I Finland är sysselsättningen hög bland föräldrarna till barn i skolåldern och de flesta föräldrar arbetar heltid. Från de små skolbarnens och deras familjers perspektiv är behovet av morgon- och eftermiddagsverksamhet stort. Verksamheten stöder möjligheterna för föräldrarna till små barn att kombinera familj och arbetsliv avsevärt. Kulturutskottet anser att morgon- och eftermiddagsverksamheten är synnerligen viktig för att den kan erbjuda barnen en trygg miljö och närvaro av vuxna personer under de ensamma timmarna före och efter skoldagen. För många barn ger morgon- och eftermiddagsverksamheten också möjlighet till hobbyverksamhet till ett skäligt pris.  

Propositionen är ett sätt att förbättra balansen inom de offentliga finanserna. Den föreslagna höjningen av maximiavgifterna kommer att öka kommunernas inkomster, ifall de höjer avgifterna. I regeringsprogrammet bedöms höjningarna påverka inbesparingarna inom de offentliga finanserna med 10 miljoner euro 2016 och med 20 miljoner euro per år från och med 2017. Om inte kommunernas inkomster kan höjas finns det risk för att de minskar utbudet på morgon- och eftermiddagsverksamhet. Redan i dag blir en del av särskilt eleverna i årskurs två utanför verksamheten.  

Utskottet betonar att det är frivilligt för kommunerna att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet. En kommun kan ordna verksamheten själv eller i samråd med andra kommuner eller skaffa tjänsterna av någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Den kan också skaffa tjänsterna genom att betala en serviceproducent understöd för ändamålet. Kommunen svarar för att de tjänster som den skaffar ordnas enligt bestämmelserna om morgon- och eftermiddagsverksamhet i lagen om grundläggande utbildning.  

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Propositionen ökar kommunernas möjligheter att besluta om avgifterna och möjliggör för sin del att verksamheten utvidgas. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, men med följande kommentarer. 

Avgifterna för verksamheten

Enligt 48 f § i lagen om grundläggande utbildning kan kommunen bestämma en månadsavgift för morgon- och eftermiddagsverksamheten och besluta om avgiftens storlek. I lagen föreskrivs det dock om ett maximibelopp för avgiften. I propositionen föreslås det att maximibeloppet höjs från 60 till 120 euro för 570 timmar och från 80 till 160 euro för 760 timmar. Maximibeloppen ändrades senast 2006 och det har inte efter det gjorts några indexjusteringar eller andra höjningar av avgifterna. 

Utskottet anser att den föreslagna höjningen är mycket stor. Med tanke på att det handlar om en enskild ändring är merkostnaden betydande för familjerna särskilt när man också beaktar de övriga avgiftshöjningarna och kostnadsökningarna som försvårar familjernas ekonomiska situation. Det är nödvändigt att man i framtiden periodiserar behövliga höjningar av avgifterna jämnare så att familjerna lättare kan anpassa sig till merkostnaderna. 

Vid sakkunnigutfrågningen var man bekymrad över att dubbleringen av avgifterna kan äventyra barnens lika möjligheter att delta i verksamheten. För många barn kan de höjda avgifterna bli ett hinder för att delta i verksamheten eller minska lusten att delta trots möjligheten att ansöka om nedsättning eller efterskänkning av avgiften. Det kan alltså hända att kommunerna tvingas skära ned på utbudet på morgon- och eftermiddagsverksamhet på grund av att efterfrågan minskar. Reformen kan således minska jämlikheten mellan barnen på riksnivå. Dessutom kommer det att behövas åtminstone anvisningar om vad som ska beaktas när man bedömer storleken på den avgift som ska tas ut. 

Särskilt kraftigt väntas höjningen av avgifterna påverka enföräldersfamiljerna och flerbarnsfamiljerna, som också annars har det svårast ekonomiskt. Men just för barnen i de familjerna skulle det vara viktigt att delta i morgon- och eftermiddagsverksamheten. Barnen i familjer med små inkomster deltar mer sällan än andra barn i till exempel regelbunden hobbyverksamhet, och därför är möjligheten att delta i den verksamhet som ordnas i samband med skoldagen av stor betydelse för dem.  

Utskottet konstaterar att kommunens skyldighet att efterskänka eller sätta ned avgiften skärps i propositionen så att familjens låga inkomster inte ska hindra barnen från att delta i verksamheten. Kommunerna beslutar dock själva om hur stora avgifter de tar ut för morgon- och eftermiddagsverksamheten, och enligt uppgift till utskottet tar inte alla kommuner ut avgifterna till det fulla beloppet i dag.  

Utskottet betonar att alla barn och unga behöver vardagsmotion. Också motionsaktiviteter passar bra in i skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet, och projektet Skolan i rörelse syftar till att öka elevernas motionerande under dagen. Det är också viktigt med konst- och kulturverksamhet i morgon- och eftermiddagsklubbarna, anser utskottet, och att olika organisationer och företag samarbetar för att möjliggöra en mångsidig verksamhet.  

Utvecklingsbehov

Utskottet anser att det är värt att utreda om man kunde utveckla avgiftssystemet inom morgon- och eftermiddagsverksamheten så att avgifterna graderas liksom inom barndagvården. Man kunde till exempel överväga gemensam användning av uppgifterna i klientdatabasen inom dagvårdssystemet. Utskottet är medvetet om behovet av att inte öka byråkratin och arbetet inom kommunerna när det gäller avgiftssystemet. Men det är å andra sidan viktigt att systemet så bra som möjligt beaktar familjernas ekonomiska situation och barnens behov av att delta i verksamheten. Utskottet anser att det inte heller är bra om det uppstår stora skillnader mellan kommunerna i fråga om besluten om att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet och avgifternas storlek, eftersom detta ökar de skillnader som beror på var barnen och familjerna bor.  

Det är viktigt att avgiftsreformen och särskilt den skärpning som gäller nedsättning eller efterskänkning av avgifterna inte i praktiken gör det svårare för privata serviceproducenter att ordna morgon- eller eftermiddagsverksamhet, menar utskottet.  

Utifrån en utredning vill utskottet framhålla behovet av satsningar på olika arrangemang inom morgon- och eftermiddagsverksamheten särskilt med tanke på barn med funktionsnedsättning, långtidssjuka barn och barn som behöver särskilt stöd. Utskottet uppmuntrar också kommunerna att utveckla skolornas klubbverksamhet generellt. Klubbverksamheten är viktig i synnerhet för de 7–12-åringar som inte längre deltar i eftermiddagsverksamheten.