Det nya i propositionen är att bestämmelserna blir tydligare i fråga om möjligheten att skjuta fram början av stipendieperioden och att avbryta stipendieperioden (4 f §). Centret för konstfrämjande har sedan ingången av 2016 godkänt att stipendieperioden avbryts även på grund av förvärvsarbete. På villkoren för att avbryta stipendieperioden har man tillämpat bestämmelserna i 10 b § 2 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Genom propositionen införs motsvarande bestämmelser i lagen om statens konstnärsstipendier. Reformen uppmuntrar stipendietagare att ta emot kortvariga anställningar under stipendieperioden. Utskottet vill understryka att reformen ger bättre förutsättningar för mer långsiktig planering av arbetet och förbättrar den ekonomiska situationen för fria konstnärer, då de inte längre behöver tacka nej till oförutsedda kortvariga anställningar på heltid i rädsla för att förlora stipendiet.
Men utskottet betonar också att flexibiliteten i det föreslagna arrangemanget begränsas av en fyramånadersregel som ter sig tämligen rigid. Den innebär att stipendiaten ska ha utnyttjat fyra månader av stipendieperioden, avbrottet ska vara i minst fyra månader och det ska återstå fyra månader av perioden för att stipendiaten ska kunna avbryta den. I fortsättningen bör man överväga en vidareutveckling av systemet så att begränsningarna i stipendieperiodens och anställningens längd lindras och så att det blir flexiblare för konstnärer att ta emot jobb när de erbjuds. Efter en period va arbete ska det gå att fortsätta på den återstående stipendieperioden.
Det är angeläget, menar utskottet, att en utveckling av systemet för att flytta och avbryta stipendieperioden på föreslaget sätt inte i praktiken leder till att antalet årligen utdelade stipendier märkbart minskar. Utskottet inser att propositionen har utarbetats så att den förhindrar att det årliga antal stipendier överskrids som riksdagen har godkänt. På så sätt kan ett stipendium som är avbrutet inte beviljas på nytt. Utskottet föreslår på det sätt som närmare framgår av detaljmotiven att stipendier ska kunna delas ut på nytt i situationer där stipendiaten exempelvis har avstått från stipendiet permanent.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet tillstyrker lagförslaget i propositionen, men med följande påpekanden och ändringsförslag.
Riktade stipendier
Genom propositionen slopas villkoret som gäller beviljande av projektstipendier, dvs. riktade stipendier, i lagens 3 a §. Enligt tilläggsupplysningar som utskottet begärt utgick en bestämmelse ur lagen om statens konstnärsstipendier 2008. Enligt den reserverades ett visst antal stipendieår för att delas ut som riktade stipendier. De riktade stipendierna överfördes till att delas ut som konstnärsstipendier. Efter det har statens konstkommissioner inte i statsbudgeten tilldelats anslag för att bevilja riktade stipendier enligt lagen. Utskottet konstaterar att omnämnandet i lagens 3 a § av projektstipendier således har blivit obehövligt och kan strykas.
Utskottet understryker att man ändå inte har avstått från riktade stipendier som stödform. Riktade stipendier är fortfarande en behövlig och viktig form för att stödja konstnärernas arbete. Sådana beviljas årligen konstutövare och deras arbetsgrupper för enskilda projekt under moment 29.80.52 (Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av konst) när de anvisas för sådana stipendier och understöd som avses i lagen om Centret för konstfrämjande och som centret, konstrådet och konstkommissionerna beviljar. Beslut om riktade stipendier fattas enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Centret för konstfrämjande (657/2012) av de statliga konstkommissionerna inom respektive ansvarsområde och i fråga om de regionala konstkommissionerna av den regionala konstkommissionen enligt 7 § 1 mom. 1 punkten i den lagen.
Stöd för studier
Regeringen föreslår att stipendier inte längre ska kunna beviljas för studier eftersom stöd för studier kan fås med stöd av lagen om studiestöd (65/1994). Enligt erhållen utredning står möjligheten enligt 3 § att dela ut stipendier också för konstutövares studier delvis i strid med rådande praxis och även övrig lagstiftning. Konstkommissionerna är huvudsakligen mycket återhållsamma när det gäller att bevilja stipendier för att stödja studier, särskilt i situationer där det är uppenbart att studierna kan finansieras med stöd av lagen om studiestöd. De vill uttryckligen bevilja stipendierna för konstnärligt arbete. Dessutom leder omnämnandet av stöd för studier enligt uppgift årligen till ett antal onödiga ansökningar där någon söker stipendium exempelvis för grundexamen i konstområdet. Att stödja examensinriktade studier på grundval av lagen om konstnärsstipendier står också i strid med bestämmelserna om pensionsförsäkring och olycksfallsförsäkring för stipendiater. Där anses nämligen inte "studier eller lärdomsprov i anknytning till yrkesinriktad grundexamen, yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen" som bedrivande av konstnärlig verksamhet.
Konsekvenserna av den föreslagna ändringen bedöms i de erhållna utredningarna så att det inte heller framöver finns något hinder för att bevilja stipendier för konstnärligt arbete där arbetsplanen innefattar fortbildning som krävs för att utvecklas och förnyas i yrket, kurser, arbetspraktik o.s.v. eller utbildning som behövs för att genomföra ett projekt som nämns i arbetsplanen.
Men vissa sakkunnigyttranden ger också delvis motsatta bedömningar. Reformen kan göra det svårare för konstnärer att bedriva nödvändigt kontinuerligt utvecklingsarbete och att ta till sig nya kompetensområden. Enligt utredningen kompletterar endast ett fåtal konstnärer sin kompetens genom studier för påbyggnadsexamen. Det är vanligare att de vid sidan av arbetet deltar i olika kurser och utbildningsprogram i Finland och utomlands. Särskilt de som varit längre i branschen har rätt specifika utbildningsbehov, och därför har de inte nödvändigtvis motivation att inleda omfattande program för påbyggnadsexamen.
Kulturutskottet vill betona konstnärernas möjligheter att utveckla sig i sitt arbete och föreslår därför en ändring i den föreslagna 3 § på det sätt som framgår av detaljmotiven.
Beviljande av stipendier efter reformen
I propositionen föreslås det att sista meningen i 3 a § 2 mom. stryks. Enligt den kan konstnärsstipendier för fem år flera gånger i följd beviljas konstutövare som har visat sig vara framstående inom sitt område och som inte har ett tjänste- eller arbetsförhållande som huvudsyssla. Regeringen motiverar strykningen med att sysselsättningsvillkoret slopas. Kulturutskottet finner det angeläget att för tydlighetens skull betona att de statliga konstkommissionerna trots den föreslagna ändringen fortfarande enligt prövning kan bevilja konstnärsstipendier för varierande tid (½–5 år) och även enligt prövning bevilja samma sökande stipendier flera gånger i följd. Särskilt meriterade konstutövare kan dessutom enligt 3 § 2 mom. i stipendielagen numera tilldelas så kallade konstnärsprofessorsstipendier där stipendieperioden är högst tio år.