Motivering

Allmänt

Syftet med propositionen är att ändra de bestämmelser som gäller temporära sparåtgärder i fråga om statsandelsindex och priser per enhet för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning så att besparingarna blir permanenta. Propositionen grundar sig på finansutskottets beslut i ärendet den 19 november 2014. Bakgrunden till beslutet är regeringens allvarliga oro för situationen inom statsfinanserna.

Regeringen föreslår att det lagförslag som ingår i propositionen ska träda i kraft från ingången av 2016. Kulturutskottet framhåller att regeringens proposition inte föreslår några helt nya besparingar jämfört med 2015. I fråga om gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den grundläggande konstundervisningen garanteras det uttryckligen att det genomsnittliga priset per enhet i alla händelser ska vara minst detsamma som 2015. Besparingarna kumuleras därmed inte i de genomsnittliga priserna per enhet, som justerats och beräknats på de faktiska kostnaderna. Utskottet anser det vara mycket viktigt att det anges ett minimipris per enhet så att priserna inte blir lägre än de är 2015.

Sparåtgärderna ligger enligt utskottets bedömning i linje med regeringens gemensamma prioriteringar för att balansera statsfinanserna, men de är utbildningspolitiskt sett problematiska på grund av sin omfattning och tidigare sparbeslut. Utskottet tar i det följande särskilt fasta på utvärdering och uppföljning av sparbeslutens konsekvenser.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, men med följande kommentarer.

Konsekvensbedömning

Den kalkylerade besparingen på grund av förslaget blir i fråga om gymnasieutbildningen sammanlagt 107,3 miljoner euro 2016. Statens andel utgör cirka 45,3 miljoner euro. Den kalkylerade besparingen i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen uppgår till sammanlagt 117,1 miljoner euro, varav statens andel utgör cirka 49,2 miljoner euro. En omständighet som är relevant för de totala besparingarna när det gäller gymnasiet och den grundläggande yrkesutbildningen är emellertid att antalet studerande varierar år från år. Den kalkylerade besparingen i fråga om den grundläggande konstundervisningen uppgår till sammanlagt 3,7 miljoner euro, varav statens andel utgör cirka 2,1 miljoner euro.

När det gäller den yrkesinriktade tilläggsutbildningen konstaterar regeringen i propositionen att besparingen uppgick till 10,6 miljoner euro 2013 och till 4,1 miljoner euro 2014.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna av besparingarna för statsandelarna 2015 hänvisar regeringen till sin proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och till vissa lagar som har samband med den (RP 258/2014 rd) och till den detaljerade redogörelse som ingår i den.

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om proposition RP 258/2014 rd (GrUU 44/2014 rd) bland annat konstaterat att den inte innehåller någon mer lättfattlig och konkret konsekvensbedömning som en heltäckande analys med avseende på de i 16 § 2 mom. i grundlagen tryggade kulturella rättigheterna kunde ta fasta på. Det är en uppenbar brist, anser grundlagsutskottet.

Kulturutskottet ställde sig i sitt betänkande (KuUB 15/2014 rd) bakom den kritik som grundlagsutskottet anfört mot den oprecisa konsekvensbedömningen av de föreslagna reformerna. Utskottet framhöll att utbildningen flera gånger tidigare utsatts för statsfinansiella neddragningar på många olika sätt och det har också då varit oklart vilka faktiska effekter sparåtgärderna har för den samlade utbildningsfinansieringen och då inte minst för den gymnasieutbildning och yrkesutbildning som ges på andra stadiet.

Också i fråga om den aktuella propositionen tvingas utskottet upprepa sin allvarliga kritik mot den oprecisa konsekvensbedömningen. Utskottet vill också hänvisa till sitt utlåtande (KuUU 11/2014 rd) om regeringens proposition om statsbudgeten för 2015 (RP 131/2014 rd). Särskilt med tanke på undervisningens och utbildningens tillgänglighet, kvalitet och genomslag anser kulturutskottet att det är ytterst oroväckande med de alltför stora och ackumulerade totalbesparingar som drabbat undervisning och forskning sedan 2012 och som alltjämt fortgår. De besparingar som föreslås för undervisning drabbar grunden för de unga åldersklassernas framtida kompetens. De främjar inte på något sätt målet att Finland ska vara världens mest kunniga folk år 2020.

Vare sig i den aktuella propositionen eller i RP 258/2014 rd konkretiseras de totala konsekvenserna i vid bemärkelse eller för enskilda utbildningsområden, exempelvis för gymnasieverksamheten och den regionala tillgängligheten till gymnasieutbildning eller för hur ungdomsgarantin uppfylls. Utskottet påpekar att besparingar i fråga om en enskild utbildningsform kan inverka negativt också på verksamheten inom andra delområden i utbildningen, som att gemensamma lärarresurser minskar. De flesta kommunerna kommer enligt utskottets bedömning inte att kunna kompensera den minskade statsandelen med ökad kommunal finansiering. Effekten av de nedskurna statsandelarna på utbildningstjänsternas kvalitet blir beroende av enskilda kommuners beslut.

Utskottet vill än en gång påminna om att riksdagen när den behandlade statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015—2018 (SRR 4/2014 rd) godkände ett uttalande (RSk 20/2014 rd) som ursprungligen hade ingått i utlåtandet (KuUU 4/2014 rd) från kulturutskottet. I ställningstagandet förutsätter riksdagen att regeringen i samband med reformer av utbildningen på förhand gör allsidiga och omsorgsfulla bedömningar av vilka konsekvenser de ger innan den lägger fram propositioner eller fattar andra beslut.

Uppföljning av konsekvenserna

Grundlagsutskottet underströk i det utlåtande som nämns ovan (GrUU 44/2014 rd — RP 258/2014 rd) att det är viktigt att noga följa hur de kulturella rättigheterna tillgodoses inom undervisnings- och kulturverksamheten och att vidta åtgärder, om framför allt unga människors faktiska och lika möjligheter att få utbildning försämras avsevärt. Kulturutskottet ställde sig bakom grundlagsutskottets bedömning och föreslog ett uttalande, som riksdagen godkände. I uttalandet förutsatte riksdagen att regeringen noga följer upp vilka verkliga konsekvenser sparbesluten under den pågående valperioden har för de kulturella rättigheterna inom undervisnings- och kulturverksamheten och genast vidtar åtgärder, om framför allt unga människors faktiska och lika möjligheter att få utbildning försämras. Regeringen ska lämna en utredning om saken till kulturutskottet före utgången av 2017.

Utskottet förslag till uttalande grundade sig på budgetförslaget för 2015 och de förslag till nedskärningar av anslagen för utbildning som ingår i de propositioner som anknyter till budgetförslaget. Uttalandet tog också fasta på utskottets oro för besparingarnas kumulerade effekter på utbildning och undervisning. Den aktuella propositionen och vissa av de propositioner som fortfarande är under behandling i utskottet innebär permanenta sparåtgärder under kommande år. De i sig nödvändiga åtgärderna under regeringsperioden kräver att regeringen under kommande valperiod gör en helt ny övergripande utvärdering av betydelsen av undervisning och forskning för den samhällsutveckling som eftersträvas enligt bland annat regeringsprogrammen och utarbetar en tydlig utvecklingsplan för undervisnings- och forskningsfinansieringen där dess omfattning på ett realistiskt sätt kopplas till de centrala målsättningarna. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande).