Allmän motivering
Regeringen föreslår en
temporär lag om skrotningspremie för fordon. En
fysisk person som byter ut sin minst tio år gamla bil mot
en ny personbil ska på vissa villkor få en skrotningspremie,
om den gamla bilen lämnas in till en officiell återvinningsstation.
Försöket ska pågå den 1 juli—31
december 2015. Den nya bilen ska vara en lågemissionsbil
och den som byter bil måste med ett skrotningsintyg enligt
59 § i avfallslagen ()
visa att den gamla bilen har skrotats. Skrotbilen behöver
inte vara trafikduglig. Också en obesiktad bil kan skrotas
och berättiga till skrotningspremie. Propositionen hänför
sig till statsbudgeten och enligt uppgifter till utskottet avsätts
ett anslag på tre miljoner euro för skrotningspremien.
Skrotningspremien föreslås vara 1 000 euro. Utöver
det är det tänkt att bilbranschen ska bidra med
en frivillig skrotningspremie på förslagsvis 500
euro. Praktiskt ska det gå till så att försäljaren
lämnar en rabatt på 1 000 euro och importören
betalar statsstödet till försäljaren.
Sedan medger Trafiksäkerhetsverket importören
en gottgörelse som är lika stor som statsstödet.
Enligt propositionen ska Trafiksäkerhetsverket ha hand
om utbetalningar och bland annat utöva tillsyn över
skrotningen. Utskottet menar att uppgifterna lämpar sig
väl för Trafiksäkerhetsverket, om man
ser till verkets övriga uppgifter.
Bilparken i Finland hör till de äldsta i Europa och
bilarna används i sedvanlig trafik i snitt 10,9 år.
Skrotade bilar är i snitt tjugo år gamla. Också det
ligger rejält över exempelvis EU-genomsnittet.
Det är mycket påkallat att Finland försöker finna
medel för att förnya bilparken, bland annat för
att förbättra trafiksäkerheten och generera positiva
miljöeffekter.
Regeringen räknar med att försäljningen
av nya lågemissionsbilar stiger och antalet skrotade bilar ökar
med ungefär 3 000 tack vare försöket
med skrotningspremie. Enligt motiven till propositionen minskar
statens inflöde av punktskatt på bränsle
och fordonsskatt med ungefär 400 000 euro. Det beror på att
nya personbilar förbrukar mindre bränsle än
gamla. Därtill kommer Trafiksäkerhetsverkets administrativa utgifter
att stiga en aning, och merkostnaderna för försöket
beräknas uppgå till omkring tre miljoner euro.
Men statens inflöde av bilskatt beräknas stiga
betydligt mer än vad försöker kostar
i sin helhet i takt med att nybilsförsäljningen ökar.
I Finland är den sista ägaren till en skrotbil skyldig
att lämna bilen för skrotning. Ägaren
behöver inte betala för skrotningen och bilimportörerna
svarar för hanteringen och återvinningen av skrotade
bilar. För materialåtervinningen står Suomen
Autokierrätys Oy, ett bolag som bilimportörerna
bildat. Enligt propositionen har årligen betydligt färre
bilar skrotats än det har registrerats nya bilar. År
2013 registrerades 103 400 bilar första gången,
medan omkring 60 000 bilar har skrotats årligen. Utskottet
anser att propositionens mål att förbättra återvinningen
av skrotade bilar är bra och tillstyrker dem.
Vid utfrågningen av de sakkunniga ifrågasattes
det om målen kan uppfyllas. Stödet anses nämligen
inte bara gagna bilhandeln utan också den utländska
bilindustrin och i princip resultera i att fler, fullt användbara
bilar i relativt gott skick skrotas. Detsamma gäller bilmodeller
som i framtiden kunde tjäna som hobbybilar. Det är viktigt
att skrotningspremien kommer köparen till godo under försöket,
understryker utskottet.
I vissa sakkunnigyttranden lyfts det fram att försöket
kan ha negativa effekter på försäljningen
av begagnade, några år gamla bilar i gott skick.
Vidare ansåg en del sakkunniga att det vore på sin
plats att den nya bilen också kunde vara begagnad. Delvis
ansåg de sakkunniga också att försöket
mest stöder välsituerade eftersom människor
med lägre inkomster inte nödvändigtvis
kan köpa en helt ny bil trots stödet. Enligt uppgifter
till utskottet kostar den billigaste nya personbilen på marknaden
i dagsläget 10 000—11 000 euro.
Utskottet anser målen med skrotningspremien vara mycket
positiva och menar att det är värt att testa systemet
en kortare tid. Vidare är det viktigt att försökslagen är
tillräckligt tydlig. Man bör överväga
vilken roll begagnade bilar ska spela om man vill fortsätta
med systemet efter försökstiden. Försöket
pågår bara en kort tid och det kommer sannolikt
inte ha någon större effekt på föryngringen
av bilparken, påpekar utskottet. Det hänger
samman med att försöket förmodligen resulterar
i att det säljs färre nya bilar dels strax innan
premien införs, dels direkt efter försöket.
Utskottet kan dock inte se att försöket kommer
att ha några större effekter på vare sig
marknaden för nya bilar eller marknaden för begagnade
bilar. Det är dock viktigt att noga följa upp
hur försöket utfaller redan så länge
det pågår. Erfarenheterna bör analyseras
ingående, och utifrån dem bör det bedömas
om systemet ska fortsätta efter försöket
och om det behöver finslipas på någon
punkt.
Utskottet framhåller också att det är
mycket viktigt att systemet genomförs och verksamheten övervakas
med målet att inget mygel får uppstå kring
systemet. Vidare framhåller utskottet att det för
ett lyckat utfall är av stor betydelse att det informeras
tillräckligt mycket om försöket.
Utskottet vill uppmuntra bilbranschen att delta med en frivillig
gottgörelse för skrotning i syfte att medverka
till att målen med propositionen nås.
Det är angeläget att vi försöker
finna andra och effektiva medel för att förnya
bilparken utöver skrotningspremien för att utsläppen
ska minska och bland annat trafiksäkerheten förbättras.
Gynnsamma skattebeslut och rätt typ av ekonomiska incitament
spelar en framträdande roll när vi vill föryngra
bilparken. Dagens skatte- och avgiftssystem för trafiken är
inte i alla hänseenden ett incitament för att
förnya fordonsparken eller välja miljövänliga
färdmedel, framhåller utskottet. Det gäller
att fortlöpande söka fungerande lösningar
för att förnya bilparken, också via skattesystemet.
Ett sätt kan vara att finna metoder för att öka
utbytet och omsättningen på begagnade bilar. I
detta sammanhang vill utskottet påminna om att bilbranschen
redan tidigare fört kampanjer för att förbättra
omsättningen på bytesbilar och betalat en skrotpeng. Den
typen av åtgärder är mycket välkomna
också i fortsättningen.
Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande ändringar.
Detaljmotivering
2 §. Förutsättningar för
beviljande av understöd.
Utskottet föreslår att det i 1 mom. läggs
till att bara fysiska personer kan få understödet.
Till exempel företag eller andra organisationer kan således
inte få skrotningspremien. Ändringen ligger i
linje med propositionens syfte, enligt vad utskottet erfar.
Enligt förslaget ska den nya bilens drivkraft vara
höginblandad etanol, el eller bränsle som består
av metan eller CO2-utsläppen vara högst 120
g/km. Utskottet påpekar att partiskt taget alla
natur- och biogasdrivna bilar också kan köra på bensin.
Bestämmelsen bör dessutom beakta hybridbilar som
till exempel inte bara drivs med el utan har el som den ena av två kraftkällor.
Utskottet föreslår därför att
2 mom. 1 punkten kompletteras med att den nya bilen ska ha höginblandad
etanol, el eller bränsle som består av metan som
enda eller andra drivkraft eller att CO2-utsläppen
får vara högst 120 g/km. För
att bestämmelsen ska vara tydlig och enkel får
hybridbilar utifrån den ha större utsläpp än
vad som krävs av exempelvis bilar med bensin som enda kraftkälla
(högst 120 g/km). Det är enligt utskottet
viktigt att hybridbilar beaktas i försöket eftersom
det kan medverka till att alternativa kraftkällor och drivmedel
används i större utsträckning.
4 §. Understödstagare.
Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras
med att understödstagaren bara kan vara en fysisk person.
Dessutom behövs det två lagtekniska korrigeringar
för att förtydliga bestämmelsen. Varken
syftet eller innebörden med bestämmelsen ändras.
5 §. Utbetalning av understöd och premie.
Utskottet föreslår två lagtekniska ändringar
i 1 mom. för att förtydliga bestämmelsen.
Varken syftet eller innebörden med bestämmelsen ändras.
6 §. Tillsyn och återkrav.
Utskottet föreslår en teknisk ändring
i 2 mom. för att samordna terminologin.