligt propositionen ska Kommunikationsverket med stöd
av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
() bevilja statligt stöd
också för bredbandsprojekt i kommuner vars projekt
hittills har stötts genom Europeiska unionens jordbruksfond.
Propositionen hänför sig till statsbudgeten för
2015 (RP 131/2014 rd).
Enligt utredning till utskottet har kommissionen bestämt
att medel ur EU:s jordbruksfond inte längre ska få utnyttjas
för att stödja byggande av stamnät i
Finland. Regeringen strävar därför efter
att genom propositionen säkerställa att projekten
framskrider. Avsikten är att kommunernas nya projekt av
den typ som tidigare berättigat till EU-stöd och
där kommunandelen varit 22 procent i fortsättningen
ska berättiga till statligt stöd. Enligt propositionsmotiven är
stödbehovet för nya eller anhängiga projekt
vid närings-, trafik- och miljöcentralerna uppskattningsvis
7—8 miljoner euro. De ansökningar om stöd
ur jordbruksfonden som är anhängiga vid centralerna
ska enligt förslaget överföras till Kommunikationsverket,
och den som fått avslag hos en NTM-central kan lämna
in ansökan till verket. Ett projekt som beviljats stöd
efter ansökan hos en NTM-central ska däremot genomföras
enligt de förfaranden och tidsplaner som anges i stödbeslutet.
Någon ny ansökan kan i dessa fall inte göras
hos Kommunikationsverket. Utskottet stöder förslagen
och menar att de är motiverade med tanke på likabehandlingen
av projekten och kommunerna och behovet att gå vidare med
projekten.
Projektet Bredband 2015 har enligt uppgift beviljats cirka 45,7
miljoner euro i statligt stöd, varav cirka 23 miljoner
euro under 2014. Vid Kommunikationsverket finns det dessutom anhängiga
stödansökningar för bredbandsprojekt runtom
i Finland för cirka 22 miljoner euro. Enligt uppgift har
således två tredjedelar eller 64 miljoner euro
av det statliga stödet redan beviljats, och nästan
en tredjedel har redan betalats ut. De stöd som Kommunikationsverket
beviljat och de stöd som det ansökts om (sammanlagt
67,7 miljoner euro) överskrider redan beloppet av det statliga
stöd på 64 miljoner euro som riksdagen beviljat.
I princip har det tillgängliga stödet redan nu
anvisats vissa projekt. En del av kostnaderna för de planerade
projekten torde dock inte realiseras. I så fall kan medel
eventuellt beviljas nya projekt.
Det är ytterst välkommet att statsrådet
föreslagit att tilläggsfinansiering på 5,5
miljoner euro läggs med i budgetpropositionen för
2015 för att bredbandsprojektet ska kunna fortsätta. Det är
dock osäkert om pengarna räcker till. Enligt uppgift
till utskottet finns det en klar risk för att stödet
inte räcker till för att genomföra alla projekt
som är anhängiga eller håller på att
inledas.
Utskottet har i fråga om jordbruksfondens utbetalning
av stöd erfarit att de fastställda tiderna för
uppkomna utgifter före utgången av 2014 är bekymmersam
för många projekt. Det är viktigt att
försöka få de fastställda tiderna
förlängda, så att jordbruksfondens medel
kan utnyttjas så väl som möjligt och
så att de projekt som beviljats stöd kan genomföras
planenligt.
Utskottet menar att samhället också i fortsättningen
måste bidra till investeringarna i bredbandsnät
i glesbygdsområdena och fullföljandet av projekt,
bl.a. för att trygga medborgarnas likabehandling och servicenivån
också i de glesbygdsområden där nätet
inte byggs ut på rent kommersiella grunder. Det är
också viktigt att försöka slutföra
bredbandsprojektet utifrån de fastställda målen,
vilket sannolikt kräver tilläggsfinansiering också efter
2015.
Utskottet fäster också uppmärksamhet
vid behovet att i fortsättningen också lägga
fokus på att det redan utbyggda nätet i dag på många
håll underutnyttjas. Genom praktiska åtgärder
bör ansökningsförfarandena och handläggningen
av ansökningar göras flexiblare och enklare.
Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utifrån inkommen utredning och
med hänsyn till kravet på likabehandling av projekten
föreslår utskottet att det till lagförslaget
fogas en ny övergångsbestämmelse om projekt
vars stödansökan avslagits av NTM-centralen.
Detaljmotivering
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen.
Under sakkunnigutfrågningen framfördes frågan
vad som borde gälla för tidpunkten för
bestämning av de stödberättigande kostnaderna
för de projekt som fått avslag av NTM-centralen.
Enligt övergångsbestämmelsen i propositionen
kan statsstöd i enlighet med lagen beviljas också i
sådana fall då projektet genomförs i
en kommun för vars projekt det tidigare har varit möjligt
att bevilja stöd enligt den upphävda lagen om
stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006).
Stödansökan för sådana projekt ska
riktas till Kommunikationsverket i enlighet med 7 §. På dessa
projekt tillämpas också det som anges i 8 § 2
mom. om kommuner med en betalningsandel på 21,78 procent.
Att ett projekt fått avslag på stödansökan
hos NTM-centralen hindrar enligt propositionen inte att projektet
finansieras med statliga medel. I 11 § i lagen om stöd
för byggande av bredband i glesbygdsområden avses
med stödberättigande kostnader endast kostnader
som har uppstått efter inlämnandet av stödansökan.
Stödberättigande kostnader för projekt
som fått avslag på ansökan hos NTM-centralen är
enligt propositionen alltså endast de kostnader som har
uppstått efter det att ansökan anhängiggjorts
vid Kommunikationsverket. För projekt som fortfarande är
anhängiga vid NTM-centralen kan däremot de kostnader
beaktas som uppstått efter att ansökan lämnades
till NTM-centralen.
För att säkerställa en jämlik
behandling av alla projekt är det enligt inkommen utredning därför
nödvändigt att till lagförslaget foga
en övergångsbestämmelse som gör
kostnader stödberättigande redan från
den tidpunkt då en stödansökan som fått
avslag hos NTM-centralen lämnades in till centralen. När
Kommunikationsverket behandlar stödansökan kan
verket alltså som stödberättigande kostnader
betrakta också de kostnader som uppstått innan
ansökan lämnades till Kommunikationsverket men
efter det att den ursprungliga stödansökan lämnades in
till NTM-centralen. Om ett projekt och dess kostnader förändrats
under tiden från det att ansökan lämnades
in till NTM-centralen till det att ansökan lämnades
in till Kommunikationsverket, tar verket i beaktande de stödberättigande kostnader
som uppstått från det att ansökan lämnades
till NTM-centralen, men utifrån den förändrade
situationen. Utskottet noterar dock att konkurrensutsättningen
av projekten i praktiken i hög grad begränsar
utrymmet för förändringar.
Utskottet föreslår dessutom att det i nämnda övergångsbestämmelse
bestäms om en tid inom vilken stödet ska sökas
hos Kommunikationsverket. Ansökan ska lämnas utan
dröjsmål, dock senast sex månader från
det att lagen har trätt i kraft. En fastställd
tid gör det möjligt att projekt som fått
avslag inte ställs i en oskäligt förmånligare
position jämfört med andra projekt på så sätt
att de kan söka stöd hos Kommunikationsverket
för kostnader som uppstått under en oskäligt
lång tid innan ansökan lämnades till
verket.
Syftet med den nya övergångsbestämmelse som
utskottet föreslår är att de projekt
som fått avslag på stödansökan
hos NTM-centralen ska vara så likställda som möjligt
med de projekt vars ansökan fortfarande behandlas av NTM-centralen.
I båda fallen bestäms de stödberättigande
kostnaderna utifrån den tidpunkt då ansökan
lämnades in till NTM-centralen.
Kommunikationsverket beviljar bredbandsstöd i den ordning
som ansökningarna kommer in till verket. Den föreslagna övergångsbestämmelsen ändrar
inte på denna huvudregel och påverkar alltså inte
den ordning i vilken ansökningarna behandlas.