Allmänt

Kulturutskottet välkomnar varmt syftet med propositionen, att bredda tillämpningsområdet för statsandelssystemet för performativ konst. Performativ konst som hör till lagens tillämpningsområde definieras extensivt, vilket gör det möjligt att i större utsträckning än för närvarande stödja den typen av konst. Utskottet anser också att propositionens målsättning att öka flexibiliteten och öppenhetenn i statsandelssystemet är utmärkt. 

Genom reformen ändras inte de grundläggande principerna för finansieringssystemet jämfört med nuläget. För att statsandelsfinansieringen ska fördelas rätt och vara rättvis är det motiverat att priserna per enhet fortfarande ska beräknas utifrån de faktiska driftskostnaderna för kulturinstitutionernas verksamhet dividerat med institutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Då följer statsandelsbeloppet kostnadsnivån och årsverkena i fråga om verksamhetsvolymen. 

Utskottet anser att propositionen kommer till nytta för konstnärerna och därmed ökar möjligheterna att delta i det konstnärliga livet. Reformen stärker således tillgodoseendet av de kulturella rättigheterna. 

I planen för de offentliga finanserna för 2021–2023 reserverades ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro för 2022 och 10 miljoner euro för 2023 för genomförandet av statsandelsreformen för performativ konst. Detta ändrades i planen för de offentliga finanserna för 2021–2024 så att hela tillskottet på 10 miljoner euro står till förfogande redan 2022, då reformen avses träda i kraft. Med beaktande av de anslagsökningar som redan gjorts är ökningen sammanlagt 13 miljoner euro jämfört med 2018 års nivå. Utskottet betonar att den reserverade tilläggsfinansieringen är nödvändig för att reformen ska kunna genomföras. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Bakgrund till reformen

Propositionen ingår som ett led i reformen av finansieringssystemet för museer och performativ konst. Reformen bygger på beredning av arbetsgruppen Kuusisto, som lämnade sitt förslag i januari 2018. Arbetsgruppen har berett sitt förslag i nära samverkan med företrädare för sektorn. Utifrån remissyttrandena om arbetsgruppens förslag påbörjades reformen i etapper. Först reviderades museilagen och bestämmelserna om finansiering av museer. Likaså reformerades statsunderstödsfinansieringen av det så kallade fria fältet för performativ konst. Genomförandet av förslagen om statsandelssystemet för performativ konst ansågs kräva ytterligare beredning. 

I samband med statsbudgeten för 2019 (RSk 31/2018 rd) godkände riksdagen ett uttalande där den förutsatte att beredningen av statsandelsreformen för performativ konst framskrider på bred front och att olika modellers konsekvenser för finansieringen av performativ konst och för verksamhetens utveckling bedöms noggrant i samband med beredningen och att tillräckliga resurser tryggas för reformen. Reformen av statsandelssystemet för performativ konst ingår i regeringsprogrammet för regeringen Marin. 

Den arbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i augusti 2019 hade till uppgift att slutföra beredningen av ett förslag till statsandelsreform för performativ konst på grundval av arbetet i Kuusistos arbetsgrupp och med hänsyn till remissyttrandena. Arbetsgruppen koncentrerade sig på att lösa de problem som påtalats i remissyttrandena, till exempel det tidsbegränsade godkännandet såsom berättigad till statsandel, ett enda pris per enhet, viktkoefficientmodellen samt den finansiella ställningen för Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri. Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet i arbetsgrupp avviker från principerna för Kuusistos arbetsgrupp på så sätt att tilläggsanslag anvisats för genomförandet av reformen i planen för de offentliga finanserna, medan reformen enligt uppdraget för Kuusistos arbetsgrupp skulle genomföras kostnadsneutralt. 

I likhet med en lång rad sakkunniga anser utskottet att det är utmärkt att den aktuella lagstiftningsreformen bereddes i gott samarbete med berörda aktörer. 

Det utvidgade tillämpningsområdet

Det föreslås att tillämpningsområdet för lagstiftningen om främjande av performativ konst blir mer omfattande än i den gällande teater- och orkesterlagen (730/1992). Nu ska alla former av performativ konst omfattas. Utöver teatrar och orkestrar har lagens tillämpningsområde också omfattat dansteatrar och sedan 2014 även cirkusar. 

Många konstarter såsom körer har varit uteslutna. Eftersom körer inte har omfattats av lagen, har professionella sångare haft mycket begränsade möjligheter att få arbete som körsångare, i likhet med de som spelar i orkestrar. Lagförslaget gör det möjligt för oss att i framtiden ha toppkörer i Finland som på andra håll i världen, på samma sätt som topporkestrar. 

Utskottet välkomnar förslaget att tillträdet till statsandelssystemet inte ska avgränsas till bara vissa former av performativ konst. Den här lösningen bidrar till stärkta möjligheter att utöva performativ konst mer varierat. 

Utskottet framhåller att möjligheterna till följd av det bredare tillämpningsområdet bör nyttjas i så stor utsträckning som möjligt för att ett av de viktigaste målen för reformen ska nås, nämligen att främja mångfalden inom konst- och kulturtjänsterna. 

Mångfald inom den performativa konsten och jämlika finansieringsgrunder

Utskottet ser positivt på att den föreslagna lagstiftningen ger möjlighet att bevilja en förhöjd statsandelsprocent för en del av verksamhetsenhetens årsverken. Då kan resurser fördelas bland annat till turnéer och besök och till föreställningar för barn, språkliga minoriteter eller grupper med särskilda behov. Den förhöjda statsandelsprocenten ersätter de statsunderstöd efter prövning som för närvarande beviljas för samma verksamhet utöver statsandelen. 

Statsandelen enligt den förhöjda statsandelsprocenten är av stor betydelse till exempel för barnteatrar som på grund av sin speciella verksamhet har låga inkomster men samma kostnader som andra aktörer. 

Tillgången till och tillgängligheten hos performativ konst i olika regioner i vårt land ombesörjs av dels orkestrar i landskapen med gästspel och gemensamma konserter, dels regionala teatrar med turnerande föreställningar. När reformen genomförs bör man se till att ett varierat utbud av performativ konst tryggas också ur ett regionalt perspektiv. 

Utskottet anser att det är viktigt att se till att de olika konstområdenas verksamhetsmöjligheter tryggas på lika villkor. De särskilda priserna per enhet för musik och annan performativ konst enligt lagförslaget baserar sig på skillnader i konstarternas kostnadsstruktur. Utskottet påpekar dock att priset per enhet för orkestrar sjunker och skiljer sig från priset per enhet för teater. Enligt ett sakkunnigyttrande har trenden kunnat skönjas en längre tid nu, och frågan har granskats i samband med beredningen av lagen. Från 2020 till 2021 sjunker priset per enhet för orkestrar enligt rambudgeten med 4 procent (51 851 euro 2020 och 49 763 euro 2021). Orkestrar har inte möjlighet att vid behov minska musikerpersonalen, vilket många andra områden inom den performativa konsten har kunnat göra i fråga om den konstnärliga personalen. Detta påverkar divisorn i formeln för priset per enhet. 

Det tidsbegränsade godkännandet såsom berättigad till statsandel

En verksamhetsenhet ska kunna godkännas till statsandelssystemet för performativ konst tills vidare eller för tre år. Syftet med detta är att systemet i tillräcklig utsträckning ska stödja både en långsiktig utveckling av verksamheten och en förnyelse av aktörsfältet. 

Om en verksamhetsenhet med hänsyn till verksamhetens omfattning och hur stabila verksamhetsförutsättningarna är kan bedömas uppfylla statsandelsvillkoren de kommande sex åren, godkänns den tills vidare såsom berättigad till statsandel. En viss tid på tre år gäller till exempel för verksamhetsenheter som för första gången blir godkända såsom berättigade till statsandel. 

Den föreslagna reformen ökar flexibiliteten i det nuvarande statsandelssystemet. Den gällande lagstiftningen har gjort det möjligt för teatrar och orkestrar som fått rätt till statsandel att inta en nästan permanent ställning när det gäller att få statsandelsfinansiering. Då det inte skett något bortfall av etablerade aktörer från finansieringen har det inte varit möjligt att ta in nya aktörer eftersom anslaget för ändamålet är begränsat. 

För en stor del av de verksamhetsenheter som omfattas av statsandelen är verksamhetsramarna och förutsättningarna väl etablerade och deras huvudmän har gjort långsiktiga investeringar för att skapa och utveckla förutsättningarna. För sådana aktörer kan en fullständig ansökningsprocess med jämna mellanrum leda till onödig osäkerhet och administrativ börda. 

Utskottet välkomnar den föreslagna översynen som ska göras med sex års mellanrum med fokus på att bedöma om verksamhetsenheten fortfarande uppfyller statsandelsvillkoren. Om en enhet inte längre uppfyller villkoren för att beviljas statsandel tills vidare, kan verksamheten överföras till att omfattas av statsandel för viss tid. Om enheten inte längre uppfyller statsandelskriterierna, kan godkännandet återtas. 

Utskottet konstaterar att den balanserade lösning som eftersträvas i propositionen är motiverad. Den tar hänsyn till att systemet i tillräcklig utsträckning ska möjliggöra dels omsättningen på aktörer som omfattas av statsandelssystemet, dels en långsiktig utveckling av verksamheten och förutsägbarhet i finansieringen med beaktande av det begränsade belopp som står till förfogande. 

Beslut om godkännande såsom berättigad till statsandel

Godkännandet såsom berättigad till statsandel avgörs på ansökan genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet fattar beslut inom ramen för statsbudgeten. 

Ministeriet ska fatta beslutet efter prövning. Om det inte är möjligt att inom ramen för statsbudgeten godkänna alla sökande såsom berättigade till statsandel, ska ministeriet vid prövningen beakta nödvändigheten, som ministeriet bedömer med avseende på syftena enligt 3 §. 

Utskottet understryker att prövningen av godkännandet som berättigad till statsandel bör grunda sig på tydliga och transparenta kriterier. Det är viktigt att sökandena behandlas jämlikt. 

Utskottet konstaterar att undervisnings- och kulturministeriet i motiveringen till sina beslut omsorgsfullt och mångsidigt ska redogöra för grunderna för beslutet på det sätt som förutsätts i förvaltningslagen (434/2003). Genom motiveringen tryggas förutom en god och öppen förvaltning även rättsskyddet för dem som beslutet gäller. 

Statsandelsnämnden

Inrättande av en statsandelsnämnd för performativ konst. I propositionen föreslår regeringen att en statsandelsnämnd för performativ konst inrättas i anslutning till Centret för konstfrämjande. Nämnden ska ha till uppgift att lämna utlåtanden till undervisnings- och kulturministeriet om ansökningar om godkännande till statsandelssystemet. 

Utskottet understöder förslaget att inrätta en nämnd, påpekar att bestämmelserna om nämnden är bristfälliga i propositionen. Ändringsbehoven och utskottets anknytande förslag behandlas nedan i detaljmotiveringen. 

Enligt uppgift är behovet av att inrätta en statsandelsnämnd kopplat till ett behov av att utöver innehållsmässig kännedom om olika områden inom den performativa konsten även integrera ett brett kulturpolitiskt perspektiv i handläggningen av ansökningarna. Ansökningarna måste kunna prövas med tanke på syftet med statsandelen (3 §), till exempel hur verksamhetsenhetens verksamhet med tanke på utbudet av kulturtjänster över lag främjar den performativa konstens mångfald, kulturell mångfald, riksomfattande och regional tillgång samt tillgänglighet för olika befolkningsgrupper. Dessutom behövs kännedom om statsandelssystemet och insikter i de ekonomiska och administrativa ramarna för verksamheten vid de verksamhetsenheter som omfattas av statsandelen, till exempel kommunernas betydande insats i finansieringen av verksamheten. 

Utskottet anser att det är viktigt att man vid tillsättandet av nämnden ser till dels att medlemmarna har tillräcklig kännedom om den performativa konstens verksamhetsfält, dels att det inte uppstår jävssituationer i nämndens verksamhet. 

Enligt utredning är nämnden avsedd att i fråga om administrativ status vara jämförbar med de särskilda nämnder som för närvarande finns i anslutning till Centret för konstfrämjande, dvs. biblio-teksstipendienämnden och visningsstipendienämnden. Statsandelsnämnden för performativ konst tillsätts av undervisnings- och kulturministeriet och administrativt ska den finnas i anslutning till Centret för konstfrämjande. Nämnden tillsätts för en mandatperiod på tre år i sänder, men eftersom det är möjligt att ansöka om statsandel med tre års mellanrum, är det i praktiken nödvändigt att nämnden arbetar främst under det första året av sin mandatperiod. 

Statsandelsnämndens prövning av ansökningar. Sakkunniga har fäst uppmärksamhet vid den prövning av ansökningar som görs i samband med beredningen av statsandelsnämndens sakkunnigutlåtanden. Av lagförslaget framgår inte tydligt efter vilka bedömningskriterier varje ansökan ska prövas och den egentliga jämförelsen därefter göras. 

Enligt uppgift är avsikten inte att nämnden i utlåtandet ska ställa de sökande i prioritetsordning. Däremot har nämnden till uppgift att lägga fram motiverade åsikter om uppfyllandet av statsandelsvillkoren och om de aspekter som inverkar på bedömningen av behovet av statsandel med tanke på det syfte som anges i 3 § i lagförslag 1. 

När det gäller bedömningen av den konstnärliga kvaliteten på aktörens verksamhet konstaterar kulturutskottet, med hänvisning till en utredning, att statsandelsnämnden inte ska bedöma verksamhetens konstnärliga kvalitet, utan fokus ska ligga på behovet av statsandel för att öka omfattningen och variationen i utbudet av kulturtjänster som ökar välbefinnandet i samhället. Syftet med hänvisningen till konstnärliga utgångspunkter i regeringens proposition är att bara aktörer vars primära syfte inte är att eftersträva ekonomisk vinst ska kunna vara berättigade till statsandel. Avsikten är att offentliga medel inte i detta sammanhang ska kanaliseras till företag vars verksamhet går ut på att tillhandahålla varor eller tjänster på marknaden. 

Enligt inkommen utredning är utlåtandena från statsandelsnämnden avsedda att vara beslutsunderlag för undervisnings- och kulturministeriet och de är inte bindande för ministeriet. Ministeriet svarar självt för sina beslut enligt den föreslagna lagen också till den del som motiveringarna till nämndens utlåtanden nyttjas i besluten. Nämndens utlåtanden är inte överklagbara avgöranden, utan det är ministeriets beslut som kan överklagas. 

Det fria fältet för performativ konst

Utskottet fäster uppmärksamhet vid de kriterier som också används för att skilja mellan dem som ansöker om statsandel i det fall att inte alla sökande kan godkännas på grund av att anslaget för ändamålet är begränsat. För att utreda om förutsättningarna enligt det första lagförslaget (4 §) uppfylls ska de aktörer som varit verksamma i åratal eller decennier bedömas. Då är det sannolikt att förutsättningarna uppfylls i fråga om samtliga aktörer, eftersom den kontinuerliga finansieringen har möjliggjort fortsatta förutsättningar. 

Största delen av de sammanslutningar inom det fria fältet som ansöker om statsbidrag och som inte får statsandel utan finansiering från Centret för konstfrämjande har också bedrivit professionell och regelbunden verksamhet i åratal. Aktörerna inom det fria fältet arbetar med små ekonomiska resurser. Aktörerna inom det fria fältet har en annan utgångsposition när det gäller att uppfylla de förutsättningar som anges i lagförslaget än de som länge har utvecklat sin verksamhet med hjälp av statsandel. 

Utskottet ser det som angeläget att se till att det för aktörer med hög konstnärlig kvalitet som nästan uppfyller villkoren inte blir för svårt att övergå till treårig statsandelsfinansiering i stället för att finansieras av Centret för konstfrämjande. Enligt ett sakkunnigyttrande är det sannolikt att största delen av de aktörer på det fria fältet som ansöker om godkännande såsom berättigad till statsandel uppfyller statsandelskriterierna enligt propositionen. Utskottet betonar att de grunder på vilka åtskillnaden görs bör vara rättvisa, tydliga och öppna för insyn. 

Trots fördelarna inser utskottet att reformen inte löser den ekonomiska klyftan mellan statsandelsaktörerna och det fria fältet. Enligt ett sakkunnigyttrande tilldelades sammanlagt 102 teater-, dans- och cirkusaktörer på det fria fältet 8,2 miljoner euro i verksamhetsunderstöd enligt prövning år 2020, medan 57 teatrar och dansgrupper som omfattas av statsandel fick sammanlagt 57,2 miljoner euro. 

Utöver den ekonomiska klyftan finns det också ett missförhållande mellan det fria fältet och de nuvarande aktörerna som omfattas av statsandelen när det gäller den konstnärliga bedömningen och bedömningen av verksamhetens kvalitet: aktörerna inom det fria fältet genomgår årligen en bedömning i samband med ansökan om verksamhetsunderstöd hos Centret för konstfrämjande, men de nuvarande aktörerna som är berättigade till statsandel har på grund av finansieringssystemets kalkylmässiga karaktär inte varit föremål för någon konstnärlig bedömning eller bedömning av verksamhetens kvalitet. Genom reformen ändras detta delvis, när aktörer som omfattas av statsandel i fortsättningen ska genomgå bedömning med tre eller sex års mellanrum. Det är bra att verksamheten utvärderas regelbundet i det nya systemet, men eftersom bedömningen görs enligt skilda kriterier gäller fortfarande ingen likabehandling ute på fältet då det finns två olika finansieringssystem. 

Utskottet ser ett behov av att framöver överväga möjligheterna att göra bedömningar gällande hela fältet för performativ konst enligt liknande kriterier. Verksamhetsformerna motsvarar varandra oberoende av finansieringssystem. 

Uppföljning och utvärdering

Utskottet ser positivt på att undervisnings- och kulturministeriet enligt propositionen (s. 33) ska låta utföra en extern bedömning av förverkligandet av reformens mål och av andra konsekvenser. Det är viktigt att bedömningen genererar information om hur reformen har genomförts inom de olika områdena inom den performativa konsten. I detta sammanhang behövs information exempelvis om hur antalet konstnärer utvecklas på teatrar och om reformens konsekvenser för aktörerna inom det fria fältet. (Utskottets förslag till uttalande) 

Utskottet vill att undervisnings- och kulturministeriet och aktörerna inom kultursektorn fortlöpande utvärderar finansieringssystemet så att det kan vidareutvecklas. 

En hållbar kulturfinansiering bör säkerställas

Utskottet påpekar att ungefär hälften av statsandelsfinansieringen av performativ konst härstammar från tippningsvinstmedel. Utskottet understryker att en varaktig minskning av avkastningen från penningspelsverksamheten inte får försämra den regionala tillgången till professionella kulturtjänster. Tillgången till tjänster är en av de viktigaste grunderna för statsandelssystemet. Även svårigheterna inom den kommunala ekonomin påverkar kommunernas möjligheter att finansiera aktörer inom konst- och kultursektorn. Utskottet betonar att den offentliga finansieringen av kultursektorn bör tryggas så att den är förutsägbar och tillräckligt stor. 

Utskottet uttrycker sin oro över coronaepidemin har visat att premisserna för kulturella aktörers inkomstbildning och yrkesutövning är sårbara. Krisen har försvårat försörjningsmöjligheterna för dem som arbetar inom kultursektorn på ett aldrig tidigare skådat sätt. Inställda föreställningar, konserter och andra uppträdanden har lett till att många inom kultursektorn blivit arbetslösa. 

Särskilt aktörerna inom det fria fältet får inkomster från flera olika källor, varav upphovsrättsersättningar är en viktig del. Tidpunkten för betalning av upphovsrättsersättning kan dock infalla långt efter det att det ersättningsberättigande verket har skapats. För den som blivit arbetslös är situationen särskilt svår: upphovsrättsersättningarna minskar den inkomstrelaterade dagpenningen på samma sätt som lön under arbetslöshetsperioden, trots att upphovsrättsersättningarna inte ens beaktas när dagpenningen tjänas in. Utskottet anser att detta missförhållande bör åtgärdas så snabbt som möjligt. 

När det gäller performativ konst är det oroväckande att de svaga förtjänstmöjligheterna kan leda till att yrkeskunnig personal kan komma att flytta över till andra branscher, rentav permanent. Produktioner inom performativ konst sysselsätter också bland annat planerare och proffs inom ljud- och ljusteknik, som arbetar inom evenemangsindustrin även i vidare bemärkelse. 

Kultursektorn är en medelstor och arbetsintensiv bransch i Finland. Enligt ett yttrande till utskottet var kulturens andel av alla sysselsatta 4,9 procent 2018, och 135 000 personer arbetade i kulturyrken. De indirekta effekterna på den regionala ekonomin ökar kultursektorns sysselsättningseffekt. Satsningar på kultur ökar inte bara den ekonomiska aktiviteten utan också människornas välbefinnande. 

Avslutningsvis

Utskottet instämmer med en lång rad sakkunniga i att det är viktigt att den föreslagna reformen av statsandelarna för performativ konst slutförs så snart som möjligt. Utskottet lägger vikt vid att den tilläggsfinansiering som reserverats i planen för de offentliga finanserna kommer till nytta för utvecklingen av hela sektorn för performativ konst samtidigt som den kulturella rikedomen och mångfalden befästs. 

Utskottet identifierar vissa faktorer som i framtiden kan leda till ett tryck på att ändra finansieringsmodellen för performativ konst. Bland annat kan konsten komma att utvecklas vidare till exempel genom virtuella föreställningar, mediekonst och olika multikonstnärliga framträdanden såsom performancer, performancekonst och poetry slam. Dessutom är det viktigt att beakta möjligheterna med produktionsplattformar som förnyar verksamhetsfältet för performativ konst. 

För att göra det möjligt att verkställa den föreslagna lagstiftningen så snabbt som möjligt föreslår utskottet att en ikraftträdandebestämmelse införs i lagförslag 1. En ny ikraftträdandebestämmelse behövs också i lagförslag 2 för att vissa statsunderstöd som beviljats med stöd av teater- och orkesterlagen ska kunna beaktas vid genomförandet av den föreslagna lagstiftningen på samma sätt som de skulle ha beaktats utan ändringar i lagstiftningen. Utskottet anser det också nödvändigt att göra vissa andra preciseringar och korrigeringar i lagförslag 2. Dessa behandlas närmare i detaljmotiveringen nedan.