Allmänt

Kulturutskottet stöder regeringens förslag om sänkta klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Syftet med ändringen är att öka incitamenten för att ta emot jobb, stödja särskilt familjer med små och medelstora inkomster och öka deltagandet i småbarnspedagogik. 

Avgifterna sänks genom att höja de inkomstgränser som används vid bestämmandet av klientavgiften med 31 procent. Dessutom föreslås det att de avgifter som tas ut för syskon sänks. Den avgift som tas ut för det andra barnet föreslås vara 40 procent av den kalkylerade avgiften för småbarnspedagogik på heltid för det yngsta barnet, i stället för 50 procent som i dag. 

Utskottet anser att propositionen är utmärkt och behövs som ett led i det utvecklingsarbete inom småbarnspedagogiken som i olika former har utförts över flera valperioder. Man har på lång sikt främjat deltagarfrekvensen i småbarnspedagogiken och jämlikheten i utbildningen, till exempel genom det försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåriga barn som inleddes 2018 och den sänkning av avgifterna inom småbarnspedagogiken som trädde i kraft samma år. Projektet Utbildning för alla, som undervisnings- och kulturministeriet startade 2020, och det försök med tvåårig förskoleundervisning som bereds just nu är viktiga och konsekventa åtgärder för att utveckla småbarnspedagogiken. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 

Sänkta klientavgifter motiverar till arbete och till deltagande i småbarnspedagogik

Utskottet anser att propositionens syfte är ytterst viktigt. Det handlar om att göra det mer lockande att delta i arbetslivet genom att minska de effekter klientavgifterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten har i form av bidragsfällor. Reformen är särskilt inriktad på familjer med små eller medelstora inkomster och familjer med många barn, och den bedöms förbättra framför allt kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. 

Utskottet noterar att det är viktigt att lägga fokus på barnets rättigheter när man granskar småbarnspedagogiken. En högkvalitativ småbarnspedagogik främjar barnens inlärningsfärdigheter och jämlikheten dem emellan och förebygger utslagning. Småbarnspedagogiken är ett viktigt stöd för fostran i barnfamiljerna. När beslut fattas om klientavgifterna måste man se till att avgifterna inte blir ett hinder för att delta i småbarnspedagogiken. 

För närvarande deltar merparten av barnen under skolåldern (1—6-åringarna) i småbarnspedagogiken. Enligt regeringens proposition (s. 4) deltog 77 procent av barnen i de åldersklasserna i småbarnspedagogiken 2019. Internationellt sett deltar barnen i mindre utsträckning i småbarnspedagogik i Finland än i många andra länder, och det är särskilt familjer med små inkomster och barn till lågutbildade mammor som proportionellt sett deltar minst i småbarnspedagogiken. Utskottet välkomnar alla åtgärder som uppmuntrar familjerna att använda småbarnspedagogiska tjänster. 

Utskottet understryker att satsningar på en högkvalitativ småbarnspedagogik ger besparingar på längre sikt i och med att behovet av barnskydd och andra korrigerande tjänster minskar. Man bör främja deltagandet i småbarnspedagogiken med alla tänkbara medel. Ett av dem är avgiftspolitiken. Framöver vore det bra att utreda möjligheterna att övergå till en avgiftsfri småbarnspedagogik. 

En aspekt som påverkar deltagandet i småbarnspedagogiken är dess kvalitet. En yrkeskunnig personal ökar kvaliteten betydligt. Utskottet påpekar att man kontinuerligt och med framförhållning behöver se till att det finns tillräckligt med kompetent personal inom småbarnspedagogiken och anser att det är bra att man har vidtagit åtgärder för att försöka lösa problemet. 

Man har försökt råda bot på lärarbristen inom småbarnspedagogiken genom att höja de kvantitativa utbildningsmålen i universitetens resultatavtal. Sedan 2012 har riksdagen också årligen beviljat särskilda anslag för att öka antalet utbildningsplatser. År 2018 inleddes ett fyraårigt program för att skapa 1 000 nya utbildningsplatser vid samtliga sju universitet som ordnar lärarutbildning i småbarnspedagogik. Dessutom beviljade undervisnings- och kulturministeriet 2019 och 2020 delfinansiering för planering och genomförande av det gemensamma nationella universitetsprojektet med flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik (1000+) som samordnas av Uleåborgs universitet. För att utveckla personalutbildningen och förutse personalantalet har undervisnings- och kulturministeriet tillsatt utvecklingsforumet för utbildningar inom småbarnspedagogiken för tiden 14 februari 2019—31 december 2020. 

Lika tillgång till mångsidiga småbarnspedagogiska tjänster

Utskottet noterar att propositionen sannolikt har konsekvenser för hela den privata serviceverksamheten inom småbarnspedagogiken. Enligt ett sakkunnigyttrande som utskottet fått strävar kommunerna efter att den privata verksamheten ska vara ett jämlikt alternativ för alla familjer. För att trygga detta påverkar en familjs inkomster ofta värdet på den servicesedel som kommunen beviljar familjen. 

Värdet på servicesedeln anges inte i lag, utan det är kommunen som beslutar om det. När kommunen fastställer värdet på servicesedeln utgår man i regel från de inkomstgränser som anges i klientavgiftslagen (1503/2016). I förslaget beaktas inte de konsekvenser ändringen har för den privata serviceproduktionen eller de kostnader som orsakas kommunerna. Till dessa delar blir det kommunerna och de privata tjänsteproducenterna som får avgöra hur den privata småbarnspedagogiken ska kunna kvarstå som ett jämlikt alternativ för alla familjer. 

Det som sägs ovan gäller särskilt de kommuner där det finns ett stort privat serviceutbud. Ifall de privata serviceproducenterna behåller sina serviceavgifter på nuvarande nivå, blir den privata småbarnspedagogiken dyrare för familjerna än den kommunala. Det kan leda till att en del familjer byter från privat till kommunal småbarnspedagogik så att trycket på den kommunala sidan ökar. Om det å andra sidan finns ett stort privat serviceutbud i kommunen, blir minskningen av intäkterna av klientavgifterna inte så stor. Eftersom kompensationen genomförs genom att rikta intäkterna av samfundsskatten på ett sätt som inte är bundet till minskningen av avgiftsintäkterna inom småbarnspedagogiken, kan kommunerna använda kompensationen till att höja värdet på servicesedeln eller kommuntillägget för privat vård. Ofta påverkas familjernas val av småbarnspedagogik också av var en enhet är belägen eller vilken pedagogisk inriktning den har. Då är kostnaderna för servicen inte den enda faktorn som avgör valet. 

Utskottet betonar att man även i framtiden måste sörja för mångfalden vid ordnandet av småbarnspedagogiska tjänster och se till att familjerna har en genuin möjlighet att välja. Vid den nationella styrningen av serviceproduktionen inom småbarnspedagogiken bör man trygga jämlika möjligheter för familjerna, bland annat så att en familjs inkomstnivå inte blir en faktor som påverkar valet. 

Kommunerna kompenseras för klientavgifterna genom intäkterna från samfundsskatten

Kommunernas avgiftsintäkter väntas minska med cirka 70 miljoner euro på grund av ändringen. På nationell nivå betyder detta en minskning med 26 procent jämfört med intäkterna av klientavgifterna 2019. Enligt propositionen beräknas sysselsättningen dessutom förbättras med cirka 2 900 personer fram till 2024, vilket uppskattas öka antalet barn som deltar i småbarnspedagogik med 4 700 barn. Kostnaderna för småbarnspedagogiken väntas öka med 69 miljoner euro på årsnivå. Allt som allt beräknas kostnaderna för att ordna småbarnspedagogik stiga med cirka 100 miljoner euro per år. 

Enligt propositionen ersätts kommunerna för förlusten av avgiftsintäkter genom att deras andel av samfundsskatteintäkterna höjs (+ 2 procentenheter). Utskottet anser att det i sig är bra att kommunerna utlovas full kompensation för förlusterna till följd av den föreslagna ändringen. Detta överensstämmer med den gällande lagstiftningen och regeringsprogrammet och bidrar till att genomföra finansieringsprincipen mellan kommunerna och staten. 

Utskottet påpekar att konsekvenserna av den föreslagna ändringen inte fördelar sig optimalt på kommunerna, och det gäller också det valda sättet för kompensation. Enligt de sakkunniga får kommunerna sammantaget en betydande överkompensation på nationell nivå. Syftet med det är att stödja möjligheterna att ordna en högkvalitativ småbarnspedagogik också i de kommuner där andelen av samfundsskatteintäkterna är mindre än genomsnittet i förhållande till deras kostnader för småbarnspedagogiken. Men eftersom kompensationen är beroende av bland annat förändringar i samfundsskatteintäkterna, kan man inte på förhand vara säker på exakt hur stor den blir. De faktorer som bestämmer utdelningen av samfundsskatten har inget direkt samband med befolkningsstrukturen i kommunen eller intäkterna från avgifterna inom småbarnspedagogiken. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att regeringen följer vilka konsekvenser det föreslagna kompensationssättet har för kommunalekonomin både nationellt och för de enskilda kommunerna.