Allmänt
Syftet med det försök som föreslås i propositionen är att få evidensbaserad information för att utveckla barns inlärning och förskoleundervisning. Syftet med försöket är att ge information till stöd för beslut som gäller det riksomfattande genomförandet av tvåårig förskoleundervisning, det vill säga en utvidgning av förskoleundervisningen till alla femåringar.
Syftet med försöket enligt propositionen är att stärka jämlikheten i utbildningen bland annat genom att öka femåriga barns deltagande i planmässig fostran och undervisning, att utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, att utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen, att utreda familjernas serviceval, att utreda kommunernas verksamhetspraxis samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande samt deras sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla.
Kulturutskottet välkomnar strävan att utvidga förskoleundervisningen till två år och anser att det föreslagna försöket är ett viktigt steg mot att uppnå detta mål.
I Finland deltog år 2018 cirka 74 procent av barnen i åldern 1—6 år i småbarnspedagogik. Av de femåriga barnen deltog 88,6 procent i småbarnspedagogik. I Finland är andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken klart lägre än i det övriga Norden eller de flesta OECD-länderna. Andelen stiger dock avsevärt, när barnet kommer i förskoleåldern, där andelen deltagare är cirka 99 procent av alla sexåringar. Kulturutskottet ställer sig bakom åtgärder för att höja deltagandet i småbarnspedagogiken jämfört med nuläget. Tidigareläggning av småbarnspedagogiken har till exempel enligt forskning positiva effekter på barns inlärningsresultat i de första skolklasserna.
Kulturutskottet anser det vara viktigt att försöket kan främja övergången till en enhetligare inlärningsväg och att man i samband med försöket samlar in forskningsdata och användningsdata på hög nivå om god praxis för utvecklingsarbetet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. I försöket kommer man att beakta barnens behov av vård och omsorg på heltid. Det är mycket vanligt att vårdnadshavarna arbetar på deltid och arbetar vid olika klockslag samt att barnen turvis bor hos olika föräldrar. Detta medför utmaningar för ordnandet av förskoleundervisningen. Kulturutskottet anser det vara viktigt att forskningen i anslutning till försöket ger information också om dessa frågor som gäller ordnandet av förskoleundervisningen.
Målet är att cirka 10 000 barn ska delta i försöket med tvåårig förskoleundervisning. Försöket är en del av utvecklingsprogrammet Utbildning för alla som förbättrar kvaliteten och jämställdheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen och för det har reserverats finansiering till ett belopp av sammanlagt 30 miljoner euro. De kostnader som försöket medför för kommunerna ersätts i sin helhet.
I propositionen föreslås det dessutom en ändring i lagen om småbarnspedagogik i fråga om en diversifiering av de tekniska lösningarna för utlämnande av uppgifter ur informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Med fler metoder för utlämnande av uppgifter blir urvals-, uppföljnings-, utvärderings- och forskningsarbetet smidigare. Kulturutskottet stöder förslaget.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar
Statsminister Sipiläs regering inledde vid ingången av augusti 2018 ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. Syftet med försöket var att öka deltagandet i småbarnspedagogik och således främja jämlikheten inom utbildningen. Försöket var ursprungligen avsett att pågå i ett år, men regeringen har beslutat att fortsätta försöket under en andra försöksperiod. Statsminister Marins regering har beslutat att fortsätta försöket med en tredje period, således från augusti 2020 till utgången av juli 2021.
Den första utvärderingsrapporten om försöket publicerades hösten 2019. Enligt den har andelen barn som deltar i småbarnspedagogik ökat under försökets gång. I försökskommunerna har servicehandledningen effektiviserats och också nya arbetsformer har utvecklats för servicehandledningen. Vårdnadshavarnas erfarenheter av försöket har varit positiva.
Utskottet konstaterar att enligt utredning är avgiftsfriheten inom småbarnspedagogiken dock inte i sig ett tillräckligt incitament för att höja graden av deltagande, om vårdnadshavarna upplever missnöje med kvaliteten på småbarnspedagogiken, till exempel om barngrupperna upplevs som för stora eller om personalen byts för ofta. Därför är det viktigt att satsa uttryckligen på kvalitetsutveckling inom småbarnspedagogiken.
Grundlagsutskottets utlåtande
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande till kulturutskottet ansett att målen för det försök som avses i regeringens proposition är godtagbara med tanke på systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna. Med tanke på kravet på likabehandling anser utskottet att försöket inte innebär en exceptionellt djupgående särbehandling mellan de barn som deltar i försöket och de barn som inte deltar. I utlåtandet påpekas det att försökslagen inte avses ändra bestämmelserna om förskoleundervisning för de barn som lämnas utanför försöket, utan de har rätt till förskoleundervisning enligt de gällande bestämmelserna.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om utskottets konstitutionella invändningar mot valet av försöksdeltagare och bestämmelserna om forskargruppen beaktas på behörigt sätt. Bestämmelserna om forskargruppen måste nödvändigtvis preciseras och valet av dem som omfattas av försöket bör på grund av beslutets betydelse anvisas en myndighet. Kulturutskottet föreslår i enlighet med detta i sin detaljmotivering vissa ändringar i lagförslag 1.
Grundlagsutskottet har också fäst uppmärksamhet vid vissa andra behov av att ändra bestämmelserna. Också på dessa punkter föreslår kulturutskottet motiverade ändringsförslag i detaljmotiven.
Deltagande i försöket
Kulturutskottet konstaterar att barnen placeras i försöksgruppen i enlighet med försökslagen, och att ett barn som valts ut till försöksgruppen inte helt kan lämnas utanför försöket. Vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för ett barn som har valts till en försöksgrupp ska se till att barnet uppnår målen för den tvååriga förskoleundervisningen. Detta motsvarar förpliktelsen för ettårig förskoleundervisning enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning. Familjen kan välja hur barnet uppnår målen antingen genom att söka sig till förskoleundervisning enligt försöksundervisningsplanen eller genom att uppnå målen för den tvååriga förskoleundervisningen i övrigt exempelvis hemma eller inom småbarnspedagogiken.
Enligt propositionen fattas beslut om deltagande i handledd verksamhet på basis av ansökan. Deltagandet i den handledda verksamheten kan avslutas genom en anmälan, som det också fattas beslut om. Denna anmälan och det beslut som fattas om den påverkar inte skyldigheten att uppnå målen för den tvååriga förskoleundervisningen.
Utskottet betonar att både ett barn som valt någon annan verksamhet som når målen och ett barn som avslutar en handledd tvåårig verksamhet har rätt till fostrings- och utbildningstjänster som garanteras enligt normal lagstiftning utan något särskilt beslut.
Utskottet föreslår vissa preciseringar i bestämmelserna om ansöknings- och beslutsförfarandet för att förtydliga att de endast gäller tvåårig förskoleundervisning som ordnas på försöksverksamhetsstället. Dessa preciseringar framgår närmare av detaljmotiveringen till lagförslag 1.
Förskoleundervisningens innehåll
Vid sakkunnigutfrågningen har det betonats att de yngsta som deltar i förskoleundervisning bara är fyra år gamla och att en läroplan som följer sättet att lära hos barn under skolåldern är mycket annorlunda i fråga om utgångspunkter och mål än läroplanen för den grundläggande utbildningen.
Utbildningsstyrelsen har utarbetat riksomfattande grunder för ett försök med tvåårig förskoleundervisning, enligt vilka det i försökskommunerna utarbetas lokala läroplaner för den tvååriga förskoleundervisningen. Enligt undersökningar är den läroplansbaserade utvecklingen ett av de mest verkningsfulla sätten att reformera den finländska småbarnspedagogiken och utbildningen.
Utskottet anser det vara bra att det utarbetas egna grunder för läroplanen och lokala läroplaner för försöket. De ska framhäva kraven på pedagogik som lämpar sig för 4—5-åringar samt övergångar och kontinuiteter mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Exempelvis lekens betydelse för inlärningen accentueras i förskoleundervisningen.
Stöd i tre steg
I och med försöket kommer barn i åldern 4—5 år att omfattas av det stöd i tre steg som avses i lagen om grundläggande utbildning. Att ordna tillräckligt tidigt och ändamålsenligt stöd i rätt tid jämnar ut skillnaderna i inlärning mellan barnen och förebygger utslagning, betonar utskottet. Arrangemangen för stöd för lärande ska utgöra en konsekvent kontinuitet från småbarnspedagogiken ända till andra stadiet.
I sakkunnigutlåtandet uttrycks oro över att man i samband med försökslagen inte i tillräcklig utsträckning har beaktat hur de gällande bestämmelserna om stödtjänster för eleverna lämpar sig med tanke på de yngre barnens uppväxt och utveckling.
Utskottet konstaterar att I fråga om stödet tillämpas samma bestämmelser på försöket som på ettårig förskoleundervisning. Ordnandet av stödet preciseras både i den ettåriga förskoleundervisningen och i försöket på ett ändamålsenligt sätt i grunderna för läroplanen och i de lokala läroplanerna. Under försöket ska särskild uppmärksamhet fästas vid att tjänsterna inom det effektiviserade stödet till de yngsta är tillräckliga, att de sätts in i rätt tid och att de behov av att utveckla regleringen av stödet som uppdagas under försöket blir tillgodosedda.
Lärarnas behörighet
I propositionen bedöms att det råder brist på behöriga lärare inom småbarnspedagogik på olika håll i landet, och därför är det också i samband med det tvååriga förskoleförsöket möjligt att det inte går att rekrytera tillräckligt många behöriga lärare inom småbarnspedagogik. Försöket kan också bidra till att man kan rekrytera behöriga lärare eller klasslärare inom småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen, men det minskar antalet behöriga lärare i andra barngrupper inom småbarnspedagogiken.
I en utredning till utskottet medges det att bristen på lärare inom småbarnspedagogiken påverkar nästan alla utvecklingsprojekt inom småbarnspedagogiken. Man strävar efter att åtgärda problemet bland annat genom åtgärder som vidtas av Utvecklingsforumet för utbildningar inom småbarnspedagogiken. Antalet nybörjarplatser inom utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik har också ökat under de senaste åren.
Kulturutskottet anser det vara viktigt att den pedagogiska uppgiften inom småbarnspedagogiken förverkligas i alla funktioner inom småbarnspedagogiken. Därför betonar utskottet hur allvarlig bristen på lärare inom småbarnspedagogiken är, och att det finns ett behov av att ytterligare öka antalet nybörjarplatser inom utbildningen för lärare inom småbarnspedagogiken i enlighet med behovet.
Information om försöket
Enligt propositionen informeras vårdnadshavarna om försöket i samband med att de informeras om att de hör till en försöksgrupp och att de har möjlighet att ansöka om en plats i den tvååriga förskoleundervisningen för barnet.
Under sakkunnigutfrågningen betonades det att kommunikationen kring försöket är ytterst viktig för att försöket ska lyckas. Försöket skapar en ny tjänst för femåringar som hör till försöksgruppen och ändrar delvis kommunernas servicesystem. Försöket har positiva ekonomiska konsekvenser för familjerna.
Utskottet betonar att föräldrarna till de barn som omfattas av försöket ska informeras omsorgsfullt och i god tid om försöket och om detaljerna kring genomförandet av det. Utöver traditionell information är det bra att erbjuda föräldrar och familjer möjligheter att diskutera och ställa frågor om försöket. Familjerna måste utifrån korrekt och tillräcklig information kunna välja om de vill delta i den tvååriga förskoleundervisningen i försöksgruppen eller i någon annan verksamhet som uppfyller målen för den tvååriga förskoleundervisningen.
Anordnarna av småbarnspedagogik bör fästa uppmärksamhet vid att alla föräldrar till barn som deltar i småbarnspedagogik tydligt informeras om försöket och grunderna för valet till det.
Det är särskilt viktigt att ge täckande information om försöket i fråga om de familjer vars barn nu är i hemvård. Beslut av vårdnadshavarna till dessa barn kan förutom av ekonomiska orsaker också påverkas av vetskapen om att deltagandet i småbarnspedagogik och förskoleundervisning faktiskt gagnar deras barn.
Kulturutskottet föreslår vissa preciseringar av försökskommunens skyldighet att informera familjerna. Preciseringarna framgår närmare av detaljmotiveringen.
Bedömning av konsekvenserna för barn
Kulturutskottet anser det vara nödvändigt att det i den vetenskapliga forskningen om försöket görs en kontinuerlig, mångsidig bedömning av konsekvenserna för barnen. I bedömningen av dessa konsekvenser ska man genom mångsidiga metoder utreda åsikterna hos de barn som deltagit i försöket och beakta åsikterna både under försöket och i de beslut som fattas efter det. Att möjliggöra barnens delaktighet är en central del av säkerställandet av barnets rättigheter och tillgodoseendet av barnets bästa.
Enligt inkommen utredning kommer det att göras en etisk förhandsbedömning av uppföljningsundersökningen, vilket hör till god praxis inom undersökningen.